Vitaminer. Flashcards

1
Q

Vi delar vanligtvis in våra vitaminer i två grupper efter deras löslighet, vilka är
dessa?

A

Fettlösliga:

  • Vit. K
  • Vit. E
  • Vit. D
  • Vit. A

Vattenlösliga:

  • Vitamin B komplex. (Vit. B1, B2, B3, B5, B6, B7, B9, B12)
  • Vit. C
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Människan kan syntetisera några av vitaminerna i kroppen, vilka är dessa?

A

Vitamin D kan bildas vid solbestrålning av huden.

Tillräckligt med niacin (Vit. B3) bildas om tillgången på tryptofan är stor i maten, dvs vid rikligt intag av protein.

Vitamin K och Biotin (Vit. B7) kan bildas med hjälp av mikroorganismer i grovtarmen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka kan orsakerna vara till att den siffra en får fram om mängden vitamin i ett
livsmedel inte alltid säkert säger hur god livsmedlet i fråga är som
vitaminkälla?

A

Orsaken kan vara:

  1. Förekomst av förstadium till vitaminer.
    - Tryptofan kan t.ex. omvandlas till Niacin (Vit. B3) i kroppen och karoten kan omvandlas till Vit. A.
  2. Biotillgänglighet (kroppens möjlighet att utnyttja ämnet).
  3. Skyddande ämnen i maten.
    - Flavonoider i svarta vinbär är exempel på ämnen som genom att själva oxideras skyddar vitamin C mot oxidation.
  4. Malabsorption.
    - Nedsatt upptag, oftast pga. sjukliga förändringar i magtarmkanalen, ger också lägre upptag av vitaminer från kosten.
  5. Förändringar vid transport och förvaring av livsmedel.
    - Tabellvärden för vitamininnehållet i olika livsmedel avser ofta råvaran. När man använder dessa uppgifter måste man ta hänsyn till de förändringar som kan ske i olika led i livsmedelshanteringen.
  6. Förlust av vitaminer som uppstår vid matberedning.
    - Förlusterna varierar med vitaminets känslighet för oxidation, syre, ljus och pH-värde samt förekomsten av katalysatorer och antioxidanter.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ge exempel på hur biotillgänglighet i maten kan påverka upptaget av Vitaminer.

A

Hämmande ämnen, s.k. antivitaminer, kan t.ex. göra ett vitamin otillgängligt i kroppen ex enzymet Tiaminas i rå fisk, som inaktiverar Tiamin (Vit. B1).

Alkalisk behandling av majs ger t.ex. högre utnyttjandegrad av Niacin (Vit. B3), eftersom Niacinet då frigörs från det protein som det varit bundet till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förklara begreppen vitaminoser, avitaminos, hypovitaminos, hypervitaminos.

A

Vitaminoser är alla sjukdomar som beror på för låg eller för hög tillförsel av ett vitamin.

Avitaminos innebär total avsaknad av ett vitamin.

Hypovitaminos betyder viss vitaminbrist.

Hypervitaminos innebär överskott av vitaminet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka frågor bör en ställa för att värdera om ett livsmedel är en god
näringskälla till ett visst näringsämne?

A
  1. Hur näringstätt är livsmedlet på ett specifikt näringsämne?
  2. Innehåller livsmedlet hämmande faktorer som kan göra näringsämnet otillgängligt?
  3. Finns det skyddande ämnen i livsmedlet? Så att näringsämnet i fråga inte oxideras.
  4. Har livsmedlet tillagats i förhand? Det kan påverka näringsämnet antingen negativt eller positivt.
    - Negativt i och med att näringsämnen kan vara känsliga för oxidation, syre, ljus och pH-värde samt förekomsten av katalysatorer och antioxidanter. Detta kan leda till förluster av näringsämnet.
    - Positivt då ex potatis och ris har mycket resistenta stärkelse som man kan genom kokning göra tillgängligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Det finns en del vitaminliknande ämnen, vilka är dessa och ge exempel på
livsmedel där dessa ämnen återfinns.

A
  • Vitamin B13 (Orotsyra):
  • Vitamin B15 (Pangamsyra):
  • Vitamin B17 (Laetril):
  • Inositol:
  • Paraaminobensosyra (PABA):
  • Ubikinon (Vit. Q):
  • Flavonoider (Vit. P):
  • Liponsyra (Tiooktansyra):
  • Kolin:
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Ge exempel på goda livsmedelskällor till vitaminer som agerar som
antioxidanter.

A

Askorbinsyra (Vit. C), karotenoider, alfatokoferol (en typ av Vit. E), flavonoider.

Karotenoider finns extremt rikligt i bär från havtorn >5000mikrogram/100g, aroniabär >2500mikrogram/100g, svarta vinbär och blåbär ca 500mikrogram/100g, hallon och krusbär ca 250mikrogram/100g och mindre i övriga bär såsom röda vinbär ca 100mikrogram/100g, lingon och jordgubbar ca 50mikrogram/100g.

Flavonoidernas undergrupp flavanoler finns som mest i frukter, frön och i grönt icke-fermenterat te samt i kakao som fermenterats. De finns i vissa grönsaker som selleri och persilja, samt i cerealier, och i skalet på citrusfrukter.

Det finns en del alfatokoferol i rapsolja, ägg och sötmandel

Askorbinsyra finns rikligt i många frukter och bär, som citrusfrukter och svarta vinbär, men även i grönsaker och rotfrukter. Finns också i potatis.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

För många mikronäringsämnen har gravida och ammande högre

rekommenderat dagligt intag än icke gravida/ammande, förklara varför.

A

Gravida:

Jod behövs för fosterutvecklingen, närmare bestämt utvecklingen av nervsystemet. Om du får i dig för lite kan det störa barnets utveckling, speciellt i fosterstadiet. Av denna orsak bör du ha koll på ditt jodintag när du är gravid. Jod finns framför allt i salt, men du hittar det även i fisk, mjölk och ägg.

Ett högre järnintag viktigt, eftersom hos flesta gravida kvinnor sänker nivån av hemoglobin i blodet under graviditet. Kött och fisk är bra källor till järn, eftersom de innehåller icke-hemjärn som väl upptas av kroppen.

Folat är extra viktig för gravida eftersom att tillväxten kräver mycket DNA-syntes. Brist på folat kan leda till fosterskador (ryggmärgsbråck).

Kalcium är viktigt för att kroppen ska må bra, både din och fostrets. Exempelvis samspelar kalcium och D-vitamin för att bilda skelettet och tänderna på rätt sätt. Kalcium hittar du i mejeriprodukter som mjölk, fil och yoghurt.

Omega-3-fettsyran DHA (dokosahexaensyra) behövs nämligen för att fostrets hjärna ska utvecklas på ett normalt sätt. Såväl DHA som omega-3-fetter i stort hittar du främst i fet fisk som sill, makrill och lax.

Ammande:

För att barnet ska få i sig tillräckligt med näring från bröstmjölken så måste de ammande ett högre RDI än de som inte ammar :)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är det för skillnad mellan genomsnittligt behov (AR) och rekommenderat
intag (RI)?

A

Genomsnittsbehov (Average Requirement, AR) är det intag som är tillräckligt för att upprätthålla god näringsbalans, funktion och tillväxt för en genomsnittsperson i en viss grupp (kön, ålder, gravida, ammande). Genomsnittsbehovet används för att fastställa rekommenderat intag.

Rekommenderat intag (RI) för vitaminer och mineraler baseras på genomsnittsbehovet och en marginal som ska täcka behovet hos praktiskt taget hela befolkningen eller gruppen. RI uttrycks som mängd per dag men avser genomsnittsintaget från kosten under en längre period, till exempel en vecka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vilka funktioner har folat (Vit. B9)?

A

Bildning av:

  • Blodkroppar.
  • Cellbildning.
  • Ämnesomsättning.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad är skillnaden mellan folat och folsyra?

A

Folat är ett samlingsnamn för både folsyra i kosttillskott och folat i kosten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ange goda livsmedelskällor för folat.

A

Inälvsmat, ärter, bönor samt gröna grönsaker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur bör tillagning ske för att folat inte ska förloras?

A

Folat är känsligt mot värme, syre, ljus och urlakning.

Ångning/mikrovågsugnstillagning/wokning är mer skonsamma sätt att tillaga livsmedel som innehåller folat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan folatbrist leda till?

A
  • Fosterskador (ryggmärgsbråck)
  • Megaglobastiskt anemi
  • Nedsatt immunförsvar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varför är folat extra viktig för gravida?

A

Eftersom att tillväxten kräver mycket DNA-syntes!

17
Q

Vilka funktioner har B12 i vår kropp?

A

Vit. B12 behövs som kofaktor för enzymerna metylmalonsyra-CoA-mutas och metioninsyntas, vilket säkerställer:

  • Bildning av DNA.
  • Återvinning av metyltetrahydrofolat (MTHF).
  • Myelinisolering av nerver.
  • Folatupptag i erytrocyter.
  • Normal omvandling av metylmalonsyra till succinat, samt homocystein till metionin.
18
Q

Vad är den s.k. ”inre faktorn”/”intrinsic factor”/”IF” ?

A

IF (intrinsic factor) är ett glykoprotein som binder sig till Vit. B12 och transporterar det till speciella receptorer i distala ileum.

19
Q

Hur skiljer sig B12 från andra vattenlösliga vitaminer?

A

Eftersom att Vit. B12 lagras i större utsträckning än övriga vattenlösliga vitaminer. Därför utvecklas bristsymtom mycket långsamt, 3-6år efter upphörd absorption, men 20-30 år om endast intaget är bristfälligt.

20
Q

Ange goda livsmedelskällor för B12?

A

De förekommer nämnvärt bara i animaliska livsmedel, t.ex. lever, kött, fisk och ägg.

21
Q

Vad kan B12 brist leda till?

A
  • Missbildade röda blodkroppar.
  • Nervskador i bl.a. hjärnan.
  • Tungan blir ibland ilsket röd och svullen.
  • Ibland ses även diarré.
22
Q

Vad är den vanligaste orsaken till B12-brist?

A

Bristande absorption pga. brist på IF.

Detta kan bero på autoimmun atrofisk gastrit, en sjukdom där magsäcken normala slemhinna tunnas ut och antikroppar mot IF finns i blodet.

Följden blir att IF inte kan binda till Vit. B12 och då fungerar inte absorptionen i nedre delen av ileum.

23
Q

Förklara ingående absorptionen av B12 genom att tydliggöra alla steg från det att vitaminet kommer till magsäcken till att förklara var vitaminet lagras.

Rita :)

A
  1. Vit. B12 binder till ett bärarprotein som finns i saliv, magsaft och tarmsaft.
  2. Bindningen till bärarproteinet bryts i duodenum vid frisättning av proteasenzym från bukspottskörteln.
  3. Vit. B12 binder till IF som bildats av parietalceller i magsäckens slemhinna.
  4. Vit. B12 bundet till IF transporteras till distala ileum där specifika receptorer för Vit. B12 finns i borstbrämen (cellens yta försedd med mikrovilli). Absorption sker.
  5. Vit. B12 binds sedan till bärarproteinet transkobalamin och kan därmed transporteras i blodet till målceller. Överskott lagras i levern.
24
Q

Vilka kan ha risk för att få brist på B12? Förklara varför.

A

Den vanligaste orsaken till bristande absorption av Vit. B12 från kosten är brist på IF.

Brist på IF kan bero på:

-

  1. Autoimmun atrofisk gastrit.

Atrofisk gastrit är en autoimmun sjukdom där magsäckens normala slemhinna tunnas ut och antikroppar mot IF finns i blodet.

Följden blir att IF inte kan binda sig till Vit. B12, och då fungerar inte absorptionen i nedre delen av ileum.

  1. Vid operationer i magsäcken.

Parietalceller som producerar IF tas bort, vilket leder till Vit. 12 brist.

-

Andra faktorer som kan påverka Vit. 12 absorptionen förutom nedsatt produktion av IF kan vara:

  1. Brist på saltsyra i magsäcken.
  2. Vid sjukdom/strålning/operation i ileum, där vitaminet tas upp, ökar också risken för Vit. B12 brist.
25
Q

I vilka två former finns vitamin D och vad skiljer dem åt ursprungsmässigt?

A

Vitamin D finns i två huvudformer:

  • Ergokalciferol (Vit. D2). Är vegetabiliskt.
  • Kolekalciferol (Vit. D3). Är animaliskt.
26
Q

Vad heter den aktiva formen av vitamin D och var aktiveras denna i kroppen?

A

Den aktiva formen av Vit. D heter kalcitriol eller 1,25-dihydroxivitamin D3 och härstammar från 25-hydroxivitamin som hydroxyleras till kalcitriol i njurarna.

27
Q

Ange 3 (4) viktiga funktioner för vitamin D.

A
  • Reglering av cirkulerande kalcium och fosfat.
  • Kalcitriol påverkar via Vit. D-receptorer ett antal gener som är involverade i cellproliferation och differentiering samt apoptos (Sida 239 för mer info).
  • Spelar en viktig roll i omsättningen av muskelprotein.
  • Vitaminet anses även påverka immunförsvaret när det gäller att förebygga och behandla t.ex. cancer, kroniska sjukdomar som typ 1-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och infektioner.
28
Q

Ange några faktorer som påverkar vår förmåga att bilda vitamin D med hjälp av solbestrålning.

A

Den kutana syntesen (syntes av Vit. D3 i huden från 7-dehydrokolesterol) påverkas av en rad faktorer som:

  • Ålder.
  • Grad av melaninpigmentering.
  • Årstid.
  • Latitud.
  • Tid på dagen.
  • Användning av solskydd.
  • Kroppens exponering.
29
Q

Vad händer vid brist på vitamin D?

A

Brist på Vit. D kan leda till:

  • Rakit hos barn och osteomalaci (benuppmjukning). Båda sjukdomarna karaktäriseras av en otillräcklig upplagring av kalcium och fosfat i benstommen.
  • Benskörhet.
  • Ökad risk för frakturer (benbrott).
  • Muskelsvaghet bland äldre, framför allt i de viktbärande musklerna i benen som är viktiga för balans och gång.
  • Risken ökar uppståndet av cancer, kroniska sjukdomar som typ 1-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och infektioner.
30
Q

Ange goda livsmedelskällor till vitamin D.

A

Fet fisk, fiskleverolja och äggula innehåller rikliga mängder med kolekalciferol (Vit. D3).

Alla andra källor är rätt så orelevanta då de återstående animaliska livsmedlen innehåller en marginell mängd Vit. D3 i jämförelse med fisk och äggula.

De vegetabiliska livsmedlen innehåller ergosterol och omvandling till ergokalciferol (Vit. D2) sker mindre effektivt än omvandlingen från 7-dehydrokolesterol till kolekalciferol.

31
Q

Behöver personer som äter växtbaserad kost vara extra uppmärksam på typ
och mängd av vitamin D i växtbaserade drycker som exempelvis havredryck
eller sojadryck?

A

Ja, eftersom att det mesta D-vitaminet man kan få via kosten kommer från fet fisk, fiskleverolja och äggula.

Så man vill se till att havredrycken och sojadrycken innehåller tillräckliga mängder av Vit. D och att den innehåller Kolekalciferol och INTE Ergokalciferol :)

32
Q

Varför ger man vitamin D profylax till spädbarn? När börjas denna profylax och
hur länge ger man det?

A

Eftersom att spädbarn inte får i sig tillräckligt med Vit. D från bröstmjölken och mat. De bör därför under de första 2 åren få tillskott med 5 droppar dagligen, vilket motsvarar 10 mikrogram per dag.

Vissa barn, t.ex. de med mörk hudfärg bör enligt NNR få tillskott längre.

33
Q

Behöver större barn och vuxna inta supplement av vitamin D, vad gäller? Se
Livsmedelsverkets hemsida:

https://www.livsmedelsverket.se/publicerat-
material/sok-publikationer/artiklar/2018/2018-nr-21-rad-om-d-vitamintillskott-
till-riskgrupper

A

Större barn och vuxna som inte äter fisk och/eller berikade produkter rekommenderas D-vitamintillskott.

Likaså rekommenderas D-vitamintillskott till större barn och vuxna som undviker solexponering.

För personer som både undviker solexponering och D-vitaminrika livsmedel rekommenderas ett högre intag av D-vitamintillskott.

34
Q

Hur sker syntes av Vit. D hormonet? Rita :)

A

:)

35
Q

Vilka vävnader/organ påverkar kalcitriol?

A

Kalcitriol påverkar benvävnaden att utlösa kalcium, vilket ökar nivån av extracellulärt kalcium i det intravasala vätskerummet.

I tarmen medverkar kalcitriol till att öka absorption av kalcium.

I njurarna ökar den reabsorptionen av kalcium.