Hjärt- och kärlsjukdom Flashcards
Vad är prevalensen för hjärt- & kärlsjukdomar
Enligt WHO är var fjärde dödstal relaterat till h/k. Ca 23 000 drabbade i Sverige per år, var femte avlider idag.
Vad är en hjärtinfarkt?
Uppstår när blodflödet till hjärtats muskel blockeras, oftast på grund av en blodpropp i ett förträngt kranskärl. Detta leder till att hjärtmuskeln inte får syre, vilket kan orsaka celldöd i den drabbade delen av hjärtat.
Riskfaktorer:
- Höga blodfetter (LDL-kolesterol)
- lagras i kärlväggar, risk för förträngning
- Rökning
- Diabetes
- Högt blodtryck
- sliter på kärlväggar, ökar risk för sprickbildning
- Fetma och fysisk inaktivitet
- Ärftlighet för hjärt-kärlsjukdomar
- Hög stressnivå
- förändrar koagulering
- ökar risk för blodpropp
Hur kan hjärtinfarkt behandlas?
- PCI (Ballongvidgning) – förstahandsvalet
- En kateter med en ballong förs in via blodkärl i ljumsken eller handleden.
- Ballongen blåses upp och vidgar det förträngda kärlet.
- En stent (ett litet metallnät) placeras för att hålla kärlet öppet.
- Trombolys – om PCI inte är tillgängligt
- Ett läkemedel sprutas in i blodet för att lösa upp proppen.
- Kan vara effektivt men ökar risken för blödningar. - Kranskärlsoperation (Bypass) – vid svåra förträngningar
- En kirurg tar en blodåder från ett annat ställe i kroppen (oftast benet) och - skapar en “omväg” förbi det blockerade kärlet.
- Görs oftast om PCI inte är möjlig eller vid flera förträngningar.
Läkemedel
- Blodproppslösande läkemedel (trombolys) – används om ballongvidgning inte är möjlig inom rimlig tid.
- Blodförtunnande läkemedel (t.ex. acetylsalicylsyra, klopidogrel, ticagrelor) – förhindrar att blodproppen växer.
- Betablockerare – sänker pulsen och minskar hjärtats syrebehov.
- Nitroglycerin – vidgar blodkärlen och lindrar bröstsmärta.
- Smärtstillande (t.ex. morfin) – för att lindra smärta och ångest.
- Syrgas – ges vid låg syrenivå i blodet.
- Snabb återställning av blodflödet
Är depression/ångest vanligt hos hjärtpatienter och vad beror det på?
Ja, depression och ångest är vanligt hos hjärtpatienter.
Det finns flera orsaker:
- Rädsla för ny hjärtinfarkt eller död – Många oroar sig för att det ska hända igen, vilket kan leda till ständig ångest.
- Förlust av kontroll – Hjärtproblem kan förändra livsstilen drastiskt, och känslan av att inte ha kontroll kan bidra till depression.
- Inflammation – Studier visar att både hjärtsjukdom och depression har kopplingar till ökad inflammation i kroppen.
- Dålig livskvalitet
- Höga sjukvårdskostnader
- Syrebrist i hjärnan – Nedsatt hjärtfunktion kan minska blodflödet till hjärnan, vilket kan påverka humöret och kognitionen.
- Fysisk inaktivitet – Många hjärtpatienter blir rädda för att anstränga sig, vilket leder till mindre motion, och fysisk inaktivitet är en riskfaktor för depression.
- Traumatisk upplevelse – En hjärtinfarkt eller hjärtsjukdom är en plötslig och skrämmande händelse som kan utlösa ångest eller posttraumatisk stress.
…men många mår också bra och ser sjukdomen som en möjlighet till nystart.
Vad vet vi om behandling av depression hos hjärtpatienter?
Behandlingsmetoder för depression hos hjärtpatienter:
- KBT/IPT/Problemlösningsterapi
- SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare).
Likvärdiga resultat.
Dessa behandlingar har visat sig effektiva, men påverkar inte hjärtprognosen! Varför?
Depression och hjärtsjukdom har gemensamma underliggande biologiska faktorer, som inflammation, autonom dysfunktion (obalans i nervsystemet) och hormonella förändringar. Det kan betyda att båda sjukdomarna utvecklas parallellt snarare än att depression orsakar hjärtsjukdom.
Fortsatt forskning behövs för att förstå sambandet mellan psykologiska och kardiovaskulära faktorer.
Ångestbehandling = oklart
Vilka är de vanliga hjärtsjukdomarna?
- Högt blodtryck (Hypertoni)
- Vanligast av alla hjärt-kärlsjukdomar.
- Ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
- Påverkar blodkärlen och hjärtat genom att skapa ett konstant ökat tryck, vilket kan leda till skador på organ.
- Kranskärlssjukdom (inkl. Hjärtinfarkt och Kärlkramp)
- Orsakad av åderförkalkning (ateroskleros) i hjärtats kranskärl.
