Multipel Skleros Flashcards
Vad är Multipel Skleros (MS)?
En kronisk, autoimmun sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet (CNS), vilket inkluderar hjärnan och ryggmärgen:
- Autoimmun reaktion → Immunsystemet attackerar myelinskidorna, vilket leder till inflammation och nervskador (atrofi).
- Demyelinisering → Förlust av myelin gör att nervimpulser går långsammare eller blockeras helt.
- Ärrbildning (skleros) → uppstår på flera ställen i CNS, vilket ger oförutsägbara symtom. Plack ser ut som hyperintensiva vita fläckar
på MRI.
Vem insjuknar i MS?
- ~ 20 000 lever med MS i Sverige
- 70 % kvinnor
- 20-45 år
- Vanligare i norra Sverige
Varför får man MS?
- Etiologi oklar
- Nästan alla MS-patienter har haft EBV-infektion (mononukleos/körtelfeber), men alla med EBV får inte MS
- D-vitaminbrist kan öka risken
- Autoimmun sjukdomshistoria i familjen ökar risk (genetiska faktorer)
- Rökning ökar risk och påskyndar sjukdomsförlopp
- Övervikt i tonåren (D-vitamininlagring, kronisk låggradig inflammation via leptin som produceras av fettvävnad)
- Kvinnliga könshormoner påverkar MS-risken och sjukdomens förlopp, men mer forskning behövs för att förstå hur
…tänk E-N-D-A-R-Ö-K
Beskriv de olika typerna av MS
- Skovvis förlöpande MS (RRMS, Relapsing-Remitting MS)
- Vanligast (80-90%).
- Karaktäriseras av skov och remissioner
- Sekundär progressiv MS
- Utvecklas från RRMS och innebär gradvis försämring
- Skov kan förekomma (inte lika tydliga)
- Primär progressiv MS
- Gradvis försämring utan tydliga skov
- 10-15% av fallen
- Progressiv skovvis MS
- Sällsynt form med både skov och kontinuerlig försämring.
MS kan upptäckas vid Clinically Isolated Symptom (en första episod av symptom där diagnosen inte ännu kan fastställas) eller Radiologically Isolated Symptom (av slump under MR-undersökning, då patienten inte har symptom). Kan sedan utvecklas till MS (men inte nödvändigtvis).
Vilka är vanliga symptom vid MS?
Stor variation i vilka, hur många och hur allvarliga symptom patienter drabbas av. De vanligaste inkluderar:
- 🦵Första symptomen ofta motoriska med svaghet i ben och arm
- 📍Känselstörningar (domningar/stickningar/smärta)
- 💥Spasticitet (okontrollerade rörelser)
- 🧠Kognitiv påverkan (koncentrations- och minnesproblem)
- 🚽Blås- och tarmproblem – Svårigheter att kontrollera urinblåsa och tarmfunktion.
- 😢Psykiskt mående
- 🔥Känslighet för värme
- 😴Fatigue
- ⚖️Balans- och koordinationsproblem (svårigheter att gå, skakningar)
- 👁️Synproblem (dimsyn, dubbelseende eller optikusneurit, inflammation i synnerven).
Hur behandlas MS medicinskt?
Det finns inget botemedel, men behandlingar kan bromsa sjukdomsförloppet, hindra nya skov och lindra symtom:
Sjukdomsmodifierande läkemedel (DMTs):
- Beta-interferoner – Minskar inflammation och skovfrekvens.
- Monoklonala antikroppar (t.ex. natalizumab, ocrelizumab) – Påverkar immunsystemet för att bromsa sjukdomen.
- Fingolimod och liknande läkemedel – Hindrar immunceller från att angripa CNS.
Symtomlindrande behandling:
- Muskelavslappnande medel vid spasticitet.
- Kortikosteroider vid akuta skov.
- Antidepressiva och smärtlindrande läkemedel vid neuropatisk smärta.
Vilka typer av kognitiva förändringar är vanliga vid MS?
Många ~75% upplever kognitiva förändringar som t.ex.:
- Uppmärksamhet/koncentration
- Försämrat kort- och långtidsminne.
