NNR NY. Flashcards
VAD ANVÄNDS NNR TILL?
• Riktlinjer för att planera koster för olika grupper av människor.
- Skolmat.
- Äldreomsorg.
• Underlag för att ta fram kostråd i de nordiska länderna.
• Underlag för utvärdering av individers/gruppers matvanor och intag av olika näringsämnen.
• Underlag för livsmedels- och nutritionspolitik - ex folkhälsofrågor och handlingsplaner.
• Underlag för kostråd och andra hjälpmedel för att underlätta hälsosamma val.
• Underlag för information till olika grupper inom kost och näringslära.
I NNR läggs mer tonvikt på hälsosamma kostmönster än
enskilda näringsämnen. Varför?
Eftersom att det finns för närvarande en stor mängd bevis som direkt stöder vikten av specifika kostmönster för att upprätthålla god hälsa.
Dessutom är det svårt att identifiera specifika mekanismer och hälsoeffekter av enskilda näringsämnen eftersom att de flesta livsmedlen innehåller många näringsämnen samt en mängd andra potentiella bioaktiva beståndsdelar
som kan påverka biotillgänglighet, upptag och metabola svar.
Näringsämnen och andra beståndsdelar interagerar med varandra på komplexa sätt. Därför är samband mellan enskilda faktorer och kronisk sjukdom svår att identifiera och tolka.
Näringsrekommendationerna lyfter fram matvanor som
verkar förebyggande för kostrelaterade folksjukdomar, vilka sjukdomar är det?
Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och fetma.
Vad omfattar rekommendationerna för typer av referensvärden?
RI (Recommended intake): AR + 2SD.
AR (Average requirement): Genomsnittsbehovet.
UL: Upper intake level
LI: Lower intake level.
Vad är det för skillnad mellan behov av och rekommenderat intag av ett näringsämne?
Fastställning av näringsbehov sker genom mätning av vävnadsnivåer, förråd, enzymaktivitet, utsöndring, för att se vad just en specifik individ är i behov av för näringsämnen.
Den mängd av ett näringsämne som anses tillgodose det kända behovet och upprätthålla ett gott näringstillstånd hos praktiskt taget alla friska individer är rekommenderat intag.
Vad avses med rekommenderat intag (RI)?
RI avser den mängd av ett näringsämne som anses tillgodose det kända behovet och upprätthålla ett gott näringstillstånd hos praktiskt taget alla friska individer.
- Gäller per person och dag inom ett visst åldersintervall.
- Avser en längre period och för planering av kosten för grupper.
- Tar hänsyn till individuella variationer i behov och faktorer som påverkar.
Vad utgår rekommendationerna om energiintagets fördelning av fett, fettsyror, protein, kolhydrater och typ av kolhydrater från? Och vad är syftet med dessa rekommendationer?
Det rekommenderade intagsintervallet för makronäringsämnen baseras på en sammanvägd bedömning av det aktuella kunskapsläget om effekten av intaget makronäringsämnen på hälsan och/eller risken för sjukdomar.
Det rekommenderade intervallet för totalt fettintag är 25–40 E% och baseras på de rekommenderade intervallen för fettlösliga vitaminer och essentiella fettsyror.
Kolhydrater från spannmålsprodukter av fullkorn, hela frukter, grönsaker, baljväxter, rotfrukter, nötter och frön rekommenderas som den största källan till kolhydrater. Det totala kolhydratintaget i studier av kostmönster som satts i samband med minskad risk för kroniska sjukdomar ligger inom intervallet 45–60 E%.
För att få ett optimalt intag med en varierad kost enligt nordiska matvanor är ett proteinintag på 10–20 E% ett rimligt intervall. Detta proteinintag täcker behovet av essentiella aminosyror.
Reflektera kring rekommendationer av samtliga vitaminer och mineraler, behöver dessa rekommendationer uppfyllas av matintaget varje dag?
Fettlösliga vitaminer (K,E,D,A) kan lagras i lever och fettvävnad för att användas i senare skede när kroppen behöver dem.
Vitamin B12 kan lagras i levern.
Vattenlösliga vitaminer lagras inte i samma utsträckning som fettlösliga vitaminer och bör därför bör rekommendationerna för dessa vitaminer uppfyllas varje dag.
Mineraler behövs i små mängder men är livsnödvändiga eftersom vi inte själva kan tillverka dem.
Reflektera kring skillnaden mellan rekommendationer och kostråd.
Kostråd är råd om bra matvanor som visar hur man kan äta för att få i sig den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas i näringsrekommendationerna.
Näringsrekommendationerna hänvisar enbart till hur mycket av den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som man bör få i sig.
Vilka är de bakomliggande rekommendationerna i NNR som återfinns i de 5 kostråden som ges ut av Livsmedelsverket?
- Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
- Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
- Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
- Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
- Använd gärna flytande margarin eller olja.
Vilka användningsområden finns för Tallriksmodellen och Matcirkeln?
Tallriksmodellen är ett pedagogiskt sätt att visa hur maten kan fördelas på tallriken för att öka på mängden grönsaker och få en bra balans i måltiden. Den moderna tallriksmodellen finns i tre olika versioner. En anpassad för den som rör på sig enligt rekommendationerna och en annan för den som inte rör på sig så mycket, och därmed har ett mindre behov av energi. Dessutom finns en modell för äldre med nedsatt aptit.
Matcirkeln har vi till hjälp för att äta hälsosamt och varierat. Matcirkeln är en cirkel som visar vad vi bör äta under en dag för att få i oss en variation av näringsämne. Matcirkeln är indelad i olika kategorier och vi bör äta något livsmedel i varje grupp. I matcirkeln grupperas livsmedel så att de som har liknande näringsinnehåll ingår i samma grupp.
Nyckelhålsmärkning – vad ger denna symbol för information till konsumenten?
Visar det hälsosammare valet inom en livsmedelsgrupp:
- Mer fibrer och fullkorn.
- Mindre och eller bättre fett.
- Mindre socker.
- Mindre salt.
Vad är skillnaden mellan dagligt referensintag (DRI) och rekommenderat dagligt intag (RDI) enligt näringsrekommendationer?
Dagligt referensintag (DRI) används vid märkning av livsmedel när vitaminer eller mineraler ingår i näringsdeklarationen. Den visar hur många procent av det dagliga referensintaget varan innehåller av varje vitamin eller mineral. Dessa referensvärden är gemensamma för hela EU och används just vid märkning.
Rekommenderat dagligt intag (RDI) anger hur mycket av vitaminer och mineralämnen en person bör äta varje dag. RDI är en vägledning då man planerar måltider.
I NNR finns även rekommendationer kring fysisk aktivitet, vad är gällande för vuxna respektive barn?
Vuxna:
- Vuxna bör ägna sig åt minst 150 minuters medelintensiv eller minst 75
minuters högintensiv fysisk aktivitet per vecka, eller ägna sig åt en likvärdig
kombination av dessa aktivitetsnivåer. - Uthållighetsaktiviteter bör utföras i perioder av minst 10 minuter.
- För att uppnå ytterligare positiva hälsoeffekter bör vuxna öka tiden för
medelintensiv fysisk aktivitet till 300 minuter per vecka eller ägna sig åt 150
minuters högintensiv fysisk aktivitet per vecka eller en likvärdig kombination
av medel- och högintensiv fysisk aktivitet. - Minska stillasittandet.
Även om det saknas säkra belägg, finns indikationer på att 60 minuters medelintensiv fysisk aktivitet per dag eller något kortare tid med högintensiv fysisk
aktivitet krävs för att viktökning ska kunna undvikas.
Barn och tonåringar:
- Barn och tonåringar bör ägna sig åt minst 60 minuter medel- till högintensiv
fysisk aktivitet varje dag. - Fysisk aktivitet i mer än 60 minuter varje dag ger ytterligare positiva
hälsoeffekter. - Aktiviteterna bör vara så varierade som möjligt för att utveckla alla typer av
fysisk kapacitet, inklusive hjärt-lungkapacitet, muskelstyrka, smidighet,
snabbhet, rörlighet, reaktionsförmåga och koordination. Högintensiv fysisk
aktivitet, inklusive muskel- och benstärkande övningar, bör ingå minst tre
gånger per vecka. - Minska stillasittandet.
