Ortopedi Flashcards

1
Q

Nämn 4 frakturtyper som är typiskt kopplade till osteoporos?

A
  1. Höftfraktur (proximala femur)
  2. Kotkompression och ryggfrakturer (kompression lumbalt, frakturer nedre thoracalt och övre lumbalt)
  3. Distal radiusfraktur
  4. Proximal humerusfraktur
  5. Bäckenfraktur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Har frakturrisk någon genetisk faktor?

A

Ja. Högre risk, om osteoporos eller historia av höft-/kotfraktur hos förälder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Nämn 3 riskfaktorer för fraktur?

A
  • Hög ålder
  • Tidigare fraktur
  • Osteoporos
  • BMI <20
  • Viktnedgång
  • Rökning, alkohol
  • Sjukdomar kopplade till osteoporos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur stor är livstidsrisken för en osteoporosfraktur i Sverige?

A

50% för kvinnor, 25% för män

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

På DXA mäter man benmineral. Vad exakt är detta?

A

Calciumhydroxyapatit. Också viss mängd fosfat i ben, men det syns ej på DXA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad omsätts mest - kortikalt eller spongiöst ben?

A

Spongiöst!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Varför spelar vikt så stor roll i osteoporossammanhang?

A

Benet remodelleras baserat på behov = alltså beroende på vilka krav som ställs på benet. Belastning med kroppsvikt är bra = stärker ben.
Detta är wolff’s lag.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Kotkompression delas in i 3 kategorier. Vilka?

Hur bedöms kategori lättast?

A
  • Wedge (kilformad): vanligast. beror på att främre delen av kotan minskar mest i höjd = ger kyfos.
  • Concave
  • Crush (krossfraktur)

Titta på sidobild på röntgen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur vanligt är kotkompressioner?

A

Vanligt! Ca 25% av alla kvinnor >50.

Bara 1/3 blir diagnosticerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Behandling av osteoporotisk kotkompression?

A
  • Osteoporotisk sekundärprofylax
  • Info, stöd, hjälp med ADL
  • Smärtlindring

Ev vertebroplastik (ovanligt - görs vid risk för neurologiska komplikationer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilken fraktur misstänker du vid “fall mot utsträckt hand”?

A

Distal radiusfraktur. Normalt högenergi, men även op-relaterad vid lågenergi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilka 3 felställningar är typiskt vid distal radiusfraktur?

A
  • Förkortning (ulna plus)
  • Radialdeviation
  • Dorsalbockning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vanligaste åtgärd vid distal radiusfraktur?

Åtgärd vid komplikation?

A

Reposition i lokalanestesi
Fixation med dorsal gipsskena (kobra). Normal gipstid 4v.

Om ej reponibel eller instabil: intern/extern fixation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

3 typer av höftfrakturer? Vart förekommer respektive?

A
  • Cervikal - lårbenshalsen
  • PTFF - mellan trochantrar
  • STFF - distalt om trochantrar (ca 5cm distalt om troc minor)
    (* Diafysär)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Varför skiljer sig behandlingen vid cervikal höftfraktur från behandling vid andra höftfrakturstyper? Vad gör man?

A

Genom lårbenshalsen kommer viktiga kärl som försörjer caput (enda andra försörjningen kommer genom lig teres, men otillräcklig).
Cervikal skada = risk för caputnekros (vilket märks först 3-4 mån senare, pga samma typ av smärta igen).

Dislocerad innebär garden 3-4, och då gäller protes!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Beskriv gardenklassifikationen vid cervikal höftfraktur? Åtgärd vid respektive?

A

1-2: Odislocerad. (2 är sämre än 1): Osteosyntes

3-4: dislocerad (4 värre)

  • pat < 70: totalprotes
  • pat >70: halvprotes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är skillnaden på hel- och halvprotes?

A

Halv: bara själva femurbiten, inkl caput

Hel: som ovan, samt acetabulum.

Helprotes innebär viss rörelserestriktion (lux-risk) - ej lämpligt till gamla som kan vara dementa etc.
“Totalprotes till de med större krav på rörelse, men också där större krav på rörelse kan ställas”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Behandling vid PTFF och STFF?

A

Osteosyntes. Här inte samma risk för caputnekros som vid cerikal fraktur.

Ex glidskruv och platta/märgspik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vart ser man vanligtvis bäckenfrakturer?

A

Ramus superior och inferior.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka muskler ingår i rotatorcuffen? Vilka rörelser utför respektive?

A
  • Supraspinatus - abduktion
  • Infraspinatus - utåtrotation
  • Teres minor - utåtrotation
  • Subscapularis - inåtrotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är rotatorcuffens syfte?

A

Stabiliserar axelleden (humero-glenoida) - senorna drar in caput humeri i centrum på ledpannan, som en sugpropp. Håller caput humeri centrerad i ledpannan vid rörelse - vilket är väldigt viktigt för korrekt rörelse.

Agerar “fot på planka” - när man abducerar är deltoideus stora kraftgeneratorn. Dock fäster den så långt distalt, att om inte supraspinatus också hade använts, hade humerus bara dragits uppåt, i deltoideus längsriktning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka är “kraftparen” i axelleden? Alltså vilken stor muskel hör ihop med vilken rotatorcuffmuskel?

A

ABDUKTION: Deltoideus + supraspinatus

INÅTROTATION: pectoralis major + subscapularis

UTÅTROTATION: deltoideus posteriora huvud + infraspinatus + teres minor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur blir symtombilden om supraspinatussenan totalruptuerar?

A

Kommer då ej kunna abducera över 30 grader. Över 30 grader kommer man få shrugging, där humerus dras kranialt, i deltoideus riktning).
I så fall föreligger även drop arm sign (om armen passivt abduceras till över 30 grader, kommer den falla ner dit då undersökaren släpper)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Du skall lägga en subacromiell injektion. Hur gör du?

A

Hitta soft spot: någon cm inferiort och medialt om acromeonvinkeln, som kan kännas posteriort ifrån.
Markera och sterilisera området.
Injicera och gå upp mot acromeontaket (lätt medialt, superiort och anteriort). Gå tills du stöter emot ben, och backa sedan nån millimeter.
Aspirera = ska inte komma blod.
Injicera sedan. Ska inte varaå så mycket motstånd. Kan då vara sena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Du skall lägga en injektion i axelleden. Hur gör du?

A

Hitta samma soft spot som för subacromell injektion, men siktar istället mot coracoideus!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vilket är det vanligaste smärttillståndet i axel? Förklara vad det beror på

A

Subacromiell impingement!

Uppstår pga inklämning av supraspinatussenan under acromeon, vilket ger smärta och bursit i subacromealbursan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad gör n axillaris? Vad spelar denna för roll i ortopediska sammanhang

A

Innerverar deltoideus och teres minor motoriskt, och står för hudsensorik över axeln.
Kan skadas vid luxation och fraktur, så viktig att kolla!

Vid axellux bör neurostatus utföras före och efter reponering!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka är axelns 4 leder?

A
  • SC-leden
  • AC-leden
  • Humeroglenoida leden
  • Scapulo-thoracala leden!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Vilka symtom kan en patient som lider av axelinstabilitet beskriva?

A
  • Att man inte litar på axeln
  • Ostadighet
  • Smärta (för runtskvalpningen av caput humeri ger småskador)

Ibland är SMÄRTA enda sökorsaken! =ha alltid detta som diff!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Mellan vilka två strukturer är subacromealbursan belägen?

A

Supraspinatussenan och acromeon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är impingement?

A

Ett kliniskt syndrom som uppstår på grund av minskat utrymme i subacromeala rummet, där supraspinatussenan passerar. Leder till smärta, ffa vid arbete över axelhöjd (painful arc), och på sikt även försvagning vid abduktion mellan ca 60 och 120 grader (pga försvagad supraspinatus).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Nämn 3 olika tänkbara anledningar till impingement?

A
  • Medfödd anatomisk variation (ex annan vinkel på acromeon)
  • Förvärvad anatomisk variation (ex fraktur, muskelsvaghet som förskjuter scapula etc, vilket ger mindre urtymme subacromealt)
  • Degenerativ förändring (ex AC-ledsartros, osteofyter)
  • Svaghet i supraspinatus (humerus kommer då dras mer kraniellt vid abduktion, vilket irriterar)
  • Subacromeal bursit
  • Tendinitis calcarea
  • Överrörlighet, som gör att caput humeri inte är så stabil i glenoiden.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Impingement - symtom? (inte status, utan sånt som kan beskrivas anamnestiskt)

A
  • Molande värk på axelns utsida. Svårt att sova på den sidan.
  • Smärta vid arbete över axelhöjd. Tydlig relation till armens ställning.
  • Nattlig smärta om daglig provokation har skett.
  • (om långt gånget) kraftnedsättning i dessa rörelser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Impingement - utredning vid misstanke?

A
KLINISK DIAGNOS, så status:
- Painful arc (60-120 grader)
- Hawkins test
- Neer's test
Testa eventuellt dessa tester igen efter subacromeal injektionsbedövning.

Därefter - om impingement påvisats: RÖNTGEN - för att karlägga eventuella skeletala förutsättningar för impingement. (detta görs alltså på vårdcentralsnivå, eftersom att skeletala förutsättningar för impingement direkt kan föranleda ortopedremiss, eftersom att man sannolikt ej kommer få effekt på konservativ behandling)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Om man har impingement, varför börjar det göra ont efter först ca 60-70 graders abduktion, och inte innan? Varför inte efter ca 120 grader?

A

För att innan detta är supraspinatus inte engagerad. Det gör ont först då den muskeln/senan spänns och börjar jobba.

Efter 120 grader sker resten av abduktionsrörelsen genom utåtrotation i SC-leden (och genom att scapula rör sig) = då inte smärta heller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Om du vill bedöva subacromealbursan, vad och hur mycket injicierar du?

A

5-10ml carbocain.

Väntar sedan 30 min på effekt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Impingement - behandling?

A

Trappa. Kan dock variera om man redan i tidigt skede vet att det beror på skeletala förändringar och därför tänker att det inte kommer bli bra (då snabbare ortopediskt övertag).

Man ger varje steg några månader.
1. Sjukgymnastik
2. Kortisoninjektion
............
3. Operation - ofta acromeoplastik/bursektomi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad är rotatorcuffruptur? Vem drabbas?

A

Näst vanligaste smärttillståndet i axel, som antingen kan vara
- degenerativ: ofta tidigare impingement, som gett nötning på sena > gått av.
Ofta äldre patient som jobbat mycket ovan axeln.

  • posttraumatisk: efter fall/kraftigt ryck etc, sedan direkt/akut försämring i funktion, samt smärta.
    Hit räknas också acute on chronic.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Rotatorcuffruptur - symtom? (Både anamnes och status)

A

Som impingement med nedsatt kraft (i rotatorcufftesterna), men negativt injektionstest.

  • Kraftig smärta
  • Oförmåga till abduktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Rotatorcuffruptur - statustester?

A

Här görs alla “rotatorcuff-tester”:

  • Abduktion = jobe’s test
  • inåtrotation = belly press och/eller lift off test
  • utåtrotationstest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Rotatorcuffruptur - handläggning vid misstanke?

Vilka opereras?

A

Om misstanke bör radiologi utföras - antingen UL eller MR.

Om akut: remiss för snabb bedömning av ortoped.

Om kroniskt: lite lugnare

Operation sker om skadan är uttalad och patienten har nedsatt ROM = värderas individuellt. Om traumatisk vill man operera inom 6v.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Statustest vid misstänkt tendinit i långa bicepssenan?

A

O’Briens test: flektion i axelled mot motstånd, med flekterad arm som hålls in mot kroppen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

AC-ledsluxation:

  • Vanlig anamnestisk uppgift på utlösande faktor?
  • Symtom i övrigt?
A

I regel trauma, där man fallit på axeln,

Smärta och svullnad över AC-leden

Tydlig förändrad kontur på den sidan. Kan trycka ner nyckelbenet, som bouncar tillbaka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

AC-ledsluxation:

  • vad gör du i status?
  • fortsatt handläggning?
  • vad händer med patienten sen?
A
  • palperar och letar efter smärta över AC-leden.
  • Skickar på röntgen!
    (om trauma och svullnad, samt ev även smärta över AC-leden - då för att utesluta fraktur). I övrigt är diagnosen klinisk.

I stort sett alltid icke-kirurgisk behandling. INTE HELLER REPOSITION! Avlastande slynga + sjukgymnastik med mobilisering till smärtgräns.

Om kvarstående besvär = lateral klavikelresektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

AC-ledsartros: test på statustest som kan påvisa detta?

Fortsatt handläggning vid misstanke?

A
  • Smärta där vid palpation
  • Ev knölighet vid palpation
  • Cross-body test

Om misstanke = röntgen. Detta är en röntgendiagnos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

AC-ledsartros: behandling?

A

Initialt konservativ behandling med NSAID.

Ev op med resektion av clavikelsegment.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Vad är bankart-skada?

A

En skada som ofta förekommer vid axelluxation, där en del av labrum rivs av från glenoiden, i samband med själva luxationen. Sker i 90% av luxationsfallen.
Ger risk för framtida instabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Hur reponeras en anteriort luxerad axel? (axelluxation)

Beskriv även plan B och C.

A

Om annan plats än akuten; Fråga först om det hänt flera gånger. Om ja kan man reponera direkt. Om nej bör man åka till akuten, för reponering kommer vara lite svårare.

  1. Smärtlindra, och försök få patienten att slappna av.
  2. Lägg patienten på brits, på mage, med aktuell arm hängandes ner på sidan. Låt pat hålla i en vikt i ca 15 minuter.
    Kan av detta hoppa tillbaka automatiskt då man slappnar av.
  3. Försök greppa scapula och medialisera den, genom att trycka nedre kanten i medial riktning. Dra samtidigt humerus i sin längsriktning (nedåt golvet)
    - ———–
  4. om det ej funkar: försök med Kochermetoden;

Sätt patienten på stol. Utför följande rörelse;
Dra humerus lätt rakt nedåt, med 90 graders flektion i armbågsled > utåtrotera i axelled tills motstånd > flektera i axelled (rör humerus rakt anteriort) > inåtrotera i axelled.

  1. Om inte det funkar (2 misslykade metoder) = ta till op för reponering i genomlysning!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Ska man röntga innan man reponerar en luxerad axel? (axelluxation)
Vad mer ska man göra?
Vad gör man om reponeringen lyckas?

A

Om tidigare axelfrisk, och rimligt våld (som stämmer med luxationen) = NJAE. Kan vara bra för säkerhets skull, men inget klart måste.

Om misstanke om fraktur = JA. Detta gäller vid

  • äldre patient
  • atypiskt trauma etc

Flergångslux och rimlig anamnes utan traumamisstanke = Nej.

