Kapitel 9 Bidragskalkylering Flashcards
BIDRAGSKALKYLERING
Periodkalkylering (2 metoder) =
Divisionsmetoden
Ekvivalentmetoden
BIDRAGSKALKYLERING
Orderkalkylering (2 metoder)
Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader
Stegkalkyl
Bidragskalkylering är…
en ofullständig kostnadsfördelning. Man strävar efter att enbart inkludera kostnader som objektet förorsakat dvs. s.k. särkostnader
Särkostnad =
Kostnader som tillfaller eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ
Omkostnader =
En kostnad som inte kan hänföras direkt till en specifik kostnadsbärare.
Varför använder man bidragskalkylering?
Man anser att samkostnader är svåra att fördela på ett rättvisande sätt. Företaget har s.k. fasta kostnader som på kortare sikt inte påverkar företagets handlande.
Begreppet bidrag i bidragskalkylering =
skillnaden mellan särintäkter - särkostnader = täckningsbidrag
Täckningsbidrag =
De totala täckningsbidragen från alla produkter ska täcka samkostnader och omkostnader samt generera en vinst. Skillnaden mellan det sammanlagda täckningsbidraget och samkostnader är helt enkelt företagets kalkylmässiga resultat.
Totalt täckningsbidrag - samkostnader = resultat
Fullständig kostnadsfördelning =
när man lägger ut alla företagets kostnader på kalkylobjekten oavsett om de sker av en orsak eller inte.
Ofullständig kostnadsfördelning =
när man enbart lägger ut kostnader som rör objektet på kalkylobjekten, dvs. särkostnaderna. t.ex. bidragskalkylering.
Positivt täckningsbidrag =
Behöver inte betyda att objektet är lönsamt. Företagets samkostnader måste också täckas.
Positivt täckningsbidrag =
Behöver inte betyda att objektet är lönsamt, företagets samkostnader måste också täckas.
Täckningsgrad =
Kallas även bruttovinstmarginal. De är ett slags lönsamhetsmått. Täckningsgrad / särintäkt = täckningsgrad
Det finns två grundläggande metoder för bidragskalkylering, förklara vilka =
Periodkalkylering (divisionsmetoden där den rörliga särkostnaden tas fram) samt orderkalkylering (bidragskalkyl med rörliga och fasta kostnader samt stegkalkyl). Periodkalkylering är för en viss period och orderkalkylering sker utan tidsaspekt och oftast vid ett specifikt fall.
Divisionsmetoden för bidragskalkylering används när =
en eller fler varor är ungefär lika resurskrävande
Totalt rörliga kostnader för en period / Verksamhetsvolym = Rörliga särkostnader per styck
Ekvivalentmetoden används när =
kalkylobjekten inte förorsakar kostnader i lika stora proportioner. Metoden tar hänsyn till skillnader i resurskrav
Fast särkostnad =
fast kostnad bunden till kalkylobjektet t.ex. lön
Orderkalkylering för en produkt innefattar =
+ särintäkter
+ rörliga särkostnader
- fasta särkostnader
= täckningsbidrag
Orderkalkylering för ett företag som helhet innefattar =
\+ totala särintäkter - totala rörliga särkostnader - totala fasta särkostnader = total täckningsbidrag - samkostnader = resultat
Uppdelning på kostnadsställen, varför?
man gör uppdelning på kostnadsställen för att uppnå kostnadskontroll men även få en tydlig helhetsbild över företagets utgifter
Stegkalkyl är =
en vidareutveckling av bidragskalkylen där man tar fram särintäkter och särkostnader för olika nivåer i företaget för att sedan få fram företagets resultat.
T.ex. kanske man kan börja med en produktenhets särintäkter och särkostnader för att sedan få fram ett täckningsbidrag och gå vidare med detta täckningsbidrag till nästa nivå i företaget som kan vara t.ex. produktgruppen som produktenhet är inkluderad i och där dra av dess särkostnader och få fram ett nytt täckningbidrag som sedan tas med till nästa nivå i företaget som kan vara t.ex. ett produktprogram osv. Tillslut kommer man upp i företagets högsta nivå och får fram ett resultat.
Användningsområden för stegkalkyl =
ger en överblick på särkostnader och täckningsbidrag på olika nivåer i företaget. Den ger även information om vilka intäkter och kostnader som bortfaller om en produkt eller produktgrupp läggs ner. Vi får en mer detaljerad inblick i vad som händer i intäkter och kostnader vid olika beslut.
