IBS Flashcards
Vad är funktionella magsmärtor?
= Functional Abdominal Pain Disorders (FAPD)
Återkommande eller långvariga magbesvär där man inte hittar någon tydlig organisk orsak, såsom:
- inflammation
- infektion
- strukturella förändringar i mag-tarmkanalen
Ingår i gruppen FGID (Functional Gastrointestinal Disorders) och är särskilt vanliga hos barn och ungdomar men förekommer även hos vuxna.
Vad är IBD
Inflammatory Bowl Disease
Två typer:
- Crohns sjukdom
En kronisk inflammatorisk sjukdom som kan drabba hela mag-tarmkanalen, från munnen till ändtarmen.
Inflammationen uppträder fläckvis och påverkar ofta tunntarmen, men kan även finnas i tjocktarmen och andra delar av matsmältningssystemet.
Inflammationen är djupgående och kan påverka hela tarmväggen, vilket kan leda till komplikationer som fistlar (onormala förbindelser mellan tarm och andra organ), förträngningar (stenoser) och abscesser. - Ulcerös kolit
En kronisk inflammatorisk sjukdom som enbart påverkar tjocktarmen och ändtarmen. Inflammationen är sammanhängande och börjar i ändtarmen för att eventuellt sprida sig uppåt i tjocktarmen. Till skillnad från Crohns sjukdom påverkas bara slemhinnan (innersta lagret av tarmen), vilket ger symtom som blodiga diarréer, smärta och trängningar.
Behandling:
- Anti-inflammatoriska läkemedel (t.ex. kortison, immunmodulerande läkemedel och biologiska läkemedel) används för att dämpa inflammationen och minska symtomen.
- Kirurgi; Om läkemedelsbehandling inte fungerar eller om sjukdomen ger allvarliga komplikationer kan operation behövas. Vid ulcerös kolit kan hela tjocktarmen ibland behöva tas bort, medan kirurgi vid Crohns sjukdom ofta syftar till att ta bort trånga eller svårt inflammerade områden.
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kan kopplas till funktionell smärta, eftersom även efter att inflammationen dämpats kan patienter uppleva kvarstående smärta. Detta kan bero på:
- Ökad smärtkänslighet i tarmen (visceral hypersensitivitet)
- Påverkan på hjärnans smärtreglering (kan studeras med fMRI)
- Psykologiska faktorer som stress och ångest, vilket kan förstärka smärtupplevelsen
Vad är DBGI?
Disorder of Gut-Brain Interaction (~FGID)
Detta är en modern medicinsk term som beskriver hur hjärnan och mag-tarmkanalen kommunicerar på ett förändrat sätt via ENS och ANS. Kan leda till:
- diarré
- förstoppning
- uppblåsthet och illamående
trots att inga skador syns vid undersökningar. Ett exempel på funktionellt tillstånd (andra är fibromyalgi, IBS, kroniskt trötthetssyndrom).
Beskriv symptom på funktionell dyspepsi
Minst ett av följande:
- Obehaglig mättnad/illamående/uppsvälld efter normalstor mål
- Inte kunnat äta upp maten
- Ont eller obehag i övre delen av magen
Vanliga andra symtom:
- rapar
- brännande känsla i övre delen av magen.
Hur diagnosticeras DGBI?
Enligt ROME IV
Functional Abdominal Pain Disorders (FAPD) en undergrupp inom ROME IV, som samlar funktionella tillstånd där återkommande buksmärtor är huvudsymptomet och inkluderar:
- Funktionella buksmärtor utan specifik diagnos (FAP-NOS) (om ej FD, IBS eller Abdominal Migraine)
- Irritabel tarm (IBS)
- Funktionell dyspepsi (FD)
- Abdominal migrän (buksmärta i episoder, ofta hos barn)
Övergripande kriterier är:
- Frekvens: smärta eller obehag i magen minst 4 dagar
per månad - Duration: symtom under minst 2 månader för barn
och 6 månader för vuxna - Ej fysiologisk förklaring till symtomen (provtagningar
inflammation och celiaki)
Beskriv symptom på IBS
Varierar mellan individer men vanligt förekommande är:
Buksmärta och obehag
- Återkommande kramper eller molande smärta i magen.
- Smärtan lindras ofta efter tarmtömning.
Minst ett avföljande avföringsstörningskriterier:
- Smärta/obehag relaterad till att gå på toaletten och
bajsa - Förändring i frekvens (oftare/mer sällan)
- Förändring i karaktär (lösare/hårdare)
Uppblåsthet och gasbildning
- Buksvullnad och gaser som förvärras under dagen.
- Kan orsaka obehag och känsla av att vara “proppmätt”.
Generellt:
- Trötthet och låg energi.
- Illamående.
- Sömnbesvär på grund av obehag i magen.
- Huvudvärk och muskelvärk (vanligt vid IBS och fibromyalgi)
Hur skiljer sig prevalens mellan vuxna och barn rörande funktionella magsmärtor?
- Tillstånden är vanliga men ofta underdiagnostiserade
- Finns diagnostisk överlappning – patienter kan ha symtom som passar in på flera diagnoser.
Vuxna:
- IBS (Irritabel tarm): Förekommer hos 5–15 % av vuxna.
- Funktionell dyspepsi (FD) är den tredje vanligaste orsaken till läkarbesök i Sverige mem endast 2,5 % får en formell diagnos
Barn och ungdomar:
- FAPD (Functional Abdominal Pain Disorders) drabbar 14 % av barn och ungdomar.
- Symtomen kan förändras över tid, vilket innebär att barn kan “vandra mellan diagnoser” – en patient som först uppfyller kriterier för funktionell dyspepsi kan senare utveckla IBS och vice versa.
- FD och IBS är de vanligaste DGBI-diagnoserna hos barn.
Behöver alla med FAPD behandling?
- Nej
- Ca 60-70 % tillfrisknar med tiden
- Diagnos och lugnande besked från läkare ofta
tillräckligt
MEN hos en del kvarstår problemen
Beskriv en förklaringsmodell för FAPDs (Functional Abdominal Pain Disorders)
1. Rubbad smärtreglering och nociception
vilket leder till visceral hypersensitivitet (överkänslighet i tarmen).
2. Centrala smärtmodulerande system
- Rostral Ventromedial Medulla (RVM) i hjärnstammen ofta överaktiv
- Periaqueductal Grey (PAG) (central för opioidmedierad smärtdämpning) påverkad.
3. Viktiga neurotransmittorer
- vid FAPDs kan endogen opioidaktivitet vara nedsatt, vilket leder till sämre smärthämning.
- låga nivåer av serotonin och noradrenalin är kopplade till ökad smärtkänslighet och förekommer ofta vid FAPDs. Antidepressiva (t.ex. SNRI) används ibland för att öka dessa nivåer och förbättra smärthämningen.
4. Emotionell och kognitiv bedömning av smärta
- Minskad PFC-aktivitet leda till sämre smärthantering.
- Ökad ACC-aktivitet kan förstärka smärtupplevelsen vid FAPDs.
5. Stress och psykologiska faktorer
- Ångest, stress och emotionella faktorer kan påverka smärtupplevelsen och tarmens funktion.
6. Störd tarm-hjärna-kommunikation
- Nervsignaler mellan tarmen och hjärnan fungerar inte optimalt, vilket kan förstärka smärta.
7. Ändrad tarmmotorik
- Tarmen kan vara överaktiv eller underaktiv, vilket leder till symtom som smärta, förstoppning eller diarré.
Vad är tarm-hjärna-axeln?
Tarm-hjärna-axeln är det tvåvägssystem som kopplar samman centrala nervsystemet (CNS) och enteriska nervsystemet (ENS).
ENS (”den andra hjärnan” i tarmen) fungerar självständigt men kommunicerar ständigt med CNS via nervsignaler, hormoner och immunceller.
Vid funktionella buksmärtor och IBS tros en dysfunktion i tarm-hjärna-axeln leda till ökad smärtkänslighet och störd tarmfunktion.
Hur reglerar ENS mag-tarmfunktionen
1. Rörelse och motilitet (kontraktioner)
.
Vid rubbningar i tarm-hjärna-axeln kan motiliteten vara för snabb (diarré) eller för långsam (förstoppning), vilket är typiskt vid IBS och funktionella magproblem.
2. Vätskesekretion och absorption
ENS reglerar balansen mellan vätskesekretion och absorption i tarmen.
En störning kan leda till lös avföring (för mycket sekretion) eller hård avföring (för mycket absorption).