Dessutom neurostatus och distalstatus FÖRE och EFTER reposition!

Om lyckas, utöver det ovanstående: info om immobilisering 1-2v med mitella + sjugymnastik + uppföljning.
Kan återgå till sport om “några veckor”
Åb om 2-3 månader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

En patient har positivt apprehension och relocation test hos dig på VC. Vad gör du?

A

Remiss till ortoped, eftersom att detta ex kan bero på bankart-skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Nämn en patientgrupp som ofta får bakre axelluxation? Åtgärd?

A

Epileptiker.

Reponering - oftast operativt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Vad kan ett positivt sulcus sign indikera? Hur ser man att det är positivt?

A

Sulcus sign: med armen hängandes normalt dras humerus rakt ner mot golvet. Positivt test om stor glipa uppstår mellan humerushuvud och acromeon. Kan indicera överrörlighet!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Beskriv Beightonskalan vid överrörlighet?

A

Här testas överrörlighet på följande sätt;
* Knäleder: 1 poäng styck om möjlighet till hyperextension

  • Armbågsleder: 1 poäng styck om möjlighet till hyperextension
  • CMC1: 1 poäng styck om möjlighet att lägga tumme mot underarm
  • CMC4 och 5: 1 poäng om dessa fingrar kan extenderas mer än 90 grader (samma på andra sidan)
  • Möjlighet att med raka knän nudda golv med handflator = ett poäng

= totalt 9 poäng

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Vad är frozen shoulder? Vilka drabbas oftast?

A

Ett tillstånd av oklar genes där man får en skrumpning av ledkapseln runt axeln, som därmed tappar sin eftergivlighet. Innebär kraftig smärta, som sedan efter ganska lång tid övergår i stelhet.

Vanligare hos kvinnor, ffa i övre medelålder. Diabetiker predisponerade.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Frozen shoulder - symtom?

Statusfynd?

A

“Ont överallt” över axeln - oberoende av aktivitet. Smärtan utvecklas under veckor-månader, med långsam progress

Om det övergått till stelhet är det typiska stelhet både aktivt och passivt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Frozen shouder - utredning vid misstanke?

A

Svårdiagnosticerat, då all radiologi brukar vara normal.
Således klinisk diagnos

Typiskt är det med stelhet/nedsatt rörelse i alla plan, både aktivt och passivt, men ffa vid utåtrotation och abduktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Frozen shoulder - handläggning vid misstanke?

A

Man försöker vänta ut smärtan, tills bara stelheten finns kvar. Då börjar man med sjukgymnastik (viktigt att röra på axeln för att undvika muskelatrofi). Under smärtfasen ges antiinflammatoriska.

Om fortfarande stel efter ca 2 års sjukgymnastik kan artroskopisk operation bli aktuell, där man skär små hål i kapseln.

Viktigt att få pat införstådd med att det kan ta lång tid för smärtan att försvinna, och att man inte bör belasta innan detta!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Vad är kalkaxel?

Symtom?

A

Kalkutfällning på rotatorcuffens senor - ofta supraspinatus. Förekommer oftast i övre medelålder.
Ger smärta och rörelseinskräkning (ffa vid abduktion). Finns i akut form (akut debut) och kronisk.

Svårt att diffa från impingement.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Kalkaxel - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos. Plötsligt påkommen intensiv, brännande smärta i axel utan trauma är med all sannolikhet kalkaxel. Röntgen visar förkalkning och kan styrka diagnosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Kalkaxel - behandling?

A

Kortisoninjektion, NSAID, sjukgymnastik.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Vad är SLAP?

A

Superior labral tear from anterior to posterior = skada på labrum.

Symtom i form av försämrad stabilitet och funktion, smärta vid lätt belastning etc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

Exakt hur sker rörelsen i knäleden vid flektion?

A

Initialt kommer tibia att translateras posteriort - därefter sker gånggärnsrörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Vilken funktion har korsbanden i knät?

A

Förhindrar för stor translation anteriort och posteriort.

Dessutom har de en stabiliserande funktion i sidled, och även vid rotation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

I knästatus testas kollateralligament genom sidovackling. Varför bör detta utöver med fullt extenderad knäled, också göra med lätt flektion?

A

Korsbanden stabiliserar också till viss del i sidled.

Vid lätt flektion “kopplas denna funktion bort”, vilket tillåter en att isolerat bedöma kollateralligamenten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Hur kan man skilja mellan hydrops (vätska intraartikulärt) och extraartikulär vätska i knäleden?

A
  • Titta på den grop som normalt finns snett kraniolateralt om patella.
  • Testa patellardans - sätt hand proximalt om patella för att pressa ner vätska.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Du ska utföra en knäledspunktion. Hur gör du?

A

Lokaliserar på lateralsidan patellas övre pol. Instick i dimple där. Sikta lätt anteriort och lätt kraniellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Vilken funktion fyller meniskerna?

A
  • Fördelar belastning och har en stötdämpande effekt
  • Stabiliserar
  • särskilt laterala menisken är viktig för stabilitet i knäleden.

Också proprioceptiv funktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Generella symtom vid meniskbesvär?

A
  • Smärta vid belastning - framför allt i flektion
  • Knäppningar
  • Upphakningar/låsningar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Hurdan är meniskernas förmåga att läka vid en skada? Skiljer detta sig mellan olika skademekanismer?

A

Ganska dålig. Meniskerna är bara cirkulerade i sina yttre tredjedelar = bara denna del har läkningspotential.
Oftast är skadorna mediala = läker alltså inte.

Degenerativa skador tenderar drabba inre meniskdelarna som är tunnast = dessa läker alltså inte.

Traumatiska skador drabbar oftast perifera delar = större benägenhet att läka.
(en komplex perifer skada behöver dock ändå opereras)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Vilken är den vanligaste skadetypen som drabbar mediala menisken? Laterala menisken?

A

Medial: “bucket handle” eller flap.

Lateral: radial (transversell)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
71
Q

Hur diagnosticeras meniskskador?

A

Kliniskt!
Ev kan MR vara till hjälp (dock ej röntgen i övrigt).
Artroskopi ger såklart solklart svar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
72
Q

Typisk anamnes vid traumatisk meniskskada?

A
  • Rotationskraft
  • Valguskraft
  • dessa ofta i kombination
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
73
Q

Generell princip vid artrosokpisk behandling av meniskskador?

A

Det man vill göra är att frisera bort “fransar etc” - för att ta bort sprickor, eftersom att det är de som har risk att spricka vidare. Klipper bort, och ev stejplar fast.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
74
Q

Du misstänker att en patient dragit av främre korsbandet. Varför har patienten ont?

A

Det är inte själva korsbandet som gör ont. Dock hänger ACL-skada ofta ihop med skada på medial menisk och MCL - det kan vara skadan på menisken som faktiskt gör ont.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
75
Q

Typisk anamnes vid skada på främre korsbandet?

A

Valgusvåld och samtida tibialrotation,

eller “landat med lätt böjt knä”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
76
Q

Korsbandsskada - diagnostik?

A

Klinisk diagnos. MR om yngre individ och stor diagnostisk osäkerhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
77
Q

Korsbandsskada - behandling?

A

Degenerativa skador: primärt sjukgymnastik. Många blir bättre av detta.

Akuta skador, samt långt gångna degenerativa: OP en möjlighet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
78
Q

Vilka korsbandsskador ska opereras?

A

INSTABILITET är det klart viktigaste anamnestiska - och i princip ett måste för operation. Har man det och vill opereras, är det indicerad.

Om inte instabilitet kan operation ändå göras om;

  • ung patient med höga krav (idrottare)
  • ung patient där man tänker att utebliven operation kommer leda till större problem (vacklingar kan slita på knät, vilket kan ge problem på sikt)

BAKRE: oftast sjukgymnastik. Bara op om det inte blir bättre! (så klart op om multipla skador)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
79
Q

Varför opereras inte alla korsbandsskador?

A

Det är ett stort ingrepp med lång rehabilitering - och det kanske inte är värt det i alla fall;
- äldre patient
- inte så stora krav
etc

Totalt opereras ca 50%:

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
80
Q

Vad ersätter man korsbandet med, vid korsbandsoperation?

A

Kroppsegen sena - i 95% av fallen en av hamstrings. Denna viks och så till den får rätt tjocklek. Om för smal tar man en sena till.

Om inte detta går, eller i andra hand, tas patellarsenan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
81
Q

Vilket av korsbanden är vanligast att skada?

A

Främre!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
82
Q

Vanlig anamnes vid bakre korsbandsskada?
Vad ska man tänka på om man misstänker PCL-skada?

Behandling om isolerad PCL-skada?

A

Trafikolycka - dashboard injury! (Där man fått direkt våld mot tibia). Fa av dessa i samband med idrott.

Vid misstanke måste man komma ihåg att detta hänger ihop med andra skador;

  • andra ligament
  • avulsionsskador
  • etc

Om bara PCL-skada = ortos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
83
Q

Vilken är vanligaste ligamentskadan i knä?

A

Mediala kollateralligamentet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
84
Q

Normal anamnes vid MCL-skada? Normal status?

A

Valgusvåld!

Oftast ingen svullnad (bara vid skada på djupa portionen av MCL).

Smärta möjligt - ffa vid samtidig skada på annat

Sidovackling!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
85
Q

Hur kan du differentiera mellan om bara ett, eller bägge skikt av MCL gått av?

A

Positiv sidovackling vid full extension = hela MCL av.

Negativ sidovackling vid full extension, men positiv vid lätt flektion = bara inre skitet skadat.

Alltså värst om sidovackling föreligger vid full extension. - kan då vara aktuellt med operation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
86
Q

Normal anamnes vid LCL-skada? Normal status?

A

Varusvåld! Ofta vid kontaktidrott.

Extrakapsulärt - så sällan svullet i leden.
Om totalruptur kan LCL ej känas i 4-läge.

Positivt sidovacklingstest vid varusvackling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
87
Q

Diagnostik och utredning vid misstänkt kollateralligamentskada?

A

KLINISK DIAGNOS
Om hydrops kan ledpunkton bli aktuell.

Misstanke om fraktur eller kombinationsskada = MR.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
88
Q

Kollateralligamentskada - behandling?

A

Beror på grad:
* Partiell skada: ortos och sjukgymnastik. Full belastning ok, men försiktig.

  • Ruptur av MCL: kan behandlas konservativt med ortos (öppen, så tillåter flektion och extension)
  • Ruptur av LCL: bör opereras!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
89
Q

Varför behöver man inte operera ruptuerat MCL, men bör operera ruptuerat LCL?

A

LCL läker inte lika väl, och man tolererar denna skada sämre - ger mer men.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
90
Q

Vad är knäluxation? Normal anamnes?

A

Svår skada där knät går ur led, vilket i regel medför skador på flera strukturer i leden (korsband, kollateralligament) etc.
Ofta ryker bägge korsband och LCL.

Typiskt vid högenergitrauma - ex MC-olycka, fall från hög höjd etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
91
Q

Knäluxation - statusfynd?

A

Detta syns tydligt.
Kraftig svullnad
Multipla knästatusfynd - draglådor, sidovackling etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
92
Q

Knäluxation - akut handläggning?

A

DISTALSTATUS viktigt!

  • Pulsar
  • Cirkulation
  • Ev ABI

Om minsta tveksamhet behöver angio göras.
Detta pga risk att poplitea skadas då underbenet sviktar bakåt = risk för intimaupprullning vilket ger flödesstopp.

Därefter planeras för snar operation, som sker i seanser - för att åtgärda de olika ingående strukturerna.

För att få koll på vilka ingående strukturer som är påverkade är radiologi i regel aktuellt!

  1. Distalstatus
  2. Radiologi
  3. Op
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
93
Q

Vad är PFPS?

A

Patello-femoral pain syndrome. Generell term för smärta i främre delen av knät.

Patellofemoralleden utsätts för väldigt stora krafter!
Om det krasar och knäpper, och smärtar, när man hukar sig och rör i denna led, bör man misstänka detta!

Kan bero på flera olika saker, ex chondromalaci.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
94
Q

Patellalux - typisk anamnes? Status?

A

Typiskt med vridvåld, eller valgusvåld - med samtidig kontraktion av quadriceps.

Luxerar i regel alltid lateralt.

Då patienten kommer till akuten har det nästan alltid reponerats av sig självt. Då ses svullnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
95
Q

Patellalux - handläggning?

A
  1. Reponera! Bör reponeras så fort som möjligt.
  2. Rtg (ev MR om misstänkt osteochondral skada)
  3. Om ej fraktur > fysioterapi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
96
Q

Hur gör man för att reponera en patellalux?

A

Tryck med bägge tummarna på patella i medial riktning, samtidigt som benet extenderas fullt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
97
Q

Finns det några potentiella faror med patellalux?

A

Vid luxationen kan patella slå loss en bit av laterala femurkondylen = osteochondral skada. Detta syns på röntgen, och behöver åtgärdas. (spelar dock ingen roll om man reponerat först)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
98
Q

En patient söker med anamnes på flera patellaluxationer och en känsla av att ej kunna “lita” på sin knäled. Vettigt statustest?

A

Apprehension test: pressa patella i lateral riktning.

Positivt vid upplevelse av obehag - som att patella ska luxera - eller vid kontraktion av quadriceps!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
99
Q

Vad är löparknä?
Symtom?
Behandling?

A

Iliotibialbandssyndrom (ITBS)
= överbelastning av ITBS, ex vid löpning.
Smärta på knäts lateralsida, som provoceras av belastning.

Behandling:

  • Råd om att ta det lugnt några dagar, sedan försöka träna lite lugnare.
  • Fysioterapi

I enstaka fall inj. kortison och ev op (senförlängning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
100
Q

Vad är osteochondritis dissecans? Symtom?

A

Ledsjukdom är man får sprickningar i ledbrosk och underliggande ben.

Ofta är osteonekros bakomliggande orsak, som fått en liten benbit att lossa - eller där ovanliggande brosk bara släpper och “flyter” ovanpå.

Ger mekaniska besvär, smärta vid belastning, och svullnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
101
Q

OCD - behandling?

A

Om någonting har lossnat behandlas det som fri kropp i knät.
Om inte fri kropp: träningsförbud och följa med röntgen - se att brosket klibbar fast sig igen.

Kan, om detta inte funkar bli aktuellt med kirurgisk (artroskopisk behandling) - mikrofrakturering, broskpluggar, etc etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
102
Q

Varför måste man klämma och känna på proximala tibia och fibula, vid en skada på fotleden?

A

Vid vissa fotledsskador fortleds skadan uppåt. Detta genom att syndesmosligament skadas, vilket i sin tur leder till skada på membrana interossea. Om membrana IO skadas får man en instabil situation som inte får missas i status. Memb io-skada kan också leda till proximala frakturer.

