Gammal Tenta 1 Flashcards
- Man kan indela fixeringsmedel i ”Denaturerande fixeringsmedel” och ”Gelerande fixeringsmedel”.
a) Förklara vad som är skillnaden mellan dessa olika typer av fixeringsmedel och vad som händer med proteinerna i vävnaden. 6p
b) Är formaldehyd ett denaturerande eller ett gelerande fixeringsmedel? 1p
c) Nämn något ytterligare fixeringsmedel som tillhör denna typ av fixeringsmedel. 1p
d) Ge två exempel på fixeringsmedel som tillhör den andra typen av fixeringsmedel. 2p
A) Gelerenade: Detta fixeringsmedel behåller tetriärstrukturen och denaturear ej proteinerna, dvs behåller proteinerna sin form. Vid användare av dett fix kommer endast hydrofil grupp att exponeras och detta fix är att rekommendera då de skapar minst förändring i vävnad samt att de till viss del är reversibelt. Problemet som kan uppstå med detta fix är dock att de kan orsaka att eitoperna göms vid immunohistokemi.
Denaturerande fixmedel kallas även förkoagulerande och dessa fix bryter upp tetriärstruktur och förändrar proteinernas form och struktur. Både hydrofil och hydrofob sida kommer här att exponeras eftersom vi bryter upp tetriärstruktur. Den reaktion som här sker är också reversibel-
B) Gelereande
C) Glutaraldehyd och osmiumtetraoxid är även dem genererade
D) metanol, etanol och pikinsyra är exempel på denaturerande fix
- Man kan preparera vävnadsprover på flera olika sätt, då man skall ställa en morfologisk diagnos.
a) Vilket fixeringsmedel är det vanligaste man använder vid kemisk fixering
av vävnader som skall paraffininbäddas? 1p
b) Nämn en fördel respektive nackdel med detta fixeringsmedel. 2p
c) Vilken koncentration har denna kemiska fixering? 1p
d) Vilken volym skall detta fixeringsmedel ha, i relation till volym? 1p
A) formalin
B) Fördel: förändrar ej struktur och är till viss del reversibel. Nackdel: Kan dölja epitoper vid immunohistokemi
C) 4%
D) 10-20 ggr större
- Vilken fördel finns det med att perfusionsfixera en vävnad i stället för att immersionsfixera den? 2p
När du immersionsfixerar lägger du i avlägsnad bit i ex formalin medan du vid perfusionsfixering injicerar de i kärlen så de får en spridning i alla kroppens vävnader vilket bidrar till en bättre fixering.
- Vid utskärning av tumörinnehållande vävnad är man särskilt intresserad av resektionsrand-området. Vilket område menar man då? Varför är man intresserad av detta område? Rita och förklara! 2p
Resektionsranden är ett område mellan sjuk och frisk vävnad, denna rand är man extra intresserad av eftersom de är med hjälp av den vi kan se om de finns kvar sjuklig förändring i patienten. Återfinns ingen resektionsrand får vi be kirurgen att operera bort mera.
5.När det kommer in stora vävnadsbitar/organ till provtagningen på laboratoriet för patologi, så görs en utskärning av vävnaden. De bitar man beslutar
sig för att preparera blir alltså betydligt mindre.
a) Varför vill man ha bitarna mindre? 2p
b) Vilken storlek är vanligast att man skär bitarna i? 1p
A) Detta för att man endast är ute efter de intressanta delarna. Ibland får man in en hel tarm men man väljer då ut mindre bitar från intressanta områden för att de skall fixeras så bra som möjligt, få plats i mindre kassett och lätt kunna undersökas i mikroskop.
B) 15x5x4 mm
- Den vanligaste prepareringsmetoden är att man i slutändan får en paraffinkloss att snitta. Hur behandlar man vävnaden (olika steg), från det att vävnadsbiten är utskuren och ligger i kemisk fixering, tills att det är en färdig paraffinkloss. Berätta också varför du behandlar vävnaden på detta sätt. 4p
(Svara på hur och varför)
Efter utskärning och kemisk fixering behöver biten dehydreras med stigande kons av alkohol för att vi ska få ut vatten ur vävnaden. Sedan sker klaring med ett intermedium som xylen som är blandbart både med dehydreingens alkohol och infiltreringsämnet som är nästkommande steg. I infiltreringen används paraffin för att få vävnadsbiten stabil. Sedan bäddas vävnadsbiten i paraffin och sedan snittas den, sedan visualisering och tillsist montering och diagnostisering i mikroskop
- Vävnad som innehåller hårdsubstans måste behandlas i någon ”lämplig lösning = ”urkalkningsmedel” innan den kan prepareras och snittas på vanligt vis (paraffinsnittning). Markera med x, vilket/vilka av följande lösningar som lämpar sig som urkalkningsmedel.
a) Formaldehyd b) EDTA
c) Myrsyra
d) Etanol
e) Saltsyra
f) Xylene
3p
EDTA, Myrsyra och saltsyra
- Om man vid snittning skall tillverka flera objektglas av samma vävnadspreparat (för att möjliggöra olika färgningsmetoder på samma vävnad) så skall man alltid lägga snitten åt samma håll (se nedan). Varför gör man så? 2p
klistra in bild
Detta för att de skall vara enkelt att orientera sig när man sitter i mikroskop.
Vilken snittjocklek brukar man eftersträva vid paraffinsnitt? Varför tycker man att detta är en lämplig snittjocklek? 2p
2-5 um för att man då ser fina detaljer i snittet med hjälp av visualisering.
- När och varför föredrar man ibland att utföra en frysning av vävnad följt av fryssnittning, istället för preparering inför paraffininbäddning följt av paraffinsnittning? 2p
När de handlar om snabbdiagnostik exempelvis om operation pågår eller om de är en känslig vävnad.
- Vid kärnfärgning med hjälp av Hematoxylin (HTX) används alltid ett betmedel. Vilken funktion har detta betmedel? 1p
Hematoxylin är metallkomplex ämne som har aluminium som betmedel. Betmedel är en polyvalent metalljon som skapar komplex med färgämnet och bildar en kovalet bindning mellan vävnad och färgämne-
- Är Mayers Hematoxylin som vi använde på laborationen en direkt/substantiv metod eller en indirekt/adjektiv metod? 1p
Indirekt/adjektiv metod eftersom den kräver att vi använder betmedel.
- Vilka är de 2 vanligaste lösningsmedlen i färglösningar (dvs det man löser färgen i)? 1p
Dest vatten och alkohol
- Nedan ser du en schematisk bild på ett färgämne.
Märk ut vad som är:
”kromofor grupp”, ”auxokrom grupp” och ”kromogen grupp”. 3p
Markera också vad som ger färgen = den färgbärande gruppen. 1p
Klistra in bild
Kromofor= färgbärande grupp
Auxokrom=färgbindade grupp
Kromogen= färgämne
- Vad är skillnaden på progressiv och en regressiv färgning? 2p
Progressiv färgning: Färgar till önskat resultat uppnåtts, används exempelvis vid diff quick
Regressiv färgning: överfärgning och överflödet löses sedan bort.
