Kapitel 7 Självkostnadskalkylering Flashcards
Skillnader mellan självkostnadskalkylering och bidragskalkylering
Skillnaden mellan självkostnadskalkylering (periodkalkylering (divisions & normalmetoden) och orderkalkylering (påläggsmetoden & ABC) och bidragskalkylering (påläggsmetoden och ABC) ligger i hur stor andel av kostnaderna som inkluderas i kalkyleringen. Självkostnadskalkylering utmärks av fullständig kostnadsfördelning medans bidragskalkylering utmärks av ofullständig kostnadsfördelning.
Varför ställer olika kalkylsituationer olika krav på produktkalkyler?
På grund av att varje kalkylsituation är unik och därför behövs i olika situationsunika kalkyleringar. Därför kan man inte säga att en form av kalkyl är bäst utan situationen kräver unika beräkningar.
Självkostnad utmärks av…
Syftet är…
fullständig kostnadsfördelning. Företagets samtliga kostnader ska tas med. Man vill beräkna den långsiktiga kostnaden. Kan användas för objekt, avdelningar, funktioner mm.
Två grundläggande metoder för självkostnadskalkylering
Periodkalkylering och orderkalkylering
Periodkalkyleringens 3 metoder
Divisionsmetoden
Normalmetoden
Ekvivalentmetoden
Orderkalkyleringens 2 metoder
Påläggsmetoden
ABC-metoden
Divisionsmetoden är…
totalkostnad för en tidsperiod / verksamhetsvolym = självkostnad per styck
Negativt: sysselsättningsnivå tas ej med
Normalmetoden är…
(rörliga kostnader/verklig volym) + (fasta kostnader/normal volym) = självkostnad per styck
Övertäckning är
differensen mellan verklig volym och normal volym om den verkliga volymen är över den normala volymen
Undertäckning är
differensen mellan verklig volym och normal volym om den verkliga volymen är under den normala volymen
Uppdelning på kostnadsställen ger möjlighet att
se vilka delar som är “ruttna äpplen”. Viktigt för att se vart i företaget kostnader uppstår och deras utveckling över tid. Om vi inte delar upp ser vi bara det totala resultatet.
Skillnaden mellan orderkalkylering och periodkalkylering
vid periodkalkylering beräknas självkostnaden för en viss period för ett kalkylobjekt, men vid orderkalkylering sker en kalkylering oberoende av tidsaspekt. Orderkalkylering är bra när objekten skiljer sig åt markant gällande resursförbrukning t.ex. används denna metod frekvent i konsultföretag, banker mm.
Proportionalitetsprincipen
Självkostnadskalkylering av de rörliga omkostnaderna sker enligt proportionalitetsprincipen och det innebär att man väljer fördelningsnycklar som varierar proportionellt med omkostnaderna. T.ex. direkt lön och direkt material som följer verksamhetsvolymen och därmed kan omkostnaderna fördelas med dessa nycklar då de följer med volymen proportionellt.
Självkostnad =
Samtliga kostnader till dess att varan är levererad och betald. Teoretiska definitionen är “självkostnaden är kalkylobjektets särkostnader + fördelade omkostnader”. Den praktiska definitionen är “självkostnaden är kalkylobjektets direkta kostnader + fördelade omkostnader”.
Särkostnad =
när ett kalkylobjekt orsakar kostnaden helt ensam, t.ex. materialkostnader eller lönekostnader i ett konsultföretag
Samkostnad =
en kostnad som orsakas gemensamt av två eller fler kalkylobjekt, t.ex. när man använder en maskin till flera produkter
Direkta kostnader =
detta är kostnader som påförs kalkylobjektet direkt, t.ex. lön för en produktion
Omkostnader =
en kostnad som påförs objektet genom fördelning
Avskrivningar som ökar/minskar påverkar…
tillverkningsomkostnaderna
ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
\+ Direkt material (DM) \+ Direkt lön (DL) \+ Direkt teknik/maskin (DT/M) \+ Materialomkostnader (MO) \+ Tillverkningsomkostnader (TO) \+ Speciella direkta kostnader (SDK) = TILLVERKNINGSKOSTNAD (TVK) \+ Administrationsomkostnader (AO) \+ Försäljningsomkostnader (FO) \+ Direkta försäljningskostnader (DF) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)
ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
+ Direkt lön (DL)
+ Speciella direkta kostnader (SDK)
+ Tjänsteomkostnader (TO) = TJÄNSTEKOSTNAD (TK)
+ Administrationsomkostnader (AO)
+ Försäljningsomkostnader (FO)
+ Direkta försäljningskostnader (DFK) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)
ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
+ Varuomkostnader (VO)
+ Direkta hanteringskostnader (DH) = VARUKOSTNAD (VK)
+ Administrationsomkostnader (AO)
+ Försäljningsomkostnader (FO)
+ Direkta försäljningskostnader (DFK) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)
Kriterier vid omkostnadsfördelning
ORSAK/VERKAN = man vill fördela kostnaden på basis av hur objektet orsakar kostnader, t.ex. direkt material och direkt lön vid stigande volym NYTTA = rör fasta kostnader, t.ex. kostnader för en lokal, då fördelar m an kostnaden efter ytan BÄRKRAFT = omkostnader fördelas ut efter objektets förmåga att bära omkostnaden
Hur beräknas pålägg när påläggsmetoden används?
Fastställande av pålägg = omkostnader / fördelningsnyckel
Fördelningsnycklar - 3 typiska
- tid (t.ex. arbets- och maskintid)
- kvantitet / mängd (t.ex. stycken, vikt, yta)
- värde (t.ex. löne-, projekt mm)
PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Materialomkostnader
Materialomkostnader är t.ex. inköps- och förrådspersonal.
Materialomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Materialomkostnader / kvantitet direkt material (fördelningsnyckel) = pålägg
PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Tillverkningsomkostnader
Tillverkningsomkostnader är t.ex. lön indirekt produktionspersonal
Tillverkningsomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Tillverkningsomkostnader / direkt arbetstid (fördelningsnyckel) = pålägg
Maskin-/teknikomkostnader / direkt maskintid (fördelningsnyckel) = pålägg
PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Administrations och försäljningsomkostnadser
Administrationsomkostnader / tillverkningskostnad = pålägg
Försäljningsomkostnader / tillverkningsomkostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
Tjänsteomkostnader
Tjänsteomkostnader - kostnader för diverse stödaktiviteter
Tjänsteomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Tjänsteomkostnader / direkt arbetstid = pålägg
PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
Administration och försäljningsomkostnader
Administrationsomkostnader / tjänstekostnad = pålägg
Försäljningskostnad / tjänstekostnad = pålägg
PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
Varuomkostnader
T.ex. inköp, mottagning, uppackning av varor
Varuomkostnad / varupris = pålägg
Varuomkostnad / antalet inköp = pålägg
PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
AFFO
T.ex. försäkring och diverse material
Administrationsomkostnader / varukostnad = pålägg
Försäljningsomkostnader / varukostnad = pålägg
Påläggsmetoden med fördelning på kostnadsställe
Kostnadsställe = t.ex. funktion eller avdelning
För att fånga upp komplicerade verksamheters olika kostnader inom t.ex. olika typer av varor kan man använda påläggsmetoden med fördelning på kostnadsställen. Ett kostnadsställe kan vara en enhet eller en aktivitet, maskingrupp mm. Det är bra att göra kostnadsuppdelning för att samtliga produkter kanske inte går igenom alla kostnadsställen. Om man matchar produkter mm. med kostnadsställen så kan man få fram en mer rättvisande produktkostnad. Ett annat motiv till att använda kostnadsställen och uppdelning på detsamma är kostnadskontroll.
Påläggsmetoden med fördelning på service kostnadsställen
t.ex. data och transportavdelningar. Tänk att du har omkostnader t.ex. bensin som sedan hänförs till transportavdelningen som i sin tur får en uppdelning på direkt kostnadsställe som t.ex. tillverkningsomkostnad som sedan förs på objektet.
Definitioner av volym (4)
- BUDGETERAD VOLYM = en volym som bygger på förväntningar, en uppskattad volym
- NORMAL VOLYM = en volym som är uträknad som ett genomsnitt av verksamhetsvolymen
- PRAKTISK VOLYM = en volym där man räknat ut företagets teoretiska maximala volym med borträkningar runt normala händelser som inträffar som t.ex. sjukdom, avbrott mm.
- FAKTISKT VOLYM = för efterkalkylen. Den faktiska volymen som producerats.
