Vätska

Question 1

Vad betyder intracellulär vätska?

Answer 1

Vätska inne i cellen

Question 2

Vad betyder extracellulär vätska?

Answer 2

Vätska utanför cellen

Question 3

Vad betyder interstitiell vätska?

Answer 3

I vävnaden mellan cellerna

Question 4

Vad är målet med vätskebehandling i de flesta kliniska situationer?

Answer 4

• ersätta vätskeunderskott
• tillhandahålla underhållsvätska
• matcha pågående förluste

Question 5

Det finns fyra viktiga frågor som måste ställas när man formulerar en
plan för vätskebehandling. Vilka är dem?

Answer 5

• Vilken typ av vätska behöver djuret?
• Hur mycket vätska behöver djuret?
• Vilken administreringsväg ska användas?
• I vilken hastighet ska vätskan ges?

Question 6

Vad är målet med vätskebehandling?

Answer 6

• Öka syreleveransen till cellerna
• Tillföra vätska med joner för att återställa vätske- och
elektrolytbalansen i blodkärl, interstitiet och cellerna
• Tillföra vätska med röda blodkroppar och proteiner för att
återställa homeostasen i blodkärl

Question 7

Vilken sorts infusionsvätska finns det?

Answer 7

Kristalloida infusionsvätskor och Kolloidala infusionsvätskor

Question 8

Vad är en Kolloidal infusionsvätska för något?

Answer 8

– Lösningar med samma 
elektrolytsammansättning som 
”rena” kristalloider med tillsatta 
molekyler över 30 000 Dalton. Typ av molekyl bestämmer 
gruppindelning. Tanken med 
kolloider är att dessa enbart skall expandera plasmavolymen.
– en allergen effekt, 
kontraindikationer, dyra.
– Syntetiska kolloider associerade 
med försämrad 
koagulationsförmåga

Question 9

Vad är en kristalloida infusionsvätska för något?

Answer 9

– lösning med små partiklar (oftast elektrolyter) vars primära syfte är uppvätskning av den extracellulära vätskan (plasmavolym och
interstitiell vätska). Används initialt vid all typ av chock och
dehydrering

Question 10

Vad är en Isoton kristalloidvätska?

Answer 10

• Oftast elektrolytlösningar
• Billiga
• Med eller utan buffert
– Bufferten neutraliserar syror (H+)
• → Korrigerar acidos
• för basalt vätske-/elektrolytbehov
• Ersätta vätskeförlust
• förbättra blodflöde/-tryck
• Passerar kärlväggen lätt
– Stor risk för vävnadsödem om stor volym ges vid normovolemi
– Mindre problem vid hypovolemi/dehydrering

Question 11

Vad är en Hyperton kristalloidvätska?

Answer 11

• Hyperton NaCl ex 3-7%
– Drar vätska från interstitiet till blodbanan
– För snabb volym expansion
– Måste åtföljas av isotonlösning
– Ffa till nöt och häst, vid akut hypovolemi

Question 12

Vad är en Hypoton kristalloidvätska

Answer 12

• T.ex Glukos 5% i vatten
– Inga elektrolyter
– Går snabbt ut ur blodbanan och tas upp av cellerna

Question 13

Vilka sorters kolloidala lösningar finns det?

Answer 13

Makromolekyler, naturliga och syntetiska

Question 14

Vad vet vi om syntetiska kolloidala infusionsvätskor?

Answer 14

• Vid hypoproteinemï
• Vid hypovolemi
– Om dålig effekt av kristalloider
– Inte nödvändigtvis bättre effekt än kristalloider
• Ej vid ökad kärlpermeabilitet
• Dyrare än elektrolyter
– Men går (ev.) åt mindre för samma blodtryckshöjande effekt
• Maxdos/dygn (olika för olika produkter)
– Pga måste metaboliseras
• Vissa produkter associeras m njurskada i samband med intensivvård
på humansidan
• Förändrar blodets flödesegenskaper
– Påverkar mikrocirkulationen

Question 15

Vad vet vi om naturliga kolloidala lösningar, vad för varianter finns det?

Answer 15

• Dyrare än syntetiska 
kolloider
• Helblod
– Vid stora blödningar eller grav 
anemi där syrebärande 
kapaciteten behöver förbättras
• Plasma
– Vid grav proteinbrist
– När koagulationsfaktorer eller 
immunoglobuliner behövs

Question 16

Vilka speciella tillsatser kan tillsöttas i vätska dvs koncentrerade lösningar?

Answer 16

• Ren Glukos,10-50% i vatten
– För behandling av hypoglykemi
– Blandas in i andra lösningar
• Specifikaelektrolyter
– Ca,K, Mg,Na
– Vid brist eller längre tids vätsketerapi
– Blandas in i andra lösningar
• Rena buffertlösningar
– Tribonat,
– Natriumbikarbonat
– Ffa i samband med intensivvård

Question 17

Vilka sorters vätsketerapi behandlingsplaner finns det?

