Cancer Flashcards
Vad är cancer?
- Samlingsnamn för över 200 olika typer av sjukdomar.
- Orsakas av okontrollerad celldelning via mutationer i gener som styr celldelning.
- Kan uppstå i olika celltyper, vilket påverkar sjukdomens egenskaper och behandling.
Cancerceller har förändrade egenskaper jämfört med normala celler:
- Motståndskraftiga mot celldöd (apoptos)
- Snabb och okontrollerad celldelning
- Stimulerar sin egen tillväxt genom att utsöndra tillväxtfaktorer
- Okänsliga för signaler som normalt stoppar celldelning
- Kan undvika kroppens immunsystem
- Har förmåga att invadera närliggande vävnad och sprida sig genom blod och lymfa (→ metastasering)
Vad gör cancer farlig?
- Kan störa viktiga organfunktioner.
- Konkurrerar ut friska celler om näring och syre.
- Kan orsaka systemiska effekter som påverkar hela kroppen.
Hur behandlar man cancer?
Olika behandlingar används beroende på cancertyp, spridning och individens hälsa. Ofta kombineras flera metoder för bästa resultat.
- Cytostatika (Cellgifter)
Läkemedel som dödar snabbt delande celler, inklusive cancerceller.
Hämmar celldelning och leder till celldöd (apoptos).
Påverkar även friska celler som delar sig snabbt (ex. hårsäckar, blodceller, tarmslemhinnan), vilket ger biverkningar som:
- Håravfall
- Illamående
- Försvagat immunförsvar
- Strålbehandling (Radioterapi)
Riktad joniserande strålning som skadar DNA i cancerceller, vilket gör att de dör eller slutar dela sig.
- Kirurgi (Operation)
Målet är att avlägsna tumören innan den sprider sig.
Används oftast vid solida tumörer, som bröstcancer, lungcancer och tarmcancer.
Kan kombineras med cytostatika och strålning för att minska risken för återfall.
- Immunterapi
Stärker kroppens eget immunsystem så att det effektivare kan angripa cancerceller.
Exempel på immunterapier:
- Checkpoint-hämmare – häver cancercellers förmåga att “gömma sig” från immunförsvaret.
- CAR-T-cellterapi – modifierar patientens egna immunceller för att attackera cancern.
- Cancer-vaccin – stimulerar immunsystemet att känna igen och angripa cancerceller.
Används framgångsrikt vid bl.a. hudcancer (malignt melanom) och vissa lymfom.
- Stamcellstransplantation
Ges vid blodcancer (ex. leukemi) efter högdos cytostatika.
Nya blodbildande stamceller från patienten själv (autolog transplantation) eller en donator (allogen transplantation) återställer benmärgens funktion. - Målinriktade läkemedel
Skräddarsydda behandlingar som blockerar specifika signalvägar i cancerceller eller deras omgivning.
Mindre biverkningar än cytostatika eftersom de riktar sig mot cancercellernas unika egenskaper.
Vad är prognosen för cancerpatienter?
Mellan mkt god (de allra flesta överlever) till säkert dödlig beroende på typ.
Faktorer såsom:
- Fattigdom
- Utbildningsnivå
- Utsatt bostadsområde
- Segregerat bostadsområde
- Etnisk diskriminering
- Brist på socialt stöd
- Social isolering
påverkar när sjukdomen upptäcks och därmed prognos.
Vad är den rekommenderade behandlingen för cancerpatienter?
Att säkerställa att patienter med cancer får en helhetsinriktad vård som inte bara fokuserar på medicinsk behandling, utan också på psykologiska, sociala och existentiella behov.
Mål:
- Förbättra livskvalitet och minska lidande.
- Ge patienten och anhöriga bättre förståelse och delaktighet i vårdprocessen.
- Säkerställa samordning av olika insatser för en mer effektiv och individanpassad vård.
Rekommendationer:
1. Koordinering av vård
Multidisciplinära team (läkare, sjuksköterskor, kuratorer, psykologer, fysioterapeuter etc.) bör samverka.
Smidig övergång mellan sjukhusvård, primärvård och hemsjukvård.
Vårdplaner bör anpassas efter patientens behov och sjukdomsförlopp.
2. Brukarmedverkan (Patientdelaktighet)
Patienten bör involveras i beslut om behandling och vårdstrategi.
Informerade val ska främjas genom tillgång till tydlig och anpassad information.
Stöd för patientens autonomi och självbestämmande.
3. Kommunikation
Öppen, empatisk och anpassad kommunikation mellan vårdpersonal, patient och anhöriga.
Regelbundna uppföljningssamtal för att diskutera vårdförlopp och eventuella förändringar.
Möjlighet till samtal om livets slutskede om sjukdomen är obotlig.
4. Information till patienter och anhöriga
Klara och lättförståeliga förklaringar om sjukdomen, behandlingsalternativ och biverkningar.
Skriftlig och muntlig information om vårdprocessen och rättigheter.
Tillgång till digitala resurser och stödlinjer.
5. Psykologiska stödinsatser
Samtalsterapi och krisstöd via psykolog eller kurator.
Stödgrupper för patienter och anhöriga.
Hantering av ångest, depression och trauma relaterat till cancerdiagnosen.
6. Sociala stödinsatser
Information om socialförsäkringssystemet (ex. sjukpenning, assistans, boendestöd).
Praktisk hjälp med ekonomi, arbete och familjeliv.
Stöd till barn i familjer där en förälder är sjuk.
7. Spirituella/andliga stödinsatser
Samtal med sjukhuspräst, imam, rabbin eller annan andlig rådgivare vid behov.
Möjlighet till stöd i existentiella frågor och frågor kring meningsfullhet.
Anpassning av vårdmiljö utifrån patientens tro och kulturella bakgrund.
8. Palliativ vård (Lindrande vård)
Fokus på symptomlindring, livskvalitet och värdigt avslut i livets slutskede.
Smärtlindring, näringsstöd och andningshjälp vid behov.
Stöd för anhöriga, inklusive sorgebearbetning efter patientens bortgång.
Ytterligare rekommendationer
9. Rehabilitering
Individuellt anpassad träning och fysioterapi efter behandling.
Återgång till arbete och vardagsliv med stöd från arbetsterapeuter och rehabiliteringsteam.
10. Komplementära stödinsatser
Exempel: yoga, mindfulness, akupunktur som komplement till traditionell behandling.
Evidensbaserad användning av alternativa metoder för att minska stress och smärta.
11. Insatser för familjer och närstående, inklusive förlustdrabbade
Psykologiskt stöd och krishantering vid förlust av en anhörig.
Samtalsterapi och stödgrupper för efterlevande.
Praktisk hjälp med juridiska och ekonomiska frågor efter dödsfall.
Vilka är vanliga generiska biverkningar av cancer?
- Ångest och depression
- Relationsproblem
- Sexuell dysfunktion
- Förvirring
- Trötthet
Hur påverkas människor av en cancerdiagnos?
Det finns stora individuella skillnader i emotionella, kognitiva och beteendemässiga reaktioner.
Påverkas av personlighet, tidigare erfarenheter, socialt stöd och psykologiska resurser.
Reaktionen kan förändras över tid beroende på sjukdomsförlopp och behandling.
Moorey & Greer, 2012
Har föreslagit en kognitiv modell används för att förstå hur patienter anpassar sig till diagnosen.
Modellen bygger på att människors reaktioner påverkas av hur de tolkar hotet och deras upplevda kontroll över situationen.
Fem vanliga anpassningsstrategier
Fighting Spirit (Kämpaglöd)
- Patienten ser cancer som en utmaning och tar aktivt itu med behandling och livsstilsförändringar.
- Kopplas ofta till bättre psykiskt välmående och ibland förbättrad överlevnad.
- “Jag försöker hålla mig sysselsatt så jag inte behöver tänka på det hela tiden”
Undvikande eller förnekelse
- Patienten undviker att tänka på sjukdomen eller förnekar dess allvar.
- Kan fungera som ett kortsiktigt skydd men kan leda till att viktiga beslut skjuts upp.
- “Operationen var bara en försiktighetsåtgärd”
Fatalism (Ödesbestämdhet)
- Patienten ser sjukdomen som något som är förutbestämt och bortom kontroll.
- Accepterande inställning som kan minska stress men även minska motivation till behandling.
- “Jag har haft ett gott liv, det som blir kvar är en bonus”
Hjälplöshet eller hopplöshet
- Patienten känner sig maktlös inför sjukdomen och tvivlar på att behandling hjälper.
- Kan vara kopplat till depression och sämre följsamhet till behandling.
- “Vad är poängen med att fortsätta”
Ångestdriven upptagenhet
- Patienten blir överväldigad av oro och ältar sjukdomens konsekvenser.
- Kan leda till ökad stress och svårigheter att hantera vardagen.
- “Jag står inte ut med att inte veta vad som kommer i framtiden”
Vid en cancerdiagnos sker en kognitiv bedömning av situationen:
Hur stort är hotet?
- Hur allvarlig är diagnosen enligt patientens uppfattning?
- Hur påverkas livskvalitet och framtidstro?
- Vad kan göras åt det?
Finns det effektiva behandlingar?
- Har patienten resurser att hantera sjukdomen?
- Stöd från vård, familj och vänner?
Vad är prognosen?
- Hur ser chanserna ut för återhämtning?
- Vilka faktorer påverkar överlevnad och livskvalitet?
Hur kan man behandla ihängande trötthet för canceröverlevare?
KBT är en evidensbaserad metod för att hantera cancerrelaterad fatigue.
Behandlingen fokuserar på vidmakthållande faktorer, inklusive tankemönster, sömn, aktivitetsnivå och sociala faktorer.
Behandlingsområden
1. Problematisk coping eller överdriven upptagenhet vid sjukdom
Många patienter hanterar trötthet genom att överfokusera på den eller helt undvika att tala om den.**
Strategi: Prata och skriva om sina upplevelser för att minska rädslan och normalisera känslorna.
2. Rädsla för återfall
Många patienter utvecklar en överdriven rädsla för återfall, vilket ökar stress och trötthet.
Strategi: Formulera och konkretisera rädslan, samt använda realitetstestning för att bedöma om rädslan är realistisk eller överdriven.
3. Dysfunktionella föreställningar om trötthet
Exempel: “Jag har ingen kontroll över min trötthet” eller “Jag kommer aldrig att återfå energi”.
Strategi: Kognitiv omstrukturering – identifiera och förändra negativa tankar om trötthet, samt minska katastroftankar.
4. Dysreglerad sömn
Många patienter utvecklar dåliga sömnvanor som förvärrar tröttheten.
Strategi: Sömnhygien och stimuluskontroll (t.ex. regelbundna sovtider, undvika skärmar på kvällen, minska koffein).
5. Dysreglerad aktivitet
Vissa patienter överanstränger sig och blir sedan utmattade, medan andra undviker aktivitet helt.
Strategi: Gradvis ökning av aktivitet och etablering av en balans mellan vila och aktivitet.
6. Lågt socialt stöd eller negativa interaktioner
Ensamhet eller konflikter kan förvärra tröttheten och psykiskt välmående.
Strategi: Förändra föreställningar om själv och andra, förbättra kommunikation och uppmuntra socialt stöd.
En studie visade signifikanta förbättringar av fatigue, sömn, ångest och depression (högre funktion) hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen.
Hur vanligt är barncancer?
- Cirka 300-350 barn i Sverige får en cancerdiagnos varje år.
- Överlevnad: Cirka 70–80 % av barnen överlever långsiktigt tack vare förbättrade behandlingsmetoder.
- Barncancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn mellan 1–14 år i Sverige, trots hög överlevnad.
Vanliga barncancerdiagnoser:
- Leukemi (Blodcancer) – ca 30 % av fallen
- CNS-tumörer (Hjärn- och ryggmärgstumörer) – ca 25 % av fallen
- Sarkom (Bindvävs- och skelettcancer) – ca 10 % av fallen
Hur påverkas föräldrar när deras barn drabbas av cancer?
När ett barn får en cancerdiagnos påverkas föräldrarna starkt psykiskt.
De kan utveckla höga nivåer av stress, oro och trauma under behandlingens gång.
Två utfall efter behandling
- Behandlingen avslutas och barnet överlever → Föräldrar kan uppleva lättnad, men även oro för återfall.
- Finns en subgrupp var psykiska hälsa fortfarande är negativt påverkad av barnets tidigare cancersjukdom (trots att det alltså gick bra för barnet).
- Barnet avlider (bereaved parents) → Föräldrarna riskerar att utveckla komplicerad sorg och PTSD.
PCL-C (Posttraumatic Stress Disorder Checklist – Civilian Version)
- Ett självskattningsformulär som används för att mäta PTSD-symptom hos personer som upplevt trauma.
Symptom på PTSD hos föräldrar (PCL-C mäter dessa):
- Återupplevande → Flashbacks, påträngande tankar, mardrömmar om barnets sjukdom och död.
- Undvikande → Att undvika att prata om barnet eller cancerperioden.
- Avstängdhet → Emotionell avtrubbning, svårigheter att känna glädje eller engagemang i livet.
- Överspändhet → Ökad ångest, irritabilitet, sömnproblem, ökad vaksamhet.
Vad kan man göra för föräldrar till barn som drabbats av cancer?
Psykologisk behandling:
- psykoedukation
- funktionsanalys
- beteendeaktivering
- mindfulness
- exponering
- relationsträning
