Boken Flashcards
Beskriv modeller för symptomperception
- Pennebakers konkurrensmodell
Uppmärksamheten på kroppsliga symtom påverkas av konkurrens mellan interna och externa signaler.
En person med mild huvudvärk kanske glömmer bort smärtan om de är upptagna med arbete, men känner den starkare när de slappnar av på kvällen.
- Symptomperception som inlärd respons, Cioffi
Vår tolkning av kroppsliga symtom påverkas av tidigare erfarenheter och uppmärksamhet.
Om du tidigare har haft en svår maginfluensa kan du tolka mild illamående som något allvarligt och känna det starkare.
- Barskys somatosensoriska förstärkningsmodell
Utgångspunkt: Vissa individer tenderar att förstärka kroppsliga symtom genom ökad uppmärksamhet och negativ tolkning.
En person känner en lätt hjärtrytmförändring och tolkar det som tecken på en allvarlig hjärtsjukdom, vilket ökar ångest och symtomupplevelse.
- Kroppsuppmärksamhet och interoception, Mehling et al.
Vissa människor har en högre interoceptiv känslighet, vilket gör att de uppfattar kroppsliga förändringar starkare.
Idrottare och yogautövare kan ha hög interoception, vilket hjälper dem att finjustera sin prestation.
Personer med hälsorelaterad ångest kan uppleva en lätt hjärtklappning som ett hotfullt symtom.
Vad påverkar symptomperception?
- Ålder
- Kultur
- Social identitet (salience kön/yrke/sjuk/döende…)
- Neuroticism
- Negativ affektivitet
- Depression = Förvrängd, överdriven minnesbild av tidigare symtom (inflated retrospective recall).
- Ångest = Ökad uppmärksamhet på pågående fysiska symtom (concurrent symptom reports).
- Coping-stil (ex. bortträngning/repression, “orealistisk”/komparativ optimism)
Förklara Medically Unexplained (physical) Symptoms –MUS?
- Står för betydande del av alla vårdkontakter
- Kostar mycket pengar
- Ofta frustrerande för både läkare och patient (spec. i biomedicinska paradigmet)
- Diagnostiseras ofta olika beroende på remiss (fibromyalgi, utmattning, somatisering…)
- Hög komorbiditet vad gäller psykiatriska tillstånd
- Dualistisk term - förutsätter två parallella system…
- Behandlas bäst holistiskt (KBT, smärtlindring, avslappning…)
Vad är en sjukdomsprototyp?
En mentalt lagrad föreställning av en sjukdom, som innehåller typiska symtom, orsaker, behandlingsalternativ och förväntad sjukdomsförlopp.
Det är en kognitiv mall som människor använder för att identifiera, tolka och reagera på sjukdomssymtom.
Huvudkomponenter i ett Disease Prototype:
- Label
- Vilka symtom man förväntar sig för en sjukdom.
- Cause
- Vad som tros orsaka sjukdomen (t.ex. virus, genetik, livsstil).
- Cure-control
- Vad som vanligtvis hjälper (t.ex. medicin, vila, operation).
- Timeline & Consequence
- Hur länge sjukdomen varar och om den är allvarlig.
- Identitet
- Stereotypisk uppfattning om vilka grupper som får sjukdomen (t.ex. “influensa drabbar ofta barn och äldre”).
Jämför också “Common Sense Model of illness” / “Illness representations” / “Self-Regulation Model of Illness” som beskriver hur människor uppfattar, tolkar och hanterar sjukdomar. Modellerna fokuserar på individens mentala representation av sjukdom och hur detta påverkar hur personer tolkar symtom, söker vård och hanterar sjukdom.
Viktigt att förstå våra patienters sjukdomsuppfattningar!
Vad påverkar hjälpsökandebeslutet?
- Kön
- Ålder (äldre söker snabbare)
- Antal symptom och bedömda konsekvenser
- Ekonomiska resurser
- Social status
Många “ber implicit om lov” att söka hjälp genom att prata med anhöriga.
Vad innebär termen “equipoise”?
Equipoise inom klinisk forskning betyder att det finns genuin osäkerhet inom det medicinska samfundet om vilken behandling som är bäst.
Vilka faktorer påverkar vårdkvalitet för människor?