- Leder till hjärtinfarkt (om kärlet blockeras helt) eller kärlkramp (om blodflödet är nedsatt).
- Vanligaste orsaken till dödsfall i hjärt-kärlsjukdom.
- Hjärtsvikt
- Försämrad pumpförmåga i hjärtat, vilket leder till trötthet, andfåddhet och svullnad i kroppen.
- Orsakas ofta av långvarigt högt blodtryck eller tidigare hjärtinfarkt.
- Ökar i förekomst med åldern.
- Förmaksflimmer
- Vanligaste hjärtrytmrubbningen, där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta för snabbt.
- Ökar risken för stroke eftersom blodet kan bilda proppar i hjärtat.
- Förekommer hos många äldre personer och kan vara symtomfri eller ge hjärtklappning och yrsel.
- Klaffsjukdomar
- Problem med hjärtats klaffar, som kan vara förträngda (stenos) eller läcka (insufficiens).
- Kan leda till hjärtsvikt om de inte behandlas.
- Aortastenos är den vanligaste klaffsjukdomen hos äldre.
Beskriv KBT-behandling vid förmaksflimmer
Liknar annan evidensbaserad hälsoångestbehandling. Patienten upplever Ihållande rädsla att få/trigga episoder av flimmer. Leder till hypervigilans, undvikande av sociala och fysiska aktiviteter samt kontrollbeteenden.
- Riktar sig mot hjärtfokuserad ångest samt
depressiv inaktivitet. - Gradvis exponering för kroppsliga symtom som liknar
förmaksflimmer (ex. pulshöjning vid fysisk ansträngning,
yrsel). - Gradvis exponering för situationer och aktiviteter som
patienten undviker.- Vad kan jag inte göra på grund av mitt förmaksflimmer som jag skulle vilja göra?
- Plocka bort kontrollbeteenden
- Vad känner jag att måste jag göra på grund av mitt förmaksflimmer som jag annars inte skulle göra?
- Övning i att möta och beskriva hjärtsymtom, tankar,
känslor och beteendeimpulser
Beskriv hur stress påverkar risk för kranskärlssjukdom
Forskning visar en stark koppling mellan psykosocial stress och kranskärlssjukdom (CHD, Coronary Heart Disease):
- Kronisk stress ökar kortisolnivåer, vilket påverkar blodtryck och blodsocker negativt.
- Ökad inflammation (höga nivåer av CRP och IL-6) är kopplat till hjärt-kärlsjukdom.
- Stress kan leda till ohälsosamma beteenden (rökning, fysisk inaktivitet, dålig kost).
- Kronisk stress påverkar det autonoma nervsystemet och leder till ökad sympatisk aktivitet, vilket höjer blodtryck och hjärtfrekvens.
- Hög arbetsstress är kopplat till metabolt syndrom, som inkluderar högt blodtryck, högt blodsocker och bukfetma.
- Job strain (arbetsrelaterad stress) och risken för kranskärlssjukdom
- Obalans mellan ansträngning och belöning (Effort-reward imbalance, ERI) ökar risken för hjärtinfarkt
Könsskillnader – kvinnor och stressrelaterad hjärtsjukdom
Forskning visar att kvinnor ofta påverkas mer av psykosocial stress än män, särskilt av effort-reward imbalance.
Vad vet vi om personlighetstyper och risk för hjärt-/kärlsjukdomar?
Typ A-personlighet
- Personer med höga ambitioner, stark konkurrensinstinkt, tidspress och irritation har länge kopplats till en ökad risk för hjärtsjukdom.
Speciellt fientlighet och aggressivitet kan vara en risk för hjärtat (utveckling av sjukdom och prognos vid insjuknande).
Typ D-personlighet (“distressed personality”)
- En personlighetstyp som kännetecknas av negativa emotioner, hög oro och social hämning.
Något omtvistat, inte lika robusta fynd som för A.
Typ A och Typ D-personlighet påverkar hjärthälsan, men mekanismerna är fortfarande föremål för forskning.
Kvinnor är särskilt sårbara för negativa effekter av stress på hjärtat. Även för stress i relationer (caregiver burden / marital strain).
Vad finns det för evidens för stressbehandling vid hjärt-kärlsjukdom?
Forskning har visat att psykosocial stress är en viktig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, men också att stresshantering kan minska risken för återinsjuknande hos personer med kranskärlssjukdom. (Bättre än kardiell rådgivning).
I Sverige visade en 9-årsuppföljning:
- 45 % lägre risk för återfall i kardiovaskulära händelser (hjärtinfarkt, stroke, hjärtdöd) i KBT-gruppen jämfört med kontrollgruppen.
- En stark dos-respons-effekt – patienter som deltog i fler sessioner hade ännu lägre risk.
Gruppbehandling som bland annat hanterar; tidiga signaler på stress, beteendeanalys, dagbok över riskbeteenden, avslappning, äta långsamt, “jag kan ha fel”
