Läkemedel under graviditet och barnår Flashcards
Hur ser det med läkemedelsanvädning under graviditet?
58% av gravida får minst ett recept utskrivet, vanligast är antibiotika, antihistaminer, järn, folsyra, näsdroppar och antidepressiva.
Sjukdom hos mamman innebär nästan alltid en större risk för både mamma och foster än vad själva behandlingen gör. Det är viktigt att mamman mår så bra som möjligt, får rätt dos samt att man säkerställer god effekt av behandlingen.
Risker med behandling vid graviditet är svårstuderat.
Hur passerar lm över placenta?
Nästan alla läkemedelssubstanser passerar över placenta. Små, fettlösliga och ojoniserde molekyler diffunderar fritt (både till och från fostret) medan stora molekyler som tex antikroppar behöver hjälp av aktiva transportproteiner eller pinocytos. Heparin och insulin passerar inte in till fostret.
Vilka lm kan användas under graviditet?
tex Postafen eller Lergigan mot graviditetsillamående, antacida eller PPI för halsbränna, bulkmedel/laxantia för förstoppning, paracetamol/opioder för smärta, järntabletter vid anemi, betablockare vid hypertoni, heparin vid trombos, insulin vid diabetes mm.
Vilka risker finns för användning av lm före graviditet?
(fertila kvinnor): risk med läkemedel som kan ge mutationer i könsceller, påverka fertilitet, har lång halveringstid och med kända risker för fostret (bör undvikas till fertila).
Cyklofosfamid (cytostatika) påverkar oogenes/spermatogenes (kan ge sterilitet), är genotoxiskt samt mutagent och ska inge ges till gravida (fertila kvinnor ska använda preventivmedel under och minst 6-12mån efter avslutad behandling).
Rituximab (immunhämmare) kan orsaka B-cellsförlust och lymfocytopeni hos nyfödda som exponerats intrauterint (fertila kvinnor ska ha preventivmedel under och minst 12mån efter avslutad behandling pga lång halveringstid).
Vilka risker finns för användning av lm i v 0-4?
exponering ger oftast embryoskada som leder till abort, men om kvinnan lyckas bli gravid finns det ingen risk för fostret (”allt eller inget”-effekt, 2v före och 2v efter konception).
Vilka risker finns för användning av lm i v 4-12?
när alla organ och kroppsdelar grundläggs. Påverkan här orsakar missbildningar. Läkemedel med teratogen effekt är tex Isotretinoin, Warfarin, Valproat och Fenytoin.
Talidomid (Neurosedyn, sömntablett) som orsakade mycket extremitetsmissbildningar. 3,5% av nyfödda har någon form av missbildning och 4% av 4-åringar. 90% har okänd orsak, 10% genetisk orsak och <1% exogen orsak (infektion/toxin/läkemedel).
Vilka risker finns för användning av lm i v 13-40?
ingen risk för morfologisk missbildning, men kan påverka corkulation i placenta, tillväxt, njurfunktion, ductus arteriosus, nervsystemet samt ge missfärgning av emaljen. Exempel på läkemedel: betabockare, ACE-hämmare och ARB kan ge tillväxthämning och hypotoni, NSAID kan ge för tidig slutning av ductus, tetracykliner kan ge emaljmissfärgning, cytostatika kan ge dödföddhet
Vilka risker finns för användning av lm kring förlossning?
NSAID kan påverka värkarbetet och fostercirkulationen, morfin kan ge biverkning hos nyfödd, SSRI och opioider mm kan ge utsättningssymtom hos nyfödd
Hur påverkas dosbehovet ut under graviditet?
Påverkas av ökad hjärtminutvolym, ökad plasmavolym, minskad albuminkoncentration, ökad renal genomblödning och filtration (50% GFR-ökning) samt minskad och ökad levermetabolism (tex minskad metabolism av koffein och klozapin men ökad metabolism av citalopram och metadon). Dosbehovet ökar ffa under tredje trimestern och normaliseras inom ett par dagar postpartum.
Hur ska man tänka vid lm och amning?
Amningen har många positiva effekter och man får ibland välja mellan att ta läkemedlet och inte amma eller inte ta läkemedlet och amma (moderns beslut, med diskussion och stöd). Bra om diskussionen sker innan förlossningen.
Hur påverkas lm-effekt på barnet vid amning?
avgörs av dos via mjölken, barnets upptag och elimination av läkemedlet samt koncentrations-effektsambandet hos barnet.
Dosen i mjölken påverkas av fettlöslighet, syra/bas, proteinbindning, moderns dos/behandlingstid, mjölkkonsumtion och tidpunkt för amning/läkemedelsintag.
Lipofila, basiska läkemedel med låg proteinbindning ansamlas i mjölken.
Vad ska man tänka på hos nyfödda barn och elimination av LM?
Det nyfödda barnet har inte fått igång sina leverenzymer och har dålig njurfunktion, därför dålig elimination av läkemedel.
Halveringstid kan skiljas mycket mellan nyfödd och vuxen, tex koffein halveras på 4h hos vuxen men tar 95h hos nyfödd, lidokain 1-2h resp. 3h och morfin 2h resp. 8h.
Barndosen via mjölken är vanligen mycket lägre än mammans men den nyfödda kan ha svårt att eliminera det och biverkningar ses ffa hos barnet under de första 2 levnadsmånaderna.
Exempel på läkemedel är atenolol, litium, morfin och kodein.
Hur ska man tänka vid lm till barn?
Bland äldre tonåren förskrivs flickor mer läkemedel (mot UVI och mensvärk), bland yngre förskrivs pojkar mer läkemedel (mot ADHD, astma och allergi). Barn har också behov av bot och lindring av sjukdom, nya läkemedel ger nya behandlingsmöjligheter vid tex olika genetiska sjukdomar. Dock finns bristande evidens för effekt och säkerhet, risk för underdosering pga försiktighet och svårigheter att få barnet att ta läkemedel mm. De flesta läkemedel är bristfälligt studerade på barn och dosrekommendationer kan saknas eller avråds från behandling
Vad påverkar farmakokinetiken?
distributionsvolym
clearance
halveringstid
Hur påverkas distributionsvolymen hos barn?
(Vd): vart läkemedel tar vägen i kroppen. Barn har större andel kroppsvatten (80% vs 60%) och därmed större Vd för vattenlösliga läkemedel och mindre Vd för fettlösliga läkemedel.
