Motorik

Question 1

Hur definieras övre och nedre motorneuron och var är de?

Answer 1

ÖMN kopplar till NMN (och interneuron.)
NMN kopplar till muskler.
ÖMN finns både i kortex och i hjärnstammen och NMN finns både i ryggmärg eller hjärnstam

Question 2

Vad är en motorisk enhet?

Answer 2

Ett motorneuron + de muskelfibrer den innerverar (kom ihåg de olika muskelfibrerna!)

Question 3

Vad är en motorpool?

Answer 3

Samling av motorneuron som innerverar en muskel.

Question 4

Vilka är de direkta och indirekta banorna?

Answer 4

De direkta: Kortikospinala och kortikobulbära

Indirekta: Vestibulospinala, kollikulospinala, rubrospinala och retikulospinala

Question 5

Vilken indirekt bana utgår ifrån kollikulusfyrhögarna?

Answer 5

Den kollikolospinala banan. Har en bilateral terminering i den medioventrala delen av ryggmärgen.

Question 6

Hur löper den rubrospinala banan?

Answer 6

Den härstammar från den magnocellulära röda kärnan, korsar till andra sidan av mitthjärnan och går ner i den laterala delen av hjärnstammen (tegmentum.) I ryggmärgen färdas den i dena laterala funikulin tillsammans med den laterala kortikospinala banan.

Question 7

Vad skiljer den mediala vestibulospinala banan från den laterala?

Answer 7

Båda terminerar bilateralt i medioventrala delen av ryggmärgen. Den mediala styr reflexmässig huvudrörelse i resons från innerörats semicirkulära kanaler.
Den laterala påverkar proximal muskulatur i ben och armen genom att reflexmässigt aktivera sträckmuskulatur i repsons från innerörats otoliter.

Question 8

Hur löper den retikulospinala banan?

Answer 8

Löper från hjärnstammen ner i ryggmärgen där den terminerar bilateralt medioventralt. Påverkar proximal muskulatur för kontroll av temproal och spatial rörelse av ben, bål och armar. Samarbetar med den vestibulospinala banan för att upprätta balans. Styr förberedda rörelser -> förutseende.

Question 9

Vad menas med ett muskelfält?

Answer 9

När en ström appliceras som stimulerar ett fåtal ÖMN sker en aktivering av FLERA muskelgrupper. Detta kallas för ett ÖMNS muskelfält. Alltså ÖMN fokuserar på att utföra en viss typ av rörelse mer än en enskild kontraktion.

Question 10

Vad har premotorarean och den supplementära motorarean för funktion?

Answer 10

Premotorarean: utbyter inforamtion med primära motorkortex. Den projicerar direkt till ryggmärgen (utgör 30% av den kortikulospinala banan). Den är ansvarig för att planera och välja rörelser. Kodar och hjälper intentionen av rörelser.

SMA: är viktig för planering och inlärda rörelser. Här sker aktivitet en sekund innan rörelse starkar _> att SMA skapar en slags vilja att röra sig och deltar i planeringen av rörelser som kräver invecklad och genomtänkt samverkan mellan de båda kroppshalvorna. Har ett stort utbyte med basala ganglier.

Question 11

Hur går det att särskilja en ÖMN-skada från en NMN-skada?

Answer 11

Vid ÖMN-skada: förlust av modulation och inhibitorisk kontroll, ökad tonus, kramp, hyperaktiva reflexer, finmotorik försvinner.
NMN-skada: direkt påverkan genom förlust av aktivering, nedsatt tonus, förlamning, hypoaktiva reflexer och muskeldegration.

Question 12

Vad kallas kärnorna av nervceller som mellan sig är helt olika men som tillsammans bildar en funktionell enhet och som ligger djupt inne i hemisfärerna?

Answer 12

Basala ganglier

Question 13

Vilka är de basala ganglierna?

Answer 13

Caudate + putamen = striatum, globus pallidus externa och interna, nucleus acccumbens, nucleus subthalmaticus och substantia nigra.

Question 14

Hur sker in- och utflöde av signaler hs de basala ganglierna?

Answer 14

Basala ganglier tar emot ett mäktigt inflöde av signaler från ffa hjärnmarken i frontal- och parietallob, bearbetar signalerna och sänder sedan dem vidare till dels tamaus som påverkar signalflödet till hjärnbarken. Kortex och substantia nigra projecierar till cuadatus och putamen.
Alltså projektioner:
Putamen -> GP
GP externa -> subtalamiska kärnan -> till GP interna
GP internta -> talamus -> kortex

Question 15

Hur går den direkta banan hos de basala ganglierna och vad har de för funktion?

