Gynekologisk cancer Flashcards
Vilka gynekologiska cancrar finns?
Gynekologisk cancer innefattar vulva, vagina, cervix, uterus, ovarie och tubarcancer (peritonealcancer).
Vilka är de vanligaste gynekologiska cancrarna?
corpus och ovariecancer, drabbar vanligen peri/postmenopausala kvinnan – medelålder för insjuknande är 63 år.
Vilka riskfaktorer finns för corpuscancer?
tidig menarche, sen menopaus, infertilitet/nulliparitet/anovulation (ex PCOS ständigt låg östrogenproduktion),
obesitas/diabetes/hypertoni (MetS – samband till stor aromatoasomvandling av steroider i fettväv –> östrogensubstans),
hormonsubstitution (östrogen), ålder, hereditet (Lynch syndom), bröst/ovarial/koloncancer,
tamoxifenbehandling, tidigare strålbehandling mot lilla bäckenet,
endometriehyperplasi med atypi (sker pga överdominans av östrogen, samtidigt som det saknas progesteron/gestagen –> slemhinna omvandlas och avstöts ej), rökning.
Vad skyddar mot corpuscancer?
P-piller skyddar (oavsett form).
Vilka symptom ses vid corpuscancer?
postmenopausal blödning ”spottings” (alltid endometriecancer tills motsatsen är bevisad!), avvikande flytning, ändrat blödningsmönster (särskilt om ej svarat på cyklisk gestagenbehandling för regelbundna blödningar),
diverse tecken på spridd sjukdom; trycksymptom (urinblåsa/tarm), trötthet, aptitlöshet, anemi, viktnedgång (avancerad sjukdom), ev symptom av metastas (buk, lungor, skelett, CNS).
”Gynekologiska” symptom –> enklare korrelera det till och diagnosticera det som gyn-cancer tidigt, till skillnad mot ovariecancer som är mer diffus. Växer ofta ut från endometriet –> blödning.
Hur diagnosticeras corpuscancer?
anamnes (menarche, fertilitet, menopaus, blödningsmönster, andra sjukdomar, hereditet), allmän status (buk, bröst, llgl, cor, pulm), gynekologisk status (vaginal undersökning, palpation och UL).
Om endometrieslemhinna <5 mm hos premenopausalkvinna utan fertilitetsbehandling = låg risk att det är cancer.
Om förändring –> fraktionerad abrasio eller endometriebiospi (curette/pipell) + cervix cytologi, ex hysteroskopi.
När diagnos ställd –> CT buk/bäcken/thorax (spridning?), ev palpation i narkos, finnålsbiospi av suspekta metastaser
Hur klassificeras corpuscancer?
förändringar ska alltid biopseras! Typ I (oftare högdifferentierad, endometroid) och typ II (oftare lågdifferentierad, serös carcinomsarkomer/skivepitel), baserat på histologi prognostisk och behandlingsmässig betydelse
Hur delar man in corpuscancer kirurgiskt?
enl FIGO;
stadium 1=begränsad till corpus uteri,
stadium 2=invaderat stromat i cervix,
stadium 3=lokal och/eller regional utbredning,
stadium 4=invaderar blås-och/eller tarmmukosa och/eller distansmetastaser (ex hjärna/skelett).
Hur ser den histologiska klassifikationen ut vid corpuscancer?
carcinom (>90%) – endometroidadenocarcinom (80-90%), UPSC (7-8%), klarcellig (4-5%), övrig (skivepitel, adenoskvamös),
och sarkom (5%) – leiomyosarkom (fr myom), blandtumör (adenosarkon, carcinosarcom), endometriestromacellssarcom.
Hur avgör man val av behandling vid corpuscancer?
val av behandling baseras på riskbedömning av histopatologisk typ, myometrieinfiltrationsdjup, och stadium. Lågrisk: typ 1 MI (myometrieinfiltration) ≤ 50%; FIGO stadium I. Hög risk: Typ 2, eller typ 1 m MI>50%, eller >FIGO stadium 1.
Hur behandlas corpuscancer kirurgiskt?
primära behandlingen är hysterektomi (vanligen total med bilateral salpingo-oophoroectomi), buksköljvätska för cytologi, om högrisk omentresektion, ev sentinel nodeutrymning.
Hur behandlas corpuscancer utöver primär kirurgi?
- Strålbehandling: primär eller adjuvant. Intracavitär brachyterapi till de som inte kan/vill op.
- Cytostatika: adjuvant.
- Hormonbehandling: adjuvant eller palliativ. Vanligen gestagen 200-300mg dagligen.