3. Blodflödesreglering i mag-tarmsystemet
ENS påverkar blodflödet till tarmen för att underlätta matsmältning och upptag av näringsämnen. Vid stress eller långvarig dysfunktion i tarm-hjärna-axeln kan blodflödet till tarmen minska, vilket kan bidra till obehag och smärta.
4. Kommunikation med immunceller
ENS interagerar med immunceller i tarmen, vilket påverkar inflammatoriska processer. Vid störningar i tarm-hjärna-axeln kan immunsystemet bli överaktivt eller felreglerat, vilket kan öka smärtkänslighet och bidra till magbesvär, även utan synlig inflammation.
Vad är fear-avoidance modellen?
Beskriver hur rädsla för smärta kan leda till undvikandebeteende, vilket i sin tur kan bidra till att smärtan blir kronisk.
När en person upplever smärta kan hen reagera på två olika sätt:
Normal återhämtning (Adaptiv respons)
Personen tolkar smärtan som ofarlig och fortsätter med sina normala aktiviteter. Smärtan avtar och återhämtningen sker som förväntat.
Fear-avoidance-respons (Maladaptiv respons)
Personen tolkar smärtan som hotfull och farlig. (=Gastrointestinal Specific Anxiety, GSA).
Hen utvecklar en rädsla för smärta och börjar undvika aktiviteter som kan utlösa den (ökad vigilans, sensitivitet).
Detta leder till ökad inaktivitet, muskelspänning, stress och ångest, vilket i sin tur kan förstärka smärtupplevelsen.
Sympatikuspåslaget i sig ökar symtomen.
På lång sikt kan detta skapa en ond cirkel där rädslan leder till ännu mer undvikande och ökad smärtkänslighet.
Modellens steg:
- Akut smärta
- Smärträdsla utvecklas (oro –> smärta indikerar skada!)
- Undvikandebeteende
- Ökad smärtkänslighet och minskad funktion (muskelsvaghet, stelhet och försämrad fysisk hälsa + ångest, stress gör smärtan värre)
- Kronisk smärta och funktionsnedsättning
Hur behandlas FAPDs?
- Tricykliska antidepressiva (TCA), SSRI & SNRI
Används för dess smärtmodulerande effekt.
Påverkar serotonin och noradrenalin i centrala nervsystemet, vilket kan minska visceral hypersensitivitet
- Pepparmintolja
Verkningsmekanism:
Pepparmintolja innehåller mentol, som har en muskelavslappnande effekt på tarmen genom att påverka kalciumkanaler i glatta muskler.
Kan minska kramper och obehag i tarmen. - Placebo och öppen placebo
Smärtreglering i hjärnan är starkt påverkad av förväntningar och emotionella faktorer.
Vid FAPDs kan placebo minska smärtkänslighet genom att aktivera kroppens eget smärtlindrande system.
- Dietbehandling
- Glutenfritt
- Laktosfritt
- Fiber
- Minska FODMAP-intag (kortkedjiga kolhydrater och sockeralkoholer som kan vara svåra att bryta ner och absorbera i tunntarmen)
- Probiotika
- Psykologisk behandling för smärthantering
- KBT
- Hypnoterapi
- Avslappning
- Livsstilsförändringar
Regelbundna måltider och fysisk aktivitet kan lindra symtomen.
Hur väljer man behandling för FAPDs?
Om tydlig koppling till kost?
-> fokusera på att minska FODMAP
- ofta snabb effekt
- kontinuerlig behandling krävs
Om tydlig koppling till stress, oro?
-> välj KBT
- helhetsperspektiv
- generaliserbara strategier
- långsiktiga resultat
Vilka mekanismer är viktiga vid exponeringsbehandling?
- Habituering: Vi vänjer oss vid det vi gör ofta. Leder till
att rädsla minskar. - Nyinlärning: Vi kan klara saker även om vi är rädda. Leder till ny erfarenhet av att vi kan klara av även det
vi är rädda för.
+
SOL = stopp, observera, låt passera
(mindfulness)
Föräldrars del (förstärkning + modellinlärning)
- Guldstund med föräldrar (närhet även utan smärta)
- Bekräfta och skifta fokus
- Fokus på det som funkar i livet
Vilka tillstånd är funktionella magsmärtor associerade med?
- Ångest
- Depression
- Frånvaro från skola och
arbete - Låg livskvalitet
- Hög konsumtion av
sjukvård
