Morfologisk Metodik 2 färglära

Question 1

Nämn några metoder som används för att skapa en kontrastrik ljusmikroskopens bild.

Answer 1

Impregnering (metaller) Immunohistokemi (antikroppar) Enzymhistokemi (enzymer) Faskontrastmikroskopi (faskontrast) Färgning,histokemi (färgmolekyler) In situ hybridisering (DNA-prober) Immunofluorescence (fluorescerande ämnen) Autokardiografi (isotoper)

Question 2

Varför kan man använda sig av färgsunstanser när man vill skapa en kontrast i vävnaden?

Answer 2

Olika vävnadskomponenter gillar olika färgmolekyler. Detta beror på olika kemiska bindningar mellan vävnadskomponenter och färg/metaller

Question 3

Vad är skillnaden på översiktsfärg ung och specialfärgning?

Answer 3

Vid en översiktsfärgning ser du endast cellkärnorna kontra cytoplasman. Vid en specialfärgning fås en mer detaljerad bild av vävnadens uppbyggnad dvs viruspartiklar,bindväv, svamp, elastiska fibrer osv.

Question 4

Vad är skillnaden på naturliga och syntetiska färgämnen?

Answer 4

De naturliga är hämtade ur naturen och de andra är framtagna ut stenkolstjära.

Question 5

Nämn tre naturliga färgämnen, vart kommer dem ifrån ?

Answer 5

Hematoxylin (trädbark från kampeschträd) Saffranin (krokus) Karmin (sköldlus)

Question 6

Hur binds färgämnen till vävnaden?

Answer 6

Färgämnen dissocierar i vatten eller vattenhaltiga lösningar.

Vävnadssnittet färgas av färgämnets joner som har färgade egenskaper och som i de flesta fall attraheras av vävnadskomponenter med motsatt laddning.

Färgreaktionen sker med hänsyn till saltets färgande egenskaper.

Question 7

Vad beror färgmolekylers affinitet till vävnaden på?

Answer 7

Reaktiva grupper hos färgmolekyler och vävnad. Diffusionshastigheten hos färgmolekylen. Molekyl storlek, lösningsmedel,koncentration,pH, temp Permabilitet hos vävnad. Tätheten, förbehandling, tid

Question 8

Vilka är de reaktiva grupperna i färgämnen?

Answer 8

Bindningar mellan atomer inom molekylen:

•Jonbindning är den vanligaste och starkaste bindningen.

• Katjoner (basiska färger): -NH3+
• Anjoner (sura färger): -SO3- -COO- -O-
• kovalent bindning (stark bindning)
• komplexbindning
• hydrofoba/hydrofila krafter
• intermolekylära krafter:
• van der waals (tillfälliga dipol-dipol bindningar)
• dispersionskrafter (elektrostatiska krafter)
• dipol-dipolbindningar (dipol är en molekyl där ena änden är mer negativt laddad än den andra änden)

•vätebindningar (bildas mellan vattenmolekyler)

Question 9

Vad finns de för reaktiva grupper i vävnad?

Answer 9

Nukleinsyror (DNA/RNA)

Sura heteropolysackarider och proteiner

Proteiner

Sura heteopolysackarider

Question 10

Katjonfärgämnen. Är de sura/basiska? Har de +- laddning? Gillar de sura/basiska vävnadskomponenter?

Answer 10

Är basiska och gillar sura vävnadskomponenter, de är positivt laddade

Question 11

Anjonfärgämnen Är de sura/basiska? Har de +- laddning? Gillar de sura/basiska vävnadskomponenter?

Answer 11

Surt färgämne som gillar basiska vävnadskomponenter och är -laddat

Question 12

Amfortera färgämnen Är de sura/basiska? Har de +- laddning? Gillar de sura/basiska vävnadskomponenter?

Answer 12

Har både + och - laddning. De är neutrala färger ex; indikatorrgämnen

Question 13

Indifferenta färgämnen Är de sura/basiska? Har de +- laddning? Gillar de sura/basiska vävnadskomponenter?

