Virulensegenskaper Flashcards

1
Q

Varför koloniserar och infekterar bakteriella patogener människor?

A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur sker kolonisation och invasion?

A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur reagerar bakterier och immun-försvaret på varandra?

A

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är en patogen?

- vilka finns det?

A

bakterier har vi på oss och många av dem orsakar ej infektioner. Finns i normalfloran och orsakar inte alltid infektion, som E.coli. Dessa heter kommensala bakterier.

Obligata patogener är såna som alltid orsakar infektioner.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vissa bakterier orsakar alltid infektion, vad kallas dessa och ge ex. på en eller två

A

obligata patogener, orsakar alltid en infektion.

ex. bacillus anthracis
mycobacterium tuberculosis
streptococcus oyogenes.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad uppstår sjukdom på grund av? (tänk bakterier nu)

A
  • proliferation av bakterier, högre antal än normalt
  • invasion av normalt sterila lokaler som blod, lungor, urinblåsa
  • Nedsatt immunförsvar hos värden pga bl.a ålder, immunsuppresiv behandling, sjukdom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad menas med olika virulensfaktorer?

A

specifika egenskaper som ger bakterien en möjlighet att orsaka en infektion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur orsakar bakteiren sjukdom?

- ge ex på 2st bakterier inom varje kategori och hur de gör

A

TOXINER
Specifika toxiner som bakterien kan producera. Som t.ex
- s. aureus producerar a-hemolysin enzymet som bryter ner röda blodkroppar och frisätter järn.
- v. cholera producerar koleratoxin vilket ger oss en kraftig diarré och ökar med det bakteriens förmåga att sprida sig via vattenmiljö + ger pat en kraftig sjukdomasbild.

KOLONISERING
Bakterier koloniserar oss gastrointestinalt (slämhinnor) eller i luftvägarna samt invasion av vävnaden som ger ett immunsvar och inflammation = symptom på patient.
- Salmonella producerar endotoxin(LPS) som ger en kraftig inflammationsreaktion i tarmen.
- M. tuberculosis ger lungpåverkan via att makrofager som kapsalar in bakterien kommer leda till skada på lungorna i deras försök att ta hand om infektionen. Kraftiga skador på lungorna hos patient sker.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilket immunförsvar är den viktigaste delen i försvar mot bakteriella infektioner, varför?
- vad kan bli problematiskt här, förklara med hjälp av vad du vet att det … immunförsvaret gör och har för verkan på patogenen

A

medfödda immunförsvaret är den viktigaste delen i försvar mot bakteriella infektioner. Identifierar snabbt patogenen och lockar till sig inflammatoriska celler som kan döda av bakterien/ta hand om den. Genom att frisätta massa cytokiner och skapa en lokal inflammation så lockas leukocyter in till infektionsstället. samtidigt finns antiinflammatoriska system som ska minska risken att cytokinerna leder till en mer systemisk påverkan.

Problem: när bakterier lyckas undvika upptäckt av det första försvaret/eller övermanna det och sprida sig mer i blodbanan. Frisättning av cytokiner som försöker bekämpa infektionen i blodbanan kan då leda till septisk chock. Detta då frisättning av cytokiner på grund av att immunförsvaret försöker bekämpa infektion leder till vasodilatation, syrebrist i vävnaden och organkollaps.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

bakterier kan leva extracellulärt eller intracllukärt vilket leder till helt olika infektion i kroppen, förklara hur en extracellulär bakterie påverkar oss?

A

Förstörs generellt via fagocytos via toll like receptors. Innan de hinner bli förstörda skadar de oftast vår vävnad via utsidan av cellen. De inducerar ett kraftigt immunsvar som i längre loppet leder till opsoniserande antikroppar och ger med det en akut sjukdom, men kortvarig.

ex.
- luftvägsinfektioner som streptococcus spp. staphylococcus spp.

  • Intestinala som salmonella spp. shigella spp.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Förklara hur en Intracellulär bakterie påverkar oss. Ge förslag på infektioner med såna.

A

Dessa växer inuti våra celler och är därför svåra för fagocyternade celler att hitta och då krävs det att cellen i sig signalerar att den är infekterad. Dessa luriga bakterier har dock lärt sig att leva i celler, när de upptäcks av immunsvaret och plockas upp av fagocyterna avdödas de ej och kan växa vidare innuti immuncellerna. Detta leder oftare till kroniska infektioner. Ofta i slemhinnorna som luftvägsinfektioner som klamydia och bakteirer som tuberkulos.

