Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Kirurgi. > Handkirurgi > Flashcards

Handkirurgi Flashcards

1
Q

Exakt vilka tillstånd hanteras av handkirurgen?

A

“Allt nedom handledsnivå, samt alla mjukdelar nedom armbågen”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Två kirurgiska behandlingsmöjligheter vid RA?

A
  • Protesoperation
    • Handled
  • -MCP-silikonproteser
  • Steloperation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är en myoelektrisk protes?

A

En protes som med hjälp av detektorer försöker fånga upp nervsignaler (ex från överarm i fallet handprotes) och sedan översätta det i rörelse i protesen. Ex handprotes om man blivit av med hela handen.
Kan vara mer eller mindre avancerad (styrningsmässigt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kan man transplantera en hand?

A

Ja, gjorts ca 40 gånger utomlands. Inte ännu i sverige, men på gång.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Generella principer vid handläggning av en “akut hand”?

A

I regel har man lite tid på sig att tänka i dessa fall - sällan urakut.

  1. Ev ABCDE
  2. Handstatus - ffa fokus distalstatus
  3. Ev antibiotika och tetanusprofylax om sårskada.
  4. Ta alltid av ringar på skadade händer! Även en liten skada kan svullna upp snabbt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Replantation;

  • Kan det göras överallt?
  • När är det indicerat?
  • Tidsgräns?
A

Görs på större handkirurgiska enheter - 8 ställen i Sverige

INDIKATION;
- Tumme, proximalt om IP
- Flera fingrar
- Hel hand
- Underarm
(relativ indikation om enstaka finger, eller överarm)

MAX

  • 6h ischemitid om hand
  • Längre tid om bara finger, pga inga muskler där = klarar sig längre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Du överväger att försöka styra upp en replantation för en pat som blivit av med två fingrar. Vad är viktigt att fråga patienten?

A
  • Typ av våld? Väldigt viktigt, då det ger olika typer av skador. Lättare med replantation om “rent” våld.
  • Comorbiditet?
  • Allergier, etc etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Varför är man mer benägen att replantera en tumme än ett finger?

A

Tummen är otroligt viktig för handens funktion = ger stora men om en tumme inte replanteras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Compartmentsyndrom i underarm - symtom? Klinisk bild?

A
  • Brädhård underarm
  • Orimlig smärta
  • generellt
  • öm över compartmentet
  • provoceras av passiv extension av fingrar
  • Hypoesthesi i handskområde
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Compartmentsyndrom i underarm - vilken sida är det vanligat på?

A

Volarsidan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Compartmentsyndrom i underarm - handläggning vid misstanke?

A

Fasciotomi!

rakt över dorsaldida, S-format om volarsida

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Du träffar en patient som är hård och svullen i en del av handen, med kraftig smärta. Smärtan förvärras vid passiv sträckning. Vad tänker du? Handläggning?

A

Kan vara hand-compartment (massa små compartments där)

= fasciotomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Plexusskada - vad är det? Hur uppkommer det? Symtom?

A

Skada på nerver i plexus brachialis där de slits av.

Typiskt vid högenergitrauma - ffa motorcykelolyckor. Skottskador också förekommande.

Detta påverkar ju cervikala nerver (ofta C5 och nedåt) = kommer ge påverkan på hand

  • Paralys - axel/arm/hand/flera
  • Horner syndrom (med anhidros)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Perilunär luxation - vad är det? Viktigt i status att titta efter?

A

Luxation där lunatum ofta roteras och förskjuts in i carpaltunneln
= risk för akut medianuspåverkan!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Du möter en patient på akuten som har mer ont i sin hand än vad känns rimligt (ingen anamnes på trauma). Dessutom allmännpåverkad och med feber. Vad måste uteslutas?

A

Nekrotiserande fasciit. Dock vanligare i nedre extremitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Handkirurgisk anamnes - generella principer?

A
  • Vad, var, när?
  • Hur var det innan?
  • Var gör det ont? (peka)
  • allmän smärtanamnes
  • mer specifika rörelser (vridning/böjning etc etc)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Handkirurgisk status - generella principer?

A

Tänk först igenom - vad kan vara skadat? Vad förväntar jag mig att hitta?

  1. Inpektion
  2. ROM
  3. Palpation - börja där det gör minst ont.
  4. Distalstatus (motorik, sensorik, cirkulation)

Glöm inte upprepad klinisk undersökning! Saker kan förändras!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad tänker du att det kan röra sig om för typ av handkirurgisk sjukdom om pat berättar om:
1. Ganska lång anamnes där domningar kom först?

  1. Lång smärtanamnes, där det nu blivit lite värre. Ffa belastning
  2. Smärta vid en viss typ av belastning. Ej ont i stilla.
A
  1. Nervpåverkan
  2. Artros
  3. Led-/sensmärta
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Motorisk innervation för;

  • N. Medianus?
  • N. Ulnaris?
  • N. Radialis?
A

Medianus: Thenar = opposition

Ulnaris: interosseer = fingerspret

Radialis = dorsalextension i handled

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Normal 2PD i fingerblomma?

A

4-6mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Du du ska testa flektion av fingrar måste du göra 2 olika tester. Vad och varför?

A

I varje finger finns:
* FDS: böjer i PIP-led (testa med andra fingrarna extenderade)

  • FDP: böjer i DIP-led. Testa med PIP-leden på det fingret blockerad
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Skärskada på fingers volarsida. två strukturer som sannolikt är skadade?

A
  • Flexorsena

* Nerv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Flexorsenskada

  • Hur snabbt vill man operera?
  • Viktigt att tänka på därefter?

När kan patienten belasta fritt igen?

A

Inom 3 dygn!

Tidig mobilisering för att undvika adherenser. Särskilt viktigt med passiv rörelse (gummiband)

Gummibehandsbehandling i 4v > full belastning efter 12v.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Fraktur i hand - grundläggande (generell) behandling?