Answer 13

Har varken +- laddning.

Har inga saltbildande sura eller basiska grupper.

Färgegenskapen beror på lösligheten och de löser sig direkt i cell eller vävnadsdelarna.

Exempel på färger: Sudan III, Sudan svart B, oljerött

Färgar fettsubstanser (neutralt fett)

Question 14

Ge exempel på katjonfärgämnen och vävnadskomponenter som de färgar

Answer 14

Basisk. Färgar sura vävnadskomponenter som proteiner med karboxylgrupper, cellkärnor, bakterier, brosk, slem, nerver

Question 15

Ge exempel på anjon färger och vad de färgar

Answer 15

Sur. Färgar basiska vävnadskomponenter som proteiner med fria aminogrupper, cytoplasma,muskel,kollagen,bindväv och erytrocyter

Question 16

Du vill se om det finns parasiter i blodet, vilken kombination av färger skall du använda?

Answer 16

(amforter kombination) Metylenblätt eller azur och eosin.

Question 17

Du vill att ett färgämne skall fästa till vävnaden. Vilka metoder finns ?

Answer 17

Direkt/substantiva metoder Reducerande eller oxiderande metoder Indirekta/adjektivs metoder

Question 18

Du skall använda dig av av direkt/substanti metod för att färgämnet skall fästa till vävnaden. Behöver du tillsätta några tillsatser i färglösningen först?

Answer 18

Nej

Question 19

Vad skall du tänka på om du skall använda dig av reducerande eller oxiderande metod för att få färgämnet att fästa till vävnaden?

Answer 19

Att medel behövs innan färglösningen

Question 20

Vad skall du tänka på vid indirekt/adjektiv metod för att få färgämnet att fästa till vävnaden?

Answer 20

Innan färglösningen skall ett betmedel användas på vävnaden. Detta förmedlar en länk mellan färgmolekyl och vävnad.

Question 21

Vad kan du använda om färgämnet har dålig affinitet till vävnaden?

Answer 21

Betmedel

Question 22

Vad är ett betmedel?

Answer 22

Det är en polyvalent metalljon vilket bildar komplex med vissa färgämnen. De skapas en kovalent bindning till färgämnet.

Question 23

Vilka är de vanligaste betmedlen?

Answer 23

Aluminium Järn

Question 24

Vilken är den vanligaste översiktsfärgningen ?

Answer 24

Htx-Eo

Question 25

Vad är skillnaden på progressiv och regressiv metod som används för att färgämnet skall få rätt styrka?

Answer 25

Progressiv metod: färgningen avbryts då bästa optimala färgnyansen erhållits Regressiv metod: en överföring. Överskottet av färg löses bort (differentierar) tills optimal färgnyans erhålles (selektiv diffrentering)

Question 26

Vad är skillnaden på succedanfärgning och simultanrgning som handlar om hur de olika färgerna anbringas till vävnaden.

Answer 26

Succendanfärgning: flera färglösningar efter varandra Simultanrgning: en färgblandning av två eller flera färgsinnets ser i samma färglösning.

Question 27

Vad gäller färglösningar och dess lösningsmedel. Vad är de man vanligtvis använder som lösningsmedel?

Answer 27

Man använder destillerat vatten blandat med alkohol

Question 28

Vad har färglösningarna vanligen för koncentration?

Answer 28

0,1-2%

Question 29

Vad skall du göra för en lång hållbarhet vad gäller färglösningar?

Answer 29

•Stamlösningen är arbetslösningen. •A och B-lösning skall förvaras skilda. •filtrera tillbaka •mörk flaska i kylskåp

Question 30

Hur skall du märka en färglösning?

Answer 30

Ämne Koncentration Färgmetod Namn Datum Farosymbol (om de behövs)

Question 31

Bokstavsordning används inom färgsubstanser. Vad står: B,C,G,L,M,W,Y för?