- Kön (män får i högre utsträckning opiodier utskrivna)
- Etnicitet (svarta amerikaner får i mindre utsträckning remiss till specialist i samband med TIA, “mini-stroke”)
- Typ av strategi för diagnosticering (hypotetiskt-deduktivt tänkande, mönsterigenkänning eller fast-and-frugal-heuristics)
- avaliability bias, confirmation bias, diagnostic momentum/anchoring effect
- Diagnostisering i grupp ofta sämre en av en kliniker (p.g.a. fokus på delad information, inte de unika bidragen av enskilda kliniker).
Beskriv skillnaden mellan Compliance, Adherence och Concordance i patienters behandling
1. Compliance (Följsamhet)
- Patienten följer läkarens ordination utan ifrågasättande.
- Innebär en paternalistisk syn, där läkaren bestämmer och patienten lyder.
- Patienten ses som en passiv mottagare av behandling.
⚠️ Problem med compliance:
- Kan upplevas som auktoritärt, vilket minskar patientens motivation.
- Tar inte hänsyn till patientens preferenser eller livsstil.
2. Adherence (Trogenhet)
- Patienten följer behandlingen, men med en viss grad av självbestämmande.
- Betonar samarbete mellan patient och läkare.
🔹 Skillnad från compliance:
- Patienten har en mer aktiv roll i sin behandling.
- Tar hänsyn till patientens livsstil och preferenser.
- Ökar långsiktig behandlingstrohet.
3. Concordance (Överensstämmelse)
🔹 Definition:
- En partnerskapsmodell där läkare och patient diskuterar och beslutar tillsammans.
- Behandlingen är individanpassad efter patientens behov, kognition och livsstil.
- Patienten är en jämlik part i beslutsfattandet.
🔹 Fördelar med concordance:
- Ökar behandlingsföljsamhet eftersom patienten känner sig delaktig.
- Minskar risken för avhopp från behandling.
- Främjar patientens autonomi och ansvarstagande.
Vad påverkar följsamhet till behandling?
- sociala faktorer (stöd, utbildningsnivå, substansbruk)
- psykologiska faktorer (oro, förnekande, kognitioner)
- vad minns jag av vad doktorn sade?
- vad tror jag själv om behandlingen?
- minns jag min medicin? (kontextuella faktorer hjälper)
- vad tror jag min sjukdom beror på (andar eller fysiologi)
- behandlingsfaktorer (komplex, sidoeffekter, relation till kliniker)
och vad gäller mer krävande behandlingar (beteendeförändringar):
- tid
- familjevanor
- smärta (vid aktivitet ex.vis)
…men svårt att påverka (lotterier, betalning, involvera familj verkar t.ex. inte hjälpa i stor utsträckning). Dosett värdefullt vid många mediciner!
Beskriv olika perspektiv på begreppet stress
- Som stimulus
- samma stimulus kan påverka personer väldigt olika (ex. giftermål)
- Som transaktion
- appraisal centralt (relevant? valens? resurser?)
- Som fysiologisk process
- appraisal i CSN
- reaktion i ANS (hypothalamus aktiverar)
- SAM (adrenalin/noradrenalin)
- HPA-axeln (kortisol)
- feedback till kortikala, limbiska system
- påverkar immunsystem, sårläkning, vaccinrespons
Faktorer som spelar roll för appraisal:
- oförutsägbarhet ökar stress
- grad av kontroll
- ambiguitet
- påverkan på livet
- påverkan på mina resurser
Hur påverkar stress sjukdomar?
- coping-beteenden kan leda till sjukdomar
- rökning, mat, substanser
- stress skapar symptom som människor kan tolka som sjukdomar
- trötthet, sömnlöshet, darrningar, oro
- via allostatisk belastning (kronisk stress)
- orsakar hypertension
- försvagar immunsystemet
- akut stress kan orsaka ruptur av åderförkalkat blodkärl -> MI/Stroke
- verkar påverka cancerprogression
Vad är fem syften med coping?
Anpassning till stressor, huvudsakliga syften:
- Minska skadliga yttre förhållanden
- Tolerera eller anpassa sig till negativa händelser
- Bibehålla en positiv självbild
- Upprätthålla känslomässig balans och minska emotionell stress
- Bevara en tillfredsställande relation till omgivningen eller andra människor
Beskriv vanliga copingstilar/copingstrategier
- Problem-fokuserad eller Emotions-fokuserad.
