Epitelvävnad Flashcards

1
Q

Vad är ett epitel?

A
  • Ett lager av celler som täcker:
  • Kroppsytan (huden)
  • Rör i kroppen som har öppning mot ytan (mag-tarmkanalen, luftvägarna)
  • Exokrina körtlar (pancreas, spottkörtlar, svettkörtlar)
  • Kärlväggar (endotel)
  • Interna håligheter (serösa hinnor som i lungsäck, hjärtsäck, bukhinnan)
  • Vissa specialiserade sinnesepitel (retina och luktepitel)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är epitelets funktioner?

A
  • Skydd t.ex. hud, matstrupe och urinblåsan
  • Sekretion t.ex. i körtlar
  • Absorption t.ex. tarmen där näring tas upp
  • Transport t.ex. mucosa i lungorna
  • Receptorceller t.ex. lukt, smak och ljus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser ett epitel ut?

A
  • Apikalytan - utåt mot lumen (ofta glykoproteiner, mucus, och golgi finns här)
  • Basalytan - mot basalmembranet (mycket mitokondrier)
  • Lateralytan - mellan apikala och basala
  • Basolateralaytan - basal och lateralytan
    1. Nära varandra utan extracellulärmatrix emellan
    2. Har en fri yta
    3. Har en inneboende polariotet - apikala och basala är olika och har olika funktioner i cellen (även organeller assymetriskt i celler)
    4. Vilar på ett basalmembran som finns under
    5. Avaskulärt - finns inga blodkärl i epitel
    6. Innerveras ofta av sensoriska nerver
    7. Cellerna fäster till varandra m.h.a. junctions
    8. Kan ha ett täcke/skydd av glykoproteiner på apatiska ytan t.ex. mucus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur förnyas epitel?

A
  • Finns små stamceller som ligger skyddade nära basalmembranen i speciella stamcells nischer - kan vara antingen små och helt intill BM eller sträcka sig ut mot apikala ytan
  • Mitotisk aktivitet sker och vid celldelningen kan det ge upphov till två mogna celler eller en av dottercellerna fortsätter vara en stamcell (differentierar)
  • Celldelning och celldöd måste vara i balans - tillväxt och ersätta skadade/döende celler respektive eliminera obehövliga eller skadade celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad bidrar till subcellulära organisationen?

A
  • Cytosskelettet ger form
  • Lateralmembranet ger junctions mellan
  • Apikalytan specialisering
  • Basalytans specialisering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är cytoskelettets uppgift och vilka är de tre huvudsakliga cytoskelettala filamenten?

A
  • Tältpinnar som ger cellen form och stöd
  • Mikrofilament (aktin) - tunna flexibla fibrer med globulära aktinenheter som lägger sig som en coiled-coil, snabb uppbyggnad/nedbrytning (polymeriseras och depolymeriseras hela tiden) Funktion: att ge form, mortalitet och kontraktion tillsammans med myosin
  • Intermediära filament (20 olika men cytokeratiner finns i epitelceller och olika beroende på var i kroppen) - stabila fibrer som är mekaniskt slitstarka, polymeriserar/depolymeriserar inte lika mycket (är stabilt) Funktion: ger cellen stadga och struktur
  • Mikrotubuli (tubulin: alfa och beta) - tjocka dynamiska filament och består av globulära enheter, snabb uppbyggnad/nedbrytning (polymeriseras från centrioler, MTOC, som finns i närheten av kärnan - rör sig från kärnan) Funktion: cellform, viktig för organisation och transport i cellen (motorproteiner förflyttar sig över fibrerna med last)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är barriär junctions?

A
  • Barriär över epitelet som hindrar fri passage av små molekyler och vätska mellan celler från den apikala till basala samt förflyttning av membranproteiner
  • Ger upphov till en unik apikal respektive basal membran
  • Epitel har en barriär junction = tight junction (närmast apikalytan)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är förankrande junctions?

A
  • Ger mekanisk stabilitet till epitelet och kallas då adherent junctions
  • Desmosomer, hemidesmosomer och fokaladhesioner (punkt junctions)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är kommunicerande junctions?

A

Finns endast en junctions - gap junctions

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

På vilka sätt kan epitelceller binda till varandra?

A
  • Tight junctions - finns apikalt mellan cellerna och cellmembranen går ihop. Binder till aktin och löper som ett bälte runt hela cellen (tätar till mellanrummet mellan cellen längs cellens hela periferi)
  • Adherent junctions - finns apikalt men basalt om TJ. Länkar aktinfilament mellan grannceller och löper också som ett bälte runt hela cellen
  • Desmosomer = punkt junctions - finns på lateralytan av cellen och är många. Länkar in till intermediär filament mellan granncellen
  • Hemidesmosomer - förankrar också till intermediära filament och är som en halv desmosom men binder in till basalmembranet och ej cell-cell
  • Fokal adhesion - länkar aktinfilament till basalmembranet och utgör punkt kontakter
  • Gap junctions - fäster inte till cytoskelettet utan utgör små kanaler mellan grannceller för förflyttning av små molekyler mellan grannceller - finns längs den laterala ytan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur fungerar cell junctions?

A
  • Består av alltid av transmembrana proteiner och kan interagera med motsvarande protein och granncellen
  • Adaptorproteiner - för att binda in till cytoskelettet t.ex. aktinfilament
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är apikalytans specialisering?

A
  • Mikrovilli
  • Stereocilier
  • Cilier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur är mikrovilli uppbyggt och vad är dess uppgift?

A
  • Ytförstorning i form av massa små strån som sticker ut
  • Finns bl.a. i tarmen och dess storlek/antal påverkar cellens absorptionsförmåga
  • Består av aktinfilament och har ej mortalitet
  • Huvudfunktion: förstora apikalytan för absorption/sekretion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur är stereocilier uppbyggda och vad är dess uppgift?

A
  • Lika microvilli men är känselspröt som vissa celler har
  • Är ganska långa och kan vara en eller flera - mikrovilli ca 1-3 mikrometer medan stereocilia ca 120 mikrometer
  • Fungerar för absorption men också mekanoreceptorer i t.ex. örat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är ciliers uppgift och vilka tre typer finns det?

A
  • Flimmerhår: är motila och har ofta svepande rörelser. Byggs upp av mikrotubuli (9 par + 2 i mitten) som binder till motorproteinet dynein som möjliggör rörelse då det kan förflytta sig längs mikrotubuliet m.h.a. ATP. Förflyttar t.ex. vätska längs ett epitel t.ex. viftar mucosan mot öppningen i luftrören och äggledaren.
  • Primärcilia: en per cell men finns i många olika epitel - 9 + 0 konfiguration och saknar även dynein så är icke-motil - sensorer som känner flöde m.h.a. att de böjs - mekanosensorer (t.ex. njure)
  • Nodal cilium: finns i embryot - 9 + 0 konfiguration - roterande rörelser - viktig för höger-vänster-assymetri
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad består basalmembranet av?

A
  • Är extracellulär matrix bestående av främst glykoproteiner och proteoglykaner
  • Separerar epitel från underliggande (oftast bindväv) och ger fäste åt dem
  • Består av två lager: basala lamina och retikulär lamina som binds ihop där kollagen 5 är viktigt
17
Q

Vad består basala lamina av och vilka funktioner har det?

A
  • Produceras av epitelcellerna och viktiga komponenter är laminin, kollagen 4 och preoteoglykaner
  • Fäste åt epitel
  • Diffusionbarriär
  • Kan fungera som filter genom att släppa igenom vissa molekyler
  • Barriär mot cancerceller
  • Är som ett litet ramverk vid regenerering
  • Påverkar cellform, differentiering, apoptos och motalitet
18
Q

Vad består retikulära lamina av och vilka funktioner har det?

A

Produceras av bindvävscellerna och en viktig komponent är kollagen 3

19
Q

Hur kan basalmembranet ses i histologiska snitt?

A

Svårt att se och behövs specifik färgning (PAS)

20
Q

Vad är basalytans specialisering?

A
  • Kan delas in i tre olika lager där de basala lamina är de två översta. Det nedersta är ett retikulärt lamina (lamina reticulares) och produceras av bindvävsceller. Består av retikulära fibrer
  • Basala lamina produceras av epitelet där det översta kallas lamina lucida och de nedersta lamina densa
  • Transmembranproteinerna integriner i hemidesmosomer går in i lamina densa
  • Kollagenet som finns i basala laminat är kollagen 4 (mer än 50%). Finns även laminin och fibronektin som är en ligand till proteoglykaner
21
Q

Vilka olika typer av epitel finns det?

A

Enkelt epitel - består av ett cellager och har kontakt med BM

- Skivepitel
- Kubiskepitel
- Cylinderpitel

Flersiktat epitel - flera lager av celler där endast understa lagret har kontakt med BM

- Flersiktat skivepitel
- Flersiktat kubiskt epitel
- Flersiktat cylindriskt epitel

Flerradigt cylinder epitel - enkelt epitel där cellerna trängs → olika nivåer men har alla kontakt med BM

Övergångs epitel (urotel) - flersiktat epitel som har jätte stora celler på ytan kallade paraplyceller, kan tänjas - urinblåsan och urinledaren

22
Q

Vilka egenskaper har enkelt skivepitel?

A
  • Ömtåligt epitel
  • Diffusion av gaser, barriär
  • Finns i t.ex. kapillärer, alveoler och serösa hinnor
23
Q

Vilka egenskaper har enkelt kubiskt epitel?

A
  • Sekretion och absorption, kanal och barriär

- Finns t.ex. i njurgångar och körtelgångar samt plexus choroideus och ovarium

24
Q

Vilka egenskaper har enkelt cylinder epitel?

A
  • Absorption och/eller sakretion
  • Finns i t.ex. magsäck och tunntarm samt många körtlars utförsgångar och endometriet i uterus
  • Apikalytan har oftast mikrovilli för apikal ytförstoring
  • Ovala kärnor som oftast är på samma höjd
25
Q

Vilka egenskaper har flerskiktat skivepitel?

A
  • Barriär - tål mekanisk påfrestning (nötning)
  • I epitel utsatt för mycket nötning kan de vara förhornade som i hud där de yttersta cellerna är kärnfria (döda) - lipidlager mellan döda och levande förhindrar vätskeavdunstning

Förhornat: epidermis i huden

Oförhornat: esophagus, vagina, conjunktiva, cornea

  • Cellernas utseende varierar från basalmembranet upp mot ytan. Längst ned är cellerna kubiska till cylindriska och blir plattare uppe vid ytan.
26
Q

Vilka egenskaper har flerskiktat kubiskt epitel?

A
  • Barriär och kanaler

- Finns i svettkörtelgångar (2 celllager) och större gångar i exokrina organ (3 cellager)

27
Q

Vilka egenskaper har flerskiktat cylinder epitel?

A
  • Barriär och kanaler

- Finns i de största utförsgångar i exokrina organ

28
Q

Vilka egenskaper har flerradigt cylinderepitel?

A
  • Ett lager men ser ut som flera
  • Alla celler har kontakt med basalmembranet, men alla når inte ytan. Vissa celler står med relativt liten yta på basalmembranet och breddas uppåt, medan andra har sin bredaste del vid basalmembranet och smalnar av uppåt
  • Eftersom cellkärnan befinner sig i cellens bredaste del kommer de vara på olika nivåer
  • Har oftast cilier - I respirationsorganen har epitelet rörliga cilier = kinocilier
  • Sekretion och kanaler
  • Förekomst: större utförsgångar från många körtlar och respirationssystemet samt tuba auditivia, i t.ex. näshålan, luftröret och äggledare
29
Q

Vilka egenskaper har övergångsepitel?

A
  • Flerskiktat epitel som tillåter uttänjning
  • Det djupaste cellagret består av kubiska till cylindriska celler, och det ytligaste av stora, plattare celler med den fria ytan karaktäristiskt rundad, paraplyceller
  • Uttänjt epitel har 2-3 rader av cellkärnor. Ett djupare lager av mer eller mindre kubiska celler och ett ytligare med platta, tunna celler
  • Förekomst: urinvägarna från njurarna till övre urethra, urinblåsa och urinledare
30
Q

Vad är körtlars uppgifter och vilka typer finns det?

A
  • Aktiva i sekretion med en aggregering av celler omringad av bindväv rikt på blodkärl.
  • Har ingen fri yta i regel men är epitel-liknande i andra aspekter (epiteloida celler)
  • Exokrina körtlar - sekret epitelytan
  • Endokrina körtlar - sekreterad produkt parakrint (närliggande celler) eller endokrint (i blodet)
31
Q

Hur är en exokrin körtel uppbyggd?

A
  • Sekretorisk del = parenkym
  • Utförsgångar → leder ut mot ytan
  • Runt körteln finns basalt lamnina och små regenerativa celler (stamceller)
  • Finns också en myoepitelial cell som ligger innanför det basala laminat, och uttrycker cytokeratiner och aktin som finns i muskelceller
32
Q

Hur kan de exokrina körtlarna klassifieras?

A
  • Sekretionstyp
  • Cell organisation (form)
  • Typ av sekret
33
Q

Vilka sekretionstyper finns det?

A
  • Merokrin sekretion (exocytos) är vanligast för körtlar - t.ex. svettkörteln
  • Apokrin sekretion innebär att en del av cellen försvinner med ut och är mer fettrikt - t.ex. mjölkkörtlarna.
  • Holokrin sekretion, då hela cellen går sönder via apoptos och den döda cellen ersätts av mitotisk aktivitet aom ser till att en ny cell bildas, är mest fettrikt - t.ex. talgkörtlarna
34
Q

Vilken typ av sekret finns det?

A
  • Musköst är tjockt och slemmigt med fullt av polysackarider och dess cellkärna ärtillplattad mot kanten p.g.a. mycket sekret i cellen - tillplattad cellkärna mot den basalaytan
  • Seröst är tunt, vattnigt och proteinrikt t.ex. spottkörtlar och dess cellkärna är mer mot mitten - rund och central cellkärna
  • Seromukös är blandat med serösa och mukösa celler och under fixeringen kan vissa mukösa celler poppa ut från själva körteln och ligga på utsidan.
35
Q

Vilka cell organisationstyper finns det?

A
  • Tubulär - U-formad parakym
  • Acinär - pås formad parakym
  • Enkel tubulär/acinär - ett sammanhängande parakym som tömmer sig i en utförsgång
  • Förgrenad tubulär/acinär - parakymet är förgrenat
  • Sammansatt tubulär/acinär - flera parankym som tömmer sig i samma utförsgång