Hud- och mjukdelsinfektioner Flashcards
vilka bakterier består huden vanliga fall av?
Stafylokocker (t.ex KNS), Streptokocker, Corynebakterier, Propionebakterier, Malassezia (svamp).
vilka bakterier har vi i näsa/svalg?
- streptokocker grupp A
- Staf aureus
varför är det viktigt med ett hudlager av tät sittande epitelceller och tätt keratinlager?
Det skyddar oss mot bakteriekolonisation
- t.ex. via hudens relativa torrhet och fria fettsyror som bidrar till sura pH-förhållanden (pH 5-6), antimikrobiella peptider – t.ex. defensiner.
Det produceras defensiner av bl.a keratinocyter och granulocyter vilka ökar permeabiliteten i ex. bakterieväggen, har kemotaktiska egenskaper och kan aktivera immunceller.
vad är de klassiska infektionssymptom?
Tumor - svullnad Calor - värme Rubor - rådnad Dolor - smärta Functio laesa - förlust av funktion, nedsatt funktion
Hur behandlar vi svinkoppor?
Fusidinsyra lokalt i 7 dagar
- överväg antibiotika peroralt vid mycket utbredd impetigo och vid terapisvikt (om fusidinsyra ej hjälper). Använd då Flukloxacillin i 7 dagar (smakar illa) eller 2:a hands val är cefadroxil
Follikulit
- vilka bakterier kan den bero på?
- vad händer?
- behandling
Staf. aureus (oftast). Svamp Malassezia (normalflora). P seudomonas: follikuliter hos bubbelpool-/jacuzzibadare
Purulent infektion i hårfolliklar (hårsäcken)
Gulaktiga, 1–3 millimeter stora kvisslor
som kliar och omges av en röd ring.
Behandling:
- god hygien i drabbat område
- tvättning med klorhexidin 0,5-2% eller kaliumpermanganat
- salva fusidinsyra
Om de andra ej hjälper:
- Medel mot Malassezia (normalflora i huden) intermittent (ex mikonazolkräm)
P.o. antibiotikabehandling vid djup/ utbredd follikulit
Furunkel/karbunkel
- vad är det?
- vilken bakterie är den vanligaste orsaken?
- vad är skillnad på furunkel och karbunkel?
- behandling?
Det är en follikulit, en smärtsam infektion i hela hårfollikeln ned i subcutis. Kan bero på diabetes, eksem, undernäring, missbruk.
Bakterie: Staf. aureus
Karbunkel är flera furunklar som konfluerat till en abcess. Kan ofta ge feber, allmänpåverkan vid akut karbunkel
Behandling:
- mindre furunklar kan spontanläka o man behöver ej göra något eller man behöver perforera. Annars bör de behandlas som vid follikulit.
- Vid större: incision, dränering, spolning och odla!
- vid svåra besvär kan antibiotika ges: Flukloxacillin/Fusidinsyra/Cefadroxil
alt Klindamycin (Pc-allergi).
erysipelas (rosfeber)
- hur ter det sig?
- vart sker infektion?
- vilka bakterier är vanligast agens?
- behandling
Bakterier:
- Beta-streptokocker grupp A (S. pyogenes) och G.
- Staf aureus omdiskuterad patogen.
Vad? : infektion i dermis, akut insättande, ofta frossa, allmänpåverkad och feber minst 38C samt välavgränsad rodnad, värmeökad ev. smärtsamt hudförändring.
- sker ofta hos pat. med underliggande sjukdomar eller äldre över 60år.
Behandling:
- penicillin V 1gx3 (dubleras vid vikt över 90kg)
- ellr. bensylpenicillin 3g x 3 i.v. (vid Pc allergi klindamycin).
- klindamycin som andrahandsval vid erysipelas
också:
högläge, elasisk linda, ev alsollösning.
cellulit
- vilka bakterier
- vad är det?
- vad ger det?
- behandling
Bakterier:
- Beta-hemolytiska streptokocker vanligast.
- Staf.aureus förekommer.
VAD?: Infektion djupare i dermis och subcutan fettvävnad. Liknande infektionsprocess och etiologi som erysipelas.
Diffus rodnad utan vallartad kant, kan uppkomma fläckvis.
Ofta hög feber, frossa. Svullna lymfkörtlar regionalt. Risk för bakteriemi. Streptokocker kan ge mer akut insjuknande och snabbare progress.
Behandling:
Penicillin G/V som vid erysipelas
Flukloxacillin/Kloxacillin (misstanke om Staf A).
Lymfangit
- vilka bakterier?
- hur får man det?
- hur ter det sig?
- behandling
- Ofta beta-hemolytiska streptokocker eller Staf aureus hos immunkompetenta.
Det är: Inflammation i lymfkärl.
Hur får man det? Uppkommer ofta från sår eller mjukdelsinfektioner.
Hur ter det sig?
Röda streck på huden, ofta proximalt om ett sår eller en abscess; vidgade blodkärl sekundärt till dilaterade lymfkärl.
Eventuellt feber.
Behandling:
- Fenoximetylpenicillin alt Flukloxacillin.
- Intravenös behandling kan behövas om påverkad patient.
nekrotiserande fasciit
- vilka bakterier är mest suspekt?
- hur reagerar man?
- behandling?
Strept gr A (GAS) och gr C/G, S.aureus, E.coli, Anaerober.
Vad?: Nekroser i fascia, muskulatur och/eller subkutan vävnad.
Oproportionerlig smärta, intensiv. Lokalt (ibland diskret): svullnad, ömhet,
rodnad/missfärgning, konsistensökning. Snabb utveckling till svår sepsis.
Mortalitet 9-23%. URAKUT TILLSTÅND!
Behandling:
- Akut kirurgi - devitaliserad vävnad tas bort. Upprepas.
- Antibiotika:
Meropenem eller Imipenem/cilastin alt ev Bensyl-pc (om pos strep A snabbtest) + Klindamycin.
sårinfektion, vilken bakterie är vanligast?
de som finns på huden, de kommer in pga skada.
- staf. aureus
- streptokocker
sårinfektioner, vilken behandling?
beroende på lokalisation och odlingssvar olika, men t.ex Flukloxacillin.
Svårläkta sår
- vad är det? (definition, tid)
- symptom
- indikation för antibiotikabehandling?
Sår som inte läkt inom 6 veckor. I stort sett alltid kontaminerade eller koloniserade av bakterier (som i de flesta fall inte förhindrar sårläkningen).
Symptom på en bakomliggande åkomma
- Venösa sår
- Arteriella sår
- Kombinationssår (arterio-venösa)
- Diabetessår
- Vaskulitsår, Pyoderma gangränosum
Grundbehandling baseras på underliggande diagnos.
Indikationer för antibiotikabehandling:
- Lokal sårinfektion
- Sårinfektion, som sprider sig till omkringliggande hud och mjukdelar
- Sårinfektion med allmänpåverkan
borreliainfektion
- vad får man det från?
- hur ter sig infektionen?
- risk storlek
- behandling?
Borrelia –spirochet.
orsakas av färstingbett
Hur ter sig?
normalt ett rött, kliande utslag som står upp lite och är cirka 0,5–2 centimeter i diameter. - Risken för borreliainfektion efter fästingbett har uppskattats till < 1 % till 5 %.
Erytema migrans - vanligaste borreliainfektionen. Kan ha varierande utseende. Ofta som en dart tavla eller “target” sign.
Lymfocytom - lokaliserad hudborrelios, ovanlig. Akrodermatit – kronisk hudförändring, vid långvarig infektion.
Behandling - vuxna: Fenoximetylpenicillin 10-14 dagar (längre vid lymfocytom och akrodermatit).
Vid Pc-allergi: Doxycyklin.
Harpest/tularemi
- vilken reservoar?
- inkubationstid
- vad sker?
- diagnos via?
- behandling?
Francisella tularensis
Reservoar - gnagare/harar
Överförs till människor via myggor, fästingar, även aerosolsmitta eller via förorenat vatten.
Inkubationstid:
1-10 (-21) dagar, i genomsnitt 3-5 dygn.
Vad sker:
Sår, svullna lymfkörtlar, hög feber, huvudvärk.
Diagnos:
Serologi, PCR
Behandling:
- Ciprofloxacin,
- Doxycyklin.
Vad sker om man blir biten av ett djur? vilka bakterier är vanligast?
- katt
- hund
vilken av dem ger oftare infektion?
- behandling?
Katt:
vanligt med Pasteurella multocida.
(Kattbett vanligare orsak till infektion även om hundbett är en vanligare orsak till akutbesök.)
- Behandling:
Kattbett: Fenoximetylpenicillin. Amoxicillin/klavulansyra om sen debut (>2 dygn), lednära, immunosuppression.
Hund: Capnocytophagea canimorsus, Neisseria weaveri,
Pasturella canis/multocida, Staf. aureus.
- Behandling
Hundbett: Amoxicillin/klavulansyra
behandling hos människobett och vad man kan få av det?
Människobett
T.ex. alfastreptokocker,
- Eikenella corrodens,
- Staf. Aureus.
Behandling:
- Amoxicillin/klavulansyra
samhällsförärvad led- eller skelettinfektion
- vad är mikrobiologin (vilka bakterier)?
- staf. aureus
- koagulationsnegativa stafylokocker (KNS)
- Streptokocker A,B,C,G
Gramnegativa tarmbakterier som
- Enterobacteriaceae,
- Pseudomonas (mindre vanligt).
Septisk artrit
- valig(a) bakterie?
- vad sker?
- diagnos, vad cisar det?
- undersökningar?
- bahandlig?
Bakterie
- Ofta Staf A,
- streptokocker.
- Enterobacteriaceae förekommer.
- KNS (Koagulasnegativa stafylokocker) vanligare vid ledprotesinfektion.
Vad sker?
- Svullnad och värmeökning
- Rodnad,
- smärta och rörelseinskränkning
- Oftast enstaka led, kan vara associerad till ledprotes, vanligen vid bakteriemi men även direkt
Ledpunktion!
- Ledvätska med förhöjt LPK, laktat och sänkt glukos talar för septisk artrit.
Blododling.
Ev. ultraljudsundersökning.
Behandling:
- Ledspolning
- Antibiotika
Empirisk behandling:
1. Kloxacillin
2. Cefotaxim/ Cefuroxim (om misstänkt urinvägs- el bukfokus)
3. Riktad behandling efter resistensbesked
Behandlingstid sammanlagt 4 v om normaliserad CRP/SR.
Avlastning, passiva rörelser bra
Osteomyelit
- barn/vuxna vart?
- när kan det ske?
- mikrobiologi (vilken bakterie)?
- symptom (akut vs. kronisk)
- diagnos
- behandling (konservativ och aktiv, vad gör man i de olika?)
Hematogen-blodburen
- rörben (barn),
- kotor (vuxna)
Direktfokus
- Sår t.ex. vid diabetes, tryck. Penetrerande trauma. Ortopedisk fixation/protes.
Mikrobiologi:
- Ofta Staf aureus.
- Streptokocker. Ibland
- hematogen spridning av gramnegativa bakterier
Symtom:
- vid akut osteomyelit kan feber, frossa och skelettsmärta förekomma.
- Vid kronisk infektion ofta mer beskedliga symtom.
Diagnos: - Blododling/djupa vävnadsodlingar. - PCR (16S-rRNA). Radiologi - Slätröntgen - CT/MR
Behandling
- konservativ behandling
Principiellt liknande behandling som vid septisk artrit.
Antibiotikabehandling kan bli långvarig, upp mot 6 månader.
Låg AB-koncentration (t.ex. betalaktamantibiotika) i kortikalt ben kräver högre doser
Risk för biverkningar ffa hos äldre och vid lång behandlingstid
- Aktiv behandling
Operativ revision, ibland amputation
Antibiotikabehandling
