Kapitel 10 Kalkyler för särskilda beslut Flashcards
Att tänka på =
endast framtida utgifter är relevanta i särskilda beslut och att endast de utgifter som skiljer sig mellan handlingsalternativen är relevanta (dessa kallar särkostnader). Särintäkt - särkostnad - alternativkostnad = operationell vinst/förlust
Rutinmässiga kalkylsituationer =
När de ekonomiska konsekvenserna är likartade från kalkyltillfälle till kalkyltillfälle
Icke rutinmässiga kalkylsituationer =
De ekonomiska konsekvenserna skiljer sig mycket åt från ett kalkyltillfälle till ett annat
Två viktiga principer ut kalkylsynpunkt =
Endast framtida intäkter och kostnader är relevanta att ta med då dessa är påverkningsbara (alla andra kostnader är s.k. “sunk costs”). Endast de intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan handlingsalternativen är relevanta.
Särkostnader =
beslutsrelevant kostnad då den skiljer objekten åt
Samkostnader =
är samma för alla objekten och är därför inte en beslutsrelevant kostnad
Alternativkostnad =
den uppoffring vi gör i värde när vi väljer ett handlingsalternativ före ett annat. En speciell typ av särkostnad. Man kan se det som ett täckningsbidrag som vi går miste om när vi väljer bort ett alternativ.
Särintäkt - särkostnad - alternativkostnad = operationell vinst/förlust
Ej återvinningsbara kostnader / Sunk Costs =
en kostnad som redan kostnads förts och som ej kan påverkas oavsett vilket handlingsalternativ vi väljer. Ej beslutsrelevanta. t.ex. material som redan är inköpt.
Operationell vinst =
beräknad framtida vinst vid olika handlingsalternativ
Operationell förlust =
beräknad framtida förlust vid olika handlingsalternativ
Fyra olika beslutssituationer där bidragskalkylering används vid särskilda beslut =
- beslut vid ledig kapacitet, vilket uppkommer om vi inte har full aktivitet i vår verksamhet
- beslut vid full kapacitet, där vi måste välja vilka produkter vi ska satsa på för att maximera vinsten
- beslut om att köpa in eller tillverka själva
- beslut om nedläggning om t.ex. en viss marknad är påväg att dö ut eller om vi har fått för hög konkurrens
Hur hantera ledig kapacitet =
vi kan ta in och producera en produkt även om inte täckningbidraget är så stort som vi vill, så länge det finns ett positivt täckningsbidrag för då täcker den sina egna särkostnader och hjälper till om än lite att täcka samkostnaderna.
Saker att tänka på om man tar in en produktion vid ledig kapacitet är att det kan vara svårt att höja priser man en gång sänkt, ordet kan sprida sig så att fler får reda på det och kräver samma sak, man binder upp sig och kan missa en mer fördelaktig order, hur ska konkurrenter agera? OBS! Detta ska enbart tillämpas på kort sikt
Hur hantera full kapacitet =
Vilken är den trånga flaskhalsen? Vi har en trång sektor som gör att vi inte kan producera så mycket som vi vill på kort sikt. T.ex. kan det vara tillgången på material som är begränsad. Gäller då att besluta vilka varor/tjänster som ska erbjudas på kort sikt. Vi ska välja den som ger störst täckningsbidrag så vi får täckt så stor del av samkostnaderna som möjligt.
Hur hantera full kapacitet - 2 beslutsalternativ att välja mellan =
den som ger störst täckningsbidrag per ianspråkstagande enhet av den trånga sektorn eller så kollar iv på det totala täckningsbidraget för alternativet
Täckningsbidrag / antalet ianspråkstagande enheter av den trånga sektorn = täckningsbidrag (TB) per enhet av den trånga sektorn. Beräkna och rangordna efter TB i kr/enhet och TTB (totalt täckningsbidrag) i den trånga sektorn
Köpa in/ tillverka själv =
Om man inte har den kompetensen som behövs för produktionen av en viss produkt eller om någon annan kan tillverka med bättre kvalité kanske man vill lägga produktionen hos någon annan än sig själv.
Man ska välja det handlingsalternativ som har de lägsta särkostnaderna, alltså inte ta hänsyn till de kostnader som är samkostnader för de olika alternativen. Ta hänsyn till aspekter som om leverantören är pålitlig, om tillverka själv är en konkurrensfördel, personalkonsekvenser för personal om vi köper in etc.