Answer 15

Den direkta banan faciliterar initering av viljemässiga rörelser.
Kortex och substantia nigra aktiverar striatum som då inhiberar GP interna vars toniska aktivitet på talamus då minskar vilket gör att frontalkortex aktiveras.

Question 16

Vad är principen för disinhibition?

Answer 16

När en nervcell som är tonisk inhibitorisk inhiberas kommer nettosignalen vara excitatorisk.

Question 17

Hur går den indirekta banan hos de basala ganglierna och vad har de för funktion?

Answer 17

Den indirekta banan motverkar aktiviteten från den direkta banan genom att aktivera GP interna. Detta sker genom att kortex aktiverar striatum och den subtalamiska kärnan. Striaum disinhibierar GP externa vilket gör att toniska inhibitionen på den subtalamiska kärnan minskar och då aktiverar GP interna.

Question 18

Hur kan dopamin facilitera rörelse?

Answer 18

Substantia nigra inaktiverar striatum och kommer då inhibera den indirekta banan och därmed facilitera rörelse.

Question 19

Hur kan dopamin facilitera motorprogram?

Answer 19

Samma dopaminerga neuron kan både excitera ”medium spiny neurons” (MSN) som projicerar till GP interna (direkta banan, D1-receptor) eller inhibera MSN som projicerar till GP-externa (indirekt bana, D2-receptor).
Aktiveraring av direkta vägen -> rörelse.
Inaktiveraing av indirekta vägen -> rörelse.
Dopmaintilförsel leder alltid till samma sak: en nedreglering av den inhibitoriska aktiviteten från basala ganglier till talamus

Question 20

Vilka är de två dopminreceptorerna?

Answer 20

D1: aktivering kopplat till adenylylcuklas -> mer cAMP -> aktivering av mottagarnerv.
D2: aktivering till Gi -> inhiberar adenylylcyklas -> mindre cAMP -> inhiberas mottagarnerv.

Question 21

Vad händer om striatum degenererar?

Answer 21

Det sker ingen hämning av GP externa vilket gör att den toniska inhibitionen av subtalamiska kärnan ökar och därför kommer inte GP interna hämma talamus.

Question 22

Vad kännetecknar Parkinsons sjukdom?

Answer 22

När dopamin inte längre kan aktivera den direkta banan och inhibera den indirekta kommer inhibitionen från striatum på GP externa öka vilket gör att aktiviteten hos den subtalamiska kärnan ökar -> GP interna får en mer tonisk inhibition -> rörelse initieras ej.

Question 23

Vilka är de två motorloopar som de basala gangliona är inblandade i?

Answer 23

Kroppsrörelseloopen: kortex -> putamen -> GP interna -> talamus -> kortex
Oculomotorloop: kortex -> caudate -> GP interna, substantia nigra talamus-> kortex

Question 24

Vad är prefontralloopen och den limbiska loopen?

Answer 24

Prefronatala: start och avslut av kognitiva processer – planering, arbetsminne och uppmärksamhet
Limbiska: start och avslut av känslomässiga beteenden och motivation samt växling från ett humör till ett annat.

Question 25

Hur kan man sammanfatta de basala gangliernas funktioner?

Answer 25

Start/slut av rörelser. Väljer ”aktion” bland flera tänkbara, kopplar till hjärnans käsnloområden och belöningssystem.

Question 26

Vad har lillhjärnan för funktioner?

Answer 26

Modifierar pågående rörelse och inlärning av nya motorrörelser

Question 27

Vilka huvudkomponenter finns i lillhjärnan?

Answer 27

3 kortex: cerebro-, spino- och vestibulocerebellum
3 kärnor: dentaus, interpostitus och fastigii.
3 armar: övre, mellersta och nedre.

Question 28

Vad är cerebrocerebellum, spinocerebellum och vestibulocerebellum?

Answer 28

Cerebro: störst! Interagerar med kortex via pons. Afferenter från nedre olivkärnor och ponskärnor som i sin tur tar emot ett massivt inflöde av signaler från storhjärnebarken.
Spino: afferenta signaler från ryggmärgen via ett flertal kärnor (vestibulariskärnor, övre fyrhögen, formatio reticularis och olivinferiorkompexet)
Vestibulum: afferenter från vestibulariskärnor

Question 29

Vilka är de tre lillhjärnsarmarna och vad går häri?