- Approach/Avoidant-fokuserad.
Finns inte en universell bästa strategi utan beror på ‘goodness of fit’ beroende på kontext. Används också ofta parallellt.
Beskriv typ A beteende
En samling av karaktärsdrag, sätt och beteendemönster:
- tävlingsinriktning
- tidspress
- otålighet
- lättväckt
- fientlighet
- snabb
- intensiv talstil
- expressivt beteende.
Typ A-beteende har studerats ingående i relation till utvecklingen av kranskärlssjukdom, där fientlighet verkar vara en central faktor.
Vilka generella faktorer verkar påverka sjukdomsutfall?
- optimism +
- kausala attributioner:
- internal locus of control (åtminstone fysiologiska symptom)
- stabilitet (kan situationen förändras)
- kontroll (upplever jag…)
- hög negativ affekt
- depression (starkast för CHD, svagare evidens för cancer, typ verkar spela roll. Påverkar progression mer än etiologi.)
…inte lika starkt stöd för att personlighetstyper spelar roll (omdebatterat)
Beskriv “Broaden-and-Build Theory of Positive Emotions”
“Broaden”
Positiva emotioner ökar temporärt individers kognitiva och beteendemässiga flexibilitet. Leder till mer kreativitet, öppenhet och problemlösning.
💡 Exempel:
- Glädje → lekfullhet, utforskande, lärande
- Nyfikenhet → engagerar sig i nya erfarenheter
- Kärlek → ökar sociala interaktioner
“Build”
Upprepade “breddande” erfarenheter bygger
- kognitiva resurser (kreativitet, problemlösningsförmåga)
- psykologisk resiliens
- sociala resurser
- fysiska resurser
💡 Exempel:
- Tacksamma person bygger starkare sociala nätverk
- Nyfikenhet leder till nya kunskaper och ökad adaption
Beskriv Morse och Johnsons (1991) generiska modell för hur människor hanterar kronisk sjukdom
- Osäkerhet: Under denna period försöker individen förstå innebörden och allvaret i de första symtomen.
- Disruption: Denna fas inträffar när det blir tydligt för individen att de har en betydande sjukdom. De upplever en kris som kännetecknas av intensiv stress och en hög grad av beroende av vårdpersonal och/eller närstående.
- Strävan efter återhämtning: Under denna fas försöker individen återfå viss kontroll över sin sjukdom genom aktiv coping.
- Återställande av välbefinnande: I denna fas uppnår individen en ny emotionell balans genom att acceptera sjukdomen och dess konsekvenser.
Inte en strikt stegvis process utan vanligt med växlingar, vissa stannar i processen och kommer inte vidare.
På vilket sätt kan föräldrar påverka barns sjukdomsutfall
Forskning har visat att föräldrar som uttrycker kritiska kommentarer och emotionell överinvolvering (EOI) runt sina barns sjukdom korrelerar med ökade trötthetssymtom och depressiva symtom hos de sjuka barnen.
Föräldrar med få copingstrategier, höga ångestnivåer och tendens till katastroftänkande har oftare sjuka barn med:
- lägre funktion
- mer ångest och sämre coping
Omvänt gäller att barn med kronisk smärta som hade föräldrar som uppmuntrade självständighet och positiv omformulering av smärtupplevelsen rapporterade:
- lägre smärtintensitet
- bättre livskvalitet.
Föräldrar som är överbeskyddande eller överdrivet kontrollerande kan, oavsiktligt, förvärra barnets sjukdomssymtom. Exempelvis har forskning på ungdomar med funktionella mag-tarmsjukdomar (FGID) visat att föräldrar som undvek att låta barnet hantera sina symtom självständigt ofta bidrog till en ökad smärtupplevelse och försämrad funktionsförmåga.
Beskriv begreppet “illness centrality”
Omfattning i vilken en individ inkorporerar sin sjukdom i sin självbild (self-concept). Kan leda till sämre anpassning och emotionellt välbefinnande.
Hur kan psykologiska faktorer påverka behandling?
