Kapitel 9 Bidragskalkylering Flashcards

1
Q

BIDRAGSKALKYLERING

Periodkalkylering (2 metoder) =

A

Divisionsmetoden

Ekvivalentmetoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

BIDRAGSKALKYLERING

Orderkalkylering (2 metoder)

A

Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader

Stegkalkyl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Bidragskalkylering är…

A

en ofullständig kostnadsfördelning. Man strävar efter att enbart inkludera kostnader som objektet förorsakat dvs. s.k. särkostnader

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Särkostnad =

A

Kostnader som tillfaller eller bortfaller för ett visst handlingsalternativ

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Omkostnader =

A

En kostnad som inte kan hänföras direkt till en specifik kostnadsbärare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför använder man bidragskalkylering?

A

Man anser att samkostnader är svåra att fördela på ett rättvisande sätt. Företaget har s.k. fasta kostnader som på kortare sikt inte påverkar företagets handlande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Begreppet bidrag i bidragskalkylering =

A

skillnaden mellan särintäkter - särkostnader = täckningsbidrag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Täckningsbidrag =

A

De totala täckningsbidragen från alla produkter ska täcka samkostnader och omkostnader samt generera en vinst. Skillnaden mellan det sammanlagda täckningsbidraget och samkostnader är helt enkelt företagets kalkylmässiga resultat.
Totalt täckningsbidrag - samkostnader = resultat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fullständig kostnadsfördelning =

A

när man lägger ut alla företagets kostnader på kalkylobjekten oavsett om de sker av en orsak eller inte.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Ofullständig kostnadsfördelning =

A

när man enbart lägger ut kostnader som rör objektet på kalkylobjekten, dvs. särkostnaderna. t.ex. bidragskalkylering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Positivt täckningsbidrag =

A

Behöver inte betyda att objektet är lönsamt. Företagets samkostnader måste också täckas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Positivt täckningsbidrag =

A

Behöver inte betyda att objektet är lönsamt, företagets samkostnader måste också täckas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Täckningsgrad =

A

Kallas även bruttovinstmarginal. De är ett slags lönsamhetsmått. Täckningsgrad / särintäkt = täckningsgrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Det finns två grundläggande metoder för bidragskalkylering, förklara vilka =

A

Periodkalkylering (divisionsmetoden där den rörliga särkostnaden tas fram) samt orderkalkylering (bidragskalkyl med rörliga och fasta kostnader samt stegkalkyl). Periodkalkylering är för en viss period och orderkalkylering sker utan tidsaspekt och oftast vid ett specifikt fall.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Divisionsmetoden för bidragskalkylering används när =

A

en eller fler varor är ungefär lika resurskrävande

Totalt rörliga kostnader för en period / Verksamhetsvolym = Rörliga särkostnader per styck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ekvivalentmetoden används när =

A

kalkylobjekten inte förorsakar kostnader i lika stora proportioner. Metoden tar hänsyn till skillnader i resurskrav

17
Q

Fast särkostnad =

A

fast kostnad bunden till kalkylobjektet t.ex. lön

18
Q

Orderkalkylering för en produkt innefattar =

A

+ särintäkter
+ rörliga särkostnader
- fasta särkostnader
= täckningsbidrag

19
Q

Orderkalkylering för ett företag som helhet innefattar =

A
\+ totala särintäkter
- totala rörliga särkostnader 
- totala fasta särkostnader
 = total täckningsbidrag
- samkostnader
 = resultat
20
Q

Uppdelning på kostnadsställen, varför?

A

man gör uppdelning på kostnadsställen för att uppnå kostnadskontroll men även få en tydlig helhetsbild över företagets utgifter

21
Q

Stegkalkyl är =

A

en vidareutveckling av bidragskalkylen där man tar fram särintäkter och särkostnader för olika nivåer i företaget för att sedan få fram företagets resultat.

T.ex. kanske man kan börja med en produktenhets särintäkter och särkostnader för att sedan få fram ett täckningsbidrag och gå vidare med detta täckningsbidrag till nästa nivå i företaget som kan vara t.ex. produktgruppen som produktenhet är inkluderad i och där dra av dess särkostnader och få fram ett nytt täckningbidrag som sedan tas med till nästa nivå i företaget som kan vara t.ex. ett produktprogram osv. Tillslut kommer man upp i företagets högsta nivå och får fram ett resultat.

22
Q

Användningsområden för stegkalkyl =

A

ger en överblick på särkostnader och täckningsbidrag på olika nivåer i företaget. Den ger även information om vilka intäkter och kostnader som bortfaller om en produkt eller produktgrupp läggs ner. Vi får en mer detaljerad inblick i vad som händer i intäkter och kostnader vid olika beslut.