Mineraler. Flashcards
Vad menas med makro- respektive mikroelement? Vad menas med
spårelement?
Om behovet av ett mineralämne är större än 100 mg per dag kallas det makroelement.
Om behovet av ett mineralämne är mindre än 100 mg per dag kallas det mikroelement.
Vad menas med begreppet biotillgänglighet? Ange några faktorer som
påverkar denna.
Med biotillgänglighet avses den andel av ett intaget näringsämne som kan utnyttjas för biologiska funktioner i kroppen.
Begreppet omfattar såväl absorption som fördelning i kroppen samt absorption i tarmen och utnyttjande i cellerna.
Kan enskilda kosttillskott ha en hämmande effekt på upptag av specifika
mineraler? vilka i så fall?
Ja, stora doser av ett mineralämnen kan blockera absorptionen, transporten eller den biokemiska funktionen av ett annat ämne.
Detta är speciellt viktigt att ta hänsyn till när mineralämnen används som kosttillskott.
Exempelvis kan stora mängder kalcium ha en viss hämmande effekt av järnupptaget i tarmen.
Ange goda livsmedelskällor för antioxidativa mineraler.
Se: Fisk och skaldjur, ägg, njure, lever.
Zn:
_ Animaliska: Nötkött, musslor och ost.
_Vegetabiliska: Fullkornscerealier, nötter och frön.
Varför kan fullkornsprodukter hämma upptag av vissa mineraler?
Eftersom att fullkorn är när alla delar av spannmålskornet finns med, inklusive skaldelen som bl.a. innehåller fytat/fytinsyra som hämmar absorption av kalcium, järn, zink och magnesium.
Vilka funktioner har järn i kroppen?
- Huvuduppgift: Transportör av syre och elektroner. Syre transporteras i blodet bundet till hemoglobinet i de röda blodkropparna. Järn ingår också i myoglobinet i muskelcellerna.
- Järn deltar i ETC i cytokromerna, där järnets förmåga att växla mellan tvåvärd Fe²⁺ och trevärd Fe³⁺, då en elektron doneras eller tas emot, utnyttjas.
- Hemjärn ingår likaså i en rad enzymer, bl.a. katalas och peroxidas.
Hur mycket av järnet vi äter absorberas?
En person med normal järnstatus beräknas i genomsnitt absorbera omkring 15% av järnet i en blandad animalisk kost.
Varför ökar behovet av järn vid graviditet?
Runt 1000mg järn behövs till fostret, placentan och den ökade blodmängden (den större delen under sista trimestern).
Vilken typ av järn påverkas i störst utsträckning av olika kostfaktorer när det
gäller absorptionen?
Icke-hemjärn påverkas av en rad kostfaktorer som antingen hämmar eller stimulerar absorptionen.
Ange hämmande och stimulerande kostfaktorer för järnabsorption.
Stimulerande/hämmande kostfaktorer för icke-hemjärn:
\+ C-vitamin (frukt, bär) - Reducerar Fe3⁺till Fe2⁺ \+ Köttfaktorn (kött, fisk, skaldjur) \+ Syrade produkter - Fytat (fullkorn, baljväxter) - Polyfenoler (kaffe, te, kakao) - Kalcium
Stimulerande/hämmande kostfaktorer för hemjärn:
+ Köttfaktorn (kött, fisk, skaldjur)
- Kalcium (enbart i större mängder)
Vilka grupper i befolkningen har störst risk för att drabbas av järnbrist?
- Kvinnor i fertil ålder.
- Gravida (särskilt under sista delen av trimestern).
- Småbarn (särskilt under de två första levnadsåren och för dem som är för tidigt födda).
- Under snabba tillväxtperioder, t.ex. puberteten (tonåringar).
- Vissa hårt tränande kvinnor och män kan behöva öka sitt järnintag ifall deras energibehov inte täcks (elitidrottare).
- Veganer.
Långvarig järnbrist leder till slut till…? Ange symtom på detta tillstånd.
- Minskad arbetsförmåga.
- Nedsatt immunförsvar.
- Allmän trötthet.
- Håglöshet!
- Irriterbarhet.
Hur reglerar kroppen sin järnstatus?
Järn regleras i huvudsak till upptagningen i tarmepitelet.
En person med normal järnstatus beräknas i genomsnitt absorbera omkring 15% av järnet i en blandad animalisk kost.
Upptaget ökar dock vid järnbrist upp till 20% eller mer.
Vid fyllda järndepåer är upptaget betydligt lägre.
Om bildning av röda blodkroppar ökar (ökad erytropoes), ökar också absorptionen av järn. Det sker bl.a. vid lågt syrgastryck, t.ex. på högre höjder.
Ange några goda källor till järn i kosten.
Hemjärn: Kött, fågel, fisk, ägg, inälvsmat.
Icke-hemjärn: Spannmål, fullkornsbröd, baljväxter, mörka grönsaker.
Det är skillnad mellan hem-järn och icke hem-järn, förklara utförligt vad som
skiljer dessa varianter åt när det gäller:
a) Järn i maten, tillgängligt för absorption.
b) Järn i kroppen, tillgängligt i blod och i förråd.
-
Hemjärn finns främst i animaliska livsmedel såsom i kött, fågel, fisk, ägg, inälvsmat.
Omkring 25% av hemjärnet i maten absorberas och kostens sammansättning har relativt liten inverkan.
Hemjärn förekommer i alla celler. De ingår som kofaktor (prostetisk grupp) i enzymerna katalas, peroxidas och cytokromer. De ingår också i myoglobin och hemoglobin.
Huvuddelen av kroppens järn finns i hemoglobin (ca 2/3).
-
Icke-hemjärn: Spannmål, fullkornsbröd, baljväxter, mörka grönsaker.
Absorptionen av icke-hemjärn är betydligt lägre än för hemjärnet. Dessutom påverkar kostens sammansättning upptaget av icke-hemjärn mer än för hemjärnet.
Icke-hemjärn finns i blodet som s.k. serumjärn eller plasmajärn och transporteras där av proteinet transferrin, som maximalt kan binda två järnjoner per molekyl.
Huvudparten av allt icke-hemjärn är bundet till proteinet (apo)ferritin, som vid hög järntillgång kan omvandlas till hemosiderin.
Ferritin och hemosiderin förekommer huvudsakligen i lever, mjälte och röd benmärg, där de utgör ett förråd av järn.
Ferritin tycks dock förekomma i alla vävnader.