Answer 17

• Chockbehandling
– Fylla det intravaskulära vätskerummet
• Rehydrering
– Fylla det interstitiella eller intracellulära vätskerummet
• Underhåll
– Underhålla det intracellulära vätskerummet

Question 18

Hur vet vi vad vi ska välja när det kommer till vätsketerapi för att täcka basbehov och vid dehydrering?

Answer 18

• Isoton elektrolytlösning
– Häst: Infusolec
– Hund och katt: RingerAcetat, Rehydrex med glukos mfl
• Vid acidos
– Isoton elektrolyt lösning
– Vid svårmetabolisk acidos på ej sövt djur, ev tillsats av koncentrerad
buffert (Tribonat tex)
• Vid svåra kräkningar med alkalos och förlust av
magsafter (= H+ och Cl-
)
– 0,9% NaCl

Question 19

Hur vet vi vad vi ska välja när det kommer till vätsketerapi för hypovolemi / cirkulatorisk chock?

Answer 19

Varierande råd!!
• Beror på övriga status
– Endotoxinemi?
– Blödning?
– Proteinbrist?
• Isotona elektrolyter+/-syntetiska kolloider
• Annan tillförselstrategi än när man täcker basbehov 
och dehydrering

Question 20

Vilka administrationsvägar finns det för att tillföra vätska?

Answer 20

• Per oralt / Enteralt: PO
• Intravenöst : IV
• Subcutant : SC
• Intraosseöst
• Intraperitonealt: IP

Question 21

Vilket material behövs vid tillförsel av vätska?

Answer 21

• IV-kateter
• Förlängningsslang
• Infusionsaggregat
– ”vanligt”/Macro: 20 drp/ml
– Pediatriskt/Micro: 60 drp/ml
– Spiral-aggregat:10-20 drp/ml

Question 22

Vad finns det för risker vid feldosering av vätska?

Answer 22

• Undervätskning
– Takykardi
– Hypotension
– Cirkulationssvikt
– Chock
– Organsvikt
• Övervätskning: för 
mycket/för fort
– Hemodilution
– ödem
– hypertension
– respirationssvikt
– Nedsatt sårläkning
– koagulationsrubbning

Question 23

Vad bör du tänka på vid förberedelse av infusion?

Answer 23

• Beräkna dos och bestäm 
hastighet
• Se till att infart finns
– permanentkateter
• Varma infusionslösningar 
(37°C)
– Värmeskåp
– Droppvärmare
– Termopåse
• Personliga infusionspåsar och 
aggregat
• Märk droppåsen

Question 24

Vad bör du tänka på vid uppkoppling på djuret?

Answer 24

• Aseptisk/steril anläggning av kanyl/infart
– Risk för tromboflebiter, ffa på sjuka djur
• Aseptisk hantering av droppaggregat
– Anslutning till påsen
– Anslutning till kanylen
– Sätt på kork på lösa änden när ej är uppkopplad till patienten
• Fyll kammaren (ca1/3) och droppslangen med vätska
• Anslut till djuret efter kontroll av fungerande infart.
• Justera dropphastigheten

Question 25

Vad bör du tänka på vid omvårdnaden av en patient med dropp?

Answer 25

• Kontrollera kanylområdet så ej reaktion i vävnaden/stas
• Kontrollera ofta att rätt mängd/hastighet tillförs
• Underhållsdropp ges ofta med hjälp av tyngdlagen
– Hastigheten varierar med djurets position
– Speciellt svårt när kanylen ligger nära frambenets ”armveck”
• När droppet kopplas av
– Stäng genomflödet genom slangen
– Häng upp slangen så ej ligger på golvet
– Propp på kanylanslutningsänden

Question 26

Vad bör du tänka på vid omvårdnaden av en katt eller hund med dropp?

Answer 26

• Omsorgsfull anslutning/tejpning av slangen
– Räkna med att djuret rör på sig
– Självhäftande linda runt kanyl + närmaste slangen för ökad stabilitet
• Krage
– Om risk finns att djuret gnager på kanyl/slang
• Viktigt att rasta hundar med dropp så blåsan ej blir för full
– Riskför blåsatoniom utspändför länge
– Stressatt vara kissnödig
– Om ofta/aldrig kissnödiga kanske dropphastigheten är förhög/låg?
• Droppet kopplas av under rastning
• Kontrollera blåsan på katt och att den kissar i sin låda

Question 27

Vad bör du tänka på vid omvårdnaden av en häst med dropp?

Answer 27

• Kanylen sys fast
• Förlängning
– Lättare byta dropp
– Blir mindre dragning i kanylen
• Risk att den lägger sig och rullar?
– Spiralaggregat
– Binda upp hästen 
• Föl
– Räkna noga
– Kan inte vara lös med sin mamma
– Egen box eller person sitter med 
och håller i påsen