Fallgropar, perioperativa hygienrutiner Flashcards

1
Q

“Typer” av fallgropar/misstag

A
  • Misslyckande i utförande av handling
  • Otillräcklig planering av handling
  • Oförklarliga misstag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Skillnaden mellan error och komplikation?

A
  • Error – kan undvikas, tex olika misstag

* Komplikation – ofta oundvikligt, kan bero på oförutsedda omständigheter eller sjukdomstillstånd.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför gör vi misstag?

A
  • Personbundna misstag – glömska, ouppmärksamhet, låg motivation, övermod.
  • Systemfel – misstag är ofta en effekt av brister i organisationen såsom bristande kommunikation och dokumentation, rutiner, ledarskap, utrustning mm.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är swiss cheese-modellen?

A

Utvecklats i och för industrier med hög risk för skador eller olyckor, för att få en överblick och lättare kunna jobba för att ”täcka igen hål/fallgropar” och undvika problem.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är SBAR (inom journalskrivning)?

A

Situation/problem
Bakgrund
Aktuellt tillstånd
Rekommendation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur kan en anestesiplan minimera fallgropar, vad bör den innehålla?

A

En plan att följa för både förutsedda och oförutsedda händelser under anestesin, gör en mer förberedd.

  1. Bokning och utvärdering av patient
  2. Premedicinering, förberedelse av patient, induktion och intubering
  3. Underhåll och övervakning
  4. Postoperativ omvårdnad och hemgång
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på komplikationer vid induktion

A
  • Anestesimedel injiceras på annat sätt än vad som är angivet på LM
  • Patienten exciterar vid induktion
  • Patienten får apné, kräks, aspirerar eller får andningsobstruktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär embolism?

A

Blodpropp eller luftbubbla vandrar i kärlen och täpper till (kroppen kan ta hand om luft, men oklart hur mycket)  en förträngning kan uppstå så att blodtillförsel till hjärna, hjärta, lungor kan strypas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Ge exempel på problem vid intubering och hur dessa kan förebyggas

A

• Trauma vid intubering på slemhinnor, tänder, larynx
• Trasig utrustning
• Djuret får laryngospasm
• Fel placerad – i esofagus
• För mycket eller för lite kuffad
Undvik genom att:
• Kontrollera kuffen innan
• Kontrollera reflexer innan – djuret måste sova!
• Forcera inte ner tuben, kan använda lokalbedövning eller gel
• Mät ut passande storlek på tuben noggrant
• Kontrollera kufftrycket
• Säkerställ position – monitorera C02, auskultera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan man undvika problem på den tekniska utrustningen?

A

genom regelbundna funktionstest, utbildad personal, ev uppdatering (av program, ny utrustning).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ge exempel på problem med anestesiutrustningen och hur man kan hantera dessa “fallgropar”

A

• Fel andningssystem är inkopplat
• Övertrycksventilen är stängd (berner ska vara på sp!)
• Absorbern är förbrukad
• Läckage i andningsenhet eller anestesiapparat (max 150 ml/H2O)
• För litet oxygenflöde
• För lite anestetika i förgasaren
• Överskottutsuget fungerar inte
• Andningsblåsan är för liten
• Andningsblåsan är för stor
• Trackeotuben läcker
Viktigt att kontrollera och testa program innan samt gå igenom alla instrument så att dessa är hela!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ge exempel på problem med övervakningsutrustningen samt hur det kan hanteras.

A

• Felkällor vid pulsoxymetrimätning
• Felkällor vid noninvasiv blodtryckksmätning
• Felkällor vid kapnografi
• Felkällor vid elektrokariografi, EKG
Därför viktigt att kontrollera och testa innan, samt ha koll på vem som ska kontaktas eller har extra ansvar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan man undvika att fel doser ges vid anestesi?

A
  • Väg djuret själv
  • Kontrollera mängder noggrant
  • Vid tillförsel av syre och inhalationsmedel – se till att slangar sitter i rätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ge exempel på problem som kan uppstå vid underhållet under anestesin samt hur det kan hanteras

A
  • Patienten blir ytlig i sin anestesi
  • Patienten får hypoxi/hyperkapni/hypotermi/hypertermi

Vad görs?

  • Ha koll på ansvar, kommunicera
  • Ha koll på symtom och åtgärda
  • Utvärdera – orsak?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan man göra postoperativt för att undvika komplikationer?

A
  • Fortsätt övervaka respiration, cirkulation, droger + utrustning
  • Övervaka häst när den reser sig och ha någon ansvarig
  • Hemgång – patienten ska inte gå hem innan den är tillräckligt vaken
  • Tydlig information (både mellan DÄ och personal) – ska både finnas skriftligt och muntligt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är bra att ha för att lättare hantera en akut situation?

A
  • Bestämda rutiner – vem gör vad?
  • Akutlåda med - tub, rubens blåsa, LM för återupplivning (adrenalin), LM för reversering av droger, sprutor och kanyler, instruktioner för CPR
17
Q

Hur kan man göra för att undvika kontaminering (så långt det går)?

A
  • Täck utrustning vid uppehåll i verksamheten (obs – el kopplas ur)
  • Vid risk för stänk av kroppsvätskor – plasta, skydda, flytta undan
  • Filter i narkosapparaten
  • Ta ej fram överdrivet mycket utrustning/förbrukningsmaterial
  • Undvik att flytta utrustning mellan avdelningar
  • Torka, plocka, städa så snabbt som möjligt
  • Planera ingrepp, tid på dag
  • Fyll på pappersrullar, rengöringsmedel, sprit
18
Q

Hur är instrument uppdelade i olika riskgrupper beroende på smutsighetsgrad?

A

Kritiska objekt:
•Kontakt med sterila områden
•Tex kirurgiska instrument, urinkatetrar, implantat, nålar

Semi-kritiska objekt:
•Kontakt med slemhinna
•Tex laryngoskop, termometrar, endoskop, otoskop mm

Ej kritiska objekt:
•Kontakt med intakt hud
•Tex kuffar till blodtryck, prober, EKG klämmor, värmedynor mm

19
Q

Är luft och oxygen rent vid leverans?

A

Ja, om de är medicinska (ej om fukt i rör och kopplingar, då kan bakterier växa och kontaminera systemet)

20
Q

Hur rengörs narkosapparat och övervakningsutrustning (7 steg)?

A
  1. Demontera alla delar
  2. Torka av samt kassera engångsmaterial
  3. Skölj av
  4. Rengöring beroende på instrument
    - Körs i medicinsk diskmaskin
    - Desinfekteras med desinfektionsmedel  skölj av
    - Torka innan körning i autoklav
  5. Torka av
  6. Montera på apparaten
  7. Systemkontroll
21
Q

Hur ska anestesiapparaten demonteras?

A

• Läs instruktioner
• Memorera (fota, rita av)
• Koppla bort el och gas
• Koppla bort/töm vattenfällor
• Koppla bort slangar, filter och absorber, blåsor
• Damma av luftfilter
• Packningar, glasdelar, tätningar
• Demontera ej mer än nödvändigt
• Kasta trasiga delar (beställ nya innan destruktion)
• Torka av delar direkt efter patient och innan desinfektion
Ha gott om tid och passa på att utforska funktionen av utrustningen.

22
Q

Hur ska anestesiapparaten och dess demonterade delar torkas av?

A
  • Mild tvållösning (Ph <10)
  • Om risk för smitta används alkohol (etyl- eller isopropylalkohol)
  • Torka rent från tvål med vatten
23
Q

Hur ska anestesiapparatens utrustning rengöras i diskmaskin eller manuellt, och vilka delar är det som rengörs maskinellt respektive manuellt?

A

Diskmaskin/desinfektor:
• Speciella insatser till delar i anestesiutrustningen (Q-block, insatser, ventiler mm)
• Här rengörings slangar, kopplingar mm

Manuell:
• Spola av/torka av
• Doppa ner delar i desinfektionsmedel (tex CidexOPA), låta vara i 10 min
• Spola av och spola genom ventiler och gängor
• Här rengörs ventiler, insatser, slangar mm

24
Q

Hur ska anestesiapparatens delar torkas av efter rengöring?

A
•	Blås ur vatten ur ventiler och kassetter
•	Torka manuellt
•	Låt självtorka
•	Tänk på:
-	Måste vara dammfritt
-	Montera ej tunna ventiler innan torrt
25
Q

Vad görs när alla delar monteras tillbaka på anestesiappraten efter rengöring?

A
  • Montera alla delar inkl. nya filter mm
  • Notera i loggboken att rengöring utförts
  • Lämna inte utrustningen halvmonterad/meddela om trasig
  • Vid behov, lägg till information i instruktionsboken
26
Q

Vad görs vid systemkontroll?

A
  • Kontrollera enligt rutiner och checklistor

* Dokumentera

27
Q

Ge exempel på “övrig utrustning” som hör till anestesisystemet/apparaten. Hur ska dessa rengöras?

A
  • Koldioxidabsorber – byts vid behov
  • Laryngoskop
  • Trakeotub
  • Andningsslangar
  • Andningsblåsor
  • Filter
  • Övriga slangar
  • Kuffar till BP
  • Prober till övervakningsutrustning
  • Filtar, underlägg, kläder, plast, metall

Rengörs:

  1. Läs alltid instruktioner vad materialet tål
  2. Spola/gnugga/borsta genom tuber och slangar
  3. Rengöring beroende på instrument
    - Sänk ner i vatten + såpa/tvållösning, 60-70° i 20 minuter
    - Sänk ner i Clorhexidine 0,1% i 30-60 minuter
    - 70% alkohol/clorhexidine 0,1% (prober, elkablar, BT kuffar)
    - Glutaraldehyd (gummislangar mm)
  4. Skölj av, torka
  5. Gas sterilisering