Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Dodos 1 > Neurologiska sjukdomar > Flashcards

Neurologiska sjukdomar Flashcards

1
Q

Vad betyder Ataxi?

A

okoordinerade muskelrörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder Dysmetriska rörelser?

A

fel ”längd/avstånd” när rörelser utförs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad betyder Hypermetriska rörelse?

A

överdrivet stora rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder Hypometriska rörelser?

A

otillräckligt utförda rörelser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad betyder Tremor?

A

ofrivilliga darrningar/skakningar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder Intensionstremor?

A

tremor när en viss rörelse ska utföras eller innan

rörelsen är fullbordad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad betyder Pares

A

nedsatt muskelkraft, ofullständig förlamning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad betyder Paralys

A

total (höggradig) förlamning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad betyder - plegi

A

ändelse som betyder paralys

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder postural kontroll

A

förmåga att hålla kroppens orientering och stabilitet (med hänsyn till syn, balans och känsel)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad ingår i den generella diagnostiken?

A 
 Signalement
 Anamnes
 Klinisk undersökning
 Neurologisk undersökning
 Bilddiagnostik
 (Blod-/urinprov)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken sorts bilddiagnostik finns det? Hur fungerar dem och vad är dem bra för?

A

 MR (MRT/MRI)
Magnet(iskt)Resonans-Tomografi – info om förändringar i mjukdelar.
Överlägset avseende förändringar i CNS

 CT (DT)
ComputerTomography (DatorTomografi) – info om förändringar i
skelettet

 Röntgen (slät)
Allmän översikt - Ger vanligtvis inte tillräcklig information

 CSF
CerboSpinal-vätskeprov (ryggmärgsvätska)
- vid misstanke om inflammatorisk/infektiös process

 Myeolografi
Kontrastmedel i cerebrospinalvätskan (invasivt) – ryggmärg och
nervrötter ses (strukturer i ryggmärgen kan inte urskiljas)

 Biopsi (nerv, muskel)
Vävnadsprov undersöks mikroskopiskt – info om förändringar i PNS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är orsaken till diskbråck?

A

Disk deformerad eller brustit -> trycker på ryggmärgen

 Deformerad disk buktar in kotkanalen (protursion)

 Deformationen förvärras och diskkapseln rupturerar –
innehållet tränger in i kotkanalen (extursion)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad betyder protursion?

A

Deformerad disk buktar in kotkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad betyder extursion?

A

Deformationen av en disk förvärras och diskkapseln rupturerar –
innehållet tränger in i kotkanalen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur vanligt är det med diskbråck hos olika djur?

A

 Vanligt hos hund
 Mindre vanligt hos häst och katt
 Alla hundraser kan drabbas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad vet vi om diskbråck hos

Kondrodystrofa hundraser?

A

 Akut förlopp (några timmar)
 Extrusion vanligast – diskmassa trycks upp i kotkanalen =
Hansen typ I diskbråck
 Ålder 2-7 år (mest frekvent mellan 4-5 års ålder)
 Kraftiga symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad vet vi om diskbråck hos

övriga hundraser?

A

 Långsamt förlopp
 Vanligen protursion – disken deformerad, kupolformad buktning
in i kotkanalen = Hansen typ II diskbråck
 Förändringar av klinisk betydelse ses vanligtvis vid 8-10 års
ålder
 Mildare symtom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vilka generella symptom förekommer vid diskbråck?

A

 Smärta
 Står med krum rygg/ovillig att röra nacken
 Hälta – stel gång (rörelsestörningar)
 Vill inte hoppa
 Förlamning: inte alls – totalförlamad
 Nedsatt/bortfall av känseln
 Hämmad blåsfunktion – inte viljemässigt styra urineringen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur graderas diskbråck?

A

I. Smärta (första gången djuret drabbas)
II. Smärta (återkommande) ev rörelsestörningar
III. Smärta och rörelsestörningar
IV. Förlamad och saknar djup smärtkänslighet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka diskbråckspatienter ska komma in till kliniken direkt?

A

 De som har förlamningssymtom
 De som har så ont så att de skriker
 De som inte vill äta p.g.a. smärta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad ska vi tänka på vid hantering av diskbråckspatienter på polikliniken?

A

 Undvik manipulering av halsen/ryggen
 Placera djuret i undersökningsrum – håll i stillhet
 Avancerad undersökning och bilddiagnostik utförs (endast) i
anslutning till operationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur diagnosteras diskbråck?

A

 Röntgen inte tillräcklig – ser inte brosk (disken) om ej förkalkad
 Myelografi – kontraströntgen
 MR
 CT

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ser omvårdnads/medicinska behandlingen av diskbråck ut?

A

 Strikt burvila – hålla djuret i stillhet
 Antiinflammatorisk/smärtlindring (NSAID)
 Mjukt underlag i buren
 Vändschema (var 4:e timme), försiktig sjukgymnastik
 Kontroll förmågan att defekera och urinera/blåskoll
 Urinkateter om inte kan kissa själv - kateteriserade vanligen om
hunden inte kan stödja på bakbenen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur ser Kirurgiska behandlingen av diskbråck ut?

A 
 Inte svarar på medicinsk behandling
 Neurologiskt bortfall
 Tecken på ryggmärgskompression
 Diskmassorna kring disken avlägsnas 
 Diskmaterial avlägsnas från kotkanalen
 Symtom kvarstår efter diskmassor avlägsnat från disken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad ska vi tänka på vid hantering av diskbråckspatienter på Vårdavdelningen?

A

 Antiinflammatorisk/smärtlindring (NSAID)
 Mjukt, halkfritt underlag i buren
 Start fysioterapi så snart hundens AT tillåter
 Korta koppelpromenader med stöd, sele och noga kisskoll
 Ev upphöjd mat och vattenskål

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad är orsaken till ”Wobbler syndrom”?

A 
Förändringar i halsryggen
 Onormal form på (missbildade) kota/kotor
 Förträngningar i kotkanalen
 Kompression av ryggmärgen
Multifaktoriell
− Diskbråck
− Felutfodring?
− Genetisk orsaker?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Vilka symptom förekommer vid”Wobbler syndrom”?

A 
 Symtom ses vanligen först på bakbenen –> tillslut tetrapares
 Ev. nedsatt prestationsförmåga
 Ataxi
 Vinglig gång
 Sår – trampat sig själv
 Slitna eller repiga klor
 Nackmusklerna oproportionerligt tunna
 Smärta kan förekomma
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Hur diagnosteras ”Wobbler syndrom”?

A 
 MR
 CT
 Myelografi
 Röntgen – beräkna kvot
(minimum sagittal diameter ratio
= MSR)
30
Q

Vilka djur drabbas av ”Wobbler syndrom”?

A 
 Drabbar häst och hund
 Vanligt på snabbväxande storvuxna individer
 Engelskt fullblod
 Grand danois
 Dobberman
 Vanligen unga individer som drabbas
 6 mån - 3 år
 Fler hingstar än ston drabbas
31
Q

Hur ser Kirurgiska behandlingen av ”Wobbler syndrom” ut?

A

 Stabilisering av kotorna (titan-korg) ventralt
 Dorsal laminektomi
 Avlägsna lösa benbitar

32
Q

Hur ser omvårdnadbehandlingen av ”Wobbler syndrom” ut?

A 
 Bur/boxvila
 NSAID om akuta symtom
 Fysioterapi
 Varsam hantering 
 Sele vid rastning
 Iaktta försiktighet runt hästen
 Sårbehandling – trampar sig på ballarna
 Klovård – släpar klorna i backen på promenad
33
Q

Hur ser Prognosen av ”Wobbler syndrom” ut?

A

Beror på:
 Förbättrad neurologisk status efter 90 dagar kan
återfå OK funktion

34
Q

Vad är orsaken till Degenerativ lumbosakral stenos (DLSS)?

A

Anatomi och hårt bruksarbete - degenerativ multifaktoriellt tillstånd
 Kompression av cauda equina (+ dess kärlförsörjning)
− Diskbråck typ 2
− Ventral subluxation av första korskotan (normalt sammanväxta)
− Hypertrofi av ligament och ledkapsel vid L7-S1 området
− Påverkad kärlförsörjningen till nerverna i området
− Osteochondros (sacrum)

35
Q

Vilka djur drabbas av Degenerativ lumbosakral stenos (DLSS)?

A 
 Vanligt hos hund
 Ofta storvuxna hundar 
 Schäfer överrepresenterad
 Boxer 
 Dobberman
 Rhodesian ridgeback
 Symtomdebut vid ungefär 7 års ålder
 Fler hanar än tikar drabbas
36
Q

Vilka symptom förekommer vid Degenerativ lumbosakral stenos (DLSS)?

A 
 Smärta
 Hälta
 Ovillig att röra sig/hoppa in i bilen, krypa, gå upp för trappor
 Pares i bakbenen
 Svanspares
 Inkontenens (urin och avföring)
37
Q

Hur diagnosteras Degenerativ lumbosakral stenos (DLSS)?

A

 MR

 CT

38
Q

Hur ser den Kirurgiska behandlingen av Degenerativ lumbosakral stenos (DLSS) ut?

