Epitelvävnad Flashcards
1
Q
Vad är ett epitel?
A
- Ett lager av celler som täcker:
- Kroppsytan (huden)
- Rör i kroppen som har öppning mot ytan (mag-tarmkanalen, luftvägarna)
- Exokrina körtlar (pancreas, spottkörtlar, svettkörtlar)
- Kärlväggar (endotel)
- Interna håligheter (serösa hinnor som i lungsäck, hjärtsäck, bukhinnan)
- Vissa specialiserade sinnesepitel (retina och luktepitel)
2
Q
Vad är epitelets funktioner?
A
- Skydd t.ex. hud, matstrupe och urinblåsan
- Sekretion t.ex. i körtlar
- Absorption t.ex. tarmen där näring tas upp
- Transport t.ex. mucosa i lungorna
- Receptorceller t.ex. lukt, smak och ljus
3
Q
Hur ser ett epitel ut?
A
- Apikalytan - utåt mot lumen (ofta glykoproteiner, mucus, och golgi finns här)
- Basalytan - mot basalmembranet (mycket mitokondrier)
- Lateralytan - mellan apikala och basala
- Basolateralaytan - basal och lateralytan
- Nära varandra utan extracellulärmatrix emellan
- Har en fri yta
- Har en inneboende polariotet - apikala och basala är olika och har olika funktioner i cellen (även organeller assymetriskt i celler)
- Vilar på ett basalmembran som finns under
- Avaskulärt - finns inga blodkärl i epitel
- Innerveras ofta av sensoriska nerver
- Cellerna fäster till varandra m.h.a. junctions
- Kan ha ett täcke/skydd av glykoproteiner på apatiska ytan t.ex. mucus
4
Q
Hur förnyas epitel?
A
- Finns små stamceller som ligger skyddade nära basalmembranen i speciella stamcells nischer - kan vara antingen små och helt intill BM eller sträcka sig ut mot apikala ytan
- Mitotisk aktivitet sker och vid celldelningen kan det ge upphov till två mogna celler eller en av dottercellerna fortsätter vara en stamcell (differentierar)
- Celldelning och celldöd måste vara i balans - tillväxt och ersätta skadade/döende celler respektive eliminera obehövliga eller skadade celler
5
Q
Vad bidrar till subcellulära organisationen?
A
- Cytosskelettet ger form
- Lateralmembranet ger junctions mellan
- Apikalytan specialisering
- Basalytans specialisering
6
Q
Vad är cytoskelettets uppgift och vilka är de tre huvudsakliga cytoskelettala filamenten?
A
- Tältpinnar som ger cellen form och stöd
- Mikrofilament (aktin) - tunna flexibla fibrer med globulära aktinenheter som lägger sig som en coiled-coil, snabb uppbyggnad/nedbrytning (polymeriseras och depolymeriseras hela tiden) Funktion: att ge form, mortalitet och kontraktion tillsammans med myosin
- Intermediära filament (20 olika men cytokeratiner finns i epitelceller och olika beroende på var i kroppen) - stabila fibrer som är mekaniskt slitstarka, polymeriserar/depolymeriserar inte lika mycket (är stabilt) Funktion: ger cellen stadga och struktur
- Mikrotubuli (tubulin: alfa och beta) - tjocka dynamiska filament och består av globulära enheter, snabb uppbyggnad/nedbrytning (polymeriseras från centrioler, MTOC, som finns i närheten av kärnan - rör sig från kärnan) Funktion: cellform, viktig för organisation och transport i cellen (motorproteiner förflyttar sig över fibrerna med last)
7
Q
Vad är barriär junctions?
A
- Barriär över epitelet som hindrar fri passage av små molekyler och vätska mellan celler från den apikala till basala samt förflyttning av membranproteiner
- Ger upphov till en unik apikal respektive basal membran
- Epitel har en barriär junction = tight junction (närmast apikalytan)
8
Q
Vad är förankrande junctions?
A
- Ger mekanisk stabilitet till epitelet och kallas då adherent junctions
- Desmosomer, hemidesmosomer och fokaladhesioner (punkt junctions)
9
Q
Vad är kommunicerande junctions?
A
Finns endast en junctions - gap junctions
10
Q
På vilka sätt kan epitelceller binda till varandra?
A
- Tight junctions - finns apikalt mellan cellerna och cellmembranen går ihop. Binder till aktin och löper som ett bälte runt hela cellen (tätar till mellanrummet mellan cellen längs cellens hela periferi)
- Adherent junctions - finns apikalt men basalt om TJ. Länkar aktinfilament mellan grannceller och löper också som ett bälte runt hela cellen
- Desmosomer = punkt junctions - finns på lateralytan av cellen och är många. Länkar in till intermediär filament mellan granncellen
- Hemidesmosomer - förankrar också till intermediära filament och är som en halv desmosom men binder in till basalmembranet och ej cell-cell
- Fokal adhesion - länkar aktinfilament till basalmembranet och utgör punkt kontakter
- Gap junctions - fäster inte till cytoskelettet utan utgör små kanaler mellan grannceller för förflyttning av små molekyler mellan grannceller - finns längs den laterala ytan
11
Q
Hur fungerar cell junctions?
A
- Består av alltid av transmembrana proteiner och kan interagera med motsvarande protein och granncellen
- Adaptorproteiner - för att binda in till cytoskelettet t.ex. aktinfilament
12
Q
Vad är apikalytans specialisering?
A
- Mikrovilli
- Stereocilier
- Cilier
13
Q
Hur är mikrovilli uppbyggt och vad är dess uppgift?
A
- Ytförstorning i form av massa små strån som sticker ut
- Finns bl.a. i tarmen och dess storlek/antal påverkar cellens absorptionsförmåga
- Består av aktinfilament och har ej mortalitet
- Huvudfunktion: förstora apikalytan för absorption/sekretion
14
Q
Hur är stereocilier uppbyggda och vad är dess uppgift?
A
- Lika microvilli men är känselspröt som vissa celler har
- Är ganska långa och kan vara en eller flera - mikrovilli ca 1-3 mikrometer medan stereocilia ca 120 mikrometer
- Fungerar för absorption men också mekanoreceptorer i t.ex. örat
15
Q
Vad är ciliers uppgift och vilka tre typer finns det?
A
- Flimmerhår: är motila och har ofta svepande rörelser. Byggs upp av mikrotubuli (9 par + 2 i mitten) som binder till motorproteinet dynein som möjliggör rörelse då det kan förflytta sig längs mikrotubuliet m.h.a. ATP. Förflyttar t.ex. vätska längs ett epitel t.ex. viftar mucosan mot öppningen i luftrören och äggledaren.
- Primärcilia: en per cell men finns i många olika epitel - 9 + 0 konfiguration och saknar även dynein så är icke-motil - sensorer som känner flöde m.h.a. att de böjs - mekanosensorer (t.ex. njure)
- Nodal cilium: finns i embryot - 9 + 0 konfiguration - roterande rörelser - viktig för höger-vänster-assymetri