Hur är recidivrisken vid corpuscancer?
15-20% av alla patienter (50% i bäcken, 30% metastaser, 20% kombinerat) där 90% sker inom 5 år varför man har 5-årsuppföljning.
Hur är prevalensen för ovarialcancer?
Kombination av tubar, ovarial och peritonealcancer. Utgör 20 -25 % av all gynekologisk cancer. 5-10% har ärftlighet.
Vilka riskfaktorer finns för ovarialcancer?
infertilitet/nulliparitet, tidig menarche/sen menopaus, hereditet (BRCA), joniserande strålning, carcinogener i industri, dietfaktorer, östrogenbehandling >10 år, tidigare bröst/endometrie/koloncancer, boende i Skandinavien.
Vad skyddar mot ovarialcancer?
p-piller
Vilka symptom kan indikera ovarialcancer?
diffusa och smygande, ”bukbesvär” (magkatarr, UVI, obstipation, inkontinens, tyngdkänsla), ökat bukomfång, ”viktuppgång”, akut buk, tecken generaliserad sjukdom; allmän trötthet, aptitlöshet, illamående, viktnedgång. Endast 5% har gynekologiska symptom.
Hur diagnosticeras ovarialcancer?
anamnes (menarche, fertilitet, menopaus, blödningsmönster, andra sjukdomar, hereditet), allmän status (buk, bröst, llgl, cor, pulm), gynekologisk status (vaginal undersökning, palpation och vaginalt/abdominellt UL, PR). Lab: Tumörmarkörer CA-125, HE-4(?), CEA (huvudsak mot tarmcancer), CA-19-9 (huvudsak mot pancreas/gallcancer), hCG, alfa-fetoprotein, AMH, inhibin-B.
Vad är RMI?
Kalkyl av ”risk of malignancy index” - menopausscore x ultraljudsscore x CA-125.
Vilken ytterligare diagnostik kan göras vid ovarialcancer?
Diagnostik kan kompletteras med CT thorax/buk/bäcken för utbredning, ev laparo-/pleuracentes med cytologi, finnålspunktion, diagnostisk laparoskopi och explorativ laparotomi (enda sättet att säkerställa diagnos).
Hur klassificeras ovarialcancer?
stadieindelning – stadium 1=begränsad ovarier, stadium 2=i ett eller bägge ovarier med utbredning i bäcken, stadium 3=i ovarier med peritonealimplantat utanför bäcken el pos. retroperitoneala/inguinala lymfknutor., stadium 4=förekomst av fjärrmetastaser (ex pleura, parenchym, lever, bukvägg).
Vilken histopatolgi kan ovarialcancer ha?
epiteliala (90% - ex seropapillär, mucinös, endometroid)
eller icke-epiteliala (10% - germinalcell, stromacell, metastaser till äggstockar).
Hur ser behandlingen ut vid ovarialcancer?
- Kirurgi: primär eller intervall (avbryts för tillägg av neoadjuvant behandling med cytostatika) med syfte att avlägsna all makroskopisk cancer. Bilateral salpingooforektomi, omentresektion, lymfadenektomi, peritonealresektion, div. organresektion (ex tarm, lever, mjälte) –> multidisciplinärt åtgärd.
- Cytostatika: neo-/adjuvant. Platinumbaserad i kombo med placitaxel + ev angiogeneshämmare, eller target designed treatment (ex PARP-hämmare).
Hur ser recidivrisken ut vid ovarialcancer?
de flesta får det inom 2 år, för vilka vi inte riktigt har någon bot, utan behandling/palliativ.
Varför bör man man kontrollera patienter med corpus- och ovarialcancer?
Kontroller bör ske i 5 år på grund av recidivrisk för corpus- och ovarialcancer.
Vad ska 5-års kontroller för gynekologisk cancer inkludera?
- Anamnes: allmänna välbefinnandet, specifika symptom för recidiv (alltifrån tarm/urinbesvär, flytningar, bukbesvär), specifika symptom från behandling.
- Undersökning: yttre lymfknutor, bukpalpation, gynekologisk undersökning (alltid pr!!), ev. vaginalt ultraljud, ev. rtg. lungor eller ct (ger ofta lite, förutom vid vissa specifika cancertyper, ex sarkomer som oftare inte upptäcks vid gynekologisk undersökning).
- Spridning/Metastasering: direkt växt (per kontinuitatum, särskilt ovariecancer), hematogen spridning (särskilt endometriecancer), lymfogen spridning (ses ex vid vulva, cervix, endometrie och ovarialcancer, lymfa går längs med stora kärlen), implantation (ffa ovarie/tubarcancer).