Answer 31

B= blåaktig C= kloräkta G=grönaktig/gulaktig L=ljusäkta M=blandning S =lättlöslig, spritlöslig W = vattenlöslig Y = gulaktig

Question 32

Vad är ett färgämne?

Answer 32

Oftast en aromatisk förening. Ett ämne som absorberar elektromagnetisk strålning i de synliga området av spektrat (400-750nm)= är färgad eller ger färg

Question 33

Vad skall du använda för färgämne vid histokemi?

Answer 33

•Aromatiskt eller heteroaromatiskt ämne •lösligt i vatten eller polär lösningsmedel •förmåga att binda sig till andra ämnen

Question 34

Vad kallas ett färgämnes bärande grupp resp färgbildande grupp? Vad är en kromogen?

Answer 34

Färggranne grupp=kromofor Färgbildande grupp=auxokrom Kromogen = färgmedel

Question 35

Vad är kromoforer för något? Krävs de någon gång flera kromofora grupper för absorption? Ge exempel på kromofora grupper

Answer 35

Kromoforer är färgbärare. Grupper av atomer som får färgämnet att absorbera ljus i de ultravioletta eller synliga området av spektrat. I de synliga området krävs flera kromofora grupper för absorption.

Exempel på grupper: Azo Nitroso Nitro Alken, aromat Oxo

Question 36

Vad kännetecknar auxokromer? Ge exempel på auxokroma grupper

Answer 36

• absorberar ej själva ljus
• binder till kromofort system
• ändrar ljusabsorptionen mot längre våglängd

Auxokroma grupper: Hydroxyl -OH Amino -NH2 Mercapto -SH

Question 37

Vad kan öka färgintensiteten hos ett färgämne?

Answer 37

Auxokromer, genom att tillsätta auxokrom är färgämnet fortfarande färglöst men de kan joniseras.

Question 38

Hur kan du dela in färgämnen ( 5 sätt)

Answer 38

Ursprung, sättet att binds till vävnad, kemisk struktur,användningsområde,kromofora grupper.

Question 39

Vad kan du påvisa med hjälp av metalljoner?

Answer 39

Om de finns reduktorer och oxidatorer i vävnaden

Question 40

Vilka är de vanligaste metalljonerna som används?

Answer 40

Al3+ Fe3+ Fe2+ Cr3+

Question 41

Metaller kan förekomma i vävnad, vilka ses vid patologisk förekomst?

Answer 41

Pb Hg Ag Th Cd Au Cu

Question 42

Metaller kan förekomma i vävnad, vilka ses naturligt ?

Answer 42

Ca Mg Fe Zn Na K

Question 43

Vad är in situ hybridisering?

Answer 43

Metod som utnyttjar både immunologiska och molekylärbiologiska tekniker för färgning. In situ: på platsen Hybridisering: enkelsträngat DNA-probe binder till framställt enkelsträngat DNA i vävnaden

Question 44

När använder man in situ hybridisering (fall)?

Answer 44

Sökande efter:

generisk förändring

Kromosom mappning

Infektiösa sjukdomar

Question 45

Prover är reagenser, vi har DNA och RNA prober. Vad gör dessa?

Answer 45

Hybridiserar med specifikt komplementära DNA eller RNA-sekvenser i vävnaden.

(prob= molekyl som används för att spåra andra, intressanta molekyler. t.ex. isotop som binder till de man letar efter . Tekniken utnyttjar att DNA och RNA binder till den “motsatta”, komplementära sekvensen och sökfragmentet hybridiserar med, det vill säga binder till, motsvarande sekvens hos målmolekylen.

Question 46

Vad finns de för vanliga ommärkningar av prober?

Answer 46

Isotoper, fluorescerande ämnen

Question 47

Vad har vi för kontroller för att kolla ig ärgningarnas tillförlitlighet?

Answer 47

Negativt och positivt kontroll glas

Question 48

Visualiseringsprincipen?

