Kapitel 9 - Beslutsprocesser Flashcards
Redogöra för de viktigaste anledningarna att studera beslutsprocesser i organisationer
Effektivitet - Viktigt att förstå varför vissa organisationer klarar av att fatta bättre beslut än andra. Har att göra med hur rationellt organisationer uppträder.
Hur mål, strategier och strukturer utformas - förstå de beslutsprocesser som lett fram till bestämmelser om mål, strategi och struktur. Formella organisationer är medvetet konstruerade.
Organisationskultur - beslut är viktiga symboler. Det som beslutas ger kraftiga signaler till organisationens medlemmar som sedan tolkas och tillskrivs mening.
Maktförhållanden - beslut gäller ofta fördelningen av makt mellan personer och grupper i organisationer.
Ledning - att fatta beslut är kanske den största delen av alla ledares arbete. Om de framstår som bra eller dåliga ledare bestäms i hög grad av hur de gör sina val.
Veta vad som menas med rationalitet och ge exempel på hur man fattar rationella beslut
Rationellt - anger hur man i idealfallet bör fatta beslut när man står inför ett problem.
Ideala tillvägagångssättet:
Situationen bedöms och man analyserar vad som kännetecknar problemet och vilka utmaningar det innebär.
Olika lösningar av problemet kartläggs.
konsekvenserna av de olika lösningarna värderas.
Olika konsekvenser jämförs och värderas mot varandra.
Det alternativ som har de bästa konsekvenserna väljs.
Redogöra för problem knutna till mål, som gör det svårt att handla rationellt
Mål är ofta oklara och vaga, och i många fall är målen motstridiga. Mål utvecklas faktiskt ofta när beslutet väl har fattats, och då för att legitimera beslutet.
Redogöra för föreställningen om begränsad rationalitet och precisera vad som skiljer den från föreställningen om perfekt rationalitet
Begränsad rationalitet:
Man har mål, men de är ofta rätt oklara och skiftande.
Man bedömer vissa möjliga alternativa lösningar och vissa konsekvenser av dessa alternativ.
Man bedömer alternativt sekventiellt, efter hand som man har förmåga att behandla dem.
Man väljer det första tillfredsställande alternativet som dyker upp.
Osäkerhet och oklarhet blir två centrala element i alla beslut som bygger på begränsad rationalitet.
Man väljer ett alternativ som är “tillräckligt bra”, då ingen alltid kan handla fullt rationellt eftersom ingen har full information om alla tänkbara alternativa lösningar och deras konsekvenser.
Diskutera hur IT och digitalisering påverkar beslut (automatisering, beslutsstöd och stordata)
Automatisering - IT har haft inveerkan på hur organisationer helt eller delvis automatiserar beslut. Strukturerade beslutssituationer. Maskiner får tillgång till information och ett givet mål och kan med det fatta beslut. Anpassning och inlärning är även något som gör att automatiserade beslut kan tas om exempelvis marknadsföring.
Beslutsstöd - För mer komplexa beslut fungerar inte automatisering, men där finns istället system för beslutsstöd eller expertsystem. Sådana system ska få beslutsfattarna i bättre stånd att fatta bra beslut. Göra information tillgänglig, avgöra om det är viktig kontra oviktig information och medverka till att värdera olika alternativ. Exempel på system:
Datavaruhus: Olika former av databaser med information, sökmotorer för relevant information.
Kunskapsbaserade databaser: Variant av databas, men med syfte att förmedla den senaste kunskapen om ett problem.
Sociala medier som problemlösare: Frågor kan läggas ut på sociala medier som bjuder in till brainstorming och crowdsourcing kring frågan. Kan vara både avgränsade och målinriktade.
Virtuell verklighet: Pröva beslutsalternativ i något som liknar den verkliga världen. Utifrån erfarenheten kan beslut justeras och förbättras. Laboratorium.
Stordata - Mycket av det analysarbete som görs kring ett beslut har att göra med informationsinsamling för att bättre kunna förutse vad som kommer att ske om man väljer ett visst alternativ. Ju mer information man kan analysera, desto mer kapabel blir man att förutse ett framtida utfall. Kombinationen av automatisering av beslut och beslutsstöd.
Definiera vad som kännetecknar ett beslutsforum
Exempel på beslutsforum är styrelsemöte, rekryteringsgrupp.
Tre dimensioner för kännetecken:
Mandat - Begränsar vilka ärenden som de ska ta upp. En del av strukturen som reglerar vilka problem och lösningar som är legitima i ett visst forum.
Deltagarrättigheter och deltagarplikter - Formella och informella krav om vem som ska och kan delta i ett beslutsforum.
Beslutsprocedurer - Strukturen definierar i många fall hur man ska gå till väga för att komma fram till ett beslut. Kulturen bestämmer också mer informella procedurer.
Redogöra för vad som kännetecknar en deskriptiv beslutsmodell
Modeller som har konstruerats för att beskriva och förutsäga hur människor faktiskt tänker och handlar när de fattar beslut. man gör en beskrivande analys däör man går in för att redogöra för och förklara varför människor tänker och handlar som de gör. Vad beslutsfattare faktsikt gör under de olika faserna i en beslutsprocess.
Redogöra för vad som kännetecknar en normativ beslutsmodell
Bygger på teorier om organisatorisk rationalitet. Fokus ligger på hur utformningen av den organisatoriska kontexten (mål och strategier, formell struktur, kultur och informella maktförhållanden) kan bidra till att öka sannolikheten för att det ur organisationens synvinkel fattas rationella beslut.
Redogöra för den beslutsmodell där organisationen beskrivs som en rationell aktör
Hänger samman med föreställningen att organisationer är medvetet konstruerade för att förverkliga bestämda mål. Fem sätt som den organisatoriska kontexten kan påverka det individuella tänkandet och beteendet så att det skapas förutsättningar för att organisationer ska kunna fungera som rationell aktör:
Organisationen har klara mål och strategier som ger tydliga riktlinjer för vad som måste göras för att förverkliga målen.
Tydlig definiering av vilka uppgifter som måste utföras för att organisationen ska nå målet.
Man genomför en arbetsdelning där olika uppgifter fördelas på olika enheter och olika individuella befattningar.
Arbetsdelningen fokuserar och begränsar uppmärksamheten till de som ska utföra uppgiften så att de får möjlighet att specialisera sig.
Man skapar system för att samordna de olika deluppgifterna så att de kan förverkliga gemensamma mål.
Redogöra för den beslutsmodell som kallas inkrementellt handlande
Konstruerad för att beskriva och förklara vad som sker i organisattioner där många aktörer relaivt oberoende av varandra över tid fattar ett sort antal beslut utan att det finns några klara m,ål eller riktlinjer som samordnar beslutsfatarnas beteende. Beslutsprocesserna kännetecknas av följande:
Mål sätts av enskilda beslutsfattarna, samtidigt som de analyserar alternativ och konsekvenser. Modellen påpekar att mål ofta kommer som en konsekvens av de analyser som genomförs.
Eftersom det inte finns någon tydlig skillnad mellan mål och medel är det ofta omöjligt att genomföra mål-medel-analyser såsom de rationella modellerna förutsätter. Studerar istället vad man tidigare har gjort och utvärderar effekterna.
man väljer inte den bästa åtgärden, utan den som de flesta kan enas kring.
Analysen av åtgärder och konsekvenser av måluppfyllelse är högst ofullständig.
Det fattas beslut som har begränsad räckvidd och som kan ändras på relativt kort sikt.
val avgörs utifrån vad man har gjort tidigare, vilket tonar ner betydelsen av rationella värderingar, regler och intressen. Inga stora och dramatiska beslut. Besluten sker med små steg i taget. Inte ovanlig modell i byråkratiska organisationer eftersom den typen av struktur gör organisationer traditionsbundna. Deskriptiv modell.
Redogöra för organiserad anarki (garbage can-teorin)
Modellen beskriver beslutsutfallen som ett resultat av samspelet mellan en rad oberoende beslutsfattares handlingar inom ramen för skiftande situationsvillkor som ingen har full överblick eller fullt inflytande över. Det sker så mycket samtidigt att möjligheterna att skaffa sig överblick och att styra eller påverka beslutsprocessens förlopp och resultat är starkt begränsade. Det som sker är helt ostrukturerat. Beslut sker här när de fyra strömmarna kopplas samman, det vill säga när deltagare träffas vid ett beslutstillfälle. Beslut fattas genom de förhållanden som kopplar samman de fyra oberoende strömmarna, kan ske på tre sätt:
Beslutet är ett resultat av tid. Efter hand som tiden går råkar personer som representerar vissa typer av problem och andra personer som har lösningar på de problemen träffas i ett beslutsforum.
Resultat av lärande - genom erfarenhet lär man sig hur man kan hantera situationen man befinner sig i.
Resultat av strukturella eller administrativa arrangemang som förenar deltagare med problem med personer som har lösningar.
Denna form av beslutsprocesser är förmodligen ganska vanlig i organisationer med oklara och eventuellt motstridiga mål och strategier. Individuella strategier.
Veta vad som menas med spårberoende och visa hur detta kan känneteckna beslutsprocesser över tid
Spårberoende syftar på att tidigare beslut påverkar aktuella beslut, och att beslut tycks skapa specilla spår som organisationer utvecklas efter. Spårberoendee tycks följa tre faser. I fas 1 är valmöjligheterna stora. Den kritiska vändningen kommer i övergången mellan fas 2 och 3, där beslutsspåret börjarr ta form, i regel som ett beslut som det är svårt att gå tillbaka från. Valmöjligheterna är fortfarande relativt stora, men det blir sakta men säkert allt snävare. Till slut hamnar organisationen i en fastlåsning, deet vill säga en situation där det är svårt att bryta sig ur den rad av beslut som reedan tagits. För att bryta sig ur fastlåsningsfasen krävs kreativitet för att se nya möjligheter och makt då många har knutit starka intressen till de fasta spår. Spårberoende är viktigt för att förstå negativa organisatoriska fenomen som eskalering av fel kurs, det vill säga att många organisationer fortsätterr att stödja tidigare beslut som sedan länge visat sig vara felaktiga. Det behöveer inte heller vara något negativt utan ett resultat av lärande och ett tecken på att organisationen har funnit ett bra sätt att arbeta på.
Veta vad som menas med symboliska beslut
Beslut kanske inte är avsedda att faktiskt verkställas, utan man vill visa handlingskraft eller uttrycka en åsikt. Beslutsfattarna är mer intresserade av beslutets symboliska och expressiva sidor än av att följa upp beslutet när det väl har fattats. Symboliska beslut är inriktade på att få leegitimtet genom att visa viljan att göra något utan att man nödvändigtvis har tänkt förverkliga beslutet. Detta kan ha starka effekteer på organisationers funktion och verkningssätt. Organisationeer präglas mer av geemensamma åsikterr och uppfattningar än av formella strukturer, och dessa åsikter måste skapas och vidmakthållas. Symboliska beslut ger signaler om i vilken iktning man vill att organisationen ska röra sig, kan korrt och lättfattligt ge uttryck för organisationens centrala värderingar. Ett beslut kan också vara en signal till omvärlden om handlingskraft och kan ge starka signaler utåt om de förpliktelser som organisationen tar på sig.
