Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Dodos 1 > Sårbehandling och sårbedömning > Flashcards

Sårbehandling och sårbedömning Flashcards

1
Q

Vad betyder angiogenes?

A

nybildning av blod- och lymfkärl

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad betyder Debridering?

A

borttag av dödvävnad och debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad betyder Debris?

A

”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad betyder Degloving injuries?

A

avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från

underliggande vävnad t ex muskler, skelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad betyder Dehydrering?

A

uttorkning (vattenförlust)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad betyder Devitaliserad vävnad?

A

försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad betyder Hemostas?

A

blodstillning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad betyder Maceration?

A

uppmjukning/uppluckring av vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad betyder Nekros?

A

lokal vävnadsdöd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad betyder Ulcus?

A

sår uppkomna genom sjuklig process

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad betyder Vasodilatation?

A

blodkärlsutvidgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad betyder Vulnus?

A

traumatiska sår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Ett annat ord för nybildning av blod- och lymfkärl?

A

angiogenes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Ett annat ord för borttag av dödvävnad och debris?

A

Debridering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ett annat ord för ”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter?

A

Debris

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ett annat ord för avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från underliggande vävnad t ex muskler, skelett?

A

Degloving injuries

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Ett annat ord för uttorkning (vattenförlust)?

A

Dehydrering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Ett annat ord för försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad?

A

Devitaliserad vävnad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Ett annat ord för blodstillning?

A

Hemostas

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Ett annat ord för uppmjukning/uppluckring av vävnad?

A

Maceration

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Ett annat ord för lokal vävnadsdöd?

A

Nekros

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Ett annat ord för sår uppkomna genom sjuklig process?

A

Ulcus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Ett annat ord för blodkärlsutvidgning?

A

Vasodilatation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Ett annat ord för traumatiska sår?

A

Vulnus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vilka faser består sårläkning av?

A

Hemostas - Inflammationsfasen
Nybildningsfasen (proliferationsfasen)
Mognadsfasen - remodellering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Beskriv inflammationsfasen

A

Biologisk rening av såret

  • Skyddsbarriär av fibrin
  • Leukocyter migrerar in - rensar bort debris, nekros, främmande ämnen
  • Frisläppning av tillväxtfaktorer – stimulerar epitel- och kapillärbildning, invandring av fibroblaster m fl celler

Pågår tills skadeområdet är återställt, okomplicerade fall ca 3-4 dagar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Beskriv nybildnings/proliferationsfasen

A

Startar efter 2-3 dagar

  • Angiogenes (nybildning av blodkärl)
  • Fibroblaster –Kollagen bildar ”byggnadsställning”
    Granulationsvävnad – skydd mot infektioner, skör, blöder lätt
  • Re-epitelialisering – epitelcellerna vandrar in från sårkanterna
  • Sårkontraktion (myofibroblaster) efter ca 5 dagar

Pågår i ca 3-4 veckor. Avslutas när såret är täckt med granulationsvävnad och epitel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Beskriv Mognadsfasen (remodellering)

A

Startar efter ca 3 veckor

  • Kollagenet mognar och blir starkare
  • Återställning av hudens hållfasthet
    1 vecka – 3 %
    3 veckor – 20 %
    12 veckor 80 % (maximal styrka i ärrvävnaden)
  • Ärrkontraktion (bleknar)

Pågår månader till år beroende på sårets storlek

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Ge exempel på skademekanismer

A 
 Bitsår
 Skärsår
 Krossår
 Punktionssår
 Skottsår
 Degloving injuries
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Vilka grader av förorening i sår finns?

A

 Rent

 Rent – kontaminerat

 Kontaminerat

 Smutsigt – infekterat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad innebär Rent gällande sårförorening?

A

− Aseptiskt skapade operationssår utan föregående trauma

− Munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar som inte är öppnade

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad innebär Rent - kontaminerat gällande sårförorening?

A

− Operationssår där munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar har öppnats
− Lätt kontaminerade sårskador

33
Q

Vad innebär begreppet Kontaminerat gällande sårförorening?

A

− Öppna traumatiska sår
− Operationssår med otillräcklig aseptik
− Operationssår i anslutning till infekterad vävnad

34
Q

Vad innebär Smutsigt – infekterat gällande sårförorening?

A

− Äldre traumatiska sår (> 6-8 h)
− Perforerade inre organ
− Kliniskt infekterade sår

35
Q

Vad finns det för förutsättningar för en bra sårläkning?

A

Rent sår

Stark initial inflammation (skilj från infektion som stör sårläkningen)

Syresättning (god kärlförsörjning)

Optimal fuktighetsgrad

Temperatur

36
Q

Vad för faktorer gällande patienten påverkar sårläkningen?

A

 Djurart
− Hund - starkare initial inflammationsfas och snabbare bildning av
granulationsvävnad än katt
− Hund och katt – ”lösare hud” och generellt mindre sårproduktion än häst

 Ras
− Ponnyer – starkare inflammationsfas än stora hästar
− Häst (ff a stora hästar) - större risk att utveckla svallkött än katt och hund

 Ålder
− Yngre djur – läker snabbare än äldre djur
− Slutresultatet kan bli lika

 Nutritionell status och sjukdomar
− Undernärd, fetma – ökad risk för fördröjd och försämrad sårläkning
− Smärta kan ge minskat näringsintag och sämre sårläkning
− Endokrina sjukdomar som Diabetes mellitus, Cushings syndrom, PPID
− Hypoxi, hypertoni påverkar blodtillförseln och syresättningen

 Mentalitet
− Stress påverkar sårläkningen negativt
− Aktiva individer – svårt med koppel-/boxvila
− Intresse av såret

 Medicinering
− Antiinflammatoriska läkemedel (kortison, NSAID) fördröjer sårläkningen (ff a i början)

37
Q

Vad för faktorer gällande såret påverkar sårläkningen?

A 
 Såretiologi
 Graden av trauma
 Lokalisering
− Dragningar/spänningar i såret, rörelse – sår på kroppen läker snabbare (bättre) än 
sår på ben
− Blodförsörjningen
 Sårets ålder
 Uppkomst av serom eller