- Ordmobilisering
- Exekutiva svårigheter (planering, snabbt tänka om, starta upp)
- Visuospatial förmåga (tolka synintryck, avståndsbedömning,
orientering) - Intryckskänslighet
- Informationsbearbetningshastighet sjunker
- Inlärningsproblem
Beror alltså på en hjärnskada.
…tänk U-F-O-E-V-Ix3
Hur tar sig fatigue uttryck hos patient med MS?
Fatigue är ett av de vanligaste och mest handikappande symtomen vid multipel skleros (MS). Över 80% av alla MS-patienter upplever någon form av fatigue, som kan vara både fysisk och mental.
- Extrem trötthet som inte går att vila bort.
- Påverkar både mentalt och fysiskt – kan kännas som att kroppen “stänger av”.
- Kan komma plötsligt och oväntat, vilket gör att man inte kan fortsätta det man håller på med (”det blir svart”, ”energin tar slut”).
- Mest framträdande under varma dagar eller efter ansträngning (Uhtoff’s fenomen – MS-patienter blir sämre av värme).
Beror på att:
- Hjärnan måste arbeta hårdare och engagera fler regioner för att skicka signaler → mer slaggprotein vilka behöver rensas under sömnen
- Många med MS har störd sömn (glymfatiska systemet verkar också vara dysfunktionellt)
- Kognitiva nedsättningar
- Läkemedelsbiverkningar
Kan särskilja mellan två typer:
✔ Primär fatigue → Direkt orsakad av sjukdomen (nervskador, inflammation).
✔ Sekundär fatigue → Påverkas av andra faktorer (sömnbrist, depression, fysisk inaktivitet).
Saker som kan trötta; köra bil, leka, konversera, koncentrera sig, bli störd, läsa, sinnesintryck
Varför neuropsykologisk utredning vid MS?
- När vardag och jobb inte fungerar
- behövs anpassningar/sjukskrivning?
- Vanligt med olika typer av nedsättningar trots liknande skador.
- Hjärnavbildning (CT, MRT osv.) kan ej ge ett detaljerat svar på typ och grad av nedsättningar.
- Information till patienten om sitt eget fungerande
- Information till vården och omgivningen hur vi bäst hjälper/bemöter patienten.
- Lätt att ”tolka in” andra orsaker till en persons beteende, kan leda till fel insats/bemötande och sekundära besvär.
Hur påverkas det psykiska måendet vid MS?
Många MS-patienter upplever depression, ångest och sömnproblem, vilket kan ha flera orsaker.
1. Depression vid MS
- 30–50% av MS-patienter upplever depression någon gång under sjukdomsförloppet.
💡 Orsaker till depression vid MS:
- Direkt konsekvens av sjukdomen – MS påverkar hjärnan, och inflammatoriska processer kan leda till förändringar i signalsubstanser som serotonin och dopamin.
- Förändrad funktionsnivå – Minskad fysisk och kognitiv förmåga kan ge en känsla av förlust och hopplöshet.
- Förändrad livssituation – Begränsningar i arbete, socialt liv och framtidsplaner kan skapa sorgeprocesser.
2. Ångest vid MS
- 25–40% lider av ångest, ofta i kombination med depression.
💡 Orsaker till ångest vid MS:
- Osäkerhet om sjukdomens utveckling – Ovisshet kring funktionsförmåga och progression.
- Kognitiv påverkan – Minskad problemlösningsförmåga kan skapa oro och osäkerhet.
- Fysiska symtom kan förstärka ångest – T.ex. hjärtklappning eller andfåddhet som kan misstolkas som en panikattack.
- Ökad känslighet i stressystemet – MS påverkar hjärnans stressreglering.
3. Sömnlöshet vid MS
- Sömnstörningar är mycket vanliga vid MS och drabbar upp till 50–60% av patienterna.
💡 Orsaker till sömnlöshet vid MS:
✔ Neurologiska förändringar – MS påverkar sömnreglerande system i hjärnan.
