Anestesi och perioperativ omvårdnad på smådjur Flashcards
Vad betyder perioperativt?
Före, under och efter operation
Vad innebär det att ett ingrepp är elektivt?
Att ingreppet är planerat
Hur kan en operation bokas på telefon och vilka uppgifter är bra att ta upp?
- Typ av ingrepp och operation, samt om det kan bokas (elektivt) eller bör tas akut
- Kolla journal (op föregås ofta av veterinärundersökning vid tidigare besök)
- Ta uppgifter till djur (namn, art/ras, ålder, kön, ev. sjukdomar mm) och ägare (namn, kontaktuppgifter, personnummer mm)
- Kolla försäkring – aktuellt vid direktreglering
- Meddela ungefärlig kostnadsuppgift
Vilken information är bra att meddela till djurägaren innan operation?
- Bokad tid
- Rutiner/hur det går till – intag på morgonen men op under dagen, kontakt under dagen, tid för hemgång
- Fasta – ej äta men får dricka
- Bada dagen innan
Varför är det viktigt att väga djuret igen även om djurägaren berättar vad djuret väger?
DÄ kan ibland runda av neråt, viktigt att veta exakt vikt för att kunna dosera rätt mängd LM
Varför ska DÄ skriva på ett djurägarmedgivande innan op?
DÄ skriver då under att de lämnar in djuret på vissa villkor, vilket vi behöver för att ha tillåtelse att skriva in djuret (betalning, medvetna om risker, lovar att komma och hämta djuret mm)
Vad kan vara bra att ta upp som en kort anamnes när DÄ kommer för att lämna sitt djur på operation?
Fråga om djuret är fastad, sjukdomar/överkänslighet, tidigare narkoser, utomlandsvistelse, djuret preferenser (foder tex)
Varför genomförs alltid en klinisk undersökning (av vet) och klassifikation av ASA?
För att kunna planera anestesin efter det
Var skrivs djuren in inför operation när DÄ lämnat de på kliniken?
Djuret får stå på uppstallning helst med högre rumstemp, ev med tid för behandling och prover innan op (vätsketerapi, urinprov…)
Vad finns det för typer av allmän anestesi?
- Inhalation
- TIVA (total intravenös anestesi)
- PIVA (partiell intravenös anestesi)
- Dissociativ
Vad finns det för typer av lokal/regionalanestesi?
- Lokalbedövning
- Blockader
- Epidural
Varför är det viktigt att alltid ha akutläkemedel nära till hands under operation?
Ifall något skulle gå dåligt eller patienten plötsligt blir sämre under op är det bra att ha:
•Akutläkemedel – reverserande, akuta/återupplivande
•Doser – räkna ut doserna vid förberedelse av fallet, bör även finnas lathundar tillgängliga
Ge exempel på vanligt förekommande sedativa LM för premedicinering
- Alfa2-agonist: Medetomidin, Dexmedetomidin, Xylazin
- Acepromazin
- Bensodiazepin: Midazolam, Diazepam
Ge exempel på vanligt förekommande analgetiska LM för premedicinering
- Opioider: Metadon, Morfin, Buprenorfin, Butorfanol, Fentanyl
- NSAID: Meloxicam, Carprofen, Robenacoxib (Onsior)
- Lokalanestetika: Lidokain, Bupivacain
Ge exempel på vanligt förekommande antikolinergika för premedicinering
- Atropin
* Glykopyrronium
Vilken utrustning behöver förberedas och hur görs operationssalen redo innan operation?
Se till att operationssalen är redo: • Allting framplockat, värmedyna startad, lampor fungerar Narkosapparat: • Välj slangar och andningsblåsa • Se till att alla delar finns • Provtryck och dokumentera Övervakningsutrustning: • Se till att den är startad och alla delar finns Narkosbricka: • Allt som behövs till sövningen Omvårdnadsutrustning: • Bäddmaterial/kuddar, ev. värmeterapi förberedd, att uppvaket är förberett m.m. Akutvagn/-låda
Hur går induktionen till (förklara stegen kortfattat)?
- Lugn och tyst omgivning, bekvämt placerad patient
- Preoxygenera (tillför syre via mask, ta hjälp av medhjälpare)
- Anlägg/kontrollera PVK
- Administrerar induktionsmedel (tex propofol och kemainol) – dokumentera
- Håll koll på reflexer (ffa blinkreflex och käktonus), andning, puls och slemhinnor
- Intubera
- Koppla upp på anestesiapparat och övervakningsutrustning
- Dokumentera (tid, läkemedel, om något avvikande. Börja föra anestesijournal)
Hur kopplar man upp patienten på anestesiapparaten (förklara stegen kortfattat)?
- Kontrollera att bernerventilen är på SP = spontan!
- Flusha systemet med färskgas
- Anslut patienten (andningsslangar och tuben)
- Säkerställ att tub och slangar är fixerade (för att undvika drag)
- Säkerställ att djuret andas (titta på djuret, titta/känn på andningsblåsan)
- Vrid på förgasaren på lämplig inställning
Vilka typer av gas kan man ge som underhåll under operationen?
- Färskgas – syrgas (O2) och luft (kombinera)
* Anestesigas – isofluran (lila) och sevofluran (gul)
Hur förbereds djuret för ingrepp och var bör det helst ske?
- Positionera för förberedelse, se till att det ligger bekvämt
- Värmeterapi
- Raka och tvätta - stämt av område som behöver rakas med veterinär preop), bra att ha dammsug eller roller för att få bort hårrester
- Grovtvätta mekaniskt med tvål, gärna med klorhexidin
- Desinficera med klorhexidinsprit (anpassa mängd)
- Ev. ytterligare analgesi
Sker helst i förberedelserum.
Vad görs precis innan det är dags att gå in i operationssalen?
- Kontrollera - att alla slangar är lösa (risk för att dra ur tub eller pvk), har med iterering och ev. analgetika
- Koppla upp på narkosapparat och övervakningsutrustning – glöm ej att bernerventilen måste vara på spontan!
- Kontrollera narkosdjup och var beredd på ev. ytlig
- Positionera och steriltvätta patienten
Varför är det viktigt att positionera djuret så bekvämt och naturligt som möjligt?
- För att undvika muskel- och nervskador
- Undvik ögonskada
- Minska smärta intra- och postoperativt
- Minska stelhet och ömhet postoperativt
- Inte översträcka leder
Nämn några vanligt förekommande komplikationer under anestesi
- Hypotermi
- Hypotension
- Hyperkapni
- Hypokapni
Vad innebär hypotermi och vad är skillnaden på central och perifer temperatur?
Hypotermi = sänkt kroppstemperatur Central temperatur (kärntemp, kroppens inre) Perifer temperatur (extremiteter)
Vad finns det för möjliga orsaker till hypotermi?
- Läkemedelsreaktioner
- Kall omgivningstemperatur
- Små egna värmeresurser (päls, fett)
- Geriatriska, pediatriska och nedsatta individer mer utsatta
Vad kan hypotermi leda till och hur kan man förebygga att hamna där?
- Leder till – försämrad cirkulation, respiration och minskad metabolism (obs läkemedel)
- Förebyggande – genom förvärmning minst 15-30 min preanestetiskt (ta normoterm före premedicinering), förhindra avkylning
Beskriv de tre faserna av hypotermi under anestesi
• Fas I
- Induktion -> kraftig vasodilatation -> värmeförlust då värme förflyttas centralt ut perifert
- Störst temperaturfall, särskilt första 20 min
• Fas II – värmeförlusten är större än värmeproduktionen
• Fas III (vid långa op) – låga kroppstemperaturen orsakar vasokonstriktion -> stabilisering av värme -> ingen ytterligare sänkning
Vad är det absolut viktigaste att tänka på när man försöker åtgärda hypotermi?
Värm ej upp patienten för snabbt! Kan bli hypertermi istället
Ge exempel på hur man kan åtgärda hypotermi
- Värmeterapi – droppvärmare
- Minska färskgasflödet (om möjligt)
- Värmedyna
- Bubbelplast
- Filtar
- Sockor
- Droppvärmare
- Varmvattenhandskar (byt ofta)
- Värmeplattor
- Reducera rakning och desinficering
- Torra underlag
- Täck tassar, ben, öron
Vad kan orsaka hypertermi (förhöjd kroppstemp) och hur kan det åtgärdas?
- Möjliga orsaker – överdriven värmeterapi, läkemedelsreaktioner, svårighet att avge värme (ex. tjock päls + op-dukar)
- Åtgärder – ta bort värmeterapin, öka färskgasflödet, aktiv kylning (OBS kyl ej för snabbt!)
Vad kan orsaka brännskador och hur kan det åtgärdas?
- Möjliga orsaker – dålig cirkulation, tunn päls, oförmåga att röra sig (sövd = kan ej ta sig bort från värmekällan)
- Åtgärder – ”lagom” tempererade värmekällor, undvik värmekälla i direktkontakt med patienten, ha något emellan, mät temperaturen vid kontaktytan
Vad kan orsaka hypotension (lågt blodtryck) och hur kan det åtgärdas?
- Möjliga orsaker – hypovolemi, läkemedelsbiverkningar, oförmåga att reglera blodtrycket
- Åtgärder – mestadels medicinska åtgärder, vätsketerapi (bolus), blodtryckshöjande läkemedel, värmeterapi om låg kroppstemp
Vad kan orsaka hypokapni (för låg halt av koldioxid i blodet) och hur kan det åtgärdas?
- Möjliga orsaker – hyperventilering, kan vara på grund av t.ex. smärta, mekanisk överventilering
- Åtgärder – om smärtorsakad hyperventilation kan man administrera smärtlindring, ”ta över” andningen och ventilera mindre, anpassa den mekaniska ventileringen
Vad kan orsaka hyperkapni (för hög halt av koldioxid i blodet) och hur kan det åtgärdas?
- Möjliga orsaker – hypoventilering tex på grund av för djup narkos, mekanisk underventilering eller manuell ventilering
- Åtgärder – mekanisk/manuell ventilering, anpassa den mekaniska ventileringen
Vad är skillnaden på hypoxemi och hypoxi?
Hypoxemi = för låg syrehalt i blodet.
Hypoxi = syrebrist i vävnaderna.
Hypoxemi kan alltså leda till hypoxi
Vad kan orsaka hypoxemi och hur kan det åtgärdas?
- Möjliga orsaker – för låg syrgastillförsel, minskad minutvolym
- Åtgärder – öka syrgastillförseln
Vad gör man om man ventilerar patienten?
Andas åt den (?)
Med vilken utrustning kan man ventilera en patient?
Rubens blåsa, narkosapparaten eller ventilator
Hur gör man för att ventilera en patient mha narkosapparaten?
Vrid bernerventilen till 10-15 cm H2O -> titta på patientens bröstkorg (ska höjas ”lagom” mycket) samtidigt som andningsblåsan försiktigt delvis pressas ihop -> släpp trycket på andningsblåsan och vrid tillbaka bernerventilen till SP (om tillgång till ventilator kan mekanisk ventilering användas).
Vad är viktigt att övervaka vid ventilering av en patient och varför?
Övervaka EtCo2 då andetagen blir större när man ventilerar = färre andetag
Vad finns det för generell omvårdnad intraop som är viktig att inte glömma?
- Analgesi – tänk på anslagstid (måste hinna få effekt) och duration (kanske behövs iterering intraop)
- Fukta slemhinnor – framförallt inför uppvak, obehagligt för patienten
- Tårersättning – kan behöva fyllas på intraop
När och hur bör man förbereda inför uppvak?
Börja planera för uppvaket när operationen närmar sig sitt slut. • Smärtlindring och/eller sedering • Plåster/bandage • Töm urinblåsan • Planera ev. värmeterapi • Krage mm
Ge exempel på vad som kan påverka uppvakstiden
- Individen (personlighet, ras, ålder)
- Premedicinering, analgesi, anestesins längd
- Kroppstemp
- Miljö (lugn och tyst eller ej)
Vad bör man ha tillgång till vid uppvak om något går fel?
- Tillgång till syrgas
- Tillgång till reverserande och akuta läkemedel
- Möjlighet att tillkalla extra personal eller flytta djuret
- Punktutsug/bärbar absorber (för evakuering av ev. anestesigaser)
Hur går extuberingen till (beskriv kortfattat stegen)?
- Kontrollera svalg (kan behöva suga svalget om t.ex. regurgiterat intraop)
- Kontrollera reflexer (kontinuerligt)
- Kuffa ur, knyt loss gasbindan/snöret
- Extubera när återfått svalgreflex
- Var redo att kunna återintubera
- Monitorera tills patienten är vaken
Ge exempel på faktorer som kan påverka excitationsfasen och hur man kan minimera denna fas
- Faktorer som kan påverka – tex premedicinering, hur djuret somnade vid induktion, den perianestetiska omvårdnaden, ras
- Åtgärder – tyst och lugn miljö, dämpad belysning, anpassa efter djuret (tala lugnt eller tyst, beröring eller ej), analgesi, sedering, söva om
Vilka parametrar bör man fortsätta övervaka även under uppvak?
- Vakenhetsgrad
* Vitala parametrar – puls, andning, slemhinnor, temp
Nämn en vanlig komplikation under uppvak, vad det kan ge för konsekvenser och hur det kan unvikas
- Postoperativ hypotermi
- Kan leda till – förlängt uppvak, shivering (ökat syrebehov), obehag för patienten
- Undvik genom att övervaka och kontrollera temp regelbundet, värmeterapi (bairhugger bra i uppvak), ej hemgång förrän vaken och varm
Ge exempel på postoperativ omvårdnad
- Smärta – gör smärtutvärdering, ev ge analgesi
- Nutritionsbehov – beräkna RER/DER, sedan utforma utfodringsplan
- Kyla operationsområde – utforma plan för hur detta går till/hur ofta
- Bandage/sårbehandling – vilken typ, bandagebyten, hygien
- Rörelseträning – ev. fysioterapeut/rehabpersonal, individuellt schema
Vilken information bör vi ge till DÄ vid hemgång?
- Hemgångsråd
- Krage
- Ev. läkemedel
- Pigg nu men kan bli trött hemma (vanligt beteende postop)
- När och hur djuret får äta igen
- Håll djuret varmt
- Ev. smärta eller hög/läkemedelspåverkad
- Eftervård: hur hantera ev. sår, bandage eller liknande, ev. restriktioner
- Håll koll på om djuret äter, dricker, kissar och bajsar
- Tid för ev. återbesök/stygntagning
- Kontaktuppgifter till kliniken om djurägaren har ytterligare funderingar eller blir orolig