Ett exempel på utåtrotationsvåld i fotled, där os naviculare trycker på talus, vilket i sin tur leder till att syndesmosligamentet trycks isär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
103
Q

Vilka fotledsstrukturer brukar skadas vid distorsionsvåld?

A

Malleolerna!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
104
Q

Vad måste du tänka på om du hittar en proximal tibiafraktur hos en patient med anamnes på distorsionsvåld?

A

Skada på membrana interossea = således också syndesmosen = instabil fotgaffel!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
105
Q

Varför ska man känna på metatarsale 5 vid supinationstrauma?

A

Vid supinationsvåld kan peroneussenan orsaka avulsionsfraktur på metatarsale 5, där den normalt fäster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
106
Q

Vad är hallux rigidus?

A

Stel stortå. Synonymt med artros i mtp1.

Leder funktionellt till bortfall av förmåga till extension i stortån, vilket är viktigt för normal gångförmåga.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
107
Q

Vilket eller vilka ligament brukar typiskt skadas vid en fotledsdistorsion?

A

Vanligast är supinationsvåld, så lig talofibulare ant.

I vissa fall även lig calcaneofibulare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
108
Q

Varför blir foten svullen då man stukar den?

A

stukningen medför skada på ligament, vilket ger en blödning därifrån = hematom = svullnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
109
Q

Vad gör du för “compression” (i PRICE) vid en fotledsdistorsion?

A

Lindar foten. Först med elastisk binda 1h. Därefter tryckförband i 1-2 dygn.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
110
Q

Du skickar hem en patient som bara visat sig stukat fotleden. Vad säger du till patienten?

A

Ger tips om övningar som ökar stabiliteten i fotleden, så det inte händer igen - ex tåhävningar, balansplatta etc.

Belastning ok från dag 1!

Åter om utebliven förbättring på några dagar, samt kvarvarande instabilitet efter >6 mån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
111
Q

Hur vet du om du ska rönga eller inte vid en misstänkt fotledsdistorsion?

A

Ottawa rules kan användas - bedömer risk för fraktur, och således behov av röntgen.

  1. Smärta runt malleolerna och/eller mellanfoten
  2. Något av följande;
    - Palpöm posteriort om malleol (vilken som)
    - Palpöm basen metatarsale 5
    - Palpöm os naviculare
    - Kan ej belasta fyra steg
    (ev om äldre än 55 år)

(Ottawa används inte på barn/intoxer/neurologiska skador/multipla skador etc)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
112
Q

Vad måste man alltid komma ihåg att kolla i status, vid misstänkt fotledsdistorsion?

A

Hälsenan!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
113
Q

Du träffar en patient med kronisk fotledsinstabilitet, på ortopedmottagningen. Vilken radiologisk undersökning kan vara bra för att få kol på situationen här? Vad kan göras för patienten?

A

MR!

Vid kronisk instabilitet kan det komma att bli tal om ligamentreparation/-rekonstruktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
114
Q

Om en patient stukat foten i supinationsvåld, och flera veckor senare fortfarande inte är bättre - vad ska du tänka då, och varför?
Vad gör du då?

A

Kan vara broskskada - vid supinationsvåld kan mediala talus krocka mot tibia (alt laterala talus mot fibula), vilket ger en broskskada.

I detta läge är det dags för ortopedremiss. Ev MR för att se. Kan åtgärdas artroskopiskt. Dock läker många av tillstånden av sig själva också.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
115
Q

Du misstänker fotledsfraktur hos en patient. Hur kan du veta om operation eventuellt kan bli aktuell?

A

Tack vare Danis-Weber-klassifikationen.

Typ A (nedom syndesmos): I regel alltid stabil = konservativ behandling.

Typ B (i syndesmosen): operation om skadad syndesmos, vilket det i princip alltid är. Om någon typ av inkongruens i fotledsgaffeln bedöms det som syndesmos ruptur = operation!

Typ C (ovan syndesmosen): Opereras alltid, för förknippas med syndesmosruptur = instabil.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
116
Q

Är en bimalleolär fotledsfraktur stabil eller instabil?

A

Alltid instabil! Bara unilaterala kan vara stabila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
117
Q

Fotledsfraktur - handläggning och behandling?

A
  1. Status - avgör om instabil
  2. Smärtstilla och reponera. Distalstatus före och efter reponering. SNABB REPONERING VID FOTLEDSLUXATION.
    (Smärtstilla med 10mg morfin och 5-10 mg stesolid, bägge IV)
  3. Gipsskena
  4. Röntgen
  5. Om stabil = konservativ behandling med cirkulärgips 4-6v

Om instabil = operation med intern fixation. Om akut öppen fraktur opereras först med extern fixation > sedan om-op med intern.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
118
Q

Vilket tillstånd bör du misstänka vid supinationsvåld mot fotled?

A

Fotledsdistorsion = skada på FTA.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
119
Q

Fotledsdistorsion - symtom?

A
  • Smärta - ffa över FTA
  • Svullnad runt laterala malleolen
  • Hematom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
120
Q

Fotledsdistorsion - utredning vid misstanke?

A

Viktigt att skilja från fotledsfraktur = Ottawa-kriterier.

  • Generellt fotledsstatus
  • Stabilitetstester
  • främre draglåda
  • inversionstest
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
121
Q

Fotledsdistorsion - handläggning och behandling?

A
  1. PRICE
  2. Linda/tejp/ortos - beror på grad av stukning
  3. Fysioterapi - belastning efter förmåga!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
122
Q

Fotledsdistorion - eventuella komplikationer?

Ev lösningar på respektive?

A
  • Kronisk instabilitetsproblematik; kan föranlede ligamentreparation/rekonstruktion
  • Smärta - om broskskada. Ev artroskopisk åtgärd.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
123
Q

Vad är lumbago? Symtom?

A

Ländryggssmärta. Ett mycket vanligt tillstånd (drabbar 80% någon gång i livet) - av svårbedömd anledning. Beror ofta på muskulär smärta i paravertebral muskulatur.

Symtom i form av

  • Smärta och stelhet i ländrygg
  • Ofta utlösande orsak - ex tungt luft. Kan också debutera på morgonen.
  • Rörelserelaterad smärta - kan hitta smärtfri ställning
  • Ibland utstrålning till ljumskar och skinkor. Dock ej bensmärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
124
Q

Vad är medel-ettårsöverlevnad vid höftfraktur?

A

Ca 70%. För att patienterna i fråga är så gamla och sjuka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
125
Q

Hur handläggs höftledsfrakturer, generellt sätt - och varför?

A

Tumregeln är att alla höftledsfrakturer läggs in och opereras (undantaget är om de är så gamla och sjuka att det inte är värt det). Detta ffa i smärtlindrande syfte, vilket gör patienten lättare att hantera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
126
Q

Utan att utföra någon status alls ,finns det något sätt du kan se att en patient lider av carpaltunnelsyndrom?

A

Vid långt gången CTS börjar thenar-muskler atrofiera!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
127
Q

Vad är Mb de Quervain? Hur kan detta testas?

A

Stenoserande tendovaginit - en inflammationsprocess i 1a dorsala senskidefacket (dorso-radialt över handleden). Här löper senan till APL och EPB (hos vissa löper de senorna i separata fack).

Inflammationen tros orsakas av monotona repetitiva rörelser, och svullnaden gör att senorna får svårt att glida = lokal ömhet och rörelsesmärta.

Testa genom palpation över proc styloideus radii.
Samt Finkelsteins test - passiv ulnardeviation med flekterad tumme

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
128
Q

Utöver bankart, vilken annan skada kan man få vid en främre axelluxation? Vad gör man åt denna?

A

Hill Sachs-skada:
impressionsfraktur posterolateralt på caput humeri (på en obelastad del) som uppstår då den pressas mot glenoiden samtidigt som den glider ur den.

Eftersom skada på en obelastad yta, gör man ingenting åt den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
129
Q

Bicepsruptur - hur går det till?

A

För kraftig belastning av biceps > ruptur.

Rupturen kan vara proximal eller distal.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
130
Q

Bicepsruptur - symtom?

A
  • Smärta - över bicepssenan
  • Svullnad
  • Bullig biceps (ffa vid proximal)
  • Avsaknad av hook sign (distal)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
131
Q

Bicepsruptur - handläggning och utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
132
Q

Bicepsruptur - behandling?

A

Proximal ruptur - brukar inte behandlas. Ringa/ingen funktionsnedsättning-

Distal ruptur - operation, pga minskar rotationsstyrka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
133
Q

Olecranonbursit - orsak?

A

Långvarigt tryck på armbågen. Typiskt studenter.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
134
Q

Olecranonbursit - symtom?

A
  • Svullnad över bursan
  • Smärta vid palp
  • Rörelseinskränkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
135
Q

Olecranonbursit - utredning vid misstanke?

A

Om tveksamhet mellan detta och bakteriell genes: punktion

  • Klar vätska = bursit
  • Grumlig vätska = inf = odla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
136
Q

Olecranonbursit - behandling?

A

Reaktiv bursit: Inj kortison (eller NSAID)

Infektion: Odling, ab, dränage!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
137
Q

Vad är tennisarmbåge? Golfarmbåge?

A

Tennis = lateral epikondylit (extension)

Golf = medial epikondylit (flektion)

Båda tillstånd orsakas av degenerativa förändringar - på platsen för gemensam seninfästning för flera av underarmens senor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
138
Q

Tennis- och golfarmbåge - symtom?

A
  • Smärta vid dorsalextension och supination resp pronation och volarflektion i handled mot motstånd
  • Svullnad
  • Svaghet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
139
Q

Tennis- och golfarmbåge - utredning vid misstanke?

A

KLINISK DIAGNOS. Bygger på status med;

  • Palpömhet
  • Smärta vid provokation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
140
Q

Tennis- och golfarmbåge - behandling?

A
  1. Undvik rörelserna som orsakat problemen. Ev sjukskrivning
  2. NSAID och rehab
    (kan ta upp till ett år!)
  3. Särskilda metoder (akupunkter/stötvåg/laser etc etc)

Undvik kortisonijnjektion - inte så bra effekt, då tillståndet inte är tänkt inflammatoriskt, utan degenerativt - och kan dessutom försvaga området.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
141
Q

Vilka tillstånd hanterar en ryggortoped?

A

Allt som drabbar kotpelaren nedom foramen magnum - utanför duran.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
142
Q

I vilka delar av kotpelaren “har vi” vår rörlighet?

Gällande alla typer av rörelser som kan utföras

A

Flektion och extension - cervikalt och lumbalt. Ffa tas rörligheten ut lumbalt vid “böjning och sträckning” av ryggen.

Rotation - cervikalt och lumbalt. Ffa rotationsmöjlighet cervikalt, mellan skallbassen och C1-C2.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
143
Q

Ungefär hur mycket kan två närliggande kotor sträckas från varandra, ex vid flektion av kotpelaren?

A

Maximal skillnad är 12-14 grader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
144
Q

I vilka delar av kotpelaren är degenerativa skador vanligast?

A

Lumbalt och cervikalt. Väldigt ovanligt thoracalt.

Alltså motsvarande till rörlighet. Detta gäller både vad gäller diskbråck, spinals stenos, spondylartros etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
145
Q

Vilka muskler är viktigast för vår hållning?

A

Den “långa sträckmuskulaturen” - alltså erector spinae. Samt bukmuskulaturen, som avlastar ryggen och diskarna vid tunga lyft.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
146
Q

Beskriv begreppet saggital imbalans?

A

Sagitell balans avser en balans i kotpelarens tryckbelastning, om man tittar på kotpelaren i saggitalplanet.

En normal saggital balans innebär att en lodrät linje kan dras från C7 till övre delen av sakrum, i stående. Då är belastningen som bäst. Om någonting förändras (ex ökad kyfos thoracalt) försöker detta biomekaniskt kompenseras, genom att man ökar lumbala lordosen. Då man till slut inte kan det längre börjar man retrovertera bäckenet och böja på knäna, och får en saggital imbalans. Detta ger ryggvärk och trötthet.

Detta uppstår inte bara av thoracal kyfos, utan också utebliven (pga degeneration) lumbal lordos!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
147
Q

Kirurgisk princip för att åtgärda saggital imbalans?

A

Med tanke på att slutresultaten är att man är framåtlutad, med kompensation genom retroverterat bäcken och flekterade knän
= kilosteotomi där man tar ut en liten kil lumbalt = kan böja upp ryggraden igen (extension)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
148
Q

Vad är skillnaden mellan akut lumbago (“ryggskott”) och lumbalt diskbråck?

A

Akut lumbago: akut insättande smärta i ländryggen som kan stråla ut i skinka och lår.

Diskbråck: kan också vara väldigt snabbt insättande kraftig smärta, som också strålar - men här med utstrålning DISTALT OM KNÄT - enligt ett dermatom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
149
Q

Akut lumbago - definition? Hur vanligt är det?

Tänkt orsak?

A

Lumbago är ländryggsbesvär i form av smärta, muskelspänning och i vissa fall stelhet - som inte kan förklaras av annan diagnos.
Akut innebär akut insättande, och debuterar ofta i samband med tungt lyft, eller efter natt.

Mycket vanligt - livstidsprevalens 80%

Orsaken mycket oklar, men tänks bero på lumbal svaghet. Tidigare ryggbesvär är riskfaktor, precis som dålig arbetsställning etc. Man tänker också att orsaken kan vara “diskogen” - alltså kemisk retning på nerver runt annulus.
Smärtan ger en krampartad kontraktion av lumbal muskulatur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
150
Q

Lumbago - symtom?

A
  • Smärta och värk i ländryggen. Kan stråla ned glutealt och mot baksida av lår, men INTE distalt om knät! (“Falsk ischias”)
  • Stelhet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
151
Q

Lumbago - utredning vid misstanke?

A

Här handlar det om att utesluta andra orsaker, vilket görs med anamnes, ryggstatus, neurologisk status (samt ev PR), samt standard-lab.

Om äldre patient eller stark misstanke om annan diagnos kan röntgen vara aktuell.

Om man är säker på diagnosen skickas patienten hem. I så fall bilddiagnostik efter 3 mån om ej förbättring - för att utesluta allvarligare bakomliggande tillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
152
Q

Lumbago - behandling?

Prognos?

A
  • Information och lugnande besked. Professionellt bemötande.
  • Uppmuntran att röra på sig. Sjukgymnastik
  • Ergonomihjälp
  • Ev sjukskrivning, aktivt.
  • Analgetika - PC, NSAID. Opioid om måste.

90% helt bra inom 3 månader. Resterande 10% har risk för kroniska ryggbesvär.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
153
Q

Diskbråck - definition? Orsaker?

A

Utpressning/utbuktning av diskvävnad i spinalkanalen, vilket påverkar förbipasserande nervrot mekaniskt och kemiskt.
Vanligast är dorsal utbuktning.

Med ålder försvagas annulus fibrosus, vilket gör detta mer sannolikt i högre ålder.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
154
Q

Diskbråck - symtom?

A
  • Smärta. Ofta plötslig debut. Börjar som lumbago, och sedan tillkommer utstrålning i benet NEDOM KNÄT! (Alltså ischias)
  • Sensoriskt, motoriskt och reflexbortfall i rotens innervationsområde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
155
Q

Diskbråck - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes
  • Status, ffa
  • Neurologisk nivådiagnostik
  • Lasegues test
    (glöm inte utesluta CES)

Diagnostiken vid första besöket på akuten är bara klinisk, förutom om CES föreligger - då akut MR och akut OP!
Anl till att klinisk räcker är att diskbråck är vanligt, och har väldigt god prognos att självläka!

Ev MR om ej förbättring, då efter ca 6-8v - förutsatt att pat är intresserad av kirurgi!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
156
Q

Diskbråck - handläggning?

Prognos?

A

Om “bara” diskbråck går patienten hem, och ombeds höra av sig om utebliven förbättring. Om ej förbättring på 6-8 veckor är MR aktuell, i operationsplanerande syfte.

  • Information att söka åter om CES-symtom eller ej förbättring
  • Sjukgymnastik
  • Smärtlindring - PC, NSAID.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
157
Q

Nämn några alarmsymtom som du måste fråga efter vid ryggbesvär?

A

CES

  • Problem med miktion (kan ej tömma blåsan) eller avföringen (inkontinens)
  • Ridbyxeanestesi
  • Sensoriska/motoriska bortfall
  • Feber/sjukdomskänsla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
158
Q

Vanligaste nivå för;

  • Diskbråck?
  • Spinal stenos?
A

DB: L4-L5, L5-S1.
Även cervikalt förekommer, men då ffa hos äldre patienter.

SS: L3-L4, L4-L5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
159
Q

Vad innebär kirurgisk behandling av diskbråck? Hur går det till?

Prognos jämfört med konservativ behandling?

A

Minimalinvasivt ingrepp där man helt enkelt försöker ta bort diskbråcket.

Man lägger ett litet snitt > går in mellan kotbågarna > tar bort lite av lig flavum. När man sedan visualiserat bråcket försöker man ta bort det. Ibland får man skära lite i annulus.

80-90% är nöjda efter åt, avseende sin bensmärta!
(Jämfört med 35% på kons behandling)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
160
Q

Vad är prognosen för spontant tillfrisknande vid

  • akut lumbago?
  • diskbråck?
A

För bägge två, ca 80-90% på 3 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
161
Q

Hur snabbt vill man operera en CES?

A

Så fort som möjligt. I VGR är gränsen 48h.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
162
Q

Lumbago - om man inte blir bättre av analgetika och fysioterapi; hur ser symtomförloppet ut då, och vilken åtgärd kan bli aktuell?

A

Ofta ser man tätare och tätare besvär, som sedan övergår till att vara KONSTANTA = kontant lumbago. Alltså ett läge med intensifierande smärta, men där smärta alltid finns i viss grad.

Det man kan göra, om man lyckats pinpointa 2 kotor, är att steloperera. Pat brukar bli bättre, men inte helt bra ändå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
163
Q

Exakt vad är ischias? Vanligaste orsak?

A

Smärta med utstrålning i ett/bägge ben - distalt om knät. Alltså referred pain pga neurologisk påverkan.

Vanligaste orsaken är diskbråck.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
164
Q

Vilka är de vanligaste ryggkirurgiska ingreppen som utförs i Sverige?

A

Diskbråcksoperation och dekompression av spinal stenos.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
165
Q

I vilken ålder är det vanligast med;

  • diskbråck?
  • spinal stenos?

Vilket kön drabbas oftast?

A

Diskbråck: 30-50 åå. Ffa män

SS: >65 år (medelålder om anatomisk predisposition). Ffa män.

166
Q

Du skickar hem en patient från akuten där du satt diagnosen ryggskott (akut lumbago). Patienten är sur över detta. Vad säger du angående prognosen?

A

GOD prognos!

Normalt bra på en vecka. 90% bra inom 3 månader.

167
Q

Spinal stenos - definition? Orsak?

Vilken nivå är det vanligast på?

A

Förträngning av spinalkanalen på grund av olika anatomiska faktorer, vilket ger neurologiska bortfall. Besvären ökar vid fysisk aktivitet, pga det ökade blodflödet som då krävs för att repolarisera nerverna inte “får plats”. Då man stannar och vilar igen minskar blodflödet, och det hela “sväller av”.

Ffa lumbalt. L3-L4 samt L4-L5

Anatomiska faktorer kan vara

  • Förtjockning av lig flavum
  • Facettledsartros
  • Diskbuktning
  • Spondylolisthes
168
Q

Spinal stenos - symtom?

A
  • Pseudoclaudicatio - vid gång får man ont i benet, och känner ffa att det “slutar hänga med”. Stannar man då en liten stund, gärna flekterad i ryggen, blir det bättre
  • Smärta - ischias
  • Parestesier - ofta bilateralt, diffust

Förvärras vid extension av ryggen, förbättras vid flektion!

169
Q

Spinal stenos - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes
  • Status - viktigt att utesluta CES, samt sann claudicatio
  • MR
170
Q

Spinal stenos - handläggning?

A

Patienten får gå hem!

  • Information om god prognos
  • Analgetika - PC, NSAID. Ev gabapentin
  • Sjukgymnastik

Kirirgi indicerat om;

  • snabb progress
  • Kraftig inverkan på ADL
  • Kraftigt påverkad gångförmåga
171
Q

Spinal stenos - normalt förlopp? Prognos?

A

Initialt smygande förlopp.
Då symtomen hamnat på stadig nivå är det endast en liten del som får påtaglig försämring. Normalt håller det sig på jämn nivå.

172
Q

Spinal stenos - hur ser den kirurgiska behandilngen ut?

A

Dekompression - laminektomi.

Fusion om kotglidning är tänkt orsak till stenosen. Inte annars

173
Q

Normal tvärsnittsyta i mellersta ländryggen?

När brukar man få SS-symtom?

A

Normalt >100mm2

Absoluta symtom om <75 mm2.

174
Q

Skolios - definition?
Hur uppstår det?
Vilket kön drabbas ffa?
När diagnosticeras det normalt?

A

Krökning av ryggraden i coronarplanet, som överstiger 10 grader, och samtidigt har rotationsinslag.

Kan uppstå pga sned kota, ojämn belastning under tillväxten

Ffa kvinnor.

Diagnosticeras i tillväxtspurten - alltså pubertet.bpa

175
Q

Ge några exempel på möjliga orsaker till skolios?

A
  • Kongenitala - kotmissbildningar
  • Neuromuskulära sjukdomar
  • Idiopatiska (90% av fallen)
  • Hereditet
  • Felaktig skeletal tillväxt

Dessutom finns funktionell skolios (som blir bättre av att man åtgärdar underliggande orsaken);

  • Ischiasskolios
  • Statisk skolios pga benlängdsskillnad
176
Q

Hur bedömer man ev skolios i statusundersökning?

A

Stå bakom patient, som böjer sig framåt (så ryggen blir parallell med golvet). Håll i höften och titta fram längs ryggen. Använd skoliometer (typ som gradskiva som förs längs kotpelaren). Se vart vinkeln är störst. Det man mäter är alltså rotationen.

Om vinkel >8 grader kan det föranleda remiss till ortoped.

177
Q

Hur bedömer man skolios på en röntgenbild?

A

Titta på sidobild.
Räkna ut Cobb-vinkel (dra streck från ändarna på de mest vinklade kotorna (översta kotans övre kant och nedersta kotans nedre). Räkna ut vinkeln där dessa linjer möts.

178
Q

Vilka behandlingsmetoder finns för skolios, och när används respektive åtgärd?

A

Beror på gradtal (cobbvinkel)
<25 grader: expektans
25-40 grader: korsett
>40 grader: op

179
Q

Hur funkar korsettbehandling vid skolios?
Hur länge behandlar man?
Biverkningar?

A

Ofta används nu nattkorsett, som överkorrigerar vinkeln. Har bara då man sover. Effekten blir stort sätt att läget inte förvärras. Dock förbättras inte gradtalet avsevärt heller.

Behandling sker tills avslutad tillväxt (kan bli < ca 3 år.

Ffa psykologiska biverkningar. Leta efter depressionstecken!
Även tryckbiverkningar som skavsår.

180
Q

Vad är principen för kirurgisk operation vid skolios?

A

Här försöker man “upptänja” ryggen så mycket det går, med hjälp av skruvar bilateralt som kopplas till stag - där längd etc sedan justeras. Detta fixeras sedan med skruvar.

181
Q

Vilka är de vanligaste degenerativa sjukdomstillstånden i halsryggen och vilka nivåer brukar engageras?

A

Samma som i ländryggen = spinal stenos och diskbråck.

Vanligare ju längre ner man kommer; ffa C5-C7.

182
Q

Förklara begreppen;

  • Cervikalgi?
  • Cervikal rizopati?
  • Cervikal myelopati?
A
  • Cervikalgi: nackvärk.
  • Cervikal rizopati: motsvarande ischias men cervikalt. Värk ut i armen pga rotpåverkan.
  • Cervikal myelopati tillstånd där cervikala ryggmärgen påverkas = allvarligare. Beror på cervikalt diskbråck eller spinal stenos.
183
Q

Handläggning vid misstänkt patologi i cervikalryggen?

A

Akut insättande symtom = Akut MR!

Långsamt insättande symtom med långsam progress: MR med “dubbel förtur” (alltså inte akut, men ganska fort)

184
Q

Du handlägger en patient med Mb Bechterew som söker för nacksmärta. Vad gör du?

A

En sådan patient har fraktur tills motsatsen är bevisad. Hos dessa patienter har man en stelhet, men också predisponering för frakturering även vid lindrigt trauma.

Dessutom är det svårt att se detta på rtg pga andra förändringar = kräver MR!

185
Q

Vad är spondylolisthes?
Vanligast nivå?
Symtom?
Utredning och behandling?

A

Kotglidning, oftast anterior.
Ofta L5-S1, pga degenerativa förändringar. kan vara pga fraktur.

Smärta samt symtom som vid spinal stenos med ischias. Typiskt med hyperlordos = kan känna hak. Ger sagittal imbalans.

Radiologi om detta misstänks och man har nervpåverkan.

Kirurgi med steloperation ett alternativ. Sjukgymnastik i lindriga fall.

186
Q

Vad är Mb Sheuermann?

A

Motsvarande kotglidning, men som ger ökad kyfos.

Beror på kotor som pga tillväxtstörningar blir kilformade. Har man tre sådana kotor i följd får man denna problematik.

Ffa thoracalt! (80%)

187
Q

Misstänkt diagnos vid ryggmärgspåverkan och samtidig sepsis?

A

Epidural abscess!

188
Q

Spondylodiskit - vanligaste patogen?
Vanligaste nivå?
Hur tar bakterierna sig dit?

A

S. Aureus. Även strep, gramnegativa och Mycobakterier.
Lumbalt.

Oftast hematogent. Kan vara epiduralt.

189
Q

Spondylodiskit - Symtom?

A
  • Konstant smärta, som dock också relaterar till rörelse.
  • Smärtan har tilltagit under någon veckas tid.
  • Feber
190
Q

Spondylodiskit - utredning vid misstanke?

A

Status

  • Lokaliserad perkömhet
  • Nedsatt rörlighet pga smärta
  • LAB: CRP
  • Akut MR!
  • Odlingar!
191
Q

Spondylodiskit - behandling?

A
  • Odla, antibiotika IV (ca 1-2 veckor, tills feberfri) > därefter peroral
  • Korsett - normalt får man degeneration av kotan, och därför är detta viktigt för att bibehålla struktur.
  • Kirurgi med fusion, om;
  • neurologisk påverkan
  • epiduralabscess
  • utebliven effekt efter 2-3v
192
Q

Vanligaste primärttumörer vid kotmetastaser?

Kirurgisk åtgärd?

A

Prostatacancer och bröstcancer.

Även myelom och lymfom.

Kirurgi om >6 mån förväntad överlevnad i övrigt. I så fall laminektomi > stabilisering.

193
Q

Kotkompression - definition? Orsak?

A

Degeneration av kotor. Ffa hos äldre patienter med osteoporos.
ffa Th11-L2

  • Osteoporos
  • Metastaser
  • Trauma
194
Q

Kotkompression - symtom?

A
  • Smärta
  • Längdminskning
  • Kutryggighet
195
Q

Kotkompression - utredning vid misstanke?

A

Utvärdera

  • malignitetsmisstanke?
  • osteoporos?
  • infektion?

Ryggstatus
Slätröntgen.

196
Q

Kotkompression - behandling?

A
  • Fysioteranopi
  • Smärtlindring
  • Ev osteoporosbehandling
    (kirurgiska möjligheter finns, men inte så god effekt jmf konservativ)
197
Q

Kotfraktur - normal orsak? Ev symtom?

A

Fall eller trafikolyckor!

Ortopediska symtom;

  • felställning
  • instabilitet

Neurologiska symtom

  • förlamning
  • sensorisk påverkan
  • CES
198
Q

Kotfraktur - akut handläggning?

A
  • Halskrage och spine board för att ej förvärra
  • Ev stabilisering med skruvar, stag etc
  • Fortsatt immobilisering med extern ställning man kan ha på sig.
199
Q

Whiplash - orsak?

A

Uppstår vid kraftig hyperextension följt av snabb kraftig flektion av nacken - vilket är typiskt ex om man blir påkörd bakifrån

200
Q

Whiplash - symtom?

A
  • Stelhet, rörelsesmärta
  • Yrsel
  • Huvudvärk

Vanligt att symtomen kommer först efter några dagar.

201
Q

Whiplash - handläggning vid misstanke?

A

Frakturmisstanke > röntgen.

Annars - om inga neurologiska fynd = whiplash

  • Informera - god prognos, undvik halskrage.
  • Analgetika
  • Sjukgymnastik - direkt mobilisering.

Återbesök en väldigt bra idé.

5% har kvarstående smärta efter ett år.

202
Q

Artros - vad är det?

A

En av de vanligaste ledsjukdomarna.
Artros är LEDSVIKT! Beror inte på förslitning, utan på icke-inflammatorisk degenerativ förändring.

Ett stadie där ledens faktiska funktion understiger den förväntade funktionen. Förväntad funktion är kopplat till vad man är tränad för.

203
Q

Artros - epidemiologi? Vilka drabbas?

A

Vanligaste ledsjukdomen. I sin tur är detta vanligaste anledningen till funktionshinder hos vuxna.
8% av svenskar har artrosrelaterade besvär.

Vanligare i högre ålder, men förekommer även hos yngre. Avtar i prevalens efter 70åå (de som blir äldre är “friskare”)

Lika vanligt hos män och kvinnor i fingrar och höftled, men knäledsartros vanligare hos kvinnor.

204
Q

Artros - typiska symtom?

A
  • SMÄRTA
  • vid belastning
  • i vila, efter belastning
  • STÖRD FUNKTION pga smärta
  • Stelhet
  • Rörelseinskränkning i leden
  • Felställning

Dessa symtom uppvisar variation - dels dag till dag och dels över längre perioder!

205
Q

Artros - orsaker?

A

Vanligast är primär artros - där orsaken är idiopatisk.

Vid sekundär artros kan orsaken ex vara skada på annan struktur i leden.

206
Q

Artros - utredning vid misstanke?

A
Klinisk diagnos!
I status letas efter 
- Nedsatt rörlighet
- Krepitationer vid rörelse i leden
- Palpation; osteofyter / smärta.

RADIOLOGI för uteslutande av ddx, samt för gradering av artrosen. Svarar dock dåligt mot upplevda symtomen. (Viktigt med belastad bild)

I praktiska verkligheten kombineras den kliniska diagnosen med radiologin!

207
Q

Artros - generell behandling?

A
  1. Icke-farmakologisk
    - Patientinformation. Artrosskola.
    - Gånghjälpmedel
    - Sjukgymnastik
    - Viktnedgång
  2. Analgetika vb (PC, NSAID)
  3. Kirurgi - indicerat vid svikt på ovanstående, med kraftig smärta och/eller kraftigt försämrad funktion.
    - Protes
    - Ledbevarande kirurgi med omvinkling
    - Artrodes (ovanligt)
208
Q

Artros - i vilka leder är det vanligast förekommande?

A

I vanlighetsordning;

  1. Fingrar
  2. Höft
  3. Knä
  • Facettleder i kotpelare
  • MCP1
  • MTP1

Kan drabba alla kroppens leder!

209
Q

Förklara begreppen;

  • Primär artros
  • Sekundär artros
  • Gonartros
  • Coxartros
  • Spondylos
A

Primär artros: artros av okänd orsak.

Sekundär artros: artros till följd av ledskada - eller andra anatomiska förutsättningar för artrosutveckling (inkongruens i leden/ändrad biomekanik på andra sätt etc)

Gonartros: Artros i knäled.

Coxartros: Artros i höftled.

Spondylos: artros i kotpelaren

210
Q

Nämn 3 påverkbara (eller sekundärt påverkbara) riskfaktorer för artros?

A
  • Belastande arbete
  • Övervikt
  • Elitidrottande
  • Trauma
211
Q

Hur beskriver en patient med coxartros sin smärta vad gäller lokalisation?

A

Lokaliserad till ljumsken, ev utstrålning längs framsida lår och ner mot knät.

212
Q

Hur ser artros ut på slätröntgen? (nämn 3 saker man kan se)

A
  • Minskad ledspringa
  • Förtjockning (sklerosering) av subkondralt ben
  • Osteofyter
  • Bencystor
  • Felställning

Röntgen visar tecken till artros hos >55% av svenskar över 75. Behöver dock inte innebära symtom!

213
Q

Typisk status vid

  • Coxartros?
  • Gonartros?
A

Coxartros: Inskränkt inåtrotation i höftleden.

Gonartros: Generellt minskat ROM, men ffa extensionsdefekt. Hydrops, ömhet.

  • Medial artros = varusfelställning
  • Lateral artros = valgusfelställning
214
Q

Du säger till en patient med coxartros att hon ska röra mer på sig. Hon säger att det gör ont då - det är väl farligt?

A

Aktivitetsrelaterad smärta inom rimliga gränser är inte negativt för sjukdomen i sig - utan det är snarast bra med fysisk aktivitet!
Får försöka hjälpa med adekvat smärtlindring etc.

215
Q

Vad gäller avseende postoperativ mobilisering av patient som protesopererats pga artros?

A

Ju snarare mobilisering, ju bättre. Omedelbar mobilisering med full belastning!

216
Q

Nämn 3 vanliga komplikationer efter proteskirurgi vid artros?

A

Det vanligaste är proteslossning, vilket kan orsakas av;

  1. Slitage
  2. Luxation (ofta första tiden efter op. Vanligast vid höftprotes)
  3. Infektion
  4. Protesnära fraktur
217
Q

Artros - patofysiologi?

A

Man tänker sig att orsaken är obalans mellan anabola och nedbrytande processer i leden, vilket leder till påverkan på;

  • Ben
  • Ledband
  • Ledvätska
  • Muskler
  • Brosk (tappar sin svampaktiga konsistens)

Vävnader i leden kan reagera mot biologiska och biomekaniska signaler. Leder här till att brosket blir tunnare och börjar förkalkas - då direkt påverkan på subkondralt ben.

som reaktion på detta får man

  • förtjockning av subkondralt bem
  • bencystor och osteofyter
  • deformering pga subobtimal biomekanik.

Sekundärt till allt detta kan inflammation uppträda, vilket försämrar situationen ytterligare.

218
Q

Brosket har två huvudsakliga beståndsdelar rent grovt funktionsmässigt. Vilka?

A

Kollagen - skapar en hård armering, vars uppgift är att motstå tänjande krafter.

Proteoglykaner - skapar mjukare struktur som tar emot komprimerande krafter. Dessa är negativt laddade = binder vatten = får go konstisens.

219
Q

Hur vanligt är knäledsartros?

Nämn 3 saker som kan predisponera?

A

Drabbar >25%.
4X vanligare hos kvinnor.

20 års-risken för artros är 50% hos de med;

  • Knäledsengagerande fraktur
  • Meniskskada
  • Korsbandsskada
  • RA
220
Q

Vad är det egentligen som gör ont vid artros?

A

Smärtan kommer inte från brosk, för där finns inga kärl eller nerver. Kommer från;

  • Ledkapsel
  • Ledhinnan - irriteras av ex osteofyter
  • Bursor
  • Subchondralt ben
221
Q

Atros - normalt förlopp?

A

Förloppet är långsamt, och omöjligt att förutsäga.

Avstannar spontant hos många, utan att kräva större åtgärder. Dock omöjligt att veta vilka de är.

222
Q

Varför får man laxitet i knäleden vid artros?

A

Inte direkt laxitet, utan snarare ett glapp - vilket beror på att det saknas brosk = mer utrymme.

223
Q

Du misstänker knäledsartros och en patient och inspekterar knäleden noggrant. Vilka andra kroppsdelar måste du undersöka?

A
  • Fot; kan finnas biomekaniska förutsättningar för knäledsartros (plattfothet etc)
  • Rygg
  • Höft (av samma anledningar som ovan) + att höftsmärta från coxartros kan projiceras ner mot knät.
224
Q

Vilka 3 generella saker behöver finnas för att en patient ska bedömas operabel för protes pga artros?

A
  • Smärta
  • Radiologiska fynd
  • Funktionspåverkan - i tillräckligt stor grad att protesoperation blir motiverat.
225
Q

Varför är det bra att fråga en patient med misstänkt artros om trappgång? Vad svarar dem?

A

För att det är typisk sak som går sämre med artros;

Svårt att gå NER för trapport vid knäledsartros, svårt att gå UPP för trappor med höftledsartros

226
Q

Du sitter på VC och ställer den kliniska diagnosen artros hos en patient (knä/höft). Vad gör du med patienten? Nu och på sikt.

A
  1. Icke-farmakologisk
    - Information
    - Viktnedgång
    - Artrosskola
  2. Farkamakologiskt
    - PC och NSAID vb
  3. Kallar patienten på åb om ca 3-6 månader, eller om tydlig förvärring.

Om patienten efter denna tid inte är nöjd är det viktigt att höra om pat kan tänka sig op. Bara om op känns möjligt bör man remittera - då för röntgen och till ortoped.

227
Q

Vilka allmänna träningsråd ger du en patient med artros (höft/knä) som du handlägger på vc?

A
  • Börja mjukt
  • Låg-medelbelastning ca 30-min
  • Minst 3ggr/v
  • Räkna med smärta. Detta är ingen fara. Viss nivå av smärta acceptabel, men så klart inte hur mycket som helst. Måste gå att träna.

Bra ex med promenad, stavgång, cykel, simning etc

228
Q

Hur kan fysisk aktivitet hjälpa mot artros (knä/höft)?

A

Handlar ffa om att stärka muskulaturen, som på så sätt förbättrar biomekaniken och avlastar leden.
Förbättrar också co-morbiditet, påverkar humör etc.

229
Q

Du sitter på VC och ska skriva ut någonting till en pat med artros (hoft/knä), för att hjälpa patienten med smärtan. Vad skriver du ut, och vilken dos?

A

PC: 1g x3
Naproxen: 250mg x2
(bra för njurarna, så bra vid kronisk behandling)

INTE OPIOIDER - är smärtan så krävande är det op-indikation

EVENTUELLT kortisoninjektion - max 2-4ggr/år

230
Q

Ge ett exempel på en typ av ledbeverande kirurgi vid artros?

A

Vid knäledsartros;

vinklings-osteotomi, där belastning “rättas till” med skruvar och stag.

231
Q

Till vilken typ av patient kan en höft-/knäprotes vara aktuell?

A

“KRAV PÅ SJUKDOMEN”

  1. Tillräckligt mycket smärta, finns varje dag, påverkar ADL
  2. Ger nedsatt gångförmåga, och svårt med ADL
  3. Varat minst 6 månader.
  4. Radiologiskt verifierad

“KRAV PÅ PATIENTEN”

  1. Testat fysioterapi och artrosskola - inte funkat
  2. Psykiskt stabil och följsam
  3. Icke-rökare
  4. BMI <35
  5. Infektionsfri och bra hudstatus
  6. Max ASA3
  7. Rimliga förväntningar
232
Q

Varför kan man inte protesoperera en patient som man tror har dålig följsamhet?

A

För i så fall stor risk för skada efter operationen - på patienten och/eller protesen - vilket blir väldigt dyrt och jobbigt.

233
Q

Nämn 3 faktorer som gör att man tänker att en protesoperation kan vara lite mer riskabel?

A
  • Diabetes
  • Långvarig kortisonbehandling - påverkar ben oc hhud
  • Opererad i området tidigare
  • Dålig tandstatus
  • Stark co-morbiditet
234
Q

Vilken typ av höftprotes är bäst att välja till en patient som är
* Yngre (<55)?
* Äldre (>65)?
Varför?

A

Yngre: ocementerad
Äldre: cementerad

Tros vara så att yngre har bättre benkvalitet. Bättre att de får ocementerad, på grund av deras förväntade större aktivitet - som annars hade slitit ner cementet snabbt.

Motsatsen hos äldre.

235
Q

Hur länge håller en höftprotes? Knäprotes

A

H: 4% omopereras på 10 år.

K: 5% omopereras på 10 år.

236
Q

Ge en förklaringsmodell för varför proteser kan lossna?

A

Pga Wolffs lag. Med en lång stam på protesen kommer belastningen på benet att flyttas, så att ytliga bendelar inte belastas så mycket. Därför kommer dessa delar återbildas = bidrar till lossning.

237
Q

Vilka är de två generella typerna av protesinfekton? När uppkommer respektive? Patogen i respektive? Klinisk bild?

A

TIDIG:
1 dag - 2 månader efter op.
Staf Aureus, Strep, E Coli
Tydlig infektion med systemiskt pådrag. Kraftigt CRP. Rtg normal

FÖRDRÖJD
>6 mån efter op. KNS.
Inte lika tydligt systemiskt pådrag, utan mer smärta. Ibland sår, ibland fistel. Lätt ökat CRP, sänkt Hb. rtg kan visa osteolys

238
Q

Hur behandlar du de två typerna av protesinfektion?

A

Bara antibiotika funkar sällan, eftersom att protesen inte är cirkulerad.
Man får ta bort protesen > behandla infektion > ny protes.

TIDIG:

  • Mjukdelsrevision (skär ut ex synnovium etc)
  • Byt den del av protesen som behövs
  • Antibiotika (IV 2v > PO 3-6 mån)

FÖRDRÖJD:

  1. Ut med protes > girdlestone + storstädning
  2. Antibiotika (IV 2v > PO 3-6 mån)
  3. Efter genomgången ab-kur, ny protes
239
Q

Andra alternativ än protesrevision vid infektion av protes?

A
  • Livslång antibiotikabehandling
  • Steloperation
  • Amputation
240
Q

Vilka 3 generella faktorer påverkar skelettets styrka/hållfasthet?

A
  • Bone mineral density
  • Benets struktur
  • Benets storlek
241
Q

Förklara begreppen;

  • Traumatisk fraktur
  • Insufficiensfraktur
  • Stressfraktur
A

Traumatisk fraktur: våld på ett frisk ben, där kraften överstiger benets hållfasthet.

Insufficiensfraktur: fraktur på grund av normal belastning, pga försvagat ben

Stressfraktur: fraktur på normalt ben, orsakad av långvarig konstant påfrestning.

242
Q

Beskriv skillnaden mellan direkt och indirekt våld, som ger upphov till fraktur?

A

DIREKT: fraktur uppkommer där våldet träffar.

INDIREKT: fraktur uppkommer inte där våldet träffar, men på den plats dit energin av våldet fortleds (typiskt vid fall på utsträckt arm)

243
Q

Beskriv skillnaden mellan en sluten och en öppen fraktur?

A

Öppen = perforerar huden. Antingen av våldet som gick “inåt”, men oftast av en benbit som perforerar “utåt” pga frakturen.

Stor risk för infektion vid öppen fraktur.

244
Q

Förklara begreppen

  • Extraartikulär fraktur
  • Intraartikulär fraktur
A

Extraart: fraktur som ej engagerar leden

Intraart: engagerar leder, då frakturen skett på sketlettdel som är del av ledytan.. Nogrannare här med exakt korrekt läge.

245
Q

Vad är en avulsionsfraktur?

A

Fraktur där en liten benbit dras loss - oftast av sena.

246
Q

Hur skiljer du mellan en stabil och instabil fraktur?

A

Instabila har/är

  • benfragment som är rörliga mot varandra
  • felställda
  • patologisk ROM

En stabil fraktur innebär att benfragmenten kilats fast i varandra, så att det går att belasta på.

Så klart kan även röntgen skilja mellan detta!

247
Q

Vad innebär det att en fraktur är dislocerad? Typer?

A

Felställd;

  • sidoförskjuten
  • vinkelförskjuten (bockad)
  • förkortad
  • rotationsförskjuten
248
Q

4 typiska symtom vid fraktur?

A
  • Svullnad
  • Ömhet
  • Felställning
  • Rörelseinskränkning / abnormal rörelse
  • Smärta
  • krepitationer
249
Q

Fraktur - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes - skademekanism?
  • Status - inspektion, palpation, rörelseomfånf, DISTALSTATUS
  • Radiologi - slätrtg
250
Q

(Sluten) Fraktur - generell behandlingsprincip?

A

Målet är att få läkning i anatomiskt läge - och att återfå maximal funktion.

  1. Smärtlindra
  2. Reponera - generellt genom att dra i benets längsriktning
  3. Gips - skena eller cirkulärt
  4. Röntgenkontroll
251
Q

Nämn 3 frakturtyper som kräver akut åtgärd, och vad du gör i respektive fall?

A
  • Halsryggfraktur - stabilisering. Akut MR om neurologisk påverkan
  • Instabil bäckenfraktur: bäckengördel, immobilisering, operation.
  • Luxerad fotledsfraktur: DIREKT reponering, innan röntgen!
252
Q

Vilka är de 3 faserna i frakturläkning?

A
  1. Inflammationsfas (första 2 veckorna)
  2. Reparationsfas
  3. Remodellering
253
Q

Beskriv inflammationsfasen vid frakturläkning.

A

Hematom > ansamling av inflammatoriska celler > resorberar död vävnad och ger inflammatoriskt pådrag.
Revaskularisering börjar.
> Granulationsvävnad bildas

254
Q

Beskriv reperationsfasen vid frakturläkning.

A

Bildning av mjuk callus (inom första veckan). Detta sker genom att mesenkymala celler differentierar till fibroblaster, chondroblaster och osteoblaster. (Inget kalk än = syns ej på röntgen)

Man ser också

  • intramembranös ossifikation där stamceller i periost differentierar till osteoblaster
  • enchondral benbildning: mineralisering av brosk, som bli byggnadsställning för ny benvävnad.

Den primära callusen utvecklas sedan under veckor till månader - till hård callus. Då tillkommer kalk = börjar synas på röntgen.

255
Q

Beskriv remodelleringsfasen vid frakturläkning.

A

Långdragen process där benet återfår normal form och struktur. Processen styrs av Wolffs lag.

256
Q

Hur lång tid efter frakturreponering och gipsning bör man röntga (förutom den rtg som görs direkt för att bekräfta rätt läge)? Varför?

A

Efter ca 7-10 dagar. Då har tillräckligt med callus bildats för att man ska se “hur det ser ut”, men callusen har då ännu inte hunnit bli hård.

257
Q

Vad är non-union i fraktursammanhang?

A

Utebliven läkning av en fraktur;

  • Hypertrofisk: callus bildas på varje sida om frakturen, men bryggar ej
  • Atrofisk: ingen läkningsreaktion = ingen callus.
258
Q

Om en extremitet utsätts för skada, vad är det vanligtvis som skadas?

A

Ben - 1/100

  • Luxation ca 10X mindre vanligt
  • Ledband och senskador ca 20X mindre vanligt
  • Nerv- och kärlskador är ovanliga
259
Q

Vilka är de 4 vanligaste extremitetsfrakturerna?

A
  1. Distal radius
  2. Proximal humerus
  3. Höft (cervikal femur) (PTFF 5e vanligast)
  4. Fotled (lateral malleol)
260
Q

“Adekvat våld” vid fraktur delas in i två grupper. Vilka är de, och vilken är vanligast?

A
  • Indirekt våld - vanligast (antingen axiellt eller rotation)
  • Direkt våld
261
Q

Om du inte känner till om en fraktur uppstått pga direkt eller indirekt våld kan du ofta göra en kvalificerad gissning ändå. Hur då?

A

Genom att titta på frakturen, radiologiskt.
Direkt våld = ofta tvärgrående fraktus.
Indirekt våld = ofta snedgående eller spiral-fraktur.

Detta gäller förutom vid högnergi-frakturer, som ofta blir komminuta.

262
Q

Är det vanligast med frakturer pga lågenergetiskt eller högenergetiskt trauma?

A

Lågenergetiskt står för 90-95%. (Svenska frakturregistret)

263
Q

Du tittar på en röntgenbild över glenohumeralleden (AP). Du ser en avrundad benbit caudalt om humerus, men inga tecken till skada på humerus eller andra ben i närheten - allt är jämnt och fint. Vad kan detta vara?

A

Om runda kanter på fragment, tänk:

  • Förkalkning i mjukdel
  • Gammal frakturbit
264
Q

Du ombeds beskriva en fraktur på röntgen för nån som inte sett bilden. Vad vill du ha med i beskrivningen?

A
  1. Var? (epi/meta/diafys) (ben?)
  2. Hur? (beskriv utseende)
  3. Felställning? (sido/vinkel/längd/rotation)
265
Q

Hur lång tid tar det i regel för en fraktur att läka om den är;

  • Diafysär?
  • Metafysär?
  • I hand?
A

DIAFYSÄR: >3 månader (minst 12v)

METAFYSÄR: 6 veckor
(epifysärt nog samma)

HAND: 3-4 veckor.

266
Q

Nämn 4 faktorer som är negativa för frakturläkning?

A
  • Diafysär fraktur
  • Diabetes, nedsatt blodförsörjning till frakturen
  • Rökning
  • NSAID
  • Undernäring
267
Q

Varför tar det längre tid för en diafysär fraktur att läka, än en metafysär?

A
  • Färre celler i diafysen (mest inorganisk material; kalk och kollagen) = celler måste rekryteras från periost och muskler.
  • Mesenkymala stamceller finns i spongiöst ben - vilket finns metafysärt.
268
Q

Hur lång tid efter skadan är det för sent att operera en fraktur om den är

  • Metafysär?
  • Diafysär?
A

För sent när hård callus har bildats (då kalk har tillkommit). Detta syns också på röntgen.

  • 3-6v för metafysär
  • 6-12v för diafysär

= alltså från hälften av totala läkningstiden.

269
Q

Hur länge bör man avstå med tyngre belastning och riskaktiviteter, efter en fraktur?

A

12v (3 mån) om metafysär.

24v (6 mån) om diafysär

270
Q

Hur behandlas i regel en

  • ledbandsskada?
  • ruptur av en senas ursprung/fäste?
A

Ledbandsskada: behandlas om felställning. Ofta icke-operativt.

Trasiga senor: behöver ofta opereras.

271
Q

Du ska träffa en patient på akuten där fraktur misstänks. Beskriv i generella steg hur du kommer gå tillväga?

A
  1. Anamnes - skademekanism? typ av våld?
  2. Status
    a. distalstatus först!
    b. insp
    c. palp
  3. Röntgen!
  4. Fortsatt status;
    d: ROM
    e: funktionstester
272
Q

Hur undersöker man egentligen distalstatus, rent praktiskt?

A

Kärlförsörjning

  • palpera pulsar
  • hudkostym
  • kap återfyllnad

Nervfunktion

  • sensorik (beröring. ibland 2pd och smärta)
  • Muskelkraft mot motstånd
273
Q

Du har bedömt en patient och uteslutit fraktur med röntgen. Du kan inte utesluta mjukdelsskada. Vad gör du?

A

Om misstanke om mjukdelsskada är alternativen

  • Be erfaren kollega
  • UL / MR
274
Q

Nämn 3 typer av frakturer som man ofta väljer att operera?

A
  1. Öppna
  2. Fraktur med associerad skada på kärl
  3. Intraartikulär - eller med påverkan på närliggande led.
  4. Där förväntad läkningstid är väldigt lång
275
Q

Vid fraktur som man vet att man inte kommer operera - vilka generella “steg” i behandlingen finns?

A
  1. Reposition - förutom om liten felställning/svårreponerat/låg funktionsnivå
  2. Immobilisering - Om reposition gjorts, eller om man ej reponerat med vill förhindra ytterligare smärta och felställning.
    - Detta görs med gips/orthos etc
  3. Minska belastningsgrad - i de fall man valt att immobilisera.
  4. Röntgenkontroll - i regel efter 10 dagar. I de fall man valt immobilisering.
276
Q

På vilka extremiteter används oftast kalkgips, och varför?

A

Övre! Om man hade lagt det på nedre, hade man pga belastningsgraden behövt lägge cirkulärt (ej skena) = hade blivit för tungt.

277
Q

Vanligt val av gips på fot- och fotledsfrakturer? Nackdel?

A

Plastgips, för att det går bra att lägga cirkulärt.

Tillåter inte lika mycket svullnad som kalkgips (“plast-compartment” kan uppstå)

278
Q

Du ska ta en frakturpatient på återbesök för att bedöma läkning. Hur gör du det?

A
  1. Anamnes
    - hur går det att använda?
    - hur går det att belasta?
    - fortsatt smärta?
  2. Status
    - palpömhet?
  3. Radiologi
279
Q

Distal radiusfraktur - utseende på röntgen?

A
  • Dorsalbockning
  • Radiell förskjutning
  • Radius-förkortning = ulna plus
  • Minskad radiell inklination
    (detta beskriver sk Colle’s fraktur)
280
Q

Vad innebär radiell inklination?

A

Del av handledens normala röntgenanatomi.
Skapa vinkel mellan radiusskaftet och radius ledyta. Denna ska normalt vara 110 grader, men minskar vid fraktur (till typ 90)

281
Q

Distal radiusfraktur - vanligaste typ?

A

Vanligast är Colles fraktur

- extraartikulär med dorsalbockning

282
Q

Vad kallas den typen av distal radiusfraktur där;

  • volarbockning finns?
  • proc styloideus radii är bruten?
A

Smith-fraktur

Chauffeur-fraktur.

283
Q

Distal radiusfraktur - generell behandling?

A

Bedöva > sluten reposition > gips

284
Q

Distal radiusfraktur - när kan operation övervägas?

A

Om bra stabilt läge inte uppnås med reponering

  • > 20 graders dorsalbockning.
  • > 3mm ulna plus
  • Hak i ledytan
285
Q

Nämn en extra viktig sak att kolla i distalstatus vid distal radiusfraktur? Hur kontrolleras detta?

A

Medianus-nerven! Vid fraktur bildas vass kant vid nervens förlopp.

Känsel i handflata + dig 1,2,3 samt halva 4
Motorik i thenarmuskulatur + flektorer

286
Q

Proximal humerusfraktur - vanligaste behandling?

Uppföljning?

A

Sällan felställning = sällan operationsindikation = ofta konservativt. Viktigast är acceptabel funktion och acceptabel smärtnivå.

Vanligast är “Collar-n-cuff” i 2v, samt sjukgymnastik.

Uppföljning för de patienter som haft en liten felställning, som riskerar att bli sämre - där man tänker att man opererar om det förvärras!

287
Q

Proximal humerusfraktur - operationsindikationer?

A
  • För dålig funktion / oacceptabelt mycket smärta.

Dessutom finns specifika;

COLLUM CHIRURGICUM:

  • <50% benkontakt
  • > 1cm förskjutning
  • > 45 graders vinkling

TUB MAJUS:
- >5mm felställning

3- OCH 4-FRAGMENT:
Som ovanstående

288
Q

Vad är egentligen en 3fragmentsfraktur av prox humerus? 4fragment?

A

3: Collum chirurgicumfraktur + tuberculum majus-fraktur
4: som 3, fast också fraktur av tuberculum minus.

289
Q

Vid vilka proximala humerus-frakturer finns risk för osteonekros?

A

Frakturer proximalt om caputs kärl (som kommer mellan collum anatomicum och collum chirurgicum)

Alltså vid collum anatomicum-frakturer!

290
Q

Proximal humerusfraktur - behandlingsalternativ vid 3- och 4-fragmentsfrakturer?

A

Om risk för osteonekros / stor skada etc, eller stor dislokation;

  • Intern fixation (ffa yngre pat)
  • Protes (ffa äldre pat)

Annars - konservativ behandling kan fungera. Om avsliten tub majus förbud från abduktion och utåtrotation 6v (förutom ung patient - då opererar man)

291
Q

Vid halvprotes i axel får man dålig funktion av rotatorcuffen, ifall tub majus inte läker in. Kan man göra nåt åt det?

A

Ja, omvånd protes - sätt extra kula på glenoidsidan - kommer ge deltoideus full frihet i rörelser! (bypassar rotatorcuffen)

292
Q

Höftfraktur - vilka drabbas vanligast? Traumatyp? Vanligaste typer?

A

Ffa äldre (medelålder 80 år). Klar osteoporoskoppling
Ofta fall i samma plan.

  1. Cervikal (Collum-)
  2. PTFF
  3. STFF
293
Q

Höftfraktur - symtom? Kliniska fynd?

A
  • Förkortat ben, utåtroterad fot.
  • Smärta - ljumsk- och trochanterområden. Ofta även ner mot knä.
  • Oförmåga att lyfta benet, och oförmåga att belasta det.
294
Q

Höftfraktur - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes - skademekanism? Osteoporos? Andra sjukdomar?
  • Viktigt att fundera över orsak till fallet, eftersom dessa patienter är multisjuka.
  • Status - ofta är benet förkortat och utåtroterat. Smärta
    (palpera femur samt bäcken. knä om smärta där)
  • Röntgen
295
Q

Höftfraktur - generell behandlingsprincip? praktisk handläggning? (nämn minst 7 saker du gör?)

A

Alla opereras, helst <24h!

Preoperativt görs;

  1. Immobilisering
  2. Analgetika - ofta pc + opioid.
  3. Ev KAD
  4. Blodprover för operation
  5. Sidomarkering
  6. Trycksårsprofylax
  7. Trombosprofylax
  8. Antibiotikaprofylax
  9. Ev fickblockad (fascia iliaca-blockad)
  10. (Op-anmälan)
296
Q

PTFF - behandling?

A

Intern fixation!

Antingen märgspik, eller glidskruv + platta

297
Q

Cervikal höftfraktur - behandling? (redogör för alla alternativ)

A

Beror på graden av felställning, vilket bedöms med Garden-klassifikationen. Ju mer felställd = ju mer påverkad kärlförsörjning = ju större risk för caputnekros.

Garden 1 och 2: liten felställning = intern fixation

Garden 3 och 4: stor felställning = protes!
- Går lite = halvprotes
- Går mycket = helprotes
[hos ung pat kan man dock försöka fixera, och hoppas på det bästa, för att en protes annars snabbt slits ut]

298
Q

Vad styr om man får hel- eller halvprotes vid cervikaal höftfraktur, och varför?

Hur gör man hur yngre patienter?

