Hjärt kärl sjukdomar Flashcards

1
Q

Aterosklerosprocessen utgör till stor del grundorsaken till hjärt-kärlsjukdomar. Beskriv uppbyggnaden av den inledande fasen i denna process?

A

Det blir en endotalskada och då oxiderar LDL med hjälp av fria radikaler. Makrofager fagocyterar sen oxiderat LDL. Dem “äter ihjäl sig” och dör på plats. Fagocyterande makrofager blir nu skumceller som underhåller lokal inflammation i kärlväggen. Många skumceller blir en fettstrimma, fatty streaks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Det finns många riskfaktorer som kopplas till aterosklerosprrocessen, både de man inte kan påverka, samt de man faktiskt kan påverka.
a) icke påverkbara riskfaktorer:
b) påverkbara riskfaktorer:

A

a) ålder
b) rökning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hypertoni skiljer sig ofta åt mellan yngre och äldre personer. Ge exempel på ett blodtryck (BT) för de nydiagnostiserade patienterna nedan.
a) Helena Jonsson är 25 år:
b) Eva Björk är 68 år:

A

145/100 mmHg BT-värde hypertoni= yngre

170/75 mmHg BT-värde hypertoni= äldre

Yngre= diastoliska värdet är för högt

Äldre= systoliska värdet är för högt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Långvarig hypertoni kan skada olika organ i kroppen.
a)Ge två exempel på organsystem som kan ta skada
b) Beskriv vilken typ av skada som kan uppkomma gällande organsystemen som du nämnt i fråga a) och hur den kan upptäckas.

A

Organsystem: Hjärta
Organskada: Hjärtsvikt, om hjärtat är förstorat brukar resultatet av EKG inte bli som det ska vara

Organsystem: Blodkärlen
Organskada: ögonbottenundersökning. Där kan man se om det finns skadade blodkärl och om det är aterosklerosutveckling i kärlen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Karin Stark, 78 år var ute och gick, och drabbades plötsligt av svår bröstsmärta. Trycket i bröstet var enormt! Ambulans kommer och på EKG:t ser man förändringar som tyder på en pågående hjärtinfarkt.
a) Förklara patofysiologin vid denna diagnos gällande förändringen som sker i coronarkärlet?

A

Det har skett akut ST-höjning, ruptur, aterosklerotiskt plack har skapat en akut trombosbildning som blockerar blodkärl. Myocardceller dör omgående och det råder svår ischemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

c) Det är omgående ischemibegränsande återgärd som gäller vid en STEMI. Generellt så finns det två behandlingsalternativ att tillgå.
Nämn två behandlingsalternativ:

d) Vilket är, enligt socialstyrelsen förstahandsalternativet de två du nämnt ovan, i 5c?

e) Man bör i denna situation ha beredskap för vissa akuta komplikationer vid en STEMI. Nämn en akut komplikation:

A

c) Ballongdilation & Trombolys
d) Ballongdilaton
e) Ventrikelflimmer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Förklara vad som menas med en NSTEMI?

A

Icke ST-höjningsinfarkt, liten infarkt, coronarkärl ej helt blockerade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Olika och typiska symtom visas vid kronisk vänsterkammarsvikt respektive kronisk högerkammarsvikt. Redogör för typiska symtom och den gemensamma patofysiologin.
a) Ange ett typiskt symtom för:
Vänsterkammarsvikt:
Högerkammarsvikt:
b) Beskriv den gemensamma patofysiologin

A

Vänsterkammarsvikt: Kraftig andnöd
Högerkammarsvikt: Benödem

b) Hjärtat orkar inte effektivt pumpa vidare blodet i respektive kretslopp, uppstår stas bak i venösa återflödet, blodet liksom stockar sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vid hjärtsvikt aktiveras RAAS, som behandlingen syftar till att hämma. Förklara de två orsakerna till att RAAS är negativt vid denna diagnos.

A
  • Kärlen kontraherar vid RAAS
  • Blodvolymen ökar vid RAAS
    (dessa belastar hjärtat och ökar trycket, samt sliter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Amir Hashi, 69 år, har varit inlagd på sjukhus på grund av svår kronisk vänsterkammarsvikt och ska nu åka hem.
Redogör för två egenvårdsåtergärder som är viktiga att känna till för denna patientgrupp.

A
  • Minskar vätskeintag då vätska ökar blodvolym vilket försvårar hjärtats arbete
  • Våga sig varje dag för att hålla koll på om vätska samlats
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ange vid vilket tillstånd hjärtsäng är en relevant akutåtgärd

Varför hjälper hjärtsäng hjärtat?

A

Akut hjärtsvikt

Det minskar det venösa återflödet och underlättar för hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Stämmer in på myokardit

A
  • Risk för hjärtarytmier
  • Förhöjt troponinvärde
  • Risk för hjärtsvikt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Lungödem är ett akut, livshotande tillstånd. Beskriv patofysiologin gällande andningsbesvären vid akut lungödem

A

Vänsterkammare orkar inte pumpa vidare och det blir stockning bakåt. Skillnaden är att vid akut lungödem så pressas vätska in i alveolerna och gör andningen mycket svårare.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Lisa Santos, 60 år söker misstänkt djup ventrombos (DVT).

a) Utredning inleds för att verifiera diagnosen. vilket venprov respektive undersökning kommer att ordineras?
Venprov:
Undersökning:

b) Någon dag efter att DVT har konstaterats får Lisa plötsligt andnöd, hållsmärta, lite rethosta och även tenderas till hemoptys. Vilket akut tillstånd kan nu misstänkas?

c) Förklara patofysiologin vid det tillstånd Lisa drabbats av i fråga b.

e) Det har nu gått några månader sedan Lisa drabbades av sin DVT och hon har utvecklat venös insufficiens. Förklara varför venös insufficiens kan uppkomma efter en DVT.

f) Ange två framtida besvär som Lisa kan drabbas av på grund av den venösa insuddiciensen

A

a)D-dimer & Doppler ultraljud

b) Lungemboli

c) DVT har lossnat och åkt med det venösa åteflödet till hjärtat genom höger kammare ut till lungan, där har det bildats lungemboli

d) Lungangiografi

e) Venklaffar har skadats, (hindrar) blodet att ta sig upp

f) Venösa bensår, benödem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

a) Lars larmar på grund av akut och svår smärta i höger underben. Vilken diagnos bör misstänkas?

b) Hemma hos Lars görs omgående en klinisk undersökning av hans ben. Resultatet är viktigt att rapportera till läkaren, då det kan styrka diagnosen som misstänks i a
Nämn två kliniska undersökningar som kan användas resultatet av respektive

A

a) Artäremboli

b) Klinisk undersökning: kolls pulsen i benet

Resultat: saknas

Klinisk undersökning: Kallt/ varmt

Resultat: kallt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Teodor Koldi, 72 år, har svår arteriell insufficiens i sitt vänstra ben, med att ABI (ankel-brachialis- index) på 0,5
a) beskriv patofysiologin vid denna diagnos

b) beskriv två klassiska symtom vid svår arteriell insufficiens

c) nämn två diagnostiska metoder för svår arteriell insufficiens

d) För Teodor är både omvårdnadstagare och kirurgi relevanta behandlingsåtergärder. Redogör för ett exempel på omvårdnadsåtgärd och motivera ditt svar.

Omvårdnadsåtgärd:
Motivering:

Redogör för två exempel på kirurgiska återgärd som i första hand kan bli aktuell
Kirurgisk återgärd 1:
Motivering:

Kirurgisk återgärd 2:
Motivering:

A

a) Asteoskleros i artär som leder ner till benet, (så det kommer inte ner tillräckligt med syre)

b) Bensmärta vid fysiskaktivitet och prommenad, sår på tår

c) Ankel - brachialis - index, Tå trycks mätning

d) Omvårdnadsåtgärd: Fysisk aktivitet tex gå
Motivering: Att gå på benet ökar tillväxten av nya kärl i benet

Kirurgisk återgärd 1: Ballongdialation
Motivering: För att “töja” ut kärlet så blodet kan åka förbi plachen

Kirurgisk återgärd 2: By-pass
Motivering: Leda om blodet så benet för blod