Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Anestesi och perioperativ vårdhygien > Bedömning och behandling av akut smärta hos hund och katt > Flashcards

Bedömning och behandling av akut smärta hos hund och katt Flashcards

1
Q

Vad är elektiv kirurgi?

A

Kirurgi som egentligen inte är nödvändig för att patienten ska överleva, tex kastration.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad är smärta?

A
  • En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med en faktisk (eller hotande) vävnadsskada.
  • Det fysiologiska, neurologiska och psykologiska svaret på nociceptiva stimuli.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på faktorer hos djuret som kan påverka smärtupplevelsen

A
  • Art, ras, kön (?), ålder, temperament
  • Motivation
  • Omgivning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på tre ingrepp som förväntas ge mild, måttlig respektive kraftig smärta

A
  • Mild smärta – tex kastration
  • Moderat smärta – tex extraktion av tänder
  • Kraftig smärta – tex fraktur eller ledkirurgi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad kan djuret ha för medvetna smärtsvar?

A

Vokalisering, försvarsreaktioner, flyktreaktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad kan djuret få för omedvetna smärtsvar?

A

Avvärjningsreaktioner, autonoma reflexer, endokrina förändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Ge exempel på fysiologiska tecken på smärta

A
  • Dilatation pupiller, vidöppna ögon
  • Förändring av fysiologi
  • Ökad puls/blodtryck
  • Ökad andning
  • Piloerektion (pälsen reser sig)
  • Ökad hud- och kroppstemperatur
  • Ökad muskeltonus
  • Svettning
  • Urinering/defekering
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan hundens kroppshållning se ut vid smärta?

A
  • Ovillig att ändra position
  • Går iväg vid beröring
  • Svansen mellan benen
  • Välvd/böjd rygg
  • Vrider kroppen
  • Sänkt huvud
  • Långvarigt sittande
  • Uppdragen buk
  • Ligger i en platt, utsträckt position
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad kan hunden ha för speciella rörelser/rörelsemönster vid smärta?

A
  • Haltar
  • Minskad viktbelastning
  • Onormal gång
  • Orörlig
  • Frekventa förflyttningar – kan inte hitta en bekväm position
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan hundens aktivitet ändras vid smärta?

A
  • Orolig
  • Otålig
  • Minskad aktivitet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan hundens mimik se ut vid smärta?

A
  • Dilaterade pupiller
  • Spänner muskler
  • Håller huvudet snett
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan hunden vokalisera vid smärta?

A
  • Gnäller
  • Gråter
  • Tjuter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur kan hundens mentala status se ut vid smärta?

A
  • Aggressiv

* Försvarar öm kroppsdel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur kan man se skillnad på ett nedstämt djur och ett djur i smärta?

A

“Nedstämt” djur:
• Svårt att distrahera eller lugna
• Behandling med mer opioider hjälper inte
Djur med smärta:
• Momentant distraherad och lugnad
• Ökad eller upprepad dos av opioid är välgörande = smärtan identifierad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan kattens kroppshållning se ut vid smärta?

A
  • Sitter med krökt rygg

* Stel onormal position

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur kan kattens aktivitet ändras vid smärta?

A
  • Eftersatt pälsvård
  • Ökad putsning av öm kroppsdel
  • Upprörd eller otålig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur kan kattens mimik se ut vid smärta?

A
  • Dilaterade pupiller

* “Bekymrat” eller skrämt uttryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur kan katten vokalisera vid smärta?

A
  • Morrar
  • Väser
  • Spinner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ge exempel på smärtbeteenden hos hästar

A
  • Uppdragen buk
  • Rullar sig
  • Står med huvudet bortåt
  • Gnisslar tänder
  • Gnuggar specifikt område
  • Muskelatrofi
  • ”Pain face”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur kan man göra bedömningen av smärta mer subjektiv (hjälpmedel)?

A

Finns olika poängskalor, tex:
• Visuell Analog Skala, VAS
• “Numerical Rating Scales”, NRS
• “Composite Pain Scale”, sammansatt skala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka är de tre olika smärttrösklarna och hur kan de variera mellan individer?

A
  1. Nociceptiv tröskel (att det känns) – likartad mellan individer
  2. Smärttröskel – något variabel
  3. Smärtintoleranströskel – mycket variabel
22
Q

Hur fungerar Melobourne pain scale (kortfattat)?

A 
Bedömer fysiologi- och beteendeförändringar genom att sätta poäng, jämför sedan pre- och postoperativt.
•	Respons till beröring
•	Aktivitet
•	Position
•	Vokalisering
•	Mental status
•	HF, AF, temp, salivering, pupiller
23
Q

Hur fungerar Glasgow pain scale (kortfattat)?

A

Vanligaste idag, bygger på beteende postoperativt (både i och utanför bur)
• Vokalisering
• Aktivitet
• Respons till beröring
• Mental status
• Position
Max 24 p, ju högre poäng desto mer smärta.

24
Q

Hur uppstår smärta (kortfattat)?

A

Den uppstår genom retning av nociceptorer (smärtreceptorer) belägna i hud, muskulatur, benhinnor, inre organ och många andra vävnader. Smärtsignalen leds genom A-delta- och C-fibrer till ryggmärgen och sedan till talamus. Förbindelsen med hypotalamus ger förutsättningar för de autonoma reaktioner som hör till smärtstimuleringen.

25
Q

Vad finns det för typer av smärta (4 st)?

A
  • Nociceptiv smärta – vävnadssmärta
  • Neurogen smärta – skador på CNS (kan ge upphov till fantomsmärtor tex)
  • Psykogen smärta – smärta orsakad av psykiska sjukdomar, tex depression
  • Smärta utan känd orsak
26
Q

Vad är skillnaden på somatisk och visceral nociceptiv smärta?

A 
Somatisk smärta:
•	Muskler, skinn, ben mm
•	Vällokaliserad
Visceral smärta:
•	Nociceptorer i peritoneum och pleura
•	Diffus och svårplacerad
•	Autonoma reaktioner (illamående, svettning, hjärtklappning tex)
27
Q

Vad är en nociceptor och var finns dessa?

A
  • En specialiserad nervcell vars uppgift är att “upptäcka smärta”.
  • Nociceptorer är vardagligt kallade smärtreceptorer, och skyddar kroppen från sin omgivning genom att reagera på stimuli av potentiellt skadlig natur.

Förekomst:
• I nästan alla vävnader
• Högst koncentration i hornhinna, tandpulpa, trumhinna, hud
• Finns inte i parenkymatösa organ – men i dess hinnor

28
Q

Vad finns det för typer av skadliga stimuli som kan ge upphov till nociceptiv smärta (3 st)?

A
  • Mekanisk – högt tryck
  • Hetta
  • Inflammation – finns ”tysta” smärtreceptorer som vaknar när tex ett sår blivit inflammerat, då gör det ont
29
Q

Vad är smärtmediatorer och vad ger de för effekt?

A
  • Det är kemiska mediatorer som är en viktig komponent i nociceptoriska reflexen. Vid aktivering av nociceptorer frisätts inflammatoriska mediatorer i såret (tex histaminer, cytokiner)
  • Ger bla vasodilatation, exsudation, ökad bildning av prostanoider
30
Q

Ge tre exempel på smärtfibrer

A

A beta-fibrer, C-fibrer, A delta-fibrer

31
Q

När aktiveras A beta-fibrer?

A
  • Aktiveras av lågintensivt stimuli
  • Förmedlar normalt icke-noxisk information
  • Beröring, vibration, tryck, rörelse av extremiteter
  • Stora, myeliniserade
32
Q

När aktiveras C-fibrer?

A
  • Fibern aktiveras när receptorn utsätts för intensiv mekanisk, termisk eller kemisk stimulering.
  • Ger en smärtupplevelse som är diffus, molande och långvarig.
33
Q

När aktiveras A delta-fibrer?

A
  • svarar på intensiv mekanisk och/eller termisk stimulering

- ger en smärtupplevelse som är skarp, distinkt och omedelbar.

34
Q

Vad innebär modulering av smärta?

A

CNS kan modulera (variera) smärta genom facilitering, vilket leder till ökad smärtupplevelse, eller inhibering, vilket minskar smärtupplevelsen.

35
Q

Hur kan man modulera smärta mha läkemedel?

A
  • Antiinflammatoriska LM bromsar inflammationsreceptorer
  • Lokalanalgesi hämmar receptorer lokalt
  • Opioider – de binds vid opioidreceptorer, som finns naturligt på nervcellers cellmembran både perifert och i hjärnan, och medierar en “opioid effekt” i vilken ingår att smärta lindras, andningen saktas ned och man blir lugnare.
36
Q

Vad är PAG?

A

Peri Aqueductal Grey matter – grå massa i mitthjärnan

37
Q

Hur kan PAG modulera smärta?

A
  • Dämpar smärtsignalernas spridning till medvetande-centra
  • Aktiverar descenderande smärthämmande banor (serotonin), endorfin & dynorfin frisätts vilket hämmar den ascenderande impulsen
  • Aktiverar autonoma reflexer (HR, RR, blodtryck)
38
Q

Vad innebär preemptiv och multimodal analgesi?

A
  • Preemptiv (förebyggande)

- Multimodal (blockera smärtan på flera olika nivåer genom att använda substanser med olika verkningsmekanism)

39
Q

Ge exempel på faktorer man behöver tänka på vid val av läkemedel och metod för analgesi

A
  • Typ av smärta – akut eller kronisk
  • Smärtans ursprung och utbredning
  • Graden/intensiteten
  • Djurets art, ålder
  • Andra sjukdomar
  • Andra pågående behandlingar
  • På klinik eller hemma
40
Q

Ge exempel på analgesi preop, intraop och postop

A
  • Preop - NSAID, opioid, alfa-2-agonist.
  • Intraop - CRI med opioid ± ketamin ± lidokain (± alfa-2 agonist)
  • Postop - NSAID ± Opioid/tramadol/(alfa-2 agonist). Här är det viktigt att utvärdera smärtan och anpassa efter individen.
41
Q

Vad är skillnaden på farmakokinetik och farmakodynamik?

A
  • Farmakokenitik – vad som händer med LM i kroppen

* Farmakodynamik – vad LM gör med kroppen (tex höjd HR…)

42
Q

Vad innebär MLK?

A

Hur mycket man behöver ge av morfin, lidokain och ketamin tillsammans med isofluran för att få ett lagom narkosdjup.

43
Q

Vilka är nivåerna av smärta vi försöker komma åt med analgesi?

A
  • Perception (upplevelse av smärta)
  • Modulering (CNS)
  • Transduktion och transmission (överföring av smärtimpulser i kroppen)
44
Q

Vilka är de opioidreceptorer som stimuleras vid smärtlindring?

A 
•	Delta δ
•	Kappa κ
•	Mu μ
•	Nociceptin  
Finns främst i hjärnan, ryggmärgen, perifera neuron och digestionskanalen.
45
Q

Vad kan man få för effekt vid stimulering av μ-opioidreceptorn?

A
  • Effektivast analgesi men även andningsdepression och eufori/dysfori
  • Stimuleras av morfin, metadon, petidin, fentanyl mm
46
Q

Vad kan man få för effekt vid stimulering av κ-opioidreceptorn?

A
  • κ-stimulering ger mild analgesi, mindre andningsdepression och eufori/dysfori
  • Stimuleras av butorfanol, nalorphine
47
Q

Vad är potens, efficacy och affinitet?

A

Potens - handlar om läkemedlets kraft, dosen som krävs för att få förväntad effekt.

Efficacy – handlar om läkemedlets verkan, effekten beror på hur de interagerar med receptorn.

Affinitet (anknytning) - beror på hur starkt de binder till receptorn.

48
Q

Ge exempel på opioider som har medel-hög effekt, och kort-lång duration

A

Effekt:
• Medel – buprenorfin, butorfanol, (tramadol)
• Hög – metadon, morfin, petidin, hydromorfon
• Mkt hög – fentanyl, alfentanil, remifentanil
Duration:
• Kortast duration (minuter) − fentanyl, alfentanil, remifentanil, sufentanil
• Medellång duration – butorfanol och petidin (<90 min), metadon, morfin och hydromorfon (3-4 tim)
• Längst duration – buprenorfin (6-8 tim)

49
Q

Vad har opioider för centrala och perifera effekter?

A 
Centrala
•	Analgesi
•	Andningsdepression
•	Hostdämpande
•	Illamående och kräkningar
•	Sederande (tex hund), exciterande (tex katt)
Perifera
•	Analgesi
•	Obstipation – nedsatt motilitet (rörlighet)
•	Histaminfrisättning – blodtrycksfall
50
Q

Vad kan opioider ge för bieffekter på beteende och fysiologi?

A 
Beteende
•	Vokalisering
•	Rastlöshet
•	Hässjar
•	Tasstrampning för katter
•	Kråmar sig
Fysiologiska 
•	Bradykardi, hypotension
•	Kräkning och illamående (ffa morfin)
•	Toleransutveckling
51
Q

Vad har NSAID för effekter (önskvärda och icke önskvärda)?

A
  • Önskvärda egenskaper – antiinflammatoriska, antipyretiska, analgetiska
  • Icke önskvärda egenskaper (bl.a) – stör njurblodflödet, ökad blödningsbenägenhet, blödningar i magtarmkanalen.
52
Q

Vad har DSS för ansvar vid kring smärtbedömning och behandling?

A
  • Tillse djurets allmänna välbefinnande och kommunicera med vårdpersonal
  • Utvärdera smärta
  • Följa en perioperativ analgesiplan
  • Uppmärksamma ansvarig veterinär om djuret är i behov av ytterligare analgetika eller om du misstänker biverkningar

Anestesi och perioperativ vårdhygien (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions