Herpesvirus

Question 1

struktur av herpesvirus i stort

Answer 1

dubbelsträngade, linjära DNA virus. Har membranhölje. Kapsid, tegument.

I membranhöljet sitter virala glykoproteiner, vissa av dessa är involverade i virusets förmåga att komma undan antivirala försvaret.

Herpesvirus kan genomgå en latent infektion, har latensgener (ca 80st)

Question 2

skillnad mellan lytisk och latent infektion

Answer 2

latent infektion uppstår när de lytiska generna stängs ner och latens generna sätts på. Det sker ingen virus replikation under den latenta tiderna.

Stabilt i ett cirkulärt virus DNA.

Latens sker ofta i nervceller, leukocyter m.m medan lytiska infektioner sker i epitelceller där virus reproducerar sig massvis och leder till celldöd i slutändan.

Question 3

herpesvirus lytiska cykel

Answer 3

kapsylen dockar vid en kärnpol och det virala DNA importeras in i kärnan. De tidiga generna genomgår replikation och först sedan ut ur kärnan
delas in i olika steg

• Immediate early (IE)
  Reglering av virus genuttryck och cellulära funktioner. Här behövs aTIF för initiering.
  (ICP0, ICP4, ICP27)
• Early genes (E)
  Tidiga E-gener uttrycker ett stort antal proteiner som behövs för viral DNA replikation (t.ex DNA polymeras, Tymidinkinas)
• late genes (L)
  Sena gener, kapsidproteiner, glykoproteiner

I tegumentet finns det proteiner som uttrycks under den tidiga eller sena fasen (har ej funktion i sena fasen)

Question 4

vilken är den viktigaste proteinet som behövs för att herpesvirus ska komma igång?

Answer 4

alphaTIF
- ett transkriptions initiationsprotein som finns i tegmentet, transporteras med DNA in till kärnan och den behövs för att dra igång transkription av de omedelbart tidiga generna (IE)

Question 5

Beskriv lite vad alphaTIF gör?

Answer 5

alpha TIF är för poducerad och den ställer om en cellulär transkribtionsfaktor (Oct1), finns i vanliga icke-sjuka kärnor men är en rätt dålig transkribtionsfaktor. aTIF binder och rekryterar HCF (host cell factor) och oct1. Konformationsändring leder till att oct1 i stället binder till virusspecifika promotorer. När alphaTIF binder den så kommer specificitet av Oct1 att ändras och komplexet blir en stark transkribtionsfaktor som leder till att de första IE generna drar igång snabbt sin transkription.

Question 6

herpes DNA i kärna vs i kapsiden?

Answer 6

är vanligt linjärt i kapsiden, cirkulariseras inne i kärnan och blir sen konkatemeriskt DNA. Kan replikeras via rullande cirkel och många genom kan klyvas in.

Question 7

Herpes simplexvirus 1 och 2 (HSV1,HSV2)

Answer 7

Lytisk infektion i mukösa epitel som sprids via saliv, sekret, sex.

I början ofta mild primärinfektion och begränsad till vävnad vid infektionsstället.

Nästan enbart lokala infektioner, mkt sällan systemiska infektioner

Question 8

Latens i HSV, vart sitter de i HSV1 vs HSV2?

Answer 8

i sensoriska ganglier, trigeminus (kraniala) i HSV1 och sakrala i HSV2

Question 9

Hur reaktiveras HSV1/HSV2

Answer 9

via munsår eller genitala sår. Reaktivering av HSV1 i genitalregionen är mkt ovanligare.
Finns en asymptomatisk reaktivering som pågår hela tiden och säkerställer att viruset kan sprida sig.

Question 10

När blir reaktivering av HSV1 och 2 farligt?

Answer 10

• Hos barn/nyfödda
• De med nedsatt immunförsvar
• Om viruset tar sig ifrån ganglierna upp till hjärnan, encefalit (då är HSV1 den vanligaste orsaken)
• Keratit
• Vissa former av facialispares

Question 11

Vilken behandling finns mot HSV1 och HSV2?

Answer 11

Antiviralbehandling (acyklovir), kan dämpa infektionen när man har drabbats.

Hos nyfödda som drabbas eller vid pågående infektion inför en förlossning så kan man göra kejsarsnitt så att barnet ej ska få en infektion ifall de föds vaginalt.

Question 12

Hur etablerar viruset en latens?

- varför sker ingen immun respons vid en latent infektion?

Answer 12

cellmedierade immunförsvaret kommer raskt begränsa infektionen och bilda immunitet, men innan detta har slagit in kommer viruset att fästa vid receptorer på nervändar. Ta sig in i dessa. Vandra upp genom receptorerna som i en lytisk infektion och ta sig in i kärnan.

I kärnan kommer de lytiska generna stängas av och latensgener sätts på.

Har man ej produktion av lytiska gener, delar sig nervcellerna inte och då det ej finns en viral infektion kommer det heller ej ske en immun respons.

Det virala DNA:t som tagit sig in i cellen kommer ligga där tyst och ej göra någon verkan (ett tag). Då och då kommer det ske att viruset reaktiveras och slår på sina lytiska gener för att reproduceras. I detta fall blir det bara en lokal verkan då det bara är de celler som infekteras av de nervtrådar med den latenta infektionen som kommer påverkas. I detta fall kan man se et munsår.

Det läker snabbt och går behandlas då det ej finns en lokal immunitet.

Det är just från de trigeminala ganglierna som viruset kan vid reaktivering sprida sig till CNS. Infektion av ögat t.ex kan ske genom att man petar med virus på fingrarna och överför det till ögat som sedan för vidare infektionen till CNS.

Question 13

Varför sker ingen immun respons vid en latent infektion?

Answer 13

Har man ej produktion av lytiska gener, delar sig nervcellerna inte och då det ej finns en viral infektion kommer det heller ej ske en immun respons.

Kroppen känner sig inte attackerad så den behöver inte attackera tillbaka kan man säga.

Question 14

Vad sker med det virala DNA:t som tagit sig in i cellen vid en latent infektion?
Kommer det reaktiveras eller ligga “dött” hela tiden? vad sker då?

Answer 14

Det virala DNA:t som tagit sig in i cellen kommer ligga där tyst och ej göra någon verkan (ett tag). Då och då kommer det ske att viruset reaktiveras och slår på sina lytiska gener för att reproduceras. I detta fall blir det bara en lokal verkan då det bara är de celler som infekteras av de nervtrådar med den latenta infektionen som kommer påverkas. I detta fall kan man se et munsår.

Det läker snabbt och går behandlas då det ej finns en lokal immunitet.

Question 15

Hur kan en latent virus sprida sig till CNS? ge ex.

Answer 15

Det är från de trigeminala ganglierna som viruset kan vid reaktivering sprida sig till CNS. Infektion av ögat t.ex kan ske genom att man petar med virus på fingrarna och överför det till ögat som sedan för vidare infektionen till CNS.

Question 16

Varför etableras den latenta fasen och vad gör att de lytiska generna stängs av?

Answer 16

Den infekterade cellen har en förmåga att kromatinisera (packa ihop) DNA så att gener inte längre kan avläsas. I den lytiska infektionen finns det relativt få nukleosomer och det blir en effektiv transkribtion (bra tillträde för RNA-pol) när det kommer in i nervcellen så kommer den cellulära kromatinstrukturen med sina nedstängande markörer (deaktivering av histoner) göra att merparten tystas. Inget annat än LAT läses av. Så 1. Kromatinisering vilket försvårar avläsning.

2. Brist på aktivator pga mindre transportör pga nervcellens miljö.
   Alfa-TIF behövs för att starta transkribtion av IE (immidiate early)-genen och den måste ta sig till cellkärnan för att kunna göra det. Det behövs även HCF.
   - Mellan munhåla och trigeminalganglie finns det ett avståndshinder där alfa-TIF har svårt att nå kärnan. Bärfaktorn HCF är inte heller lika vanlig i nervceller som i epitelceller. Alltså det finns en begränsning av transportör vilket ger brist på aktivator och därför en försvåring för de lytiska generna att reproduceras.

Question 17

kort - varför sker ingen lytisk infektion i nervcellen? (oftast epitelcellen istället)

Answer 17

• Cellinducerad kromatinisering
• αTIF når inte cellkärnan
• Värdcellens miljö (HCF)

Latens sker i sensoriska ganglia.

Question 18

Latens behöver bibehållas genom att slumpmässig reaktivering ej ska kunna ske. Hur?

Answer 18

Viruset uttrycker microRNA som kan reglera och hämma slumpmässigt uttryck av lytiska gener.
Dessa virala microRNA kodas just från LAT (latensy associated transcribt) regionen, finns 2 såna regioner.

microRNA har homologa sekvenser till IE-genen. Dessa kommer binda där och (till de RNA som syntetiseras från dessa gener om de slumpmässigt aktiveras) och se till att proteinerna inte bildas. genom att degradera mRNA eller skicka ut i cytoplasma där inget kan ske.