Answer 29

Övre: EFFERENTER från lillhjärnskärnorna till superior colliculus, via talamus till storhjärnebarken.
Mellersta: AFFERENTER från cellkroppar i hjärnstammen (ponskärnan, info från kortex och kollikulus)
Nedre: minst och mest komplex. AFFERENTER från ryggmärg och balanskärnor. EFFERENTER till ÖMN i balanskärnor och retikulära formationen.

Question 30

Vilka är de tre djupa kärnorna?

Answer 30

Dentatus: tar emot afferenter från ponskärnor, oliven och retikulära formationen. Dess efferenter går i den övre armen och KORSAR från höger till vänster
Interpostitus och Fastigii är spincerebellums utflödes kärnor.

Question 31

Varifrån kommer afferenter till cerebellum?

Answer 31

Från kortex via synaps på ponskärnan via mellersta armen. Korsar mittlinjen. Får även intryck från ryggmärgskärnor -> cuneatus och Clarke (alltså proprioceptiv info), vetsibularis och colluculus (alltså info från öga och öra) samt olivkärnan som står modulatoriska intryck.

Question 32

Hur går efferenter från cerebellum till hjärnstammens motorsystem?

Answer 32

Dentatus och interpostuis projicerar. ?

Question 33

Beskriv den cerebro-cerebellära feedbacken?

Answer 33

Kortex skickar info till cerebellum som som via relay kärnor går till VA/VL talamus och sedan tillbaka till kortex.

Question 34

Hur fungerar balans?

Answer 34

Förändring av position/acceleration skickas via afferenter från innerörat till vestibulocerebellum där det sker en reflexmässig förändring av muskelspänning

Question 35

Vad är feed-forward och feedback?

Answer 35

Feedforward: aktivering innan förväntad rörelse -> retikulospinala banan
Feedback: reaktiv -> vestibulospinala.

Question 36

Vilken del av lillhjärnan står för kontroll och inlärning av viljemässiga rörelser?

Answer 36

Cerebrocerebellum.

Question 37

Vilka är lillhjärnans interna modulatoriska celler?

Answer 37

Stjärnceller – små till medelstora, strödda i de ytligare delarna av cerebellum
Korgceller – axonerna bildar korgar runt Purkinjecellens cellkropp
Golgoceller – anses vara lillhjärnans mest komplexa celltyp med möjlighet att fungera både som ”strömbrytare” och modulator av Purkinjecellens aktivitet.

Question 38

Vilka två typer av axon kommer till lillhjärnan?

Answer 38

Mossfibrer från ponskärnor, hjärnstam och ryggmärg -> synapsar på granulacellerna.
Klätterfiber från olivkärnan som tar emot afferenter från röda kärnan och kortex. Slingrar sig runt purkinjecellen.

Question 39

Beskriv lillhjärnans nätverk!

Answer 39

Mossfibrer från pons, hjärnstam och ryggmärg pojicerar på kornceller och djupa kärnor. Korncellerna bildar parallellfibrer som synapsar på Purkinjecellernas dendriter. Varje purkinjecell tar emot kontakter från ca 200 000 kornceller. Purkinjecellerna får aktiverande inflöde från olivkärnans klätterfiber vilka i sin tur tar emot afferenter från kortex och röda kärnan.

Question 40

Hur korrigerar lillhjärnan rörelse?

Answer 40

Lillhjärnans afferenter exciterar medan dess efferenter inhiberar. En kortikal inhibitorisk via parallfibrerna kommer invertera in-signalen. Purkinjecellen genererar en korrektionssignal som förhindrar aktivitet i cerebellarkärnornas kärnor. De cerebellära kärnorna dess excitatoriska afferenter formar en aktiverande loop.

Question 41

Hur sker jämförelse av begärd och utförd rörelse i lillhjärnan?

Answer 41

Mossfibrer signalerar önskad aktivitet och om proprioception till celler i djupa kärnan och korncellerna -> parallellfibrer -> många purkinjeceller. Signalerna kommer då sammanfalla vid vissa purkinjeceller.
En träningssignal från olivens klätterfiber aktiverar purkinjecellen. För att LTD ska uppstå behöver både klätterfibrer och parallellfibrer aktiveras samtidigt. Och då ska LTD inaktivera purkinjecellen och då släpps den korrekta delen av motorprogrammet fram. Man pratar om komplex spike från klätterfibrern till purkinjecellen då ett nytt motorprogram ska läras in.

Question 42

Vad finns det för symptom på cerebellär dysfunktion?

Answer 42

Långsamt, sluddrigt tal. Berusad gång.
Intentionstremor
Hypotno, ansikte vänt kontralaateralt från skadad sida. Nystagmus
Ataxi