Kapitel 7 Självkostnadskalkylering

Question 1

Skillnader mellan självkostnadskalkylering och bidragskalkylering

Answer 1

Skillnaden mellan självkostnadskalkylering (periodkalkylering (divisions & normalmetoden) och orderkalkylering (påläggsmetoden & ABC) och bidragskalkylering (påläggsmetoden och ABC) ligger i hur stor andel av kostnaderna som inkluderas i kalkyleringen. Självkostnadskalkylering utmärks av fullständig kostnadsfördelning medans bidragskalkylering utmärks av ofullständig kostnadsfördelning.

Question 2

Varför ställer olika kalkylsituationer olika krav på produktkalkyler?

Answer 2

På grund av att varje kalkylsituation är unik och därför behövs i olika situationsunika kalkyleringar. Därför kan man inte säga att en form av kalkyl är bäst utan situationen kräver unika beräkningar.

Question 3

Självkostnad utmärks av…

Syftet är…

Answer 3

fullständig kostnadsfördelning. Företagets samtliga kostnader ska tas med. Man vill beräkna den långsiktiga kostnaden. Kan användas för objekt, avdelningar, funktioner mm.

Question 4

Två grundläggande metoder för självkostnadskalkylering

Answer 4

Periodkalkylering och orderkalkylering

Question 5

Periodkalkyleringens 3 metoder

Answer 5

Divisionsmetoden
Normalmetoden
Ekvivalentmetoden

Question 6

Orderkalkyleringens 2 metoder

Answer 6

Påläggsmetoden

ABC-metoden

Question 7

Divisionsmetoden är…

Answer 7

totalkostnad för en tidsperiod / verksamhetsvolym = självkostnad per styck

Negativt: sysselsättningsnivå tas ej med

Question 8

Normalmetoden är…

Answer 8

(rörliga kostnader/verklig volym) + (fasta kostnader/normal volym) = självkostnad per styck

Question 9

Övertäckning är

Answer 9

differensen mellan verklig volym och normal volym om den verkliga volymen är över den normala volymen

Question 10

Undertäckning är

Answer 10

differensen mellan verklig volym och normal volym om den verkliga volymen är under den normala volymen

Question 11

Uppdelning på kostnadsställen ger möjlighet att

Answer 11

se vilka delar som är “ruttna äpplen”. Viktigt för att se vart i företaget kostnader uppstår och deras utveckling över tid. Om vi inte delar upp ser vi bara det totala resultatet.

Question 12

Skillnaden mellan orderkalkylering och periodkalkylering

Answer 12

vid periodkalkylering beräknas självkostnaden för en viss period för ett kalkylobjekt, men vid orderkalkylering sker en kalkylering oberoende av tidsaspekt. Orderkalkylering är bra när objekten skiljer sig åt markant gällande resursförbrukning t.ex. används denna metod frekvent i konsultföretag, banker mm.

Question 13

Proportionalitetsprincipen

Answer 13

Självkostnadskalkylering av de rörliga omkostnaderna sker enligt proportionalitetsprincipen och det innebär att man väljer fördelningsnycklar som varierar proportionellt med omkostnaderna. T.ex. direkt lön och direkt material som följer verksamhetsvolymen och därmed kan omkostnaderna fördelas med dessa nycklar då de följer med volymen proportionellt.

Question 14

Självkostnad =

Answer 14

Samtliga kostnader till dess att varan är levererad och betald. Teoretiska definitionen är “självkostnaden är kalkylobjektets särkostnader + fördelade omkostnader”. Den praktiska definitionen är “självkostnaden är kalkylobjektets direkta kostnader + fördelade omkostnader”.

Question 15

Särkostnad =

Answer 15

när ett kalkylobjekt orsakar kostnaden helt ensam, t.ex. materialkostnader eller lönekostnader i ett konsultföretag

Question 16

Samkostnad =

Answer 16

en kostnad som orsakas gemensamt av två eller fler kalkylobjekt, t.ex. när man använder en maskin till flera produkter

Question 17

Direkta kostnader =

Answer 17

detta är kostnader som påförs kalkylobjektet direkt, t.ex. lön för en produktion

Question 18

Omkostnader =

Answer 18

en kostnad som påförs objektet genom fördelning

Question 19

Avskrivningar som ökar/minskar påverkar…

Answer 19

tillverkningsomkostnaderna

Question 20

ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN

Tillverkande företag

Answer 20

\+ Direkt material (DM)
\+ Direkt lön (DL)
\+ Direkt teknik/maskin (DT/M)
\+ Materialomkostnader (MO)
\+ Tillverkningsomkostnader (TO)
\+ Speciella direkta kostnader (SDK) = TILLVERKNINGSKOSTNAD (TVK)
\+ Administrationsomkostnader (AO)
\+ Försäljningsomkostnader (FO)
\+ Direkta försäljningskostnader (DF) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)

Question 21

ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN

Tjänsteföretag

Answer 21

+ Direkt lön (DL)
+ Speciella direkta kostnader (SDK)
+ Tjänsteomkostnader (TO) = TJÄNSTEKOSTNAD (TK)
+ Administrationsomkostnader (AO)
+ Försäljningsomkostnader (FO)
+ Direkta försäljningskostnader (DFK) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)

Question 22

ORDERKALKYLERING - PÅLÄGGSMETODEN

Handelsföretag

Answer 22

+ Varuomkostnader (VO)
+ Direkta hanteringskostnader (DH) = VARUKOSTNAD (VK)
+ Administrationsomkostnader (AO)
+ Försäljningsomkostnader (FO)
+ Direkta försäljningskostnader (DFK) = SJÄLVKOSTNAD (SJK)

Question 23

Kriterier vid omkostnadsfördelning

Answer 23

ORSAK/VERKAN = man vill fördela kostnaden på basis av hur objektet orsakar kostnader, t.ex. direkt material och direkt lön vid stigande volym
NYTTA = rör fasta kostnader, t.ex. kostnader för en lokal, då fördelar m an kostnaden efter ytan 
BÄRKRAFT = omkostnader fördelas ut efter objektets förmåga att bära omkostnaden

Question 24

Hur beräknas pålägg när påläggsmetoden används?

Answer 24

Fastställande av pålägg = omkostnader / fördelningsnyckel

Question 25

Fördelningsnycklar - 3 typiska

Answer 25

1. tid (t.ex. arbets- och maskintid)
2. kvantitet / mängd (t.ex. stycken, vikt, yta)
3. värde (t.ex. löne-, projekt mm)

Question 26

PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Materialomkostnader

Answer 26

Materialomkostnader är t.ex. inköps- och förrådspersonal.
Materialomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Materialomkostnader / kvantitet direkt material (fördelningsnyckel) = pålägg

Question 27

PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Tillverkningsomkostnader

Answer 27

Tillverkningsomkostnader är t.ex. lön indirekt produktionspersonal
Tillverkningsomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Tillverkningsomkostnader / direkt arbetstid (fördelningsnyckel) = pålägg
Maskin-/teknikomkostnader / direkt maskintid (fördelningsnyckel) = pålägg

Question 28

PÅLÄGGSMETODEN
Tillverkande företag
Administrations och försäljningsomkostnadser

Answer 28

Administrationsomkostnader / tillverkningskostnad = pålägg

Försäljningsomkostnader / tillverkningsomkostnad (fördelningsnyckel) = pålägg

Question 29

PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
Tjänsteomkostnader

Answer 29

Tjänsteomkostnader - kostnader för diverse stödaktiviteter
Tjänsteomkostnader / direkt lönekostnad (fördelningsnyckel) = pålägg
Tjänsteomkostnader / direkt arbetstid = pålägg

Question 30

PÅLÄGGSMETODEN
Tjänsteföretag
Administration och försäljningsomkostnader

Answer 30

Administrationsomkostnader / tjänstekostnad = pålägg

Försäljningskostnad / tjänstekostnad = pålägg

Question 31

PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
Varuomkostnader

Answer 31

T.ex. inköp, mottagning, uppackning av varor
Varuomkostnad / varupris = pålägg
Varuomkostnad / antalet inköp = pålägg

Question 32

PÅLÄGGSMETODEN
Handelsföretag
AFFO

Answer 32

T.ex. försäkring och diverse material
Administrationsomkostnader / varukostnad = pålägg
Försäljningsomkostnader / varukostnad = pålägg

Question 33

Påläggsmetoden med fördelning på kostnadsställe

Answer 33

Kostnadsställe = t.ex. funktion eller avdelning
För att fånga upp komplicerade verksamheters olika kostnader inom t.ex. olika typer av varor kan man använda påläggsmetoden med fördelning på kostnadsställen. Ett kostnadsställe kan vara en enhet eller en aktivitet, maskingrupp mm. Det är bra att göra kostnadsuppdelning för att samtliga produkter kanske inte går igenom alla kostnadsställen. Om man matchar produkter mm. med kostnadsställen så kan man få fram en mer rättvisande produktkostnad. Ett annat motiv till att använda kostnadsställen och uppdelning på detsamma är kostnadskontroll.

Question 34

Påläggsmetoden med fördelning på service kostnadsställen

Answer 34

t.ex. data och transportavdelningar. Tänk att du har omkostnader t.ex. bensin som sedan hänförs till transportavdelningen som i sin tur får en uppdelning på direkt kostnadsställe som t.ex. tillverkningsomkostnad som sedan förs på objektet.

Question 35

Definitioner av volym (4)

Answer 35

1. BUDGETERAD VOLYM = en volym som bygger på förväntningar, en uppskattad volym
2. NORMAL VOLYM = en volym som är uträknad som ett genomsnitt av verksamhetsvolymen
3. PRAKTISK VOLYM = en volym där man räknat ut företagets teoretiska maximala volym med borträkningar runt normala händelser som inträffar som t.ex. sjukdom, avbrott mm.
4. FAKTISKT VOLYM = för efterkalkylen. Den faktiska volymen som producerats.