A

Oftast ickekirurgiskt:

  1. Gips i funktionsställning 3v
  2. Röntgenkontroll efter 1v
  3. Träning - arbets/fysioterapi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Varför gipsar man i just 3v vid skada på hand?

A

Övervägning mellan läkning och risk för stelhet. Om längre tid = mer läkt, men också mer stelt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Varför vill man gipsa i kobraställning?

A

I den position är ligamenten som mest sträckta = krymper så lite som möjligt = minskar risk för stelhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Scaphoideumfraktur - symtom? klinisk bild?

A
  • Smärta i fossa tabatiere - även vid palpation från volarsida, samt vid axiell kompression av tumme.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Scaphoideumfraktur - utredning vid misstanke?

A

Svårupptäckt, för syns inte alltid på vanlig röntgen. Om stark misstanke men negativ rtg finns 2 val:

  1. Gips > re-undersökning och röntgen i senare skede
  2. CT direkt på akuten
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Bennetfraktur - vad är det? Behandling?

A

Intrartikulär fraktur i CMC1 med dislokation pga att APL drar i metacarpale 1, i proximal riktning. Uppstår normalt vid fall på knuten hand / trauma mot tumme.
Operationsindikation!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vad är en boxarfraktur?

A

Subcapitulär metacarpalfraktur, ofta metacarpale 5.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Du handhar en patient som fått tandskada mot knogen (bett eller tooth-punch). Vad gör du?

A
  • Öppnar, och spolar rent
  • Immobiliserar sedan i gips
  • Antibiotika
  • Suturera ej!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Du handlägger en patient med handledsskada och smärta. Röntgen är blank. Hur tänker du nu?

A

Kan ändå finnas behandlingskrävande skador - på ligament etc

= noggrannare undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är SL-ligamentskada?
Klinisk bild och anamnes?
Utredning?

A

Skada på scapho-lunat-ligamentet = ger vidgning mellan scphoideum och lunatum.

Ofta pga dorsalexrtension och ulnardeviation, vid fall framåt

Ömhet, värk, rörelseinskränkning.

  • Watson’s test kan göras.
  • Röntgen - kan påvisa ökat avstånd mellan benen
  • Artroskopi är diagnostiskt här.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Hur utförs watsons test?

A

Håll fast radius med ena handen, och tryck med tummen på scaphoideum från volarsidan, och pekfingret i soft spot precis distalt om listers tuberkel.

Med andra handen: ta tag i pats fingrar från ulnarsidan, och ulnardeviera > radialdeviera.

Vid positivt test känns hack/knak vid radialdev, eller då tummen tas bort. i radialdevierat läge.

Inte jättestarkt värde för detta test, men kan vara vägledande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

SL-ligamentskada - behandling?

A

Kraftig risk för komplikationer om detta inte åtgärdas - ex karpal kollaps.

Artroskopisk operation - stiftning/sutur/artrodes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vilka 3 patogener är vanligast vid handinfektion?

Skiljer sig den kliniska bilden mellan dessa?

A
  1. Staph: följer preformerade hålrum och varar.
  2. Strep: ev nekrotisering. Lymfangit.
  3. Pasturella
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad är tendovaginit?

A

Infektion med spridning längs senskida. Ofta pga penetrerande våld, där bakterie kommit in.

  • Inflammationen följer senskidans utbredning.
  • Smärta både vid aktiv och passiv rörelse av den senan.
  • Palpöm över hela senskidan.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Varför är handkirurger rädda för postoperativt ödem?

Nämn 3 exempel på hur man försöker undvika det?

A

Ödem ökar smärta och minskar möjlighet till rörelse. Kan på sikt ge fibros med permanent rörelsenedsättning.

  • Atraumatisk kirurgi
  • Högläge
  • Tidig mobilisering
  • Aktiva pumpövningar
  • Minimera bandage
  • Sjukgymnastik och arbetsterapi!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Hur kan du funktionstesta;

  • Lumbrikaler?
  • Interosséer?
A

Lumbrikaler: flektera i MCP-led med sträckta PIP- och DIP-leder

Interosséer: abduktion och adduktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Hur kan du funktionstesta;

  • Extensor digitorum?
  • FDP?
  • FDS?
A

ED: Extension i MCP

FDP: Flektion DIP

FDS: Flektion PIP (ett finger i taget)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vilka strukturer passerar genom flexorretinaklet?

A
  • 10 senor
  • 4 senor från FDS
  • 4 senor från FDP
  • FCR
  • FPL
  • N. medianus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Vilken ställning får handen om man bara aktiverar lumbrikaler och interosséer?

A

Funktionsställning = flekterat i MCP, sträckt i PIP och DIP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Vilken funktion fyller senskidor i handen?

A

Senskidor omger flexorsenorna och bidrar tillsammans med pulleys till att hålla senorna på plats, och att hålla ner senorna mot ben så att de “tar rätt väg” = viktigt för biomekaniken.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Du misstänker att en patient skurit av en extensorsena. Patienten kan dock ändå extendera fingret i fråga, men med nedsatt kraft - och detta gör ont. Är senan av?

A

Detta kan vara möjligt även om extensorsenan är av - tack vare juncturae tendinae.

Om det rör pek- eller långfinger är det också möjligt, för dit har man dubbla extensorsenor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Du ska undersöka 2PD på en patient. Var undersöker du?

Vad är normalt?

A

Radiellt och ulnart på varje finger.
Räcker med fingerblomman. Funkar nerven distalt funkar det ju proximalt också.
Tryck så att det vitnar lite.

Normalt 5mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

Vad är sudomotorik?

A

Svettfunktion. Tillsammans med digitalnerver går autonoma fibrer, som ger lite svett från fingrarna, vilket ger oss friktion och gör det lättare att hålla saker.
Testa genom att gnida en penna emot.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

Viktiga generella principer vid omhändertagande av akut handskada?