Det är svårare att få kraftigare reaktioner när bakterier växer på insidan, vilket gör att det blir svårare för immunförsvaret att rensa ut en sådan infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Kroniska infektioner kommer oftast när infektionen är svår att rensa ut av immunförsvaret, vilket vanligen förekommer i ?
A- extracellulära bakterier
B- intracellulära bakterier

A

B- intracellulära bakterier, det är då svårare att hitta bakterien av immunsvaret och reaktionen är inte lika kraftig därav blir den även svårare att rensa ut o blir kronisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

fyra kriterier för att fastställa att en mikroorganism orsakar en sjukdom

A
  1. Samma organis måste påvisas i samtliga fall av sjukdomen, och inte i friska personer
  2. Organismen måste kunna isoleras och renodlas på laboratoriet
  3. Den renodlade organismen måste ge karakteristiska sjukdomssymptom vid en experimentell infektion
  4. Organismen måste kunna återisoleras efter den experimentella infektionen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är koch´s postulat? Hur visar man att bakterien är patogen

A

Kochs postulat visar hur gen/genprodukt orsakar virulens.
Genen skall återfinnas i alla patogena stammar av organismen men saknas i icke-patogena varianter.

  1. Inaktivering av genen –> ger minskad virulens.
    (gen förstörs, minskar sjukdom)
  2. Repareras genen så återskapas virulensen.
    (gen finns igen, sjukdom kommer tillbaka)
  3. Genen måste vara uttryckt under infektion.
    (gen finns = sjukdom)
  4. Immunitet mot genprodukten bör ge skydd mot sjukdomen (inte alltid fallet)
    (immun mot gen, skydd mot att få sjukdom)

Kräver både djurmodell och genetiska metoder för genmodifiering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Är bakterier alltid patogena eller bara i mottagliga personer?

A

Det finns olika sorters bakterier, de som är primär patogener kommer vara patogena hos alla medan de som är opportunistiska kommer vara det i mottagliga personer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge ex. på primärpatogena bakterier

A
  • Vibrio cholerae
  • Bacillus anthracis
  • Mycobacterium tuberculosis
17
Q

ge ex. på opportunistiska bakterier

A
  • Pseudomonas aeruginosa
  • Escherichia coli
  • Staphylococcus aureus
18
Q

Vilka bakterier är ogärna sädda i sjukhusmiljöer och varför är det så?

A

Dessa bakterier har en medfödd motståndskraft mot antibiotika.

Enterobacter faecalis - bakteremi, UVI

Acinetobacter baumannii - lunginflammation efter intubation, hud/mjukdelsinfektioner.

Clostridium difficile - pseudomembranös kolit efter antibiotikabehandling.

19
Q

Hur sprids sjukdom?

A

Människa till människa
Djur till människa
Direkt transmission
Indirekt transmission

Då kan den spridas via kroppsöppningar

  • förtäring
  • inhalation
  • sexuell transmission
  • kateter

Skador i huden/slemhinnor

  • trauma (brännskada/sår)
  • insektsbett (zoonoser: mygg, löss, fästingar)
  • nålar/infarter/operation
20
Q

vika faktorer bestämmer värdspektrum?

A

kontakt
kolonisation
specificitet, specifika faktorer som gör att de kan överleva eller inte hos en värd

asymptomatisk bärarskap kan ske hos djur och vara symptomatisk hos människa t.ex

21
Q

vad är infektiös dos?

A

antalet patogener som behövs för att orsaka infektion

22
Q

prevention av infektioner

A

Infektionskontroll
Vacciner
Antibiotika

23
Q

Vilka är de främsta virulensfaktorerna?

A

Koloniseringsfaktorerna som
- Pili och fimbrier
Vilken typ beror på var bakterier ska fästa.
Olika genetisk bakgrund (kromosom/plasmid/fag).
Vissa kan även kontraheras (t.ex. type IV pilus).

  • Adhesiner
    Hjälper bakterien att fästa och med det undviker den mekanisk transport (t.ex via slem)
    Icke-multimeriska proteiner.
    Yttre delen av bakterier (teikoinsyra hos Grampositiva).
    Fäster sig till olika delar av värdceller (kollagen, proteoglykaner, hyaluronan, osv)
24
Q

Koloniseringsfaktor för bakterie så den kan växa. Vad använder den sig av?

A

Järn
- bakterierna behöver järn för att växa. De utsöndrar olika proteiner som sedan kelerar (fångar upp) och har stark bindning till järn, gör att de fångar upp järnjoner (sideroforer) och kan växa. Vi har väldigt lite fritt järn i kroppen

25
Q

Förutom järn behöver bakterien även annan näring, vad är det?

A

De behöver ta upp stärkelse, socker och aminosyror. Detta gör de genom att ta upp detta från maten vi äter, men de kan även börja bryta ner vår vävnad för att ta upp dessa och då sker det skador vilken ger inflammation i vävnaden.

26
Q

vad gör Glykosylhydrolaser

A

Glykosylhydrolaser: bryter ned kolhydrater till sockerarter som lättare kan tas upp av bakterien.
- bakterien B. thetaiotaomicron gör detta t.ex

27
Q

Hur kan bakterier kolonisera olika ställen? ge ex. på en sån bakterie och hur den då går till väga

A

H. Pylori kan simma från magsäcken in mot epitelet där slemhinnan har ett högre pH än magsyran.
Den förflyttar sig via flageller.

H. pylori producerar sedan även ureas som bryter ner urea till ammoniak och koldioxid och är som ett hölje för att skydda sig mot magsäckens låga pH.
Den skapar genom detta även inflammation.
H.P kan även bryta ner mycinet i slämhinnan genom produktion av ureas. Den löser upp slämhinnan i tarmen och borrar sig in där som skydd. Detta ger då sämre skydd mot det låga pH för vårt epitel vilket ger mer skador i gaster.

28
Q

Hur kan en cell ta sig in i cellen?

A

Den injicerar olika typer av proteiner i cytoplsma så cellen endocyterar bakterien eller hjälper den binda bättre till cellen.

  • Skapar hål i värdceller.
  • Inducerar endocytos.
  • Bakterien manipulerar ofta värdcellen genom att injicera proteiner in i cytoplasman.
29
Q

invasion av värdcell genom icke-fagocyterande celler

A

I mun, svalg och tarm är det vanligt med induktion av upptag i icke-fagocyterande celler (epitel). Detta sker genom produktion av invasiner som stimulerar upptag.

30
Q

Varför invaderar bakterier värdcellen

A

Näring
Gömma sig för immunsvar
Invasion av vävnad
Transport i lymfan (om det är genom fagocyterande celler att den tar sig in)

31
Q

Sekretionssystem, vilka finns och vilken bakterie använder sig av T3SS?

A
Typ III (flagell-lik)
Typ IV (pilus-lik)
Typ V (långt ytprotein)
Typ VI (fag-lik)

Bakteriella sekretionssystem
överför en ”effektor” från bakteriecellen till målcellen.

Målet kan vara en speciell typ
av cell i kroppen eller en annan bakteriecell.

Bäst beskrivet är T3SS i Yersinia, Salmonella, Shigella och Burkholderia.

32
Q

Hur kan bakterier undvika immunförsvaret? Ge 4 förslag och förklara dess innebörd?

A

Kapsel

  • svårare för fagocyterande celler att känna igen.
  • minskar antikroppsbindning och komplementaktivering då det är en dålig antigen mot polysackarider mot kapseln.

Manipulation av immunsystem

  • många orelaterade proteiner som stör igenkänning.
  • signalfunktioner som förvirrar immunsystem genom att t.ex hindra rekrytering av immunceller eller hindra fusion av lysosom med bakterieinnehållande fagosomer.

Komplementresistens

  • skydd mot komplementsystemet
  • komplementinhibitorer, hämmar komplementaktivering

Antigenvariation
- Förhindrar antikroppar att känna igen bakterier–> Antikropps-bindande proteiner
- Flera mekanismer för att skapa variation för ytproteiner, fimbrier, pili
via:
Rekombination
Promotor-inversion
Reglering

33
Q

exotoxiner vs endotoxiner

A

Exotoxiner:
Utsöndras aktivt av bakterier (”exo”)

Endotoxiner:
”Bara finns” hos bakterier (”endo”)
- Består av lipopolysackariddelen (LPS) av yttermembranet hos Gramnegativa bakterier.
- Toxinet har pyrogen effekt
- Septisk chock om det sprids i blodet vilket kan ge systemisk inflammation (INTE BRA)