A

 Dorsal laminoektomi
 Rensa bort skadad disk/diskar
 Fixering av 1:a korskotan

39
Q

Hur ser den Medicinska behandlingen av Degenerativ lumbosakral stenos (DLSS) ut?

A

 Vila

 Smärtlindring

40
Q

Vad är orsaken till Fibrocartilaginös emboli (FCE)?

A

Infarkt i ett ryggmärgsavsnitt
 Broskbit från disk ger obstruktion i blodkärl som försörjer
ryggmärgsavsnittet
 Syrebrist -> nervvävnaden skadas/dör -> symtom

41
Q

Vilka djur drabbas av Fibrocartilaginös emboli (FCE)?

A

 Vanligt hos hund
 Mindre vanligt hos katt
 Ofta storvuxna hundar
 dock är ca 20 % av mindre storlek
 t ex dvärg schnauzer och yorkshireterrier
 Ytterst ovanligt på kondrodystrofa raser
 Vanligen drabbas unga till medelålders hundar
 Akut förlopp
 Vanligt att symtom uppkommer
under aktivitet
 Hunden skriker/gnäller till när de hoppar efter
t ex boll eller pinne därefter snabbt förlamad

42
Q

Vilka symptom förekommer vid Fibrocartilaginös emboli (FCE)?

A 
 Ataxi
 Pares
 Paralys
 Nedsatt känsel
 Kraftigt lateraliserade (ena sidans ben är drabbade)
 Smärta initialt
43
Q

Hur diagnosteras Fibrocartilaginös emboli (FCE)?

A 
 MR
 Påvisa infarkten som svullnad
och förändrad ljusintensitet
 Myelografi ev. i akuta skedet
 CSF ev. visa specifika avvikelser
44
Q

Hur ser behandlingen av Fibrocartilaginös emboli (FCE) ut?

A

 Vila
 Fysioterapi
 Rastning med stöd
 Ev kateter

45
Q

Vad är Epilepsi (EP)?

A

Anfall
Störning i hjärnans signalsystem gör att närliggande neuron
laddar ur samtidigt.
 Kortvariga anfall (petit mal) sek -> min
 Muskelkramper
 Vanligtvis påverkat medvetandet

46
Q

Vilka sorters anfallstyp kan epilepsi delas in i?

A

A. Generaliserade
B. Fokala
C. Okänd (kan var A. och/eller B.)

47
Q

Vilka sorters orsaker kan epilepsi delas in i?

A

I. Genetisk (primär)
II. Strukturell/metabolisk (t ex neoplasi, trauma,
inflammation/hypoglykemi, toxiner i blodet)
III. Idiopatisk (okänd orsak)

48
Q

Vilka sorters epilepsi förekommer hos häst?

A

I - Genetiskt (primär) (rapporterats hos arabföl)

49
Q

Vilka sorters epilepsi förekommer hos Hund?

A

 I - Genetiskt (primär)

 III - Idiopatisk (vanligast) (debutålder 1-5 år)

50
Q

Vilka sorters epilepsi förekommer hos Katt?

A

 II - Strukturell/metabolisk (relativt vanligt)

 III - Idiopatisk (förekommer)

51
Q

Vad vet vi om I Genetisk – III Idiopatisk Epilepsi (EP)?

A 
 Normala vid neurologisk undersökning
 Normalt beteende mellan krampanfallen
 Ofta likartade anfall för individen
 Anfall kan starta när djuret vilar
 Svårt att avgöra anfallstyp (C)
52
Q

Hur ser behandlingen av Fibrocartilaginös emboli (FCE) ut?

A 
 Minska frekvensen av anfallen
 Mildra anfallet
 Medicinsk behandling 
 Antiepileptika t ex fenobarbital (Epityl vet®
, Fenemal®)
 Biverkningar fenobarbital
 Trött
 Vinglig, ostadig, verkar ”onykter”
Initialt övergående symtom (2-3 v.) – dosen behöver inte ändras
53
Q

Vad bör vi tänka på vid Telefonkontakt med djurägare?

A

 Djurägaren oftast mycket orolig
 Professionellt bemötande
 Lugnande och saklig
 Erbjud djurägaren att komma in med sitt djur till kliniken

54
Q

Vad för råd och information bör vi ge vid epileptiskt anfall i hemmet?

A

 Stoppa INTE in något i munnen på djuret
 Placera djuret där det är tyst, lugnt, gärna mörkt
 Se till att djuret inte skadar sig – flytta möbler, polstra
 Flytta på andra djur i hemmet – kan reagera aggressivt
 Var varsam - djuret kan vara förvirrad/aggressiv
 Djuret blir ofta trött efter anfallet

55
Q

Vilka epilepsipatienter bör åka in akut till kliniken?

A

 Djur som har krampat länge > 5 min
 Djur som har klusteranfall (= återfår medvetandet mellan anfallen)
 Djur som i övrigt inte är/verkar friska
Icke akuta patienter
 Boka in djuret till kliniken efter att anfallet är över

56
Q

Vad bör vi tänka på vid ett epileptiskt anfall på kliniken?

A 
Ta in direkt på rum
 Sätt PVK
 Ta blodprov
Anfallet över
 Djuret mår OK – kan vänta på sin tur i akut-kön
57
Q

Vad är orsaken till Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA)?

A

 Orsak: Oklart ev. immunmedierad

58
Q

Vilka djur drabbas av Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA)?

A

 Vanligt hos hund
 Drabbar vanligen unga hundar, ofta storvuxna raser
(bernen sennen, boxer) men också andra raser (beagle,
basset)

59
Q

Hur ser den kroniska formen av Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA) ut?

A

 Ataxi

 Tetrapares

60
Q

Hur ser den akuta formen av Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA) ut?

A 
 Feber
 Nedsatt AT
 Kraftiga nacksmärtor
 Stel gång – sänkt huvud
 Ovillig att röra sig
61
Q

Hur diagnosteras Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA)?

A 
 Blodprov
 Förhöjt CRP
 Ofta leukocyter
 CSF-prov
 Höga celltal
 Förhöjda proteinhalter
62
Q

Hur ser behandlingen av Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA) ut?

A 
 Medicins behandling
 Kortikosteroider (fortsatt under lång tid)
 Vätskeinfusion
 Smärtlindring
 Varsam hantering (nacksmärtor)
 Rastning i sele
 Upphöjd mat- och vattenskål
63
Q

Hur ser Prognosen av Steriodresponsiv meningoarterit (SRMA)?

A

 Om tidig adekvat behandling – god

Risk för återfall trots behandling

64
Q

Vad är orsaken till Geriatriskt vestibulärt syndrom?

A

Oklart ev. förändringar i innerörat p.g.a. ålder
 Drabbar främst äldre hundar
 Mycket snabbt insatt sjukdomsförlopp

65
Q

Vilka symptom förekommer vid Geriatriskt vestibulärt syndrom?

A 
 Vinglig
 Försämrad balans
 Lutar huvudet
 Cirkelgång
 Ramlar omkull
 Nystagmus
 Illamående
 Kräkningar
66
Q

Hur ser den Medicinska behandlingen av Geriatriskt vestibulärt syndrom ut?

A

 Vätska om kräkningar
 Antiemetika
 Ev. ges psykofarmaka

67
Q

Hur ser Omvårdnadsbehandlingen av Geriatriskt vestibulärt syndrom ut?

A 
 Varsam hantering
 Mjukt underlag – inte för tjockt
(snubblar)
 Stöd vid rastning
 Mata
 Hjälp att dricka
68
Q

Vad är orsaken till Gräsbetessjuka?

A

Olika teorier – troligast toxin från Clostridieum spp.
 Drabbar främst unga (3-5 år) betande hästar inom vissa
geografiska områden
 Dysautonomi – rubbningar i det autonoma PNS
 Riskfaktorer: t ex stress och betesbyte
 Smittväg – troligen via tarmen -> bryter ner delar av nervsystemet
 Snabbt insjuknande

69
Q

Vilka symptom förekommer vid Gräsbetessjuka?

A 
Gastrointestinal (GI) påverkan 
 Svårt att svälja – ev. reflux
 Inappetens
 Ihållande kramper i sfinktermusklerna i GI-kanalen
 Nedsatt eller upphörd tarmmotorik
 Förstoppning, upphörd träckavgång (lindrig diarré)
 Nedsatt AT
 Ökad HF
 Muskeltremor
 Svettningar över hela kroppen
 Aspirationspneumoni
 Uppdragen buk (utdraget förlopp)
70
Q

Hur diagnosteras Gräsbetessjuka?

A
  • Symtom
  • Blodprov (ökad mängd RBC och totalprotein)
  • Uteslutande av andra sjukdomar
  • Obduktion ger slutgiltig diagnos
71
Q

Hur ser Omvårdnadsbehandlingen av Gräsbetessjuka ut?

A
  • Specifik behandling saknas
  • Symtomatisk understödjande behandling
  • Avlivning (djurskyddsskäl)
72
Q

Hur ser Prognosen av Gräsbetessjuka ut?

A

• Lindrigare fall kan överleva – kräver dock intensivvård under
lång tid -> kraftigt nedsatt prestationsförmåga
• Vanligen dör/avlivas hästen efter ett par/några dygn

Dodos 1 (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions