Vätska Flashcards
Vad betyder intracellulär vätska?
Vätska inne i cellen
Vad betyder extracellulär vätska?
Vätska utanför cellen
Vad betyder interstitiell vätska?
I vävnaden mellan cellerna
Vad är målet med vätskebehandling i de flesta kliniska situationer?
- ersätta vätskeunderskott
- tillhandahålla underhållsvätska
- matcha pågående förluste
Det finns fyra viktiga frågor som måste ställas när man formulerar en
plan för vätskebehandling. Vilka är dem?
- Vilken typ av vätska behöver djuret?
- Hur mycket vätska behöver djuret?
- Vilken administreringsväg ska användas?
- I vilken hastighet ska vätskan ges?
Vad är målet med vätskebehandling?
• Öka syreleveransen till cellerna
• Tillföra vätska med joner för att återställa vätske- och
elektrolytbalansen i blodkärl, interstitiet och cellerna
• Tillföra vätska med röda blodkroppar och proteiner för att
återställa homeostasen i blodkärl
Vilken sorts infusionsvätska finns det?
Kristalloida infusionsvätskor och Kolloidala infusionsvätskor
Vad är en Kolloidal infusionsvätska för något?
– Lösningar med samma elektrolytsammansättning som ”rena” kristalloider med tillsatta molekyler över 30 000 Dalton. Typ av molekyl bestämmer gruppindelning. Tanken med kolloider är att dessa enbart skall expandera plasmavolymen. – en allergen effekt, kontraindikationer, dyra. – Syntetiska kolloider associerade med försämrad koagulationsförmåga
Vad är en kristalloida infusionsvätska för något?
– lösning med små partiklar (oftast elektrolyter) vars primära syfte är uppvätskning av den extracellulära vätskan (plasmavolym och
interstitiell vätska). Används initialt vid all typ av chock och
dehydrering
Vad är en Isoton kristalloidvätska?
• Oftast elektrolytlösningar • Billiga • Med eller utan buffert – Bufferten neutraliserar syror (H+) • → Korrigerar acidos • för basalt vätske-/elektrolytbehov • Ersätta vätskeförlust • förbättra blodflöde/-tryck • Passerar kärlväggen lätt – Stor risk för vävnadsödem om stor volym ges vid normovolemi – Mindre problem vid hypovolemi/dehydrering
Vad är en Hyperton kristalloidvätska?
• Hyperton NaCl ex 3-7%
– Drar vätska från interstitiet till blodbanan
– För snabb volym expansion
– Måste åtföljas av isotonlösning
– Ffa till nöt och häst, vid akut hypovolemi
Vad är en Hypoton kristalloidvätska
• T.ex Glukos 5% i vatten
– Inga elektrolyter
– Går snabbt ut ur blodbanan och tas upp av cellerna
Vilka sorters kolloidala lösningar finns det?
Makromolekyler, naturliga och syntetiska
Vad vet vi om syntetiska kolloidala infusionsvätskor?
• Vid hypoproteinemï
• Vid hypovolemi
– Om dålig effekt av kristalloider
– Inte nödvändigtvis bättre effekt än kristalloider
• Ej vid ökad kärlpermeabilitet
• Dyrare än elektrolyter
– Men går (ev.) åt mindre för samma blodtryckshöjande effekt
• Maxdos/dygn (olika för olika produkter)
– Pga måste metaboliseras
• Vissa produkter associeras m njurskada i samband med intensivvård
på humansidan
• Förändrar blodets flödesegenskaper
– Påverkar mikrocirkulationen
Vad vet vi om naturliga kolloidala lösningar, vad för varianter finns det?
• Dyrare än syntetiska kolloider • Helblod – Vid stora blödningar eller grav anemi där syrebärande kapaciteten behöver förbättras • Plasma – Vid grav proteinbrist – När koagulationsfaktorer eller immunoglobuliner behövs
Vilka speciella tillsatser kan tillsöttas i vätska dvs koncentrerade lösningar?
• Ren Glukos,10-50% i vatten – För behandling av hypoglykemi – Blandas in i andra lösningar • Specifikaelektrolyter – Ca,K, Mg,Na – Vid brist eller längre tids vätsketerapi – Blandas in i andra lösningar • Rena buffertlösningar – Tribonat, – Natriumbikarbonat – Ffa i samband med intensivvård
Vilka sorters vätsketerapi behandlingsplaner finns det?
