Kapitel 5 - Makt Flashcards
definera begreppet makt
En person eller grupp har makt när personen eller gruppen är i stånd att påverka en situation till sin fördel. Maktbruk förekommer när en aktör lyckas få igenom sina synpunkter även om andra inte håller med.
vad innebär det att betrakta makt som en bytesrelation mellan aktörer
Bytesmakt bygger på att en aktör kontrollerar resurser som andra aktörer vill ha. En arbetsgivare har till exempel kontroll över något som en anställd önskar sig, vanligtvis ett fast jobb och belöningar. Ju mer en aktör önskar sig en nyttighet som en annan aktör har, desto större makt får den andra aktören över den första. En aktör får också mer makt ju svårare den nyttighet som aktören besitter är att tillägna sig för en annan aktör.
Redogöra för hur övertalning kan betraktas som maktanvändning
Övertalning syftar på argumentationens kraft. I diskussioner lyckas vissa personer eller grupper framföra sina synpunkter på ett sådant sätt att andra ändrar sin uppfattning om saken.
Diskutera vad som ingår i begreppet dold maktanvändning
Osynlig utövning av makt.
Människor kan utsättas för maktutövning utan att de själva vet om det, genom manipulation men också genom att somliga kontrollerar språk, normer, värderingar och/eller struktur.
Manipulering innebär att de som utsätts inte är medvetna om andras försök att påverka. Det kan vara genom att hålla undan information eller sakupplysningar som ger en oriktig bild av en situation. Systemmakt är en annan benämning som syftar på att någon har makt att utforma en struktur eller kultur i sitt eget intresse, så att andra personer arbetar för detta.
Redogör för vad som menas med begreppen intressegrupp och koalition, och varför vi använder dem i analyser av organisationer
Detta perspektiv har sin utgångspunkt i att alla organisationer besitter vissa resurser som olika intressegrupper med egna särintressen vill få tag på och kontrollera. Intressegrupp syftar på en social grupp med gemensamma intressen som är förhållandevis stabila. Koalitionen avser en sammanslutning för olika intressegrupper, men också enskilda individer, som har gemensamma intressen inom ett avgränsat ämnesområde.
Interna: anställda, ledningen och ägarna. Externa: samarbetspartner, fackföreningar, speciella intressegrupper samt offentliga myndigheter.
Redogör för de centrala maktbaser som aktörer kan ha och använda sig av i organisationer
Maktbaser = underlag för makt
Hierarkisk position
Kontroll över “dagordningen
Kontroll över information
Kontroll över arbetsuppgifter och kunskap
Personliga resurser (retorik, rykten osv)
Allianser
Känna till skillnaden mellan makt och auktoritet, och redogöra för olika typer av auktoritet
Auktoritet är inget som kommer uppifrån, från ledningen, utan är något som underordnade ger ledningen. De underordnade är källan till auktoriteten. Det innebär att man inte ifrågasätter alla former av beslut, och att inte alla beslut som det råder oenighet om möts med motstånd. Maktanvändning accepteras även om man är oense.
Legal auktoritet - Poliser, domare
Traditionell aukotitet - Religösa ledare, föräldrar i familj
Karismatisk auktoritet - Politiker, sektledare
Diskutera hur organisationsstruktur respektive organisationskultur kan främja - respektive hämma - maktanvändningen i organisationer
Främja maktanvändning
1) Hierarkisk struktur: Tydliga kommandokedjor ger chefer mer makt och kontroll över beslutsfattandet.
2) Specialisering: Experter kan använda sin unika kunskap för att utöva makt inom sitt område.
3) Byråkratiska strukturer: Regler och procedurer legitimerar och förstärker ledarens makt.
3) Karismatiska ledare: Karisma och vision kan ge ledare social och emotionell makt.
4) Prestationskultur: Effektivt beslutsfattande belönas och stärker ledarens auktoritet.
Hämma maktanvändning
1) Platt struktur: Decentraliserat beslutsfattande sprider makten och minskar ledarens kontroll.
2) Matrisstruktur: Otydliga ansvarsområden försvårar maktutövning.
3) Demokratisk kultur: Ledare måste fatta beslut i samråd med medarbetarna, vilket minskar deras makt.
4) Kultur av transparens: Öppenhet och granskning begränsar möjligheten till maktmissbruk.
Definiera olika typer av konflikter som kan uppstå i organisationer
I organisationer kan flera typer av konflikter uppstå, beroende på olika faktorer. Här är de vanligaste typerna:
Sakkonflikt: Uppstår när individer eller grupper är oeniga om fakta, data eller arbetsrelaterade sakfrågor, exempelvis mål, metoder eller resurser.
Intressekonflikt: När parter har motstridiga intressen, exempelvis fördelning av resurser, löner eller arbetsuppgifter.
Värderingskonflikt: Baseras på skillnader i personliga eller kulturella värderingar, där individer har olika syn på vad som är rätt eller fel.
Rollkonflikt: När en person eller grupp är osäker på sina roller eller får motstridiga förväntningar från olika håll inom organisationen.
Relationskonflikt: Uppstår på grund av personliga motsättningar eller negativa känslor mellan individer, exempelvis på grund av missförstånd, brist på kommunikation eller personlig konkurrens.
Strukturkonflikt: Beror på organisatoriska faktorer som otydliga hierarkier, maktobalans, eller ineffektiv kommunikation och ledarskap.
Förklara vad som ligger i fenomenet bemyndigande
Det handlar om att ge makt åt individer och grupper som tidigare haft mindre inflytande i organisationer. Traditionella sätt att fördela makt förändras, delvis på grund av nackdelarna med centralisering, men också för att det har visat sig vara avgörande för lärande inom organisationer. Genom att öka handlingsfriheten frigörs initiativ och kreativitet, vilket ger anställda möjlighet att experimentera och hitta nya sätt att lösa sina arbetsuppgifter.
Redogöra för “den skandinaviska modellen” och hur den formar maktförhållanden i organisationer
En modell som fått mycket uppmärksamhet under senare år då Norge och de skandinaviska länderna har klarat av att kombinera en hög och stabil tillväxt med en omfattande omfördelning av resurser mellan fattiga och rika. Ett kännetecken är att de anställda i hög grad är anslutna till fackföreningar.
Påverkar maktförhållanderna genom:
-Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare
-Decentralisering av makt och delaktighet
-Fokus på jämställdhet
-Betoning på kunskap och kompetensutveckling
Diskutera hur tekniska och samhälleliga förändringar har förskjutit maktförhållandena mellan olika grupper i moderna organisationer
Mål, strategi och struktur måste anpassas till tekniska förändringar, och IT kan skapa både centraliserade och decentraliserade organisationer, beroende på hur den används.
Digitalisering leder till att vissa jobb försvinner, fler maskiner tar över, och nätverkssamhället utmanar traditionella maktstrukturer genom nya möjligheter till självständigt arbete och återkoppling.
Intellektuell aktivitet ökar i betydelse, vilket gör att anställda med specialkunskap blir organisationens viktigaste resurs och skapar en maktförskjutning där makten skjuts nedåt, eftersom ledningen inte längre kan kontrollera intellektet som fysiskt kapital.
Samtidigt påverkar migrationen maktförhållandena genom försvagad facklig organisering, vilket gynnar ägarna.