A

Hur mycket man rör/använder sin höftled = hur mycket man går.

Har man en halvprotes kommer metallen vid rörelse att erodera brosket. I så fall väljer man helprotes.

Med alla proteser finns stor risk för slitage med tid. Om man har en yngre (särskilt aktiv pat) kan man försöka behålla benen, och bara fixera - hoppas på det bästa.

299
Q

Fotledsfraktur - vad är det? Hur brukar de uppstå? Normal anamnes?

A

Malleolar fracture - fraktur(er) på malleolerna.

Ofta distorsionsvåld (rotation eller sidovackling), eller ev våld från sidan. Vid denna rotation vrids talus i förhållande till underbenet, vilket orsakar fraktur.
Kan uppstå i alla åldrar!

300
Q

Fotledsfraktur - symtom? Kliniska fynd?

A
  • Svullnad
  • Smärta
  • Svårt att belasta
  • Ev felställning
301
Q

Fotledsfraktur - utredning vid misstanke?

A
  1. Anamnes - skademekanism
  2. Status - fotledsstatus inkl status proximala tibia och fibula. Även distalstatus!
  3. Röntgen utefter ottawa-kriterier.
302
Q

Fotledsfraktur - vilka skall opereras?

A

Instabila frakturer - eller de man vet har stor risk att bli instabila;

  • Inkongruent fotled
  • Bimalleolär eller trimalleolär fraktur
  • Unimallolära laterala med Danis-Weber klass B eller C (alltså fraktur i höjd med syndesmos, eller högre upp)
  • dessa opereras inte alltid, men ofta.
303
Q

Fotledsfraktur - hur vet man att det är instabilt? (vilka tecken föranleder operation?)

A
  • Lateralförskjutning av talus - talus vill åka lateralt om ingenting stabiliserar. Ger inkongruens i fotleden
  • Syndesmosskada
  • palpera syndesmosen
  • kompressionstest av tibia och fibula (mot varandra)
  • palpation proximala tibia
304
Q

Vilken röntgenbild ska man titta på om man vill bedöma kongruens i fotleden?

A

Gaffelbild. Tas med foten inåtroterad

305
Q

Exakt vad betyder det att fotleden är kongruent? Biomekanisk implikation?

A

Att ledytorna mellan underben och fot ligger fint mot varandra = jämn fördelning av axiala belastningen.

306
Q

Vilka 3 strukturer håller fotleden kongruent?

A

Följande håller talus på plats under tibia;

  1. Lig deltoideum - ffa djup portion.
  2. Laterala malleolen
  3. Syndesmosen (lig tibiofibulare inf)
307
Q

Fotledsfraktur - redogör för Danis-Weberklassifikationen?

A

Används vid fraktur på lat malleol:

A: nedom (distalt om) syndesmos. Sällan op.

B: syndesmoshöjd - op om:

  • inkongruens i fotled
  • instabilt lig deltoideum (pga skada)

C: ovan (proximalt om) syndesmos = nästan alltid op

308
Q

Nämn 4 akuta extremitetsfrakturer som inte kan vänta, utan måste omhändertas akut (-under secondary survey i ATLS)?

A

Tanken är - skador som hotar extremiteter eller ryggraden:

  • Extremitetsskada med kärlskada
  • Compartment
  • Luxerad led - ffa fotled
  • Felställd höftfraktur hos yngre
309
Q

Vid misstänkt bäckenskada, i en akut situation (multitrauma) - vad gör du?

A

Palperar över bäckenet för att kolla efter smärta. Rucka inte för mycket - då risk av avstannad blödning kommer igång igen

sätter sedan bäckengördel.

310
Q

Du omhändertar ett traumalarm och är nu på secondary survey. Vad kollar du efter i

  • övre extremitet?
  • nedre extremitet? -rygg?
A

ÖVRE - HAND:

  • Palpera radialis
  • Cirkulation? Färg, kap återfyllnad
  • Greppstyrka
  • Sensorik

ÖVRE-ARM:

  • Tecken till fraktur?
  • Palpera ben
  • Passiv rörelse i lederna

NEDRE - BEN:
Som arm.

Distalstatus så klart extra nogrannt vid extremitetsfraktur/luxation

Rygg: palp spinalutskott, sensorik, motorik, reflexer, sfinktertonus

311
Q

Du gör din secondary survey på en traumapatient. Vilka fynd kan föranleda en röntgen av extremitet?

A
  • Palpömhet

* Smärta vid PASSIV rörelse

312
Q

Hur handlägger du en öppen fraktur på akuten?

A
  • Om litet sår (<1 cm) = ett skott antibiotika på akuten. Spola så gott det går. Reponera, lägg om.
  • Större än så = ofta operation
313
Q

Du misstänker kärlskada hos en patient på akuten med sluten fraktur. Vad gör du?

A
  • Reponerar och imobiliserar.
  • Ev ABI
  • Ringer kärlkirurg
314
Q

Vanligaste orsak till akut compartment? Vilka drabbas vanligen?

A

Fraktur - ffa tibiafraktur.

Ffa unga män, pga styvare fascior, och skadar sig oftare.

315
Q

Akut compartment-syndrom - symtom? klinisk bild?

A
  • Pain out of proportion
  • förvärras av PASSIV rörelse av sena
  • Nedsatta pulsationer, nedsatt muskelstyrka.
316
Q

Akut compartment-syndrom - handläggning/utredning vid misstanke?

A
  1. Anamnes, status
  2. Tryckmätning

Detta är en klinisk diagnos!

317
Q

Vilken tryck har man normalt i benet . Tryck för att det ska kallas compartment?

A

Normalt ca <10mm Hg

Vid compartment >30 stödjer diagnosen.

318
Q

Akut compartment-syndrom - behandling?

A

Fasciotomi.

319
Q

Underbensfraktur - vad är det? Vilka drabbas?

A

Diafysär fraktur på tibia, och ibland även fibula. Engagerar inte knäled eller fotled.

Ofta associerade med kraftigt våld mot underbenet

320
Q

Underbensfraktur - symtom? klinisk bild?

A
  • Smärta
  • Svullnad
  • Instabilitet
321
Q

Underbensfraktur - utredning vid misstanke?

A
  1. Anamnes - skademekanism?
  2. Status - knästatus, fotstatus, distalstatus
  3. Röntgen
322
Q

Underbensfraktur - behandilng? Hur lång tid tar det att bli bra?

A

FELSTÄLLD;

  • Smärtlindring > grovreponering
  • Ev operation med fixation

EJ FELSTÄLLD: Helbensgips

ÖPPEN:

  • Antibiotika
  • Stelkrampprofylax
  • Spola med NaCl
  • Stabilisering - intern eller extern fiation
  • Slutning av såret

Sedan viktigt med återbesök för kontroll att benet läker i korrekt läge!
Ca 4-6 månader tills man är tillbaka.

323
Q

Hur reponerar du en luxerad fotled vid luxationsfraktur?

A

Dra calcaneus nedåt > tryck ihop malleolerna. Lägg sedan gipsskena.

324
Q

Akillestendinopati - vad är det? Vem drabbas?

A

Degenerativ process i hälsenan pga upprepade småtrauman som överstiger kroppens läkningskapacitet. Ofta pga hård träning med spring och hopp. Kan också vara pga illasittande sko.

325
Q

Akillestendinopati - symtom?

A
  • Smärta - provoceras av fysisk aktivitet
  • Svullnad - ges buckling hälsena
  • Morgonstelhet
326
Q

Akillestendinopati - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos.

327
Q

Akillestendinopati - handläggning och behandling?

A
  • Information; om att tillståndet är ofarligt men att det tar lång tid med långsam återgång till full aktivitet.
  • Sjukgymnastik - excentrisk träning.
  • ## Ev symtomatisk NSAIDNedanstående har ej samma evidens;
  • sklerotisering
  • operation
328
Q

Akillestendinopati - prognos?

A

God, men tar tid. 70% bra på 3 mån, 90% på ett år.

329
Q

Hälseneruptur - vilka drabbas? Normal anamnes?

A

Ffa medelålders män.
Vid idrottsutövning - ffa typer med snabb rörelseriktningsändring, som tennis och badminton. “Det small bara till”

(degenerativ ruptur förekommer också, men är ovanligt)

330
Q

Hälseneruptur - symtom?

Utredning vid misstanke?

A
  • Ljudlig smäll, där man känner att något gick av
  • Smärta - går i regel över snabbt
  • Svaghet
    1. Anamnes - mekanism
    2. Status - palpabel grop. Positiv thompson
    3. Ev ultraljud om kraftig svullnad.

KLINISK DIAGNOS!

331
Q

Hälseneruptur - behandling?

A

Ev kirurgi - i så fall tidigast 3 dagar efter skadan.

Oavsett:

  • Gips: spetsfot i 10 dagar > sedan ortos i avtagande spetsfotställning under 6 veckor.
  • Trombosprofylax
332
Q

En patient söker med smärta precis ovanför hälsenan. Du palperar en ömhet ovan hälsenan och det känns lite annorlunda. Vad misstänker du och vad gör du?

A

Tennis leg = ruptur av mediala gastrocnemiusbuken, eller där den övergår till sena.
Ger medial ömhet i vaden.

= smärtlindring och sjukgymnastik. Förklarar att det kommer ta tid att läka, men att det kommer göra det.

333
Q

Hälsporre - vad är det? Vilka drabbas?

A

Inflammation i plantarfascian, och ffa där den fäster i calcaneus (främre delen av calcaneus undersida, medialt), pga överbelastning. Inflammationen ger frisättning av tillväxtfaktorer = ossifiering med bildning av “sporre” på calcaneus.

Smärta vid belastning och gång. Värre på morgnar och efter inaktivitet.

334
Q

Hälsporre - utredning vid misstanke? Behandling?

A

Klinisk diagnos.
Palpömhet vid ursprunget för plantarfascian (på calcaneus). Förvärras vid plantarflektion.

Läker spontant, men tar lång tid,

  • Skor med avlastande inlägg
  • Sjukgymnastik
  • NSAID
335
Q

Hallux valgus - behandlingsmöjligheter?

A
  1. Icke-operativt
    - anpassade skor som minskar tryck, inlgg
    - fotkorsett
  2. Kirurgi
    - osteotomi av metatarsale 1 (distalt eller proximalt) > fixation i nytt läge.
    - mjukdelsoperation
336
Q

Hammartå - behandlingsmöjligheter?

A
  1. Icke-kirurgiskt
    - Fotvård
    - Inlägg, skor som inte klämmer
  2. Kirurgiskt om stora besvär. Olika alternativ.
    - Sentransferering
    - Benresektion
    - Steloperation
337
Q

Vilken diagnos måste man ha med som diff vid fotproblem hos diabetiker? Hur artar sig denna?

A

Charcotfot!

Kan kliniskt te sig som en DVT;

  • Svullad, rodnad, värmeökning
  • Ofta avsaknad av smärta pga diabetesneuropati.
  • Deformering - värre ju längre det gått.
338
Q

Charcotfot - orsak?

A

Drabbar nästan uteslutande diabetiker.

Mekanisk skada på foten > cirkulationsstörning gör att man får en kraftigare inflammatorisk reaktion än man annars hade fått > aseptisk bennekros ger försvagning av ben samt avlossning av ligament- och senfästen > deformation

339
Q

Charcotfot - utredning vid misstanke?

A

Akut slätröntgen!

340
Q

Charcotfot - behandling?

A
  • Immobilisering
  • Avlastning - ortos eller gips. Ganska lång tid
  • Bra skor

Vid stor deformation är rekonstruktiv kirurgi ett alternativ.

341
Q

Normal anamnes vid hälfraktur (calcaneus-/talusfraktur)?

Prognos?

A

Fall från hög höjd.

Dålig prognos - läker dåligt. Stor risk för värk, hälta och artros.

342
Q

Metatarsalfraktur - diagnostik? Behandling?

A

Syns inte alltid på röntgen - palpera noga.

Elastisk binda och full belastning.
Ev stiftning om dislokation.

343
Q

Proximal humerusfraktur - Vilka drabbas? Typisk anamnes?

A

Vanlig fraktur. Näst vanligaste extremitetsfrakturen, och typiskt kopplad till osteoporos.
Vanligast hos de >60 år.

Våld mot axeln. Fall mot utsträckt arm.

344
Q

Proximal humerusfraktur - symtom?

A
  • Smärta, svullnad

* Vill ej röra armen

345
Q

Proximal humerusfraktur - utredning vid misstanke?

A
  1. Anamnes - mekanism?
  2. Status - viktigt med distalstatus pga möjlig påverkan på nerv samt a. axillaris.
    Typiskt med begränsad aktiv och passiv rörlighet!
  3. Röntgen!
346
Q

Proximal humerusfraktur - behandling?

A

ODISLOCERAD / LÄTT DISLOCERAD / ÄLDRE PATIENT:* Konservativ behandling:

  • Immobilisering med collar-n-cuff
  • Sjukgymnastik
KIRURGI OM;
- Öppen fraktur
- Kärl-/nervpåverkan
- Collum anatomicum-fraktur
= i så fall fixation eller halvprotes.
347
Q

Scapulafraktur - vilka drabbas? Typisk anamnes?

A

Ovanlig fraktur.

Högenergivåld.

348
Q

Scapulafraktur - utredning vid misstanke?

A

Röntgen! Viktigt att kartlägga andra skador!

349
Q

Scapulafraktur - behandling? Prognos?

A

OPERATION OM;

  • Nervpåverkan
  • Flytande skuldra (samtidig fraktur på ipsilateral clavikel)

ANNARS:
Konservativt!

80% återfår god funktion. Prognosen snarast beroende på andra samtidiga skador.

350
Q

Armbågsfraktur - vad ingår i begreppet? Normal skadetyp?

A

Samlingsnamn, innefattar:

  • Olecranonfraktur
  • Distal humerusfraktur (allvarligast)
  • Proximal radiusfraktur

Högenergivåld/fall på utsträckt arm.

351
Q

Armbågsfraktur - symtom?

Utredning vid misstanke?

A
  • Svullnad, smärta
  • Minskat ROM - aktivt och passivt.
  1. Anamnes - mekanism
  2. Status
  3. Röntgen
352
Q

Armbågsfraktur - behandling?

A

Ofta kirurgisk behandling, pga lätt stel av immobilisering.

Odislocerad olecranon/prox radiusfraktur kan behandlas konservativt; olecranon med gipsskena, prox radius med slynga

353
Q

Typiska statusfynd vid;

  • olecranonfraktur?
  • caput radii-fraktur?
A

Olecranon: Begränsad armbågsextension

CR: Smärta vid pronation och supination

Dessutom ofta “knakningar” och frakturljud vid rörelse.

354
Q

Clavikelfraktur - normal skademekanism? Vilka drabbas?