- ångestnivå före operation kan påverka läkningstid efter operation
- under återkommande behandlingar kan sjukhusmiljön betingas (ex. illamående när man skall in på cellgiftsbehandling)
- om individen bedömer behandlingen som riskfylld eller fördelarna tvivelaktiga så kan den tacka nej till behandlingen.
- om inte förväntningarna justeras innan behandlingsavslut kan patienter uppleva sig som “övergivna” av vårdgivare och sociala nätverket
Vad har depression för påverkan på sjukdomsbeteenden?
- minskar slh att följa behandlingsplanen
- ökar riskbenägenhet (HIV-positiva)
Vad har ångest för påverkan på sjukdomsbeteenden?
- sämre hantering av blodsockernivåer för diabetiker
- sämre prognos vid stamcellstransplantation
Vad har optimism och self-mastery för påverkan på sjukdomsförlopp
- ökade chanser för överlevnad
- mindre smärta
- mindre problem med fatigue
Beskriv Leventhal’s Self-Regulation Model of Illness
= Common Sense Model
Människor skapar mentala representationer av sin sjukdom (sjukdomsuppfattningar), vilket påverkar deras beteende och copingstrategier.
Sjukdomshantering sker i tre steg:
- Tolkning av sjukdomen (hur individen förstår sina symtom).
- Hanteringsstrategier (vad de gör för att förbättra sin hälsa).
- Utvärdering av resultatet (om strategin fungerade eller inte).
Leventhal föreslog att människor bygger sina sjukdomsuppfattningar baserat på fem nyckelfaktorer:
- Orsak
- Konsekvenser
- Tidsförlopp (akut/kronisk)
- Botemedel/Kontroll
- Identitet (symtom och etiketter)
Hur individen uppfattar sin sjukdom påverkar deras coping-strategier och behandlingsbeslut:
- Problemfokuserad coping → Aktivt försöka lösa problemet (t.ex. ta medicin, söka vård, ändra livsstil).
- Emotionellt fokuserad coping → Hantera känslor istället för sjukdomen (t.ex. undvikande, förnekelse, emotionellt stöd).
- Beteendebaserad coping → Ändra dagliga rutiner för att anpassa sig till sjukdomen.
Tillämpning av modellen inom vården
- Hälso- och sjukvårdspersonal kan hjälpa patienter att omforma negativa sjukdomsuppfattningar.
- Om en patient tror att medicinen inte hjälper, kan en läkare behöva förklara dess långsiktiga effekt.
- En patient som upplever sin sjukdom som överväldigande kan behöva psykologiskt stöd för att hantera sina emotionella reaktioner.
Beskriv Lazarus Stress and Coping Theory
Grundläggande principer:
- Stress uppstår när en individ uppfattar en situation som utmanande, hotfull eller överväldigande och tror att de egna resurserna inte räcker till för att hantera den.
- Hur vi tolkar stress är avgörande för vår reaktion – det handlar inte om själva situationen, utan hur vi uppfattar den.
- Coping-strategier används för att hantera stress och kan vara mer eller mindre effektiva beroende på situationen.
Två huvudprocesser:
- Primär bedömning (Primary Appraisal) → Hur individen bedömer situationen.
- Irrelevant → Situationen påverkar oss inte och skapar ingen stress.
- Positiv → Situationen ses som en möjlighet snarare än ett hot.
- Stressande → Situationen bedöms som ett hot, en skada eller en utmaning.
- Sekundär bedömning (Secondary Appraisal) → Hur individen bedömer sina egna resurser för att hantera situationen.
- Tillräckliga resurser → Mindre stress (individen tror att den kan hantera situationen).
- Otillräckliga resurser → Hög stress (individen tror att den saknar verktyg för att hantera situationen).
Efter att ha bedömt situationen och sina resurser använder individen olika coping-strategier. Lazarus identifierade två huvudtyper:
- Problemfokuserad coping (Problem-Focused Coping)
- Innebär att individen försöker lösa problemet eller förändra situationen.
- Effektivt när situationen går att påverka.
- Emotionellt fokuserad coping (Emotion-Focused Coping)
- Innebär att individen hanterar sina känslor snarare än själva problemet.
- Effektiv när situationen inte går att förändra.
