Onkologi Flashcards
Vad är det egentligen man tillför patient vid strålbehandling?
Strålning med hög frekvens, vilket innebär mycket energi. Detta tillför i sin tur DNA-skador till patienten, då strålningen skadar celler och dess kärnor - direkt och indirekt.
Hur fungerar extern strålbehandling? Inkludera begreppen direkt och indrekt effekt.
Efter nogranna förberedelser med planering av område/volym samt dosering börjar behandling. Patienten läggs under en strålkälla och planerat område bestrålas.
Framför allt är det fotoner man använder. Dessa är inte så träffsäkra - träffar 15% direkt på arvsmassa, men i 85% av fallen träffar de cellers vatten. Då vatten träffas skapas fri hydroxylradikal, som är väldigt aktiv mot DNA, och i sin tur skadar DNA indirekt.
= alltså en direkt och en indirekt effekt.
Vad är skillnaden mellan direktjoniserande och indirekt joniserande strålning?
Direktjoniserande (aka tätjoniserande) strålning innefattar alfa- och beta-strålning. Detta är strålning som ger en DIREKT skada/effekt på organet man tillsätter det till.
Denna typ av stålning har kort räckvidd = måste i princip finnas i/nära målcellen för att fungera. Därför används ofta denna typ av strål vid radionuklidbehandling.
Indirekt joniserande är ex fotoner, som man använder vid extern strål, där ca 85% av skadan utövas indirekt på arvsmaterialet (via produktion av ROS från vatten). Denna strålning har mycket bättre räckvidd, och kan gå rakt igenom kroppen.
Strålning påverkar ju inte bara cancerceller. Varför är det dock framför allt dessa som skadas, och inte så mycket av normala celler?
Beror på att tumörceller replikeras i väldigt stor utsträckning, och därför är i stort behov av exakt fungerande DNA. Tumörceller har så hög fokus på replikation att de också nedprioriterar andra funktioner, så som DNA-reparation.
För att utnyttja skillnaderna mellan tumörceller och normala celler fraktioneras strålningen!
Varför bara tumörceller påverkas beskrivs utifrån “The 5 Rs of Radiotherapy”
Vilka är “the 5 Rs of radiotherapy”?
- Reparation
- Redistribution
- Reoxygenation
- Repopulation
- Radiosensitivity
Förklara följande av The 5 Rs;
- Reparation?
Tumörceller har sämre förmåga till reparation av skadat arvsmaterial än normala celler, då de bara fokuserar på replikation och nedprioriterar andra funktioner (som reparation).
Vid en upprepad (fraktionerad) stråldos kommer normala celler hinna repareras mycket bättre än cancerceller!
Förklara följande av The 5 Rs;
- Redistribution?
Efter en stråldos har man sett att tumörceller i större utsträckning än friska celler, hamnar i faserna G2 och M i cellcykeln. Dessa är de faser som är mest strålkänsliga = när nästa fraktion ges blir skadan mer uttalad på tumörceller än normala celler.
Förklara följande av The 5 Rs;
- Reoxygenation?
Eftersom att syre behövs för att skapa fria radikaler, skyddar hypoxi mot bestrålning.
Tumörer har varierande oxygenering i olika delar. Vid en fraktionering dör ffa tumörceller som är bättre oxygenerade. Då detta händer, kommer dock en ny uppsättning celler i tumören bli “de bäst oxygenerade”. = vid nästa fraktion har man nya väl syresatta tumörceller som kan skadas.
Förklara följande av The 5 Rs;
- Repopulation?
Då celler dör svämmar deras intracellulära innehåll ut, vilket inkluderar många tillväxtfaktorer. Dessa sprids till närliggande celler som då kommer växa snabbare och bättre.
Efter en strålfraktion kommer tumörcellerna alltså att börja proliferera snabbare än innan = på grund av detta viktigt med upprepad fraktionering, tills man nåt total stråldos.
Förklara följande av The 5 Rs;
- Radiosensitivity?
Detta R säger i princip bara att olika tumörlinjer har olika inbördes strålkänslighet. Radiosensitivitet brukar mätas i surviving fraction vid givna 2Gy.
Ge exempel på en tumörtyp med
- Hög strålkänslighet
- Låg strålkänslighet
- Medel strålkänslighet
HÖG: Lymfom, myelom
LÅG: MM, sarkom, gliom, njurcancer
MEDEL: HN, bröst, blåsa.
Varför kan man inte ta en “paus” mitt i sin strålbehandling, och fortsätta senare med resterande fraktioner?
Pga repopulation-fenomenet. Efter en given fraktion ökar poliferation av icke-avdödade celler. Man måste därför hålla fraktionerna täta nog, tills total stråldos uppnåtts, för att effekten ska bli god.
Vad är enheten Sievert (Sv)?
Som Gy (alltså energi/kg) fast normerad - som “att man hade fått den dosen över hela kroppen”. Används för strålskydd.
Varför är man i regel osugen på att stråla barn?
För att strålning innebär en risk för sekundärtumörer. Detta är ofta inget problem hos äldre patienter (för tar lång tid), men blir ett problem hos barn.
Varför avråds patienter från rökning under pågående strålbehandling?
För att rökning gör vävnad mer hypoxisk, generellt - och hypoxi hindrar stråleffekt (eftersom att syre krävs för att bilda ROS)
Om en patient totalt ska få 50 Gy, och planeras få detta i 25 fraktioner - varför kan man inte ge allt på en gång?
I så fall blir skadan väldigt stor på frisk vävnad, och mindre gynnsam på tumörcellerna, i förhållande till biverkningarna. Det man utnyttjar vid strålbehandling är tumörcellernas sämre förmåga till reparation av DNA (samt de andra 4R) - och detta uppnås genom fraktionering!
Fraktionering är också ett måste för att ge normal vävnad en chans att återhämta sig mellan stråldoserna.
Vid strålbehandling kan man få två generellt olika typer av biverkningar. Förklara skillnaden mellan dessa två typer, och när respektive uppkommer.
TIDIGA BIVERKNINGAR: uppkommer 2-3 veckor in i behandlingen, och pågår ca 2-3 veckor efter avslutad behandling. Som värst i slutet. Beror på inflammationen som uppstår i vävnaden. För det mesta reversibla.
SENA BIVERKNINGAR: Uppkommer från några månader efter avslutad behandling, till flera år efter avslut. Dessa är kroniska och progredierande, och kommer smygande. Beror på fibrosbildning i vävnaden.
Nämn några biverkningar man kan förvänta sig vid strålbehandling mot prostata?
AKUTA:
- ED
- Ändtarmsbesvär - blod, slem, växelvis lös/hård avföring, inkontinens, gas
- Urinvägsbesvär: LUTS, urinvägsretention, sveda vid miktion, hematuri.
- Fatigue!
SENA:
- ED (kirurgisk och onkologisk ED lika “uttalad” och lika stort problem efter ca 5 år)
- Tarmbesvär - blödningar, inkontinens etc
- Urininkontinens
- Sekundära tumörer
Hur brukar strålförfarandet se ut vid prostatacancer, där intentionen är kurativ?
En kortare session med extern strålbehandling (inte så många fraktioner) > därefter 2x brachy-fraktioner med 10Gy styck.
Nämn 3 indikationer för palliativ strålbehandling?
- Smärtlindring - vid skelettmetastaser.
- Stoppa tumörorsakade, sivande blödningar (blåsa/ventrikel)
- Förhindra funktionsbortfall (ex tumör med medullakompression / tryck på kärl etc)
- Förebyggande (ex vid hjärnmetastaser)
= Smärtstillande, avlastande, blödningsstoppande, förebyggande.
Förklara begreppen;
- Hypofraktionering?
- Hyperfraktionering?
- Accelererad fraktionering?
(termerna avser antal fraktioner)
HYPOFRAKTIONERING: Färre antal fraktioner per tidsenhet, i lite högre dos varje gång.
HYPERFRAKTIONERING: fler antal fraktioner per tidsenhet, i lite lägre dos = totalt högre stråldos på samma tid.
ACCELERERAD: Fler antal fraktioner per tidsenhet, i SAMMA DOS som vanligt = behandlingen avslutas snabbare.
Varför kan man hypofraktionera vid palliativ strål?
Här är man inte så orolig för sena biverkningar som annars (pga äldre patient etc), så högre stråldos per gång är acceptabel.
Vilken radionuklid kan användas vid skelettmetastaser? Hur funkar detta?
Radium-223-diklorid. Liknar calcium, och tar sig därför till delar i skelettet där omsättningen är hög = metastaser.
Där börjar en alfapartikel verka = lokal strålning!
Nämn 2 indikationer för akut strålbehandling?
- Medullakompression med förlamning (ring dock alltid kirurg först)
- VC sup-syndrom
(3. anaplastisk thyroideacancer)
Hur stor del av cancerpatienter strålas någon gång? Hur stor andel av svenska populationen?
50% av cancerpatienter.
Totalt var 5e svensk - 50% av dessa med kurativ intention, 50% palliativ.
Vid palliativ strålbehandling mot skelettmetastaser i smärtlindrande syfte; hur lång tar det normalt till effekt?
Ca 1-2 veckor. Då upplever 70-90% god effekt.
Förklara begreppen GTV, CTV och PTV?
Används vid strålning;
GTV (gross tumor volume) = makroskopiskt (eller radiologiskt visuellt) synlig tumör
CTV (clinical target volume) = den yta man vill bestråla. Större än GTV för att ha en marginal för mikrometastasering.
PTV (planning target volume) = ännu lite marginal, för att ta hänsyn till rörelse.
Förklara ECOG-skalan?
ECOG (easter cooperative oncology groupe)-skalan är en skala för att bedöma AT.
0-5 där 4 är värst, och 5 är död;
0: frisk. normal aktivitet1
1: symtom, begränsad i hårt arbete
2: begränsad. Behöver vila <50% av vaken tid.
3: begränsad. Behöver vila >50% av vaken tid.
4: Helt sängliggande
5: Död.
