Kapitel 7 Självkostnadskalkylering Flashcards

1
Q

Skillnader mellan självkostnadskalkylering och bidragskalkylering

A

Skillnaden mellan självkostnadskalkylering (periodkalkylering (divisions & normalmetoden) och orderkalkylering (påläggsmetoden & ABC) och bidragskalkylering (påläggsmetoden och ABC) ligger i hur stor andel av kostnaderna som inkluderas i kalkyleringen. Självkostnadskalkylering utmärks av fullständig kostnadsfördelning medans bidragskalkylering utmärks av ofullständig kostnadsfördelning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Varför ställer olika kalkylsituationer olika krav på produktkalkyler?

A

På grund av att varje kalkylsituation är unik och därför behövs i olika situationsunika kalkyleringar. Därför kan man inte säga att en form av kalkyl är bäst utan situationen kräver unika beräkningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Självkostnad utmärks av…

Syftet är…

A

fullständig kostnadsfördelning. Företagets samtliga kostnader ska tas med. Man vill beräkna den långsiktiga kostnaden. Kan användas för objekt, avdelningar, funktioner mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Två grundläggande metoder för självkostnadskalkylering

A

Periodkalkylering och orderkalkylering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Periodkalkyleringens 3 metoder

A

Divisionsmetoden
Normalmetoden
Ekvivalentmetoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Orderkalkyleringens 2 metoder

A

Påläggsmetoden

ABC-metoden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Divisionsmetoden är…

A

totalkostnad för en tidsperiod / verksamhetsvolym = självkostnad per styck

Negativt: sysselsättningsnivå tas ej med

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Normalmetoden är…

A

(rörliga kostnader/verklig volym) + (fasta kostnader/normal volym) = självkostnad per styck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Övertäckning är

A

differensen mellan verklig volym och normal volym om den verkliga volymen är över den normala volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Undertäckning är

A

differensen mellan verklig volym och normal volym om den verkliga volymen är under den normala volymen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Uppdelning på kostnadsställen ger möjlighet att

A

se vilka delar som är “ruttna äpplen”. Viktigt för att se vart i företaget kostnader uppstår och deras utveckling över tid. Om vi inte delar upp ser vi bara det totala resultatet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Skillnaden mellan orderkalkylering och periodkalkylering

A

vid periodkalkylering beräknas självkostnaden för en viss period för ett kalkylobjekt, men vid orderkalkylering sker en kalkylering oberoende av tidsaspekt. Orderkalkylering är bra när objekten skiljer sig åt markant gällande resursförbrukning t.ex. används denna metod frekvent i konsultföretag, banker mm.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Proportionalitetsprincipen

A

Självkostnadskalkylering av de rörliga omkostnaderna sker enligt proportionalitetsprincipen och det innebär att man väljer fördelningsnycklar som varierar proportionellt med omkostnaderna. T.ex. direkt lön och direkt material som följer verksamhetsvolymen och därmed kan omkostnaderna fördelas med dessa nycklar då de följer med volymen proportionellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Självkostnad =

A

Samtliga kostnader till dess att varan är levererad och betald. Teoretiska definitionen är “självkostnaden är kalkylobjektets särkostnader + fördelade omkostnader”. Den praktiska definitionen är “självkostnaden är kalkylobjektets direkta kostnader + fördelade omkostnader”.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Särkostnad =

A

när ett kalkylobjekt orsakar kostnaden helt ensam, t.ex. materialkostnader eller lönekostnader i ett konsultföretag

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Samkostnad =

A

en kostnad som orsakas gemensamt av två eller fler kalkylobjekt, t.ex. när man använder en maskin till flera produkter

17
Q

Direkta kostnader =

A

detta är kostnader som påförs kalkylobjektet direkt, t.ex. lön för en produktion

18
Q

Omkostnader =

A

en kostnad som påförs objektet genom fördelning

19
Q

Avskrivningar som ökar/minskar påverkar…

A

tillverkningsomkostnaderna

20
Q

ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN

Tillverkande företag

A
\+ Direkt material (DM)
\+ Direkt lön (DL)
\+ Direkt teknik/maskin (DT/M)
\+ Materialomkostnader (MO)
\+ Tillverkningsomkostnader (TO)
\+ Speciella direkta kostnader (SDK) = TILLVERKNINGSKOSTNAD (TVK)
\+ Administrationsomkostnader (AO)
\+ Försäljningsomkostnader (FO)
\+ Direkta försäljningskostnader (DF) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)
21
Q

ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN

Tjänsteföretag

A

+ Direkt lön (DL)
+ Speciella direkta kostnader (SDK)
+ Tjänsteomkostnader (TO) = TJÄNSTEKOSTNAD (TK)
+ Administrationsomkostnader (AO)
+ Försäljningsomkostnader (FO)
+ Direkta försäljningskostnader (DFK) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)

22
Q

ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN

Handelsföretag

A

+ Varuomkostnader (VO)
+ Direkta hanteringskostnader (DH) = VARUKOSTNAD (VK)
+ Administrationsomkostnader (AO)
+ Försäljningsomkostnader (FO)
+ Direkta försäljningskostnader (DFK) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)

23
Q

Kriterier vid omkostnadsfördelning

A
ORSAK/VERKAN = man vill fördela kostnaden på basis av hur objektet orsakar kostnader, t.ex. direkt material och direkt lön vid stigande volym
NYTTA = rör fasta kostnader, t.ex. kostnader för en lokal, då fördelar m an kostnaden efter ytan 
BÄRKRAFT = omkostnader fördelas ut efter objektets förmåga att bära omkostnaden
24
Q

Hur beräknas pålägg när påläggsmetoden används?

A

Fastställande av pålägg = omkostnader / fördelningsnyckel

25
Q

Fördelningsnycklar - 3 typiska

A
  1. tid (t.ex. arbets- och maskintid)
  2. kvantitet / mängd (t.ex. stycken, vikt, yta)
  3. värde (t.ex. löne-, projekt mm)
26
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Materialomkostnader

A

Materialomkostnader är t.ex. inköps- och förrådspersonal.
Materialomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Materialomkostnader / kvantitet direkt material (fördelningsnyckel) = pålägg

27
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Tillverkningsomkostnader

A

Tillverkningsomkostnader är t.ex. lön indirekt produktionspersonal
Tillverkningsomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Tillverkningsomkostnader / direkt arbetstid (fördelningsnyckel) = pålägg
Maskin-/teknikomkostnader / direkt maskintid (fördelningsnyckel) = pålägg

28
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Administrations och försäljningsomkostnadser

A

Administrationsomkostnader / tillverkningskostnad = pålägg

Försäljningsomkostnader / tillverkningsomkostnad (fördelningsnyckel) = pålägg

29
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
Tjänsteomkostnader

A

Tjänsteomkostnader - kostnader för diverse stödaktiviteter
Tjänsteomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Tjänsteomkostnader / direkt arbetstid = pålägg

30
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
Administration och försäljningsomkostnader

A

Administrationsomkostnader / tjänstekostnad = pålägg

Försäljningskostnad / tjänstekostnad = pålägg

31
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
Varuomkostnader

A

T.ex. inköp, mottagning, uppackning av varor
Varuomkostnad / varupris = pålägg
Varuomkostnad / antalet inköp = pålägg

32
Q

PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
AFFO

A

T.ex. försäkring och diverse material
Administrationsomkostnader / varukostnad = pålägg
Försäljningsomkostnader / varukostnad = pålägg

33
Q

Påläggsmetoden med fördelning på kostnadsställe

A

Kostnadsställe = t.ex. funktion eller avdelning
För att fånga upp komplicerade verksamheters olika kostnader inom t.ex. olika typer av varor kan man använda påläggsmetoden med fördelning på kostnadsställen. Ett kostnadsställe kan vara en enhet eller en aktivitet, maskingrupp mm. Det är bra att göra kostnadsuppdelning för att samtliga produkter kanske inte går igenom alla kostnadsställen. Om man matchar produkter mm. med kostnadsställen så kan man få fram en mer rättvisande produktkostnad. Ett annat motiv till att använda kostnadsställen och uppdelning på detsamma är kostnadskontroll.

34
Q

Påläggsmetoden med fördelning på service kostnadsställen

A

t.ex. data och transportavdelningar. Tänk att du har omkostnader t.ex. bensin som sedan hänförs till transportavdelningen som i sin tur får en uppdelning på direkt kostnadsställe som t.ex. tillverkningsomkostnad som sedan förs på objektet.

35
Q

Definitioner av volym (4)

A
  1. BUDGETERAD VOLYM = en volym som bygger på förväntningar, en uppskattad volym
  2. NORMAL VOLYM = en volym som är uträknad som ett genomsnitt av verksamhetsvolymen
  3. PRAKTISK VOLYM = en volym där man räknat ut företagets teoretiska maximala volym med borträkningar runt normala händelser som inträffar som t.ex. sjukdom, avbrott mm.
  4. FAKTISKT VOLYM = för efterkalkylen. Den faktiska volymen som producerats.