Kapitel 12 Budgeteringens grunder Flashcards
Nämn 3 huvudbudgetar
- Resultatbudget (en periods framtida intäkter och kostnader)
- Likviditetsbudget (plan för hur likvida medel kommer röra sig in och ut ur företaget över en viss period, säger inget om lönsamhet),
- Budgeterad balansräkning (visar vilka tillgångar, skulder eller eget kapital ett företag planeras ha i en viss tidpunkt).
Nämn 7 delbudgetar
- Projektbudgetar (när man lägger upp planer för de olika projekt som bedrivs i verksamhet)
- Investeringsbudgetar (anskaffa något som sedan kommer bli en del av företagets balansräkning, t.ex. skaffa ett ekonomisystem)
- Produktbudgetar (utfall för olika produkter eller produktgrupper)
- Kundbudgetar (kan göras för olika stora kunder eller kunder spridda geografiskt)
- Resursbudgetar (för olika typer av resurser som t.ex. arbetskraftbudget eller materialbudget mm)
- Organisatoriska delbudgetar (dela upp företaget i avdelningar och gör budgetar efter dessa t.ex. forskningsenheten, serviceenheten mm)
- Delbudgetar efter kostnadsslag (dela upp i kostnadsslag som t.ex. inköpsbudget, personalbudget mm)
Viktigt att tänka på vid budgetering (5 saker)
- Kolla på ingående balanserna varje gång du räknar på en post i budgeteringen, annars kommer det bli fel.
- KSV (kostnad sålda varor) beräknas = IB varulager + inköp - UB varulager
- Kolla alltid igenom likviditetsbudgeten för att se om nya maskiner köpts, om nytt lån tagits som påverkar den budgeterade balansräkningen eller den budgeterade resultaträkningen.
- Checkkredit ses inte som ett vanligt lån men ska vara med som en separat post på BR skuldsida som checkkredit.
- När du räknar på eget kapital i BR så kolla om en utdelning skett och vad resultatet blir i RR eftersom detta ska in i det egna kapitalet.
Lämnad kredittid =
((Total försäljning x andel kredit försäljning) / 360) x antal genomsnittliga kreditdagar = genomsnittliga kundfordringar
Då kan vi ta försäljningen från RR och dela det med 360, sätta Y som antal genomsnittliga kreditdagar och sedan sätta UB som kundfordringar. På så sätt kan vi lösa hur många dagar vi i genomsnitt lämnar till kunderna.
Erhållen kredittid =
((Summan inköp under året x andel kredit försäljning) / 360) x antal genomsnittliga dagar = genomsnittlig kredittid leverantörer.
OBS! Här kan vi inte ta hänsyn till KSV eftersom lagret inte ska tas med i beaktningen utan bara det vi faktiskt köpt in. För att beräkna täljaren (summa inköp under året) ska vi räkna (KSV - IB varulager + UB varulager). Sen gör vi som med lämnad kredittid att vi ställer upp UB lev skuld som genomsnittlig kredittid leverantörer och Y som antalet genomsnittliga dagar och räknar ut.
En resultatbudget ställs upp enligt följande =
INTÄKTER
nettoomsättning (försäljningsbudget)
RÖRELSENS KOSTNADER
Varukostnader (varukostnadsbudget) IB varulager + inköp av varor - UB varulager
Diverse kostnader (lokaler mm)
Personalkostnader (löner, sociala avgifter, övrigt)
Avskrivningar (investeringsbudget, inventarier, nyinvesteringar)
RÖRELSERESULTAT
Räntekostnader
Ränteintäkter
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER
En likviditetsbudget ställs upp enligt följande =
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN - IB VÄRDE
INBETALNINGAR
Nettoomsättning (+IB kundfordringar - UB kundfordringar)
Nyupplåning (kapitalbudget)
= SUMMA inbetalningar
UTBETALNINGAR Varuinköp (IB lev skuld + KSV - UB lev skuld (IB-UB)= varulagerförändringar, om varulagret är negativt så blir talet negativt, alltså måste du subtrahera summan). Om du har info om vad inköpen ligger på så kan du istället ta IB lev skuld + inköp av varor - UB lev skuld. Diverse kostnader Personalkostnader Räntekostnader Amorteringar Nyinvesteringar (inköp maskin mm) = SUMMA utbetalningar
Likvida medel vid årets slut - UB värde
Genomsnittliga fordringar kund & leverantör KREDIT (formel) =
nettoomsättning x andel kreditförsäljning / 360 dagar x lämnad kredittid i dagar = genomsnittliga kundfordringar
Inköp / 360 dagar x (erhållen genomsnittlig kredittid i dagar) = genomsnittliga leverantörsskulder
Budgeterad balansräkning ställs upp enligt följande =
TILLGÅNGAR EGET KAPITAL & SKULDER
anläggningstillgångar. eget kapital
omsättningstillgångar skulder
kassa & bank
= summa = summa
Icke finansiella budgetar =
när man har värden som är svårare att översätta i kronor så kan man uträtta en mjuk budget (icke finansiell). Kan vara t.ex. marknadsandel eller nöjda medarbetare.