A
  • ABCDE vid behov - glöm inte allt annat.
  • Ordentlig undersökning - man har mer tid än man tror. Inkl distalstatus!
  • Ordentlig rengöring
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

Flexorsenskada - vad exakt är det? symtom? Typisk anamnes?

A

Skada på FDP-/FDS-sena.

Typiskt med skär-/stickskada.

  • Kan inte böja finger
  • Ev nedsatt kraft och rörelseförmåga.
  • Ofta samtidigt sensorikbortfall pga samtidig nervskada
  • Synlig skada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

Flexorsenskada - klinisk bild?

A

Fingret i fråga tappar sin normalt lätt flekterade tonus - pga extensorsenan får fullt drag.

Ofta sensoriskt bortfall. Ofta skada både på FDP och FDS samtidigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

Flexorsenskada - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos.

Viktigt med distalstatus!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

Flexorsenskada - behandling? Efterförlopp?

A
  • Om öppen skada: behandlande läkare kan sy ihop såret, fram tills det att pat kommer till handkirurg.
  • Operation - bör ske inom några dagar
  • Efter op viktigt med god rehab - annars stor risk för sammanväxningar. Tidig passiv rörelseträning med gummiband, 1-3 dagar postop.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

Flexorsenskada - när kan man använda handen igen?

A

Normal användning efter 3 mån.

Tung belastning efter 6 mån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

Extensorsenskada - vad är det? Handläggning?

A

Skada på extensorsena.
Sutur och gipsning - handläggs normalt på ortopedklinik, för mycket mindre risk för sammanväxningar här (och även om det blir det ger det sällan symtom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
54
Q

Malletfinger - vad är det?

A

Droppfinger. Skada på extensorsenans sista del, som går till distala phalangen = ger extensordefekt i DIP-led.

Uppstår ofta pga klämning eller trauma (forcerad flektion av extenderat finger). Även skärskador.

Ofta samtidigt en liten avulsionsfraktur

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
55
Q

Malletfinger - symtom? klinisk bild?

A
  • DIP-led kan ej extenderas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
56
Q

Malletfinger - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes, status

* Röntgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
57
Q

Malletfinger - behandling? efterförlopp?

A

Nästan alltid konservativ behandling - ortos/skena - där DIP-led immobiliseras i sträckt läge.
Detta gäller även vid fraktur.
6v dag och natt > 6v natt

OP i de få fall där;

  • stort benfragment
  • subluxation av ändfalang.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
58
Q

Nervskada i hand/handled - typisk anamnes? Symtom?

A

Ofta skärskador.

Bortfall av sensorik i en viss del av handen/fingrar.
I vissa fall även motorisk påverkan (mer sannolikt vid mer proximala skador)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
59
Q

Nervskada i hand/handled - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos;

Handstatus inkl 2pd, motorisk testning, sudomotorik samt distalstatus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
60
Q

Nervskada i hand/handled - behandling? Uppföljning?

A

Suturering (syr i epineuriet) - utförs av handkirurg, och bör göras inom 2dygn.

> immobilisering ca 4v
rörelseträning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
61
Q

Nervskada i hand/handled - 3 komplikationer?

A

Resultatet blir aldrig perfekt (undantaget hos barn). Även efter kirurgi har man;

  • Bara skyddskänsel
  • Kraftig köldkänslighet
  • Neurom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
62
Q

En patient har råkat skära av en nerv och undrar hur fort den kommer växa ut igen. Vad säger du?

A

Ca 1mm/dygn

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
63
Q

Skidåkartumme - vad är det? Normal anamnes?

A

Ruptur av UCL-ligamentet (ulnara kollateralligamentet) i tummen, i nivå med MCP leden.

Oftast pga radiellt våld med vikning av tummen i sidled, från resten av handen - vilket kan hända då man åker skidor med stavar. Fall mot utsträckt tumme.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
64
Q

Skidåkartumme - symtom?

A
  • Svaghet i tummen - ffa i pincettgrepp (pga ligamentet normalt stabiliserar dessa rörelser)
  • Smärta - ffa vid användning av tummen
  • Svullnad
  • Instabilitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
65
Q

Skidåkartumme - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos!

  • Palpöm MCP1
  • Vackling vid vacklingstest av MCP1
  • Röntgen görs för att utesluta fraktur.

I praktiken kan det vara svårt med status direkt. Då gipsar man och tar tillbaka pat inom 7-10 dagar för ny undersökning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
66
Q

Skidåkartumme - behandling?

A

PARTIELL RUPTUR
= Gips 5v > ortos

TOTAL RUPTUR
= Kirurgi inom 3v.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
67
Q

Skidåkartumme - hur kan du kliniskt skilja på en komplett och partiell skada?

A

Partiell:
- Smärta

Komplett dessutom:

  • Instabilitet!
  • Mer påverkad funktion (svårt att hålla i glas, använda pincettgrepp etc)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
68
Q

Varför vill man operera en total UCL-ruptur (skidåkartumme)?

A

Pga avslitet UCL kan hamna på fel sida om adduktoraponeurosen - då risk att det läker fel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
69
Q

Nämn 3 differentialdiagnoser vid handledsskada?

A
  • Distal radiusfraktur
  • Scaphoideumfraktur
  • SL-dissociation pga ligamentskada
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
70
Q

Du handlägger en patient som skadat handleden. Röntgen är ua men patienten har väldigt ont över handleden. Vad gör du och varför?

A

Kan inte utesluta SL-dissociation, vilket inte syns direkt på röntgen. Bäst är att:

  • Gipsa
  • Ta tillbaka efter ca 2v > ny undersökning.
71
Q

SL-dissociation - vad är det? Normal anamnes?

A

Scapholunär dissociation.

Skada på ligamentet mellan scaphoideum och lunatum - vilket skapar en dissociation mellan dessa ben och ökat avstånd i SL-leden. Lätt att missa, men kan obehandlat leda till felställning och artros.

Fall på utsträckt hand = diff vid handledsskada.

72
Q

SL-dissociation - diagnostik vid misstanke? Behandling?

A
  • Röntgen - kan dock missa.
  • Watsons test

(* Gips med ny undersökning efter ca 2v ett alternativ)

  • Artroskopi - definitiv diagnos, och också behandlingssätt
73
Q

Fingerluxation - handläggning?

A

Först distalstatus!

  1. Slätröntgen - innan reposition, pga kan vara frakturerat
  2. Fingerbasblockad
  3. Reponering (genom att dra i längsriktning)
  4. Gips
  5. Kontrollröntgen
  6. Om ej reponibelt - operationsindikation. Dock ovanligt.
74
Q

Fingerfraktur - symtom?

A
  • Anamnes på trauma mot fingret
  • Smärta över skadat område
  • Svullnad
  • Ev felställning
75
Q

Fingerfraktur - utredning?

A
  • Anamnes
  • Handstatus - fokus på ömhet, rörlighet, felställning. Inkl distalstatus
  • Slätröntgen
76
Q

Fingerfraktur - 5 generella operationsindikationer?

A
  • Ledytehak (inkongruens)
  • Förkortning av fingret
  • Rotationsfelställning
  • Vinkelfelställning
  • Instabilt frakturmönster
77
Q

Varför är förkortning av fingret en operationsindikation vid fingerfraktur?

A

Skapar obalans mellan böj- och sträcksenor.

78
Q

Vad innebär ett “instabilt frakturmönster” vid fingerfraktur?

A

Ett frakturmönster där man inte har nån felställning etc nu, men frakturen är på ett sånt sätt där man kliniskt kan misstänka att man kommer få det på sikt = operationsindikation.

79
Q

Fingerfraktur - Behandling om operationsindikation ej föreligger?

A

(Ev reponering i fingerbasblockad)

  • Immobilisering <3 veckor (funktionsställning)
  • Stabil fraktur = tvåfingerskena
  • Instabil fraktur = fingerskena (gips)
  • Kontrollröntgen efter ca 1v.
80
Q

IP-ledsfraktur - -behandling?

A

Öppen reponering - fixering med stift.

81
Q

Boxarfraktur - vad är det? Normal anamnes?

A

Subkapitulär metacarpalfraktur dig 5.

Typiskt att man slagit i en vägg, eller slagit på nåt annat.

82
Q

Boxarfraktur - symtom? klinisk bild?

A
  • Insjunken knoge
  • Smärta, svullnad
  • Ingen påverkan på funktionen.
83
Q

Boxarfraktur - utredning?

A
  • Anamnes, status
  • Röntgen
  • Viktigt att titta efter tandmärken!
84
Q

Boxarfraktur - behandling? uppföljning?

A

Oftast konservativ behandling, då man accepterar stor felställning (pga god rörlighet i MCP5)
= Gips 3v

Operation om väldigt stor felställning

85
Q

Bennett-fraktur - vad är det? Normal anamnes?

A

Intraartikulär fraktur i CMC1 - med skada i ulnara hörnet av metacarpale 1
där ett fragment från metacarpalbenet disloceras pga drag från APL-senan.

Uppstår normalt vid fall på knuten hand / trauma mot tumme. Ev forcerad abduktion.

86
Q

Bennett-fraktur - symtom?

A
  • Svullnad

* Ömhet

87
Q

Bennett-fraktur - utredning?

A
  • Anamnes och status

* Röntgen

88
Q

Bennett-fraktur - behandling? Uppföljning?

A

Operation - pga APL orsakar dislokation!

> Gips i 4-6 veckor.

89
Q

Bennet-fraktur - ev komplikation?

A

Predisponerar för artrosutveckling.

90
Q

Vad innebär en “äkta bennet”?

A

Bennetfraktur med triangulärt fragment (ulnara hörnet av metacarpale 1)

91
Q

Scaphoideumfraktur - normal anamnes? Vilka drabbas?

A

Fall på utsträckt hand = forcerad extension av handleden.

Ofta yngre individer.

92
Q

Scaphoideumfraktur - symtom?

A
  • Lokal svullnad
  • Palpömhet i fossa tabatiere, samt vid palpation av scaphoideum från volarsidan.
  • Smärta vid axial kompression av tummen
  • Inskränkt extension
93
Q

Scaphoideumfraktur - utredning vid misstanke?

A
  • Anamnes och status
  • palpera fossa tabatiere
  • axial kompresison av tumme
  • Röntgen - kan dock vara svårt att se
94
Q

Scaphoideumfraktur - behandling?

A

ODISLOCERAD:

  • Gips - totalt 12v
  • Kontrollröntgen

DISLOCERAD:
* Operation - öppen reposition

95
Q

Vilken är den vanligaste carpala frakturen?

A

Scaphoideumfraktur!

96
Q

Du misstänker en scaphoideumfraktur hos en patient, men röntgen är ua. Vad gör du?

A

Två generella alternativ:

  1. Gips i 2v > sedan tillbaka för ny röntgen och undersökning. Om då fortfarande osäkerhet: MR!
  2. CT/MR direkt
97
Q

Hur kan en röntgen 2v senare hjälpa en mer i diagnosen vid misstänkt scaphoideumfraktur, när man redan har en negativ röntgen i akutskedet?

A

För att på de 2 veckorna hinner sklerotisering ofta tillkomma, vilket gör att frakturen syns bättre!

98
Q

Nämn en vanlig komplikation till scaphoideumfraktur, och varför den uppstår.

Vad gör man åt det?

A

Scaphoideumpseudoartros. Ett läge där frakturen inte läker, vilket beror på dess dåliga cirkulation, samt för att det är så mycket rörelse där. Detta händer oftast vid scaphoideumfraktur som inte behandlas.

Operationsfall - öppen reposition med bentransplantat från crista.

99
Q

En patient har klämt fingret i en dörr, och därefter har nageln hamnat på utsidan av fingret. Vad gör du?

A

Petar ner nageln på plats igen - ev genom att sy ner den (sutur genom nagelns proximala del som åkt ut > sedan sutur genom platsen där denna proximala nageldel skall vara = drar så att nageln glider rätt.

100
Q

I vilka amputationsskadefall är det aktuellt med replantation?

A
  • Tummen, proximalt om IP-leden
  • Flera fingrar
  • Del av handen
  • Hela handen
  • Underarm
101
Q

En distal fingertoppsamputation är sällan fall för replantation. Vad gör du i så fall istället? Hur brukar resultatet bli?

A

Generellt gäller att sekundärläkning brukar ge bäst resultat. “Läker fint från botten”.

Jag ser till att det blir så fint OCH RENT som möjligt. Ombesörjer att det kommer läggas om med jämna mellanrum.

Resultatet brukar bli relativt bra, med ganska jämn yta, acceptabel sensorik etc.

102
Q

Om ett finger amputerats lite mer proximalt - men det inte är indikation för replantation - vad gör man då?

A

I fingerbasblockad och blodtomt fält;

  • Försöker suturera ner huden lite över skadan.
  • Kortar nerver
103
Q

Varför är man inte alltid sugen på att replantera en arm som amputerats i överarmsnivå?

A

För då handlar det om långa sträckor - väldigt stor risk för att resultatet blir dåligt.

104
Q

Du träffar en patient på akuten som skurit av sig handen, och vill anmäla honom för replantation. Inom hur lång tid bör detta ske?
Hur lång tid hade man haft om det vore ett finger?

A
  • Om muskler ska det ske inom 6-8h (efter denna tid börjar muskler dö)
  • För fingrar gäller 12-24h. Inga muskler = längre tid.
105
Q

Två saker som är viktiga att ta hänsyn till om man funderar på att anmäla en patient för akut replantation av amputerade fingrar/amputerad hand?

A
  • Skademekanism - lättare att replantera om “rent våld” jmf ex slitvåld.
  • Patienten i övrigt. Operationerna blir långa = patienten måste klara av det. Särskilt är cirkulationssituationen viktigast (=diabetes, rökning etc)
  • Hur lång tid har gått?
  • Att amputatet är väl omhändertaget
106
Q

En patient har skurit av sig tummen och kommer snabbt till dig på akuten (redan efter 30 min). Han håller tummen i andra handen. Du försöker styra upp en retransplantation. Vad gör du med amputatet? Vad säger du till patienten?

A

Amputatet ska förvaras kallt, men inte fruset;

  1. Tvättar av det så gott det går; ex NaCl (i värsta fall kranvatten)
  2. Lindar in i fuktad kompress
  3. Lägger detta i en vattentät förpackning (påse/handske etc)
  4. Lägger den förpackningen i en annan påse, fylld med isvatten.

Förklarar också för patienten att handkirurgerna kommer bedöma det hela, se om det är möjligt och eventuellt göra ett försök - men att jag inte kan lova någonting!

107
Q

3 bestående besvär man brukar få efter replantation av en hand?

A
  • Stelhet
  • Dålig känsel
  • Köldkänslighet
108
Q

Du träffar en patient på akuten. Pat har skurit sig i fingret och fått en yttre falangskada. Benet är inte blottat. Vad gör du?

A
  • Om hudbiten finns kvar = sy på den igen (dock tidsgräns på ca 3h - annars stor risk att det inte läker)
  • Annars: konservativ behandling med omläggningar
  • Ev tetanus etc.
109
Q

Du träffar en patient på akuten. Pat har skurit sig i fingret och fått en yttre falangskada. Du ser ner till benet. Vad gör du?

A

Om en benbit sticker upp kommer huden som är kvar inte räcka för att täcka över detta.
= I fingerbasblockad kapar jag benet till hudytan, med en tång. Suturerar sedan, så att jag får en fin yta.

110
Q

Hur ser en brännskada på hand ut, som är;

  • epidermal?
  • ytlig dermal?
  • djup dermal?
  • fullhudsbrännskada?
A

Epidermal: som solbränna. Inga blåsor.

Ytlig dermal: Blåsor. Om vissa spruckit syns ljusröd fuktig, röd hud. Bevarad sensorik.

Djup dermal: spruckna blåsor - med torrare, vitare botten än ytlig dermal. Påverkad sensorik och cirkulation (dålig kapillär återfyllnad)

Fullhud: hård, torr, läderartad yta som är vit-brun-svart i färgen. Ingen känsel.

111
Q

Hur behandlar du en brännskada i/på handen som är epidermal?

A

Ordinerar smärtlindring. Läker på några dagar.

112
Q

Hur behandlar du en brännskada i/på handen som är ytlig dermal?

A

Intakta blåsor bevaras - förutom om de inskränker på rörligheten. Tas i så fall bort.
Spruckna blåsor tas bort.

  • Rengöring
  • Omläggningar regelbundet
  • Rörelseträning tills det läkt
  • Plastpåse runt handen - så att exhudat kan rinna ut.
113
Q

Hur behandlar du en brännskada i/på handen som är djup dermal?

A
  • Noggran rengöring
  • Omläggningar
  • Rörelseträning
  • Då skadan lagt sig genomförs op. Man osthyvlar sig ner till bevarad vävnad > lägger sedan delhudstransplantat.
114
Q

Hur behandlar du en brännskada i/på handen som är en fullhudsskada?

A

Kirurgi inom 3 dygn! Revision av död vävnad > därefter delhud/lambå.

115
Q

En patient har bränt handen och har spruckna blåsor på två olika ställen, som ser lite annorlunda ut.

I ena området känns det vasst när du sticker med nål, i andra trubbigt. Vad säger du om typen av brännskada (djupet)?

A

Spruckna blåsor, känns vasst (bibehållen sensorik) = ytlig dermalt

Sprucka blåsor, känns trubbigt (påverkad sensorik) = minst djupt dermalt.

116
Q

Vid handinfektion - vilket antibiotikum väljer du innan odlingssvar, och varför? Dos?

A

PO:
Flukloxacillin 750mg x3

IV: kloxacillin 2gx3

Pga stafylokocker i hälften av fallen.

117
Q

Paronyki - vad är det?

Vad innebär en akut paronyki?

A

Infektion av nagelbandet. Normalt orsakad av Staph Aureus.

Akut = purulent. Att jämföra med kronisk som orsakad av svamp, och uppstår vid våtarbete.

118
Q

Akut paronyki - symtom? klinisk bild?

A

Infektionen ger en svullen, rodnad och irriterad nagelvall.

  • Smärta
  • Svullnad, rodnad
  • Ev underliggande abscess
119
Q

Akut paronyki - utredning vid misstanke?

A
  • Klinik

* Odling! Både för bakterier och svamp.

120
Q

Akut paronyki - behandling?

A

LINDRIGA FALL:

  • Rengöring och omläggning
  • Expektans

MER UTTALAD INFEKTION, MEN UTAN ABSCESSMISSTANKE:

  • Antibiotika
  • Ev evulsio (partiell)
121
Q

Akut paronyki - behandling om abscess föreligger?

A
  • Partiell evulsio om det behövs
  • Incision med dränering
  • Odling
  • Antibiotika
122
Q

En patient söker dig pga kraftig svullnad i fingertoppen (volarsida). Det gör så ont att det bultar, och patienten har inte kunnat sova. Vad misstänker du? Hur uppkommer detta tillstånd?

A

Pulpainfektion, med ev tryckstegring i pulpakompartment (vilket är möjligt då pulpan delas upp i olika compartments av små septa).
Tillståndet kan ge så högt tryck att man får vävnadsnekros.

123
Q

Puplainfektion - behandling?

A

ÖKAT TRYCK I PULPAN:
* Incision och dränering
* Incision av samtliga kompartments. Viktigt att gå hela vägen in till ben, så man inte missar nåt.
Detta görs i fingerbasblockad.

OKOMPLICERAD SITUATION
* Antibiotika

124
Q

Septisk tendovaginit - vad är det? Orsak? Normal anamnes?

A

Bakteriell infektion i senskida (alltså på volarsidan, då det är flexorsenorna som har senskidor). Typisk anamnes är lindrig stickskada, ex på rosbuske. Orsaken är oftast S. Aureus.

Kan i värsta fall sprida sig i handen.

125
Q

Septisk tendovaginit - symtom?

A
  • Svullnad och rodnad motsvarande senskideområde (längs fingers volarsida)
  • Pat håller fingret lätt flekterat
  • Palpöm över böjsanan
  • Kraftig smärta vid passiv extension
126
Q

Septisk tendovaginit - utredning vid misstanke?

A
  • Klinisk bild
  • Lab: CRP
  • Bilddiagnostik (slätröntgen för att utesluta sksk. ev UL för att utesluta främmande kropp)
127
Q

Septisk tendovaginit - behandling?

A

OM LINDRIGT FALL:
* Antibiotika IV
* Gipsskena för immobilisering
(dock gör man sällan detta - för oftast är det tillräckligt allvarligt då patienten söker, och infektionen har avkapslats, så att antibiotika inte kommer kunna ta sig dit)

OM MER ALLVARIGT FALL / UTEBLIVEN EFFEKT PÅ 12h KONSERVATIV BEHANDLING:

  • Operation med senskidespolning: Incision proximalt och distalt om inflammationen, sedan spolning igenom med koksalt.
  • Antibiotika IV
  • Ev tetanusprofylax
  • Immobilisering med gipsskena
128
Q

Du träffar en patient på vårdcentral och sätter diagnosen septisk tendovaginit. Vad gör du?

A

Skickar patienten till ortoped/handkirurg.

129
Q

Septisk artrit i hand - symtom? Typisk anamnes?

A

Ofta infektion till följd av ett lednära sår. Antingen stickskada (oftast PIP), eller “slagit mot tand” (MCP)

  • Svullnad, rodnad och värmeökning kring leden
  • Ev tydlig sårskada i anslutning
  • Smärta vid aktiv och passiv rörelse
  • Nedsatt rörlighet
130
Q

Septisk artrit i hand - utredning vid misstanke?

A

Klinisk diagnos, där man utesluter ex tendovaginit.

Att stärka diagnosen;

  • Temp
  • Blododling
  • Lab: CRP, LPK.
131
Q

Septisk artrit i hand - behandling? Hur lång tid har man på sig?

A

Broskdestruktion pga inflammatoriska reaktionen, sker inom 24h = bör åtgärdas fort.

  • Exploration och spolning av leden
  • Odling
  • Lämna sedan såret öppet > immobilisering i funktionsställning
  • Initialt antibiotika IV.
132
Q

Ungefär hur lång brukar antibiotikabehandlingen bli vid

  • Paronyki?
  • Pulpainfektion?
  • Septisk tendovaginit?
  • Septisk artrit?
A
  • Paronyki: ca 1v
  • Pulpainfektion: 1-2v
  • Septisk tendovaginit: ca 6v
  • Septisk artrit: ca 6v.
133
Q

En patient söker dig på akuten på grund av smärta i handen. Smärtan är “djup” och kraftig, och har kommit ganska fort. Handen är lite rodnad över ett område, men det ser inte så farligt ut alls.
Vid palpation får patienten jätteont. Patienten har feber.

Vad misstänker du?

A

Nekrotiserande fasciit.

Pain out of proportion
Initialt inga visuella fynd, sedan “smärta utanför visuellt drabbat område”.

Ofta feber, men ej obligat.
Ev chockbild.

134
Q

Nekrotiserande fasciit - behandling?

A
  • Fasciektomi och revision av all skadad vävnad.
  • Antibiotika
  • Ev tryckkammarbehandling
135
Q

Val av antibiotika vid misstänkt infektion orsakad av kattbett?

A

I så fall kåvepenin - pga kloxacillin täcker inte pasturella.

136
Q

Du bedömer en patient på jourcentralen som Blivit biten av hund i handen (typ vid thenar, volarsidan). Patienten har en tydlig skada orsakad av bett på angiven plats. Vad gör du?

A
  1. Status och distalstatus
  2. Nogrann rengöring (om ledengagerande = spolning av leden)
  3. Lokalbedövning
  4. Lämna sedan såret öppet
  5. Ev tetanus (dock inte behövligt vid djurbett)
  6. Ev antibiotikaprofylax
  7. Röntgen på vid indikation
137
Q

Vid vilka skador i hand är antibiotikaprofylax att föredra?

Hur lång behandling är rimlig?

A

Om skadan är;

  • Djup
  • Punktionsskada
  • Lednära

I handen är i princip alla skador lednära - vilket gör att antibiotikaprofylax oftast är en bra idé.

Rimlig tid är 3-5 dagar. Glöm dock inte noggrann rengöring och sånt också!

138
Q

Val av antibiotikaprofylax vid bettskada (inkl dos)?

A

DJURBETT, PROFYLAX:
- Kåvepenin 1g x3

DJURBETT, SENT SKEDE:
- Spektramox 500mg x3

MÄNNISKOBETT:
- Spektramox 500mg x3

139
Q

Karpaltunnelsyndrom - vad är det? Orsak? Vilka drabbas?

A

Kompression av n medianus pga trängsel i karpaltunneln. Kan uppstå pga hypotyreos, akromegali - eller vid graviditet. Också vid skada av hand/handled. Dock är orsaken i regel okänd.

Vanligast är det hos kvinnor mellan 40-60 år.

140
Q

Karpaltunnelsyndrom - symtom? Klinisk bild?

A
  • Parestesier och domning i medianus utbredningsområde (handflata och dig 1-3 samt halva 4)
  • Värk (ofta handledsnivå, kan stråla upp i armen)
  • Fumlighet
  • Tydliga besvär nattetid kan vakna av detta
  • Beskriver ofta förbättring av att “skaka igång” handen.
  • På sikt känselnedsättning och muskelsvaghet (thenar)
141
Q

Karpaltunnelsyndrom - diagnostik?

A

Klinisk diagnos!

Ev klinfys.

142
Q

Karpaltunnelsyndrom - nämn minst 3 anamnestiska frågor du ställer?
Minst 3 statustester, och hur dessa utfaller vid sann CTS?

A

Anamnes:

  • nattliga besvär?
  • skakar igång handen?
  • övriga sjukdomar?
  • tidigare handtrauma?
  • arbete?

Status:

  • Tinnels tecken (positivt test om parestesier)
  • Phalens test (60s. positivt om parestesier)
  • 2PD i medianus område. >5mm tyder på nervpåverkan.
  • Styrka vid opposition/abduktion av tumme. Thenaratrofi?
143
Q

Karpaltunnelsyndrom - behandling?

A
  1. Nattskena som förhindrar flektion av handled. 6-8v.
    Åtgärda riskfaktorer.
  2. Operation - klyvning av karpalligamentet.
144
Q

Karpaltunnelsyndrom - när är operation indicerad?

A
  • Konstanta symtom
  • Neurologisk påverkan
  • nedsatt styrka
  • 2PD >5mm.

(* Tydlig påverkan på sömnen)

145
Q

Hur differentierar du kliniskt mellan en hög och låg ulnariskompression?

Vad är kliniskt vanligast?

A

MOTORISKT;

  • Låg: svag i interosseer, men normal FDP5.
  • Hög: svag även i FDP5

SENSORISKT:

  • Låg: bortfall av sensorik ulnara fingrar och ulnar handflata, volart
  • Hög: Även påverkad sensorik på dorsalsidans ulnara del.

Mycket mer vanligt med hög kompression!

146
Q

Ulnariskompression - behandling?

A
  1. Konservativ - ortos. Viktigast är detta på natten, då man ofta tenderar att sova med böjd arm
  2. Operation med friläggning av nerven
147
Q

Triggerfinger - vad är det för någonting? Vilka drabbas? Vilka fingrar brukar påverkas?

A

Ett tillstånd där ett/flera fingrar fastnar i flekterat läge. Beror på bildning av knutor/förtjockning på en/flera flexorsenor, vilket gör att de hakar upp sig i sin passage genom sina senskidor. Kan också bero på inflammation i senskidan - ex till följd av överansträngning.
Oftast kan man flektera, men så fastnar senan proximalt om A1-ligamentet, vilket gör att den inte kan extenderas igen.

Alla fingrar kan drabbas - ibland flera samtidigt.
Vanligare hos kvinnor. Reumatiska sjukdomar och diabetes predisponerar.

148
Q

Triggerfinger - symtom? klinisk bild?

A
  • Finger fastnar i flekterat läge.
  • Kan extenderas med stor kraft, eller med hjälp. Då hörs ofta knäppljud.
  • Lokal smärta
149
Q

Triggerfinger - diagnostik? behandling?

A

Klinisk diagnos.

  1. Ev expektans - kan spontanläka.
  2. Kortisoninjektion i senskidan.
  3. Operation (delning av A1-ligament med längsgående snitt)
150
Q

De Quervains tendovaginit - vad är det? Orsak?

A

Tendovaginit i första dorsala senskidefacket (APL och EPB).

Ofta till följd av överansträngning.

151
Q

De Quervains tendovaginit - symtom? klinisk bild?

A
  • Smärta omkring första dorsala senskidefacket (typ i nivå med proc styolideus radii) - vid rörelse av tumme och handled. Palpömt.
  • Svullnad i detta område.
  • Krepitationer (ibland)
  • Ont att greppa saker med tummen
  • Ont att vrida om
152
Q

De Quervains tendovaginit - utredning?

A

Klinisk diagnos.
Finkelsteinstest: håll tumme > ulnardeviera (detta ger maximal sträckning i senskidefacket). Positivt test innebär smärta över 1a dorsala senskidefacket

153
Q

De Quervains tendovaginit - behandling?

A
  1. Ortos & Kortisoninjektion (i senskidan)

2. Kirurgi

154
Q

Ganglion - vad är det för någonting? Orsak? Vilka drabbas?

A

En vätskefylld cysta som utgår ifrån senskida eller led. Bildas pga försvagning i nån av dessa strukturer, och har sedan en hals som står i anslutning till strukturen den utgått ifrån.

Vanligare hos kvinnor.

155
Q

Ganglion - symtom? Klinisk bild?

A

Sitter ofta dorsalt, radialt.

  • Knöl av varierande storlek (iaf initialt, sedan mer konstant)
  • Palpöm
  • Inskränkt ROM
156
Q

Ganglion - utredning? Behandling?

A

Klinisk diagnos. Ultraljud i oklara fall, men det ska inte behövas. En väskefylld knöl som sitter radialt (antingen volart eller dorsalt), och utan andra besvär, kan inte vara så mycket annat!

  1. Ev expektans. Aktiv behandling sker nämligen bara om symtom.
    - ——
  2. Punktion med kortisoninjektion.
  3. Operation
157
Q

Du ska punktera ett ganglion på en patient och injicera kortison. Finns det någon ganglionlokalisation som du inte vill punktera? Varför i så fall? Risker?

A

Farlit att punktera ganglion radialt volart pga närhet till a radialis. (volara är alltid belägna radialt)

I övrigt risk för infektion och bakteriell artrit.

158
Q

När är operation av ganglion indicerad?

A

Vid smärta / stor funktionspåverkan.

159
Q

Dupuytrens kontraktur - vad är det? Vilka drabbas? Orsak?

A

Förtjockning av palmara fascian pga långvarig inflammation. Ger kontraktur av ett/flera fingrar - oftast dig 4 och/eller 5.

Vanligare hos män. Överlag vanligt i äldre åldrar.

Oklar orsak. Viss koppling till Peyronies sjukdom. Ärftligt.

160
Q

Dupuytrens kontraktur - symtom? klinisk bild?

A
  • Nodulus/sträng i handflatan.
  • I tidigt skede ffa nodulus
  • I senare skede en sträng. Strängen kan ses i längsriktning upp mot fingret.
  • Flektion av ett/flera fingrar. Oförmåga till extension.

Gör ej ont!

161
Q

Dupuytrens kontraktur - utredning? Behandlingsalternativ?

A

Klinisk diagnos.

  • Nålfasciotomi (vanligast): lokalbedövning > punktering av strängen multipla gånger med en nål, för att försvaga den, så att fingret kan brytas upp.
  • Xiapex-behandling: kollagenas som injiceras > sedan bryts fingret upp några dagar senare. Ej i VGR

(* Öppen kirurgi)

162
Q

Dupuytrens kontraktur - hur god är effekten av behandling?

A

Nålfasciotomi = god effekt, men ca 50% recidivrisk på 3 år.

Öppen kirurgi: 30% recidiv på 3 år.

163
Q

Vad exakt är det som är förtjockat vid dupuytrens kontraktur?

A

PALMARAPONEUROSEN! Inte sena!

164
Q

I vilka av handens leder är artros vanligast?

A

DIP-lederna samt CMC1

165
Q

Typisk anamnes vid artros i hand - generellt?

A

Värk som kommer och går - fluktuerande förlopp.

I början belastningsrelaterat med bestående smärta efter belastning - på sikt mer kroniskt ihållande.

166
Q

Tumbasartros - typisk anamnes? Kliniska fynd?

Utredning?

A
  • Smärta då man använder tummen; ex ta ner någonting tugnt / öppna lock etc.
  • Initialt belastningsrelaterat - sedan mer ihållande.
  • Smärta över CMC1
  • Positivt grinding test

Diagnosen kan säkerställas med röntgen

167
Q

Vad är ett grinding test? Hur utförs det?

A

Ett test för tumbasartros.

Ta ett stadigt grepp om tummen inkl dess metacarpal. Med andra handen stabiliseras handloven. Tryck ner tummeln axialt, och för sedan tummen i en bågformad rörelse, för att försöka “grinda” i CMC1.
Positivt test vid smärta och ev krepitationer.

168
Q

Tumbasartros - behandling?

A
  1. Konservativt
    - otros
    - NSAID
    - ev kortisoninjektion
  2. Kirurgiskt
    - interpositionsplastik (borttagning av trapezium)
    - protes (förutsatt att man inte belastar för mycket)
    - artrodes
169
Q

Tumbasartros - när är operation indierad?

A

Om ständig värk föreligger!

170
Q

DIP-ledsartros - behandling?

A

Konservativ! Det enda kirurgiska man kan erbjuda är nämligen steloperation, vilket sällan är indicerat.

= arbetsterapi, NSAID etc.

171
Q

Vilken är den principiella skillnaden mellan RA och artros?

A

Artros drabbar brosk, RA drabbar ledhinnor.

172
Q

Vad är CRPS? Vilka drabbas? Symtom?

A

Complex regional pain syndrome. Kallas också reflexdystrofi/skulder-hand-fingersyndrom.

Ett tillstånd till följd av handskada/operation, där “skadeinputsignalen” blir kronisk. Hjärnan vänjer sig vid någonting, och fortsätter reagera på det. Typ av nociplastisk mekanism.

Patienten får en rad olika symtom från området i fråga;

  • Smärta (oftast även i vila)
  • Svullnad och stelhet
  • Sensoriska symtom
  • Autonoma symtom (avvikande färg/temperatur)
173
Q

CRPS - behandling?

Prognos?

A

Sjukgymnastik! Bör inledas snabbt!

Också viktigt med noggrann förklaring för patienten: “Förstår att du har ont, men den ursprungliga skadan är över, och det är viktigt att du använder din hand igen”.

Även smärtlindring för att undvika kroniskt tillstånd.

Kräver intensiv träning i ca 6 månader, men gör man det blir det oftast bra!

Kirurgi. (13 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions