Protein.

Question 1

Protein består av aminosyror, hur många aminosyror finns och hur många
aminosyror måste ingå för att det ska bli ett protein?

Answer 1

En proteinmolekyl är uppbyggd av ca 20 olika aminosyror. En polypeptid som är uppbyggd av fler än 50 aminosyror benämns protein. Vissa proteiner kan bestå av flera tusen aminosyror.

Det finns 9 essentiella aminosyror och 11 icke-essentiella aminosyror.

Question 2

Vad innebär det att vissa aminosyror är essentiella?

Answer 2

Essentiella aminosyror är livsnödvändiga aminosyror som människokroppen inte själv kan tillverka, och som således måste intas med födan.

Question 3

Hur många aminosyror är essentiella? Ge ett par exempel och funktioner för
dessa.

Answer 3

Det finns totalt 9 essentiella aminosyror, varav 3 av dem är grenade aminosyror (BCAA).

Lysin behövs bl.a. vid syntes av karnitin, som svarar för transporten av fettsyror över membran inne i cellerna.

Histidin finns det rikligt av i hemoglobin, och brist på histidin kan leda till svår anemi (blodbrist).

Efter dekarboxylering av histidin återstår histamin - ett fysiologiskt mycket aktivt ämne. Histamin stimulerar magsäckens saltsyraproduktion och gör att blodkärlen vidgas och blir mer genomsläppliga. Det lagras i vissa slemhinneceller, mastceller, och frisätts vid allergiska reaktioner

Question 4

Vad menas med att en aminosyra är semi-essentiell?

Answer 4

Aminosyror som kräver en annan icke-essentiell, essentiell aminosyra eller en kväveinnehållande metabolit för sin syntes, där omvandlingen är begränsad, benämns semi-essentiella.

Question 5

Hur många aminosyror räknas som semi-essentiella? Ge ett par exempel och
funktioner för dessa.

Answer 5

Det finns 6 stycken semi-essentiella aminosyror.

Ex Tyrosin som bildas i kroppen ur fenylalanin (essentiell aminosyra).

Tyrosin behövs bl.a. vid syntes av:

• Katekolaminerna andrenalin och noradrenalin.
• Neurotransmittorn dopamin.
• Sköldkörtelhormonet tyroxin (T₄).
• Hudfärgämnet melanin.

Ex Glutaminsyra (glutamat är dess saltform) ingår i flera transamineringsreaktioner då alfa-ketoglutarat bildas.

Glutamat bildar tillsammans med cystein och glycin tripeptiden glutation, som är viktig för kroppens oskadliggörande av fria radikaler.

Question 6

Vid vilka tillstånd kan aminosyror bli semi-essentiella? Specificera tillstånd och
ange aminosyra.

Answer 6

Omvandlingen från metionin till cystein samt fenylalanin till tyrosin är ofullständigt utvecklad hos barn och nyfödda barn, vilket gör cystein och tyrosin semi-essentiella.

Vid metabol stress, t.ex. vid svåra kroppsskador, kan den icke-essentiella aminosyran glutamin vara begränsad för metabolismen.

Detta kan även gälla arginin när tarmslemhinnan är påverkad.

Question 7

Ange ett flertal exempel på funktioner som protein har i kroppen, beskriv
funktionen så ingående som möjligt.

Question 8

Ange ett flertal exempel på funktioner som protein har i kroppen, beskriv
funktionen så ingående som möjligt.

Answer 8

Det finns tusentals olika enzymproteiner i människokroppen.

Flera hormoner utgörs av proteiner som är högpotenta, dvs. endast mycket låga koncentrationer behövs för att uppnå en viss effekt.

Proteiner kan fungera som receptorer, såväl i cellmembranet som i cellkärnan. Ett exempel på en membranbunden receptor är insulinreceptorn dit insulin binder, vilket ger en signal till cellen att ta in glukos. Personer med typ 2-diabetes har dessa insulinreceptorer delvis förlorat sin känslighet för insulin. Ett annat exempel är luktreceptorer i luktorganets celler som behövs för att luktsinnet ska fungera.

Dessutom finns det i cellens cytoplasma s.k. G-proteiner. Dessa proteiner är ett slags signalmolekyler som deltar i den kedjereaktion som uppstår när vissa hormoner binder till membranreceptorer och som leder till den slutgiltiga effekten inuti cellen.

Protrombin och fibrinogen är proteiner som efter omvandlingen gör att blodet koagulerar och skyddar oss från att förblöda.

Fett transporteras med s.k. lipoproteiner. Dessa innehåller skilda s.k. apolipoproteiner som känns igen av celler via specifika receptorer som aktiveras av specifika apolipoproteiner.

Question 9

Vad menas med ett proteins nativa form?

Answer 9

Proteinets ursprungliga struktur

Question 10

Vad menas med ett proteins nativa form?

Answer 10

Proteinets ursprungliga struktur (primär-, sekundär-, tertiär-, kvartärsstruktur) som bestämmer dess form, egenskaper och biologiska funktioner.

Question 11

Vad händer när ett protein denaturerar? När sker detta?

Answer 11

När proteinets nativa struktur förändras så denatureras det. Detta kan ske via uppvärmning, pH-förändring eller genom enzymatisk påverkan. Då förändras eller försvinner proteinets fysiologiska funktion.

Question 12

Vad är det som framför allt avgör proteinets kvalitet för oss människor?

Answer 12

Det är proteinets aminosyrasammansättning i förhållande till människans behov för syntes av ny vävnad och underhåll som främst avgör proteinets biologiska kvalitet.

Question 13

Vad menas med begreppet kvävefaktor? Och när är detta begrepp användbart
i praktiken?

Answer 13

De flesta proteiner har en kvävehalt som i snitt motsvarar 16%. Därför beräknas proteinhalten vanligen genom att data från en kjeldahlanalys av totalkväve multipliceras med omräkningsfaktorn 6,25. Denna faktor benämns kvävefaktorn.

Question 14

Förklara begreppet PDCAAS.

Answer 14

PDCAAS (Protein digestibility corrected amino acid score) är värdet för proteinpoäng som korrigeras för digererbarheten.

Question 15

Vad menas med proteinpoäng? När har vi nytta av att utgå från proteinpoäng?

Answer 15

Ett mått på proteinkvalitet är proteinpoäng. Det anger i vilken grad aminosyrainnehållet i ett livsmedel eller i en blandning av flera proteinkällor täcker det essentiella aminosyrabehovet.

Poängberäkningar visar på proteinets styrka och svagheter, dvs. hur väl balanserat aminosyramönstret är i förhållande till behovet.

Proteinpoäng är bra att utgå från när du behöver vara säker på att du får i dig alla essentiella aminosyror i tillräckliga mängder.

Detta gäller mer för:

• Tidigt födda barn.
• Svält.
• Proteinfattig kost.
• Begränsad kosthållning.
• Vegankost (obalanserad).

Question 16

Vad menas med digererbarhet? Är det skillnad på digererbarhet mellan olika
proteinkällor?

Answer 16

Digererbarhet är kroppens förmåga att bryta ned och ta upp aminosyror i maten.
- Anger den procentuella mängden som absorberas av proteinet.
- Animalier har väldigt hög digererbarhet (~95 %).
- Ceralier och vegetabilier har något sämre digererbarhet (85-90%).
→ Något högre proteinbehov hos vegetarianer/veganer!

Question 17

Vad innebär det att en aminosyra är begränsande?

Answer 17

Den begränsande aminosyra är den essentiella aminosyran i livsmedlet eller måltiden som finns i lägst halt i förhållande till människans behov.

Mängden av den begränsande aminosyran avgör hur mycket av de absorberade aminosyrorna som kan användas för proteinsyntes.

Question 18

Vad menas med proteiners kompletterande verkan? Ge exempel när vi måste
uppmärksamma detta i kosten.

Answer 18

Kompletterande verkan: Proteinpoängen kan höjas genom att olika livsmedel kombineras.

• Animalieprotein är fullvärdiga och har god kompletterande verkan.
• Cerealier har lågt innehåll av lysin men mycket metionin.
• Baljväxter har lågt innehåll av metionin men mycket lysin.
• Kompletteringen måste nödvändigtvis inte ske per måltid - per dygn räcker.

Den s.k. kompletterande verkan har stor praktisk betydelse när proteinet till största delen kommer från vegetabiliska livsmedel.

Question 19

När är proteinkvalité viktigt att ta hänsyn till?

Answer 19

• Tidigt födda barn.
• Svält.
• Proteinfattig kost.
• Begränsad kosthållning.
• Vegankost (obalanserad).

Question 20

Vilka livsmedel bidrar framförallt till proteinintaget?

Answer 20

Animalieprodukter bidrar i genomsnitt ca 2/3 av proteintillförseln (kött, fisk och ägg 39% och mjölkprodukter 25%).

Bröd och spannmålsprodukter är en viktig källa och bidrar med 23% av den totala genomsnittliga tillförseln.

Question 21

Är ”proteingodis” nyttigare än annat godis?

Answer 21

Va haha, om det är berikat med BCAA sure. Tänker att man ändå vill se till att godiset då bör vara ett fullständigt protein.

Question 22

Vad är genomsnittskonsumtionen av protein i Sverige per dag?

Answer 22

Genomsnittskonsumtionen av protein i Sverige är ca 100g per person och dag.

Question 23

Varför finns en varning på alla produkter med aspartam att de innehåller
aminosyran fenylalanin?

Answer 23

Det finns en folksjukdom som kallas fenylketonuri (PKU) som är en recessivt ärftlig sjukdom och beror på en enzymatisk defekt i nedbrytningen av fenylalanin till tyrosin med enzymet fenylalaninhydroxylas.

Detta leder till att dels tyrosin blir essentiell, dels toxiska metaboliter ansamlas (fenylketoner).

Dessa har en mycket uttalad skadande effekt på utvecklingen av centrala nervsystemet med bl.a. svår utvecklingsstörning som följd.

SVAR: Sötningsmedlet aspartam, som är en dipeptid mellan fenylalanin och asparaginsyra, och som används i light produkter, kan inte förtäras av personer med PKU.

Question 24

Begreppet proteinbehov är egentligen två behov i ett – ett kvantitativt och ett
kvalitativt. Förklara vad detta innebär.

Answer 24

Med proteinbehov avses den minsta mängd protein som upprätthållet önskvärd kvävebalans, dvs. täcker förluster - samt för vissa individer även täcker behovet för tillväxt och modersmjölkproduktion - samtidigt som kroppens funktioner behålls optimala.

• Kvantiteten av proteinet är mängden tillfört kväve.
• Kvaliteten innefattar aminosyrasammansättningen samt proteinets digirerbarhet.

Question 25

Vad menas med begreppet ”protein turnover”?

Answer 25

“Protein turnover” är omsättningen av protein som ingår i kroppens ständigt pågående anpassning med uppbyggnad (anabolism) samt nedbrytning av vävnader och celler (katabolism).

När kroppen är i jämvikt balanseras proteinsyntesen av proteinnedbrytningen.

Question 26

Utifrån en kostregistrering, vad måste du ta hänsyn till när proteinintaget
analyseras?

Answer 26

Energiintaget påverkar proteinbehovet!
- Täcks inte energibehovet kommer protein att användas till energi i större utsträckning
→ proteinbehovet ökar!

Proteinkvalitén?

För kostplanering är ett proteinintag på 15 E% ett lämpligt mål. Detta motsvarar
cirka 1,1 g protein per kg kroppsvikt och dag. (Enligt NNR).

För kostplanering för äldre är 18 E% en lämplig målsättning för proteinintag.
Detta motsvarar cirka 1,2 g protein per kg kroppsvikt och dag. (>65år).

Question 27

Vad är det rekommenderade intaget (RDA) protein för vuxna per kg kroppsvikt
och dag?

Answer 27

RDI: 0,83g protein/kg kroppsvikt per dag.

Vid låga energiintag kan intaget enligt rekommendationerna vara 1g protein/kg kroppsvikt per dag.

Question 28

Vad är det dagliga genomsnittsbehov (EAR) av protein för vuxna per kg
kroppsvikt och dag?

Answer 28

Expertgrupperna anger 0,66g protein per kg kroppsvikt och dag för det genomsnittliga underhållsbehovet av kväve för alla åldrar.

Question 29

Vad är rekommendationen i energiprocent? Ange för vuxna och barn.

Answer 29

Barn 6-11 månader rekommenderas 7-15 E% protein.

Barn 12-23 månader rekommenderas 10-15 E% protein.

För vuxna och barn från 2 år är rekommendationen 10-20 E% protein.

För äldre >65år är rekommendationen 15-20 E% protein.

Question 30

Varför är rekommendation av E% för protein lägre för barn (<2 år)?

Answer 30

Det finns övertygande belägg för att risken för fetma under barndomen och ungdomen ökar i takt med ökat proteinintag under spädbarnstiden och
den tidiga barndomen.

Proteinintaget bör öka från cirka 5 E% (nivån i bröstmjölk)
till intervallet på 10–20 E% för äldre barn och vuxna.

Question 31

Varför är rekommendation av E% för protein högre hos äldre?

Answer 31

Eftersom att äldre personer >65år har ett lägre energiintag och i takt med ett minskat energiintag (under 8 MJ/dag) ska protein E% ökas.

Question 32

Om fördelning (E%) av protein är högre än rekommendationen, vad kan det ha
för betydelse?

Answer 32

Mindre rum för kolhydrater och fetter att ingå i kosten.

Question 33

Varför blir det svårt att bedöma proteinintag utifrån att beräkna E%?

Answer 33

Eftersom att E% är baserad på den totala procentandelen av ett visst näringsämne, inte den totala mängden av det näringsämnet. Detta gäller givetvis för protein.