✔ Fatigue och dygnsrytmstörningar – Många MS-patienter upplever att de inte blir pigga trots sömn.
✔ Depression och ångest – Tankar om framtiden kan störa insomningen.
✔ Smärta och spasticitet – Muskelstelhet och nervsmärtor kan orsaka uppvaknanden.
✔ Läkemedelsbiverkningar – Kortikosteroider och vissa immunmodulerande behandlingar kan påverka sömnen.
4. Psykisk Belastning och Överansträngning
- Om patienterna pressas mer än vad de klarar av (kognitivt, energimässigt, fysiskt) kan detta leda till stor negativ påverkan på måendet.
Konsekvenser av överansträngning:
- Försämrad återhämtning → Ökad fatigue.
- Förstärkt ångest och oro.
- Minskad motivation och depression.
- Försämrat immunförsvar → Risk för fler skov.
…tänk D-Å-S-Ö
Vilka anpassningar i vardagen kan underlätta för personer med MS?
1. Ökat behov av lugn och ro
Personer med MS kan vara extra känsliga för ljud, intryck och sociala miljöer, vilket gör det viktigt att skapa en lugn och strukturerad vardag.
Strategier för att minska överstimulering:
- Hörselproppar vid behov av tystnad.
- Handla mat när det är lugnt (t.ex. morgon eller kväll).
- Undvika stimmiga miljöer som lunchrum, öppna kontorslandskap eller affärer under rusningstid.
Umgås utomhus eller med en person åt gången för att minska intryck. - Ha tillgång till ett tyst utrymme (t.ex. gå undan till ett eget rum en stund).
- Välja tysta zoner (t.ex. tyst vagn på tåget).
- Stänga av telefonen vid fokuskrävande uppgifter som datorarbete eller TV-tittande.
2. Anpassningar i vardagen
Praktiska anpassningar för bättre fokus och energi:
- Träna på att göra en sak i taget – undvik multitasking.
- Stäng av onödiga ljudkällor – t.ex. radio och TV samtidigt.
- Öronproppar vid höga ljudnivåer (t.ex. när barnen leker högljutt).
- Påminnelser i telefonen för viktiga uppgifter.
- Anpassa promenader – keps för att minska ljusintryck, gå på asfalt för stabilitet.
- Informera närstående om kognitiva svårigheter – förståelse minskar frustration.
3. Anpassningar i familjelivet
- Dela ansvar i hemmet – t.ex. att partnern packar barnens väskor och läser skolinformation.
- Gemensam veckoplanering – varje söndag planeras veckan för att minska stress.
- Använda en gemensam Google-kalender – ger tydlig överblick.
- Under kvällsrutiner och matlagning kan barnen titta på skärm – minskar stress.
- Prioritera vilka sociala tillställningar som är värda energin – undvik miljöer med mycket folk och intryck.
4. Vila
- Lära sig identifiera tidiga tecken på trötthet
- Schemalägg vila
- Vila förebyggande
- Fysisk aktivitet
- Överväg sjukskrivning
5. Arbete
- Ej telefon
- Röd på Slack
- Pauser
- Eget rum (ej landskap)
- Anpassa belastning
…tänk L-A-A-V-A
Vad är anpassad KBT för insomni vid MS?
Traditionell KBT för insomni fokuserar på att förbättra sömnhygien, minska negativa tankar om sömn och reglera dygnsrytmen genom metoder som:
- Sömnrestriktion – Begränsa tiden i sängen för att förbättra sömnkvaliteten.
- Stimuluskontroll – Endast använda sängen för sömn (inte för skärmar, mat eller stress).
- Kognitiv omstrukturering – Ändra negativa tankar om sömn.
- Avslappningstekniker – Minska stress och oro.
Vid MS krävs dock anpassningar av denna behandling eftersom patienter ofta lider av extrem trötthet (fatigue) och behovet av vila kan vara nödvändigt även under dagtid:
- Tillåter och uppmuntrar strategisk vila på dagen.
- Mjukare sömnrestriktion för att undvika utmattning.
- Fokus på att balansera vila, aktivitet och återhämtning.