- Undvikande coping / disengaging innebär ofta problem på sikt
Beskriv post-traumatic growth
En positiv psykologisk förändring som ett resultat av en stressande livsomständighet vilken individen hanterat.
5 domäner som verkar påverkas:
- förbättrade relationer
- ökad tacksamhet över livet
- ökad tilltro till egen förmåga
- ökad spiritualitet
- ändrade prioriteringar och mål i livet
OBS! Realism är också viktigt, om individen har orimliga förväntningar på tillfrisknande kan motsatt effekt inträffa när dessa förväntningar grusas. (Exempel pat med stomi vs. temporär stomi)
Hur definieras QoL / livskvalitet?
En individs subjektiva uppfattning av sin livssituation i relation till sin kulturella kontext, värderingar, mål och förväntningar.
WHO:s mäter 25 aspekter av livskvalitet, fördelade i sex huvuddimensioner:
- Fysisk hälsa
- Energinivåer, smärta, rörlighet, sömnkvalitet.
- Psykisk hälsa
- Känslomässigt välbefinnande, oro, depression, självkänsla.
- Självständighet
- Förmåga att klara vardagliga sysslor och beslutsfattande.
- Sociala relationer
- Kvalitet på vänskap, familjeband, socialt stöd.
- Miljömässiga faktorer
- Ekonomi, bostad, trygghet, tillgång till vård.
- Personliga och andliga värderingar
- Livsmening, existentiell tillfredsställelse, religiösa övertygelser.
- Livskvalitet är subjektivt och kan förändras över tid.
- Två personer med samma fysiska hälsa kan uppleva olika QoL beroende på deras förväntningar och anpassningsförmåga.
- En person med en kronisk sjukdom kan uppleva hög QoL om de har starka sociala relationer och ett meningsfullt liv.
Acceptans verkar vara ett viktigt inslag. Och goodness-of-fit mellan vald copingstrategi och sjukdomssituation.
Definiera smärta
En aversiv sensorisk och emotionell upplevelse som typiskt orsakas av, eller liknar den som orsakas av, faktisk eller potentiell vävnadsskada.
Hur påverkar BPS modellen definitionen av begrepper smärta?
- Smärta är alltid en subjektiv upplevelse som i varierande grad påverkas av biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
- Smärta och nociception är olika fenomen: upplevelsen av smärta kan inte reduceras till aktivitet i sensoriska nervbanor.
- Genom sina livserfarenheter lär sig individer begreppet smärta och dess tillämpningar.
- En persons beskrivning av en upplevelse som smärta bör accepteras som sådan och respekteras.
- Även om smärta vanligtvis har en adaptiv funktion, kan den ha negativa effekter på funktion samt socialt och psykologiskt välbefinnande (ex. fantomsmärtor).
- Verbal beskrivning är bara ett av flera sätt att uttrycka smärta; oförmåga att kommunicera utesluter inte möjligheten att en människa eller ett icke-mänskligt djur upplever smärta.
Beskriv Congenital Insensitivity to Pain (CIP)
En sällsynt genetisk sjukdom där en individ är född utan förmåga att känna smärta. Mutationer i vissa gener relaterade till nociception leder till att smärtsignaler aldrig når hjärnan, trots att vävnadsskada kan förekomma.
Symptom och Risker:
- Oförmåga att känna smärta från yttre skador, såsom skärsår, brännskador eller frakturer.
- Upprepade skador, särskilt under barndomen, eftersom individen inte märker när de skadar sig.
- Risk för allvarliga infektioner och obehandlade frakturer, eftersom kroppens varningssystem saknas.
- Svårigheter att reglera kroppstemperatur, vilket kan leda till hypertermi (överhettning).
Kategorisera smärta ur ett tidsperspektiv
Akut smärta:
- Smärta som varar mindre än tre till sex månader
- Generellt försvinner smärtan när den skadade vävnaden har läkt.
- Kan också vara återkommande. (Migrän, huvudvärk, trigeminusneuralgi).
Kronisk smärta
- Smärta som kvarstår längre än den normala läkningstiden och saknar därmed den akuta varningsfunktionen som finns vid fysiologisk nociception.
- Smärta betraktas vanligtvis som kronisk när den varar eller återkommer i mer än tre till sex månader.
- Kronisk smärta börjar ofta som akut smärta men förbättras inte över tid.
Denna kategori kan delas in i två breda typer:
- Smärta med en identifierbar orsak, såsom reumatoid artrit eller en ryggskada.
- Smärta utan en identifierbar orsak, vilket inte är ovanligt – cirka 90 procent av fallen av ryggsmärta anses sakna en känd fysisk orsak.
Kategorisera smärta ur ett fenomenologiskt perspektiv
Här används ofta tre dimensioner av upplevelsen:
- Typ av smärta
- huggande, skjutande, bultande, värkande, genomträngande, skarp eller brännande smärta.
- Smärtans intensitet
- från milt obehag till outhärdlig smärta.
- Smärtans mönster
- kortvarig, kontinuerlig eller intermittent (av och till).
Vilka är vinsterna med smärttillstånd
- Primära (intrapersonella)
- När smärtbeteenden leder till lindring/upphörande av smärta
- Sekundär (interpersonella)
- När smärta leder till positiv förstärkning (sympati, vård…)
- Tertiära
- När andra får positiv förstärkning i rollen som hjälpare (vidmakthåller)
Dessutom, om individen associerar smärta med fara (ex. vid håll) så kommer individen känna lättnad av att undvika aktiviteten (ex. sluta springa). Dessa kognitiva mönster förstärker vidmakthållandemönstret ytterligare.
Kan leda till “5D”:
- Dramatisation of complaints
- Disuse through inactivity
- Drug misuse as a result of over-medication in response
to pain behaviour - Dependency on others due to learned helplessness and
impaired use of personal coping skills - Disability due to inactivity.
Vad kan vara förklaringar till att smärta är så svårt att “ignorera”?
- Smärta initierar flyktbeteenden
- Smärta fångar uppmärksamheten
- Hur effektivt smärta fångar vår uppmärksamhet och styr bort andra aktiviteter beror på:
- intensitet
- “novelty” / nyhetsvärde
- känslor (rädsla, glädje)
Beskriv Gate Control Theory of Pain
Smärtupplevelsen inte enbart beror på direkta signaler från skadade vävnader utan regleras av en “grind” i ryggmärgens bakhorn. Denna grind fungerar som en metafor för de nervsignaler och neurokemiska processer som antingen kan förstärka eller dämpa smärtsignaler innan de når hjärnan.
Smärtsignaler överförs från skadeplatsen till ryggmärgen via nociceptorer, som är specialiserade nervfibrer. Det finns tre huvudtyper:
A-delta-fibrer
Reagerar på lätt beröring, mekaniska och termiska stimuli.
Överför kortvarig, skarp smärta vid starka skador.
C-polymodala fibrer
Långsammare ledning av nervsignaler.
Överför dov, molande och bultande smärta som varar längre än A-delta-smärtan.
Smärtförnimmelsen sker i två faser: först en skarp smärta via A-delta-fibrer, följt av en mer långvarig och dov smärta via C-fibrer.
Utöver dessa finns A-beta-fibrer, som leder information (snabbare än C-fibrer) om lätt beröring och kan konkurrera med smärtsignaler vid ryggmärgen. Exempelvis minskar smärta när man gnuggar ett skadat område, eller smärtlindring med TENS.
Smärtfibrerna leder signaler till ett område i ryggmärgen kallat substantia gelatinosa, där kemiska substanser som substance P frigörs och aktiverar smärtförmedlande T-fibrer. Dessa fibrer skickar smärtsignaler vidare:
A-delta-fibrer för smärtinformation till thalamus och hjärnbarken, där vi kan tolka smärtan och reagera aktivt.
C-fibrer skickar signaler till limbiska systemet (inklusive amygdala), vilket ger smärtupplevelsen en emotionell dimension (t.ex. rädsla). Hypotalamus aktiverar det autonoma nervsystemet för att snabbt skydda kroppen från ytterligare skada.
Hur påverkar endorfiner smärtupplevelsen?
Hjärnan kan minska smärtupplevelsen genom att frisätta endorfiner, kroppens egna smärtlindrande substanser. Dessa stänger grinden och dämpar smärtupplevelsen.
Faktorer som påverkar:
- Negativa faktorer som oro, rädsla och katastroftänkande öppnar grinden och ökar smärtupplevelsen genom att minska frisättningen av endorfiner.
- Positiva faktorer såsom optimism, avslappning och distraktion kan stänga grinden och lindra smärtan.
- Smärtlindrande läkemedel hjälper också genom att stänga smärtgrinden.
Beskriv Neuromatrixmodellen
Gate Control Theory kan inte förklara fenomenet fantomsmärta, där smärta upplevs utan aktivering av A-delta- och C-fibrer. För att förstå detta utvecklade Ronald Melzack (2005) en mer komplex teori kallad neuromatrixteorin.
Bygger på tre antaganden:
- Samma nervprocesser som skapar smärtupplevelser i en intakt kropp är aktiva vid fantomsmärta.
- Alla kroppsliga förnimmelser, inklusive smärta, kan upplevas även utan signaler från kroppen.
- Vi upplever kroppen som en enhet och identifierar den som en del av vårt “själv”, skild från andra människor och omvärlden.
Melzack föreslog att smärtupplevelser uppstår i ett utbrett neuralt nätverk, som han kallade neuromatrix, och som kopplar samman thalamus, cortex och limbiska systemet. Inom denna struktur skapas “neurosignaturer”, vilka är specifika nervmönster som integrerar fysisk smärta, emotionella reaktioner och sensorisk information.
Två huvudsakliga delar av neuromatrixen:
- Body-self matrix: Bearbetar och integrerar sensorisk och emotionell information om smärta.
- Action neuromatrix: Genererar beteenderesponser baserade på smärtupplevelsen.
Enligt Melzack blir vi medvetna om smärta först när denna information skickas till det han kallar “sentient neural hub”, en central plats för medvetenhet i hjärnan.
Hur förklarar teorin fantomsmärta?
Melzack föreslog att neuromatrixen är förprogrammerad att förutsätta att kroppen och dess lemmar kan röra sig. När en person har amputerat en kroppsdel, fortsätter kroppen att skicka signaler för att försöka röra den saknade delen. När den inte svarar på dessa signaler, skickas ännu starkare signaler, vilket tolkas som smärta.
Begränsningar i teorin
Även om forskning ger stöd för neuromatrixens existens, finns det fortfarande obesvarade frågor:
- Var i hjärnan denna mekanism är lokaliserad
- Teorin kan inte förklara varför fantomsmärta kan försvinna spontant, eller varför inte alla amputerade patienter upplever den
Vad är Patient-controlled analgesia (PCA)?
En smärtlindringsmetod där patienten själv kan styra sin smärtmedicinering genom att trycka på en knapp som är kopplad till en infusionspump. Pumpen administrerar en förutbestämd dos av smärtstillande läkemedel, vanligtvis opioider, direkt in i blodomloppet. För att förhindra överdosering finns en låsningsmekanism, vilket innebär att pumpen inte ger fler doser under en viss tidsperiod, även om patienten trycker flera gånger.
Fördelar med PCA:
- Ger en känsla av kontroll över smärtan och minskar ångest.
- Bättre smärtkontroll – Patienten kan anpassa doseringen efter behov utan att vänta på sjukvårdspersonal.
- Minskad risk för under- eller övermedicinering – Doseringen är förinställd och säkerhetsmekanismer förhindrar överdosering.
Nämn 3 coping skills vid smärta
- Distraktion
- Distraktion innebär att rikta uppmärksamheten bort från smärtan genom att fokusera på något annat. Smärta kräver kognitiv bearbetning, och genom att engagera hjärnan i andra aktiviteter kan smärtupplevelsen minska.
- Lösa korsord, VR-spel, lyssna på musik
Fysisk aktivitet: Promenader, måttlig träning (vid möjlighet).
Social interaktion: Samtal med vänner, deltagande i sociala aktiviteter.
- Avslappning
- Avslappning stimulerar endorfinfrisättning, sänker kortisolnivåer, minskar muskelspänning och stimulerar vagusnerven, vilket leder till en lägre smärtupplevelse.
- Progressiv muskelavslappning (PMR): Systematisk spänning och avslappning av olika muskelgrupper.
- Djupandning (diaphragmatisk andning): Långsamma, kontrollerade andetag som aktiverar det parasympatiska nervsystemet.