A

Ffa direktvåld. Ev fall på axel/utsträckt arm.

Ffa unga män, men kan drabba alla.

355
Q

Clavikelfraktur - symtom? Utredning vid misstanke?

A
  • Svullnad
  • Håller armen still mot kroppen
  • Smärta - ffa vid axelrörelser. Smärtan strikt över clavikeln
  1. Anamnes
  2. Status - distalstatus viktigt!
  3. Röntgen
356
Q

Clavikelfraktur - behandling?

A

ABSOLUTA OP-INDIKATIONER:

  • Öppen fraktur eller risk för det
  • Kärl-/nervskada
  • Lateral splittrad dislocerad fraktur

RELATIVA OP-INDIKATIONER

  • Stor förkortning
  • Z-sign (tvärställt intermediärfragment)
  • Kosmetiskt

OP görs med plattfixation

Annars konservativ behandling med mitella i <3 veckor + gradvis mobilisering.

Om ej läkt på 6v övervägs op.

357
Q

Rimlig distalstatus att kolla vid klavikelfraktur?

A

Nerver: thoracicus longus (vingscapula), alla armens nerver.

Kärl: både till bröstkorg och arm.

358
Q

En patient som behandlas konservativt för klavikelfraktur söker igen för att han fått en stor knöl på nyckelbenet. Vad gör du?

A

Typsikt med stor callus-knöl efter någon vecka, som sedan brukar minska i storlek något.

359
Q

Du misstänker revbensfraktur hos en patient. Hur utreder du?

A

Kliniskt med palpation, och försiktig kompression av thorax.

Röntgen inte standard.

360
Q

När är röntgen indicerat vid revbensfraktur?

A
  • Misstanke om multipel revbensskada

- Allmänpåverkan; kan då vara pneumothorax/hemothorax.

361
Q

Revbensfraktur - behandling?

A

Analgetika och info om att smärtan oftar varar någon månad.

Detta kräver så klart att man uteslutit allvarligare komplikationer, som pneumo- och hemothorax, samt flail chest.

362
Q

Stabil bäckenfraktur - vilka drabbas? Normal skademekanism?

A

Mycket lindrigare tillstånd än instabil fraktur. Kopplat till osteoporos och samtida fall på sidan, eller annat lågenergivåld. Då i regel främre bäckenfraktur.

363
Q

Stabil bäckenfraktur - symtom?

A
  • Belastningssmärta i höft/ljumske.
  • Typiskt att smärtan uppkommer någon-några dagar efter skadetillfället.
  • Smärtan provoceras vid kompression av bäckenet.
364
Q

Stabil bäckenfraktur - utredning vid misstanke?

A

Anamnes - smärtmekanism
Status
Röntgen vid tveksamhet

365
Q

Stabil bäckenfraktur - behandling? Prognos?

A

Självläker. Viktigt med mobilisering. Information.

366
Q

Instabil bäckenfraktur - vilka drabbas? Normal skademekanism?

A

Akut tillstånd, kopplat till högenergitrauma. I större utsträckning bakre bäckenfraktur.

367
Q

Instabil bäckenfraktur - symtom?

A
  • Smärta - provoceras vid kompression av bäckenet
  • Kraftig svullnad av hematom. Ev öppen blödning
  • Ev chockbild
368
Q

Instabil bäckenfraktur - handläggning?

A

Enligt ATLS; ABCDE!
* Kartlägg blödning. Blödning tills motsatsen bevisad.

  • Kompression; gördel.
  • Kartlägg andra samtidiga skador; ffa på inre organ. (Trauma-CT)
  • Ev suprapubisk kateter
  • Frontal bäckenröntgen
369
Q

Instabil bäckenfraktur - kirurgisk behandling? Vad händer sedan?

A

Opereras med plattor och skruvar. Därefter sängläge i 6 veckor.

370
Q

Redogör för skillnaden mellan främre och bakre bäckenfrakturer, generellt?

A

Främre frakturer är starkt kopplade till osteoporos, och fall på sidan. I regel stabila.

Bakre orsakas av högenergivåld = traumasammanhang. I större utsträckning instabila.

371
Q

Vad är en “open book” fraktur?

A

Ett läge där man får fraktur av sakrum OCH separation av symfysen, samtidigt. Alltså kombination av främre och bakre bäckenfraktur Ses vid anterioposteriort kraftigt våld.

Akut tillstånd!

372
Q

Du handlägger en patient där du har stark klinisk misstanke om höftfraktur, men röntgen är blank. Vad gör du?

A

MR/CT! Mer känsligt.

373
Q

Varför vill man operera höftfrakturer fort?

A

Man h ar sett att risken för allvarliga komplikationer, samt mortalitet, är starkt kopplat till tid till operation. Dessutom viktigt med tidig mobiliesring av samma anledningar.

374
Q

Diafysär femurfraktur - normal skademekanism? Symtom och kliniska fynd?

A

Högenergivåld (eller fall i samma plan om osteoporos).

  • Smärta - förvärras av palpation och rotation
  • Benet förkortat, ofta bockat.
  • Svullnad över låret
375
Q

Diafysär femurfraktur - utredning vid misstanke? Behandling?

A
  1. Anamnes - mekanism? Orsak till fall?
  2. Status - lokalstatus, distalstatus. Kolla hjärta, blodtryck etc
  3. ## SlätröntgenMärgspik > full belastning.
376
Q

Trochanterit - vad är det? Normal orsak? Vilka drabbas?

A

Ett inflammatorisk tillstånd runt trochanter major - där det finns många muskelfälten, och/eller i bursan där.

Beror ofta på överbelastning och/eller monotona rörelser. Kan också bero på slag mot höften.

Vanligast hos kvinnor i övre medelåldern, men kan drabba alla.

Ett av de vanligaste smärttillstånden i höften.

377
Q

Trochanterit - symtom? Kliniska fynd?

A
  • Smärta
  • vid palpation
  • vid abduktion och inåtrotation
  • ofta utsträlning längs lårets lateralsida
378
Q

Trochanterit - utredning vid misstanke?

A

KLINISK DIAGNOS!

Röntgen för att utesluta differentialdiagnoser.

379
Q

Trochanterit - behandling?

A

Spontanläker på några månader.

  • Avlastning
  • Sjukgymnastik
  • NSAID
  • Ev kortisoninjektion
380
Q

Compartmentsyndrom - hur uppstår det? (3 olika mekanismer)

A

Uppstår generellt då perfusionstrycket i ett compartment <30 mmHg. Perfusionstryck = MAP - intramuskulärt tryck, så problemet uppstår då intramuskulärt tryck stiger:

  • Ökad volym i kompartment
  • blödning
  • ödem
  • Ökat tryck utifrån
  • direkt
  • postischemiskt reperfusionssyndrom; då volymen ökar då trycket släpps på igen
  • Minskad kompartmentvolym
  • cirkumferent brännskada

Att detta ens är möjligt beror på att compartments finns, vilket är ett måste i underbenet, för att musklerna ska fylla sin biomekaniska roll.

381
Q

Compartmentsyndrom - vart uppstår det ofta? Andra möjliga platser?

A

Oftast i underben.

Fot, underarm.

382
Q

Compartmentsyndrom - symtom? kliniska fynd?

A
  • Kraftig smärta - även i vila. Svårlindrad. “Pain out of proportion”
  • Svullet och hårt
  • Bristande muskelfunktion för compartment i fråga.
  • Påverkad distal sensorik och motorik
383
Q

Compartmentsyndrom - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos;

  • Palpation
  • Passiv rörelse = smärta
  • Ev mätning av tryck med nål
384
Q

Compartmentsyndrom - handläggning och behandling?

A

Fasciotomi!

Låt det vara öppet tills det läkt, vilket kan ta flera dagar.

385
Q

Compartmentsyndrom - 2 möjliga komplikationer?

A
  • Muskelskada med celldöd (efter ca 4h)
  • Crush syndrome
  • Rhabdomyolys
  • Volkmans kontraktur
386
Q

Hur många compartments finns i underbenet. Vilka är detta?

Vilket drabbas oftast av compartment?

A

4.

  • Anteriort - vanligast drabbat!
  • Lateralt
  • Ytligt posteriort
  • Djupt posteriort
387
Q

Brukar man behöva kolla distalstatus vid compartment?

A

Man kollar, men teoretiskt sätt inte nödvändigt. Trycket i compartment. överstiger inte artärtrycket, och nerver brukar heller inte påverkas irreversibelt.

Dock vanligt med sensorisk och motorisk dysfunktion vid uttalad compartment.

388
Q

Vad är Volkmans kontraktur? Orsak?

A

En nekros av flexormuskulatur i underarm följt av fibrotisering och förkortning av dessa muskler = kontraktur i underarm = kronisk flektionsställning.

Kan uppstå vid

  • obstruktion av a. brachialis
  • compartmentsyndrom
389
Q

Vad är crush syndrome?

A

Komplikation vid massiv compartment.

  • Cellsönderfall
    > njursvikt
    > hyperkalemi > acidos > hjärtarytmier
  • Hypovolemisk chock
390
Q

Du misstänker rhabdomyolys till följd av compartment. Vilka labkrover kan ställa denna diagnos?

Behandling?

A

CK
Myoglobin
(Krea)

Aggressiv vätskebehandling för att förhindra njurskada.

391
Q

Septisk artrit - orsak? Vanligaste patogener? Vanligaste leder att drabbas?

A

Infektion i led. Ofta hematogent spridd från annan lokal. Vanligare hos immunsupprimerade.

  1. S. Aureus
    1. Pyogenes
  • Knäled
  • Höftled
  • Fotled
  • Axelled
392
Q

Septisk artrit - symtom? Klinisk bild?

A
  • Feber - ibland enda symtomet
  • Värk - snabbt insättande, över enstaka led
  • Svullnad, rodnad
  • Rörelseinskränkning
393
Q

Septisk artrit - utredning vid misstanke?

A

Anamnes och status

  • Temp
  • CRP, LPK
  • Genomodling från tänkta primärlokaler, inkl blododling.
  • Diagnostisk ledpunktion
  • makroskopiskt grumlig vätska
  • Högt LPK med ffa granylocyter
  • Frånvaro av kristaller
  • Sänkt glukos, högt laktat
  • positiv odling (dock ofta negativ :( )
394
Q

Septisk artrit - handläggning?

A
  1. Ledpunktion med odling
  2. Genomodla från andra lokaler + blododla
  3. Spolning (NaCl)
  4. Antibiotika IV (kloxacillin) till klinisk förbättring > därefter peroralt i 4-6v
  5. Immobilisering av leden första dagarna
395
Q

Vad är myositis ossificans?

A

En tillväxt av platt benliknande struktur, efter en traumatisk muskelskada. Skada > hematom > genom hematomet kan stamceller från periostet sprida sig till muskeln (eller så orsakar hematomet differentiering av fibroblaster till osteogena celler; lite oklart).
Ger en svullnad/knöl, och kan inskränka på ROM.
Kan ses på röntgen!

396
Q

Du misstänker totalruptur av muskel hos en patient. Vad gör du?

A

MR (eller ultraljud) för att kartlägga och klargöra diagnosen.

Därefter ställningstagande till operation för återinsättning/suturering.

397
Q

Vad är mekanismen bakom en senskada/ruptur?

A

I grundläget är senfibrer lite veckade = kan sträckas 2% för att bli raka, och 8% som max.
Översträckning ger mikroskopiska skador. Mer sträckning än så (eller kronisk överbelastning där mikroskadorna ej hinner lagas) leder till ruptur.

398
Q

Vissa patienter vill opereras för en hälsenesuptur. Nämn en fördel med detta? En nackdel?

Till vilka bör man överväga kirurgi?

A

Mindre risk för re-ruptur.
Nackdelar är alla risker som kirurgi innebär.

Överväg kirurgi om ung, frisk och aktiv patient som behöver sin hälsena mycket!

399
Q

Nämn de 4 muskler/senor som är de vanligaste att rupturera?

A
  • Achillessenan
  • Bicepssenan (ffa långa)
  • Pectoralis majorsenan
  • Adduktorsenor (höft)
400
Q

Du ska reponera en axelluxation. Hur smärtlindrar du?

A

Subacromiell innjektionsbedövning. Ca 5-10ml carbocain.

401
Q

En patient har fallit på utsträckt arm, och därefter fått kraftig smärta i axel. Nämn 3 differentialdiagnoser?

A
  • Proximal humerusfraktur
  • Klavikelfraktur
  • Scapulafraktur
  • Rotatorcuffruptur
  • AC-ledsluxation
  • Kontussion
402
Q

Hur ställer du kliniskt diagnosen kontussion på axel, i praktiken?

A

Utesluter först skelettskador, och sedan även skador på rotatorcuffen!

403
Q

Misstänkt diagnos vid nytillkommen plattfot?

A

Tibialis posterior-ruptur. Ovanligt!

404
Q

Vilka 3 prover brukar och bör tas på alla rygg-patienter på akuten?

A
  • Infektionsprover
  • U-sticka
  • Bladderscan
405
Q

4 möjliga orsaker till cauda equina-syndrom?

A
  • Diskbråck
  • Tumör
  • Spinal tenos
  • Trauma
  • Postoperativt hematom
406
Q

Du träffar en patient på akuten med svullnad och smärta över knäleden till följd av vridvåld. Kommer du vilja röntga denna patient? Varför/varför inte?

A

Ja, man brukar röntga dessa patienter, för att kunna

  • utesluta fraktur
  • utesluta fri kropp
  • utesluta osteokondral skada
  • utesluta sublux av patella
  • kartlägga ev degenerativa förändringar

= mycket värdefull information.

407
Q

Du ska snart gå in till en patient på akuten som skadat knät. Vilka 3 skador är de vanligaste i detta sammanhang?

A

Beror på exakt trauma, men generellt;

  • Främre korsband (ACL)
  • Medial menisk
  • Medialt kollateralligament
408
Q

Ge en förklaring till hur eminentia tibiae kan skadas?

A

Här fäster främre korsbandet (ACL). Om detta håller vid skada sliter det alltså på eminentia = skada där. Vanligare hos yngre patienter.

409
Q

En patient på akuten som skadat knät har gått på röntgen som varit ua. Du vill nu göra noggrannare status, men det har pat för ont för. Vad gör du?

A

Bra lösning är att;

  • Erbjud kryckor + elastisk linda
  • Remiss till sjukgymnast
  • Åb om 2-3 veckor, för full status då
  • Info att söka direkt åter om någon typ av förvärring, eller allvarligt symtom (mekanisk låsning, give-away etc)
410
Q

Distal radiusfraktur - 2 möjliga komplikationer?

A
  • Carpaltunnelsyndrom (vanligt)

* CRPS