Answer 48

Syftet med visualisering är att skapa kontrast i den mikroskopiska bilden genom att ändra ljusbrytningen.

Question 49

Hur säkras tillförlitlighet, reproducerbarhet och kvalitetssäkrat arbete?

Answer 49

• Equalis AB – Erbjuder extern kvalitetssäkring av laboratorieundersökningar, fysiologi och bildåtergivande tekniker, och anordnar årliga möten.
• NordicQC - bedömer resultaten av patologi avdelningars immunohistokemiska specialfärgningar.
• UKNEQAS - Storbritanniens ungefärliga motsvarighet till Equalis. och interna kontroller

Question 50

Haematoxylin-Eosin, hur ska denna färgning se ut?

Answer 50

Haematoxylinet färgar cellkärnorna i en blå-lila färg

Eosinet färgar cytoplasman i en svagt rosa färg

Question 51

Haematoxylin-vanGieson, hur ska denna färgning se ut?

Answer 51

Färgar elastiska fibrer i vävnad / skapar kontrast mellan elastiska fibrer och övrig vävnad (tex i kärl, hud).

Question 52

Trikromfärgning enl. Masson, hur ska denna färgning se ut?

Answer 52

Färgar keratin och muskelfibrer röda, kollagen och ben färgas blå/grön, cytoplasman färgas ljust rött/ rosa och cellkärnor färgas bruna/svarta.

Question 53

Grocott, hur ska denna färgning se ut?

Answer 53

Svamp färgas svart/brun, kringliggande vävnad får en ljusgrön färg.

Question 54

(20 glas) hematoxylin-eosinfärgning: Kärnfärgningen var korrekt men cytoplasmafärgningen var alldeles för svag. Vad har hänt?

Answer 54

*glasen togs upp för tidigt ur Eosin-färgningen.

*Eosinlösningen inte var tillräckligt sur och därmed inte fäste lika lätt på den basiska cytoplasman.

*Sköljt bort för mycket i vatten, och det kan ha lösts av att man haft det för mycket i alkohol.

*Om plattorna satt fast i varandra eller la in dem fel, så kom inte färgen åt till allt.

Question 55

(8 glas) Översiktsfärgning enl. Hematoxylin-vanGieson. Delar av preparaten hade fallit bort. Vad har hänt?

Answer 55

*kan bero på att man skrapat i en kant eller mot andra glas i kyvetten.

*inte brände fast preparatet tillräckligt bra på glasen (otillräcklig temperatur i ugnen).

*glasen legat i för länge i färglösningen kan de lossats från glaset(?).

*Otillräckligt utsträckt material.

*Dåligt fixerat och dehydrerat preparat.

Question 56

15 glas Trikromfärgning enl. Masson. Det låg en mjölkig hinna på glasen som gjorde

den mikroskopiska bilden oklar. Dessutom hade vävnadens muskeltrådar och erytrocyter en blåaktig färgton.

Vad har hänt?

Answer 56

.Fukt kvar från dehydreringen gör att en mjölkig hinna syns. Vatten stör.

Om plattorna satt i den sura lösningen alldeles för länge, kan färgen ha lossat och därmed kan vävnadstrådarna ha blivit färgade ”fel färg”. Den röda färgen, tillsammans med ättiksyra, överfärgar allt. Därefter ska blå färg tillsättas, och den kan ha överfärgat muskeltrådarna. Alaninblått kan överfärga om man ha i det för länge.

Question 57

3 glas Svampfärgning enl . Grocott. Både den positiva kontrollen och provet blev negativt. Vad har hänt?

Answer 57

Den positiva kontrollen blev negativ vilket innebär att svampen inte färgades med silvret. Silver färgar genom att reduceras och då behövs medel innan man tillsätter färglösningen. Detta kan ha missats i detta fall eftersom svampen ej blev färgad.

Question 58

Sätt ut kromofor, auxokrom och kromogen

Answer 58

Question 59

vilken färg har kärnorna innan blåning i htx-eo färgning?

Answer 59

rödaktiga