- Guidad meditation och mindfulness: Medveten närvaro där man accepterar smärtan utan att reagera känslomässigt på den.
- Hypnos
Hypnos är en medvetandeförändrande teknik där patienten förs in i ett djupt avslappnat tillstånd och blir mer mottaglig för suggestioner (smärtan minskar, känns avlägsen eller ersätts med en annan, mer neutral känsla) som kan förändra smärtupplevelsen.- kan minska både akut och kronisk smärta (fibromyalgi, artrit och postoperativ smärta)
- påverkar hjärnans smärtcentrum och kan dämpa aktiviteten i områden som thalamus och anterior cingulate cortex.
- kan påskynda sårläkning
Vad är biofeedback och hur kan metoden användas vid smärta?
En teknik där en individ lär sig att medvetet styra fysiologiska processer som normalt sker automatiskt, såsom hjärtfrekvens, muskelspänning och hudtemperatur. Detta görs genom att använda sensorer kopplade till en dator eller annan utrustning som ger visuell eller auditiv feedback om kroppens funktioner i realtid.
Kan leda till:
- mindre muskelspänning
- förbättrad blodcirkulation
- mer avslappnad smärtupplevelse.
Vetenskapligt stöd för biofeedback vid smärta:
- Migrän och spänningshuvudvärk – Minskning av både intensitet och frekvens av huvudvärk.
- Kronisk rygg- och nacksmärta – Förbättrad muskelkontroll och avslappning.
- Fibromyalgi – Minskning av smärta och förbättrad livskvalitet.
- Artrit – Minskning av inflammation och smärtrelaterad stress.
Hur ser KBT vid smärta ut?
Syftar till att förbättra livskvaliteten och minska lidandet hos personer med kronisk smärta. Behandlingen fokuserar inte på att eliminera smärtan helt, utan snarare på att förändra individens tankar, känslor och beteenden i relation till smärtan för att göra den mer hanterbar.
Mål:
- Minska den psykologiska belastningen av smärta (katastroftankar, ångest och depression)
- Förbättra copingstrategier (avslappning, distraktion och acceptans)
- Minska smärtbeteenden och öka funktionalitet (bryta onda cirklar)
- Förbättra sömn och energinivåer (minskar smärtkänsligheten)
- Öka patientens självkontroll och autonomi
Består ofta av flera komponenter:
- Psykoedukation
- Kognitiv omstrukturering
- “Smärta betyder inte att jag förstör kroppen”
- “Jag kan fortfarande göra saker jag tycker om, även om det är på ett annat sätt”
- Beteendeterapi
- bryta undvikande och passivitet
- exponering
- Avslappnings- och mindfulnessövningar
- progressiv muskelavslappning
- djupandning
- mindfulness
- ACT (acceptera smärtan och leva ett meningsfullt liv trots den)
- Sömnhygien
- Sociala strategier och kommunikation
Finns blandat stöd för KBT vid smärta, senare forskning pekar på att kognitiva metoder kanske inte är så effektiva. Också problem med låg adherence. Mindfulness ungefär lika effektivt som KBT. ACT möjlig väg fram?
Vad är benefit finding (BF)?
En psykologisk process där individer identifierar positiva aspekter och personlig tillväxt som ett resultat av en svår eller stressande livshändelse, såsom en kronisk sjukdom. Kommer ifrån fältet positiv psykologi
- Forskning visar att BF kan minska negativa känslor såsom ångest och depression och istället främja acceptans och psykologiskt välbefinnande.
- BF är inte bara kopplat till bättre mental hälsa utan kan även påverka fysiologiska hälsoutfall, såsom
- förbättrad immunfunktion
- lägre kortisolnivåer
- bättre behandlingsefterlevnad
- Förbättrade copingstrategier och livskvalitet
- lägre smärtintensitet
- mindre funktionsnedsättning
Jämför Post-Traumatic Growth…
Tekniker; tacksamhetsträning, narrativ terapi, ACT…
Hur kan vi reducera stress under ett sjukdomsförlopp?
- information om sjukdom, egenvård och copingstrategier
- stresshantering
- stödgrupper
- uttrycka emotioner skriftligt (skrivövningar/diktafon)