I latent infektion finns mkt microRNA och i en lytisk infektion finns det knappt några microRNA.

I latent infektion där LAT uttryck hemmas kommer latens att brytas och det sker reaktivering.

Question 19

Vad är LAT och vad står det för?

Answer 19

En gen region där bl.a microRNA kodas (som hjälper behålla virusets latens genom att reglera slumpmässigt uttryck av lytiska gener).
LAT läses av som det enda hos latenta virus cellcykel.

LAT står för latency associated transcribt.

Question 20

vad har microRNA att göra med latens?

Answer 20

• kodas i LAT
• hjälper behålla virusets latens genom att reglera slumpmässigt uttryck av lytiska gener.

microRNA har homologa sekvenser till IE-genen. Dessa kommer binda där och (till de RNA som syntetiseras från dessa gener om de slumpmässigt aktiveras) och se till att proteinerna inte bildas. genom att degradera mRNA eller skicka ut i cytoplasma där inget kan ske.

Question 21

vad sker i en latent infektion där LAT uttrcyk hemmas?

Answer 21

I latent infektion där LAT uttryck hemmas kommer latens att brytas och det sker reaktivering av virust.

Question 22

vad är ett av våra mest smittsamma virus?

Answer 22

Viracella zoster (VZV), mässling smittar lite mer dock

hänger kvar i luften väldigt länge, några timmar

Question 23

Hur sprids VZV? vattenkoppor

Answer 23

hänger kvar länge i luften, luftburen smitta. Via saliv sekret infektion i mukösa epitel. Via direkt kontakt

ger systemisk infektion, ej lokal. Sprids över hela kroppen.

Latensen är i spinala ganglier och reaktivering ger bältros. asymptomatisk reaktivering sker sällan.

Question 24

vart ligger VZV latens?

Answer 24

i spinala ganglier

Question 25

reaktivering av vericella zoster ger?

Answer 25

bältros, en lokal region med utslag.

Question 26

Vaccin mot vattenkoppor?

Answer 26

Ja finns, ingår ännu ej i Sverige barnprogram

Question 27

Vaccin mot bältros?

Answer 27

Ja, ofta kan äldre vaccineras för att skydda. Man kan även ge antikroppar om man ej kan vaccineras för att behandla immunsvaga.

Question 28

Hur går en systemisk vericella zoster infektion till?

Answer 28

Första infektionen sker i övre luftvägarna i muköst epitel där en lokal replikation sker. Viruset tar sig in i epitelcellerna och sprids sedan snabbt till regional lymfoid vävnad som finns i epitelet.

Viruset som tar sig in i de cirkulerande T-celler kommer ta sig ut och fara ut i hela kroppen. Dessa genomgår ej en lytisk infektion och dör därför inte, de är balanserat infekterade.

CD4+ T-cellerna kommer att cirkulera, ta sig ut och de transportteras ut mot huden då de har homing proteiner i sig som säger åt T-cellerna att ta sig ut i epitelet.

De tar sig ut mot huden alltså och sedan hittar de ställen där de kan infektera epitelceller igen. Viruset tar sig oftast ut till huden via hårsäcksbaser och ute på huden ger den blåsor som är den sekundära viremin.

Question 29

Beskriv primär och sekundär viremi av VZV?

Answer 29

Primär:
viruset sprids från epitelceller–> lymfoidceler –> T-celler som cirkulerar i kroppen. T-celler har homing markers som gör att de tar sig ut mot huden.

Sekundär: De infekterade T-cellerna kommer via vaskulaturen ta sig ut mot huden och oftast via hårsäcksbaser (där det finns ett tunt lager med epitelceller) kommer de spridas ännu mer via cell-cell i hudepitel och ge kraftig blåsbildning.

Question 30

Vilka steg kan VZV ha?

- från primär infektion till latent förklara hur det sker och vart den lägger sig?

Answer 30

Den går från lytisk till latent.

Från den primära vattenkoppsinfektionen (cirkulerande T-celler), kommer viruset också kunna sprida sig till dorsalrotsganglier där det lägger sig latent.

Det är mindre känsligt för reaktivering vid svagt immunförsvar/nedsatt immunitet. Sker reaktivering så sprids viruset till de delar av kroppen som har innervering av de nervceller där viruset ligger latent. Varefter det sker en lokal blåsbildning i det dermatom.

Ovanligt med bältros som ung, reaktivering ökar med ålder. De som är över 60år kan också drabbas av långtgående nerv-smärta efter att ha haft bältros. Kan dock även leda till partiell förlamning i ansiktet (bälts pares).