• Chockbehandling
– Fylla det intravaskulära vätskerummet
• Rehydrering
– Fylla det interstitiella eller intracellulära vätskerummet
• Underhåll
– Underhålla det intracellulära vätskerummet
Hur vet vi vad vi ska välja när det kommer till vätsketerapi för att täcka basbehov och vid dehydrering?
• Isoton elektrolytlösning
– Häst: Infusolec
– Hund och katt: RingerAcetat, Rehydrex med glukos mfl
• Vid acidos
– Isoton elektrolyt lösning
– Vid svårmetabolisk acidos på ej sövt djur, ev tillsats av koncentrerad
buffert (Tribonat tex)
• Vid svåra kräkningar med alkalos och förlust av
magsafter (= H+ och Cl-
)
– 0,9% NaCl
Hur vet vi vad vi ska välja när det kommer till vätsketerapi för hypovolemi / cirkulatorisk chock?
Varierande råd!! • Beror på övriga status – Endotoxinemi? – Blödning? – Proteinbrist? • Isotona elektrolyter+/-syntetiska kolloider • Annan tillförselstrategi än när man täcker basbehov och dehydrering
Vilka administrationsvägar finns det för att tillföra vätska?
- Per oralt / Enteralt: PO
- Intravenöst : IV
- Subcutant : SC
- Intraosseöst
- Intraperitonealt: IP
Vilket material behövs vid tillförsel av vätska?
• IV-kateter • Förlängningsslang • Infusionsaggregat – ”vanligt”/Macro: 20 drp/ml – Pediatriskt/Micro: 60 drp/ml – Spiral-aggregat:10-20 drp/ml
Vad finns det för risker vid feldosering av vätska?
• Undervätskning – Takykardi – Hypotension – Cirkulationssvikt – Chock – Organsvikt • Övervätskning: för mycket/för fort – Hemodilution – ödem – hypertension – respirationssvikt – Nedsatt sårläkning – koagulationsrubbning
Vad bör du tänka på vid förberedelse av infusion?
• Beräkna dos och bestäm hastighet • Se till att infart finns – permanentkateter • Varma infusionslösningar (37°C) – Värmeskåp – Droppvärmare – Termopåse • Personliga infusionspåsar och aggregat • Märk droppåsen
Vad bör du tänka på vid uppkoppling på djuret?
• Aseptisk/steril anläggning av kanyl/infart
– Risk för tromboflebiter, ffa på sjuka djur
• Aseptisk hantering av droppaggregat
– Anslutning till påsen
– Anslutning till kanylen
– Sätt på kork på lösa änden när ej är uppkopplad till patienten
• Fyll kammaren (ca1/3) och droppslangen med vätska
• Anslut till djuret efter kontroll av fungerande infart.
• Justera dropphastigheten
Vad bör du tänka på vid omvårdnaden av en patient med dropp?
• Kontrollera kanylområdet så ej reaktion i vävnaden/stas
• Kontrollera ofta att rätt mängd/hastighet tillförs
• Underhållsdropp ges ofta med hjälp av tyngdlagen
– Hastigheten varierar med djurets position
– Speciellt svårt när kanylen ligger nära frambenets ”armveck”
• När droppet kopplas av
– Stäng genomflödet genom slangen
– Häng upp slangen så ej ligger på golvet
– Propp på kanylanslutningsänden
Vad bör du tänka på vid omvårdnaden av en katt eller hund med dropp?
• Omsorgsfull anslutning/tejpning av slangen
– Räkna med att djuret rör på sig
– Självhäftande linda runt kanyl + närmaste slangen för ökad stabilitet
• Krage
– Om risk finns att djuret gnager på kanyl/slang
• Viktigt att rasta hundar med dropp så blåsan ej blir för full
– Riskför blåsatoniom utspändför länge
– Stressatt vara kissnödig
– Om ofta/aldrig kissnödiga kanske dropphastigheten är förhög/låg?
• Droppet kopplas av under rastning
• Kontrollera blåsan på katt och att den kissar i sin låda
Vad bör du tänka på vid omvårdnaden av en häst med dropp?
• Kanylen sys fast • Förlängning – Lättare byta dropp – Blir mindre dragning i kanylen • Risk att den lägger sig och rullar? – Spiralaggregat – Binda upp hästen • Föl – Räkna noga – Kan inte vara lös med sin mamma – Egen box eller person sitter med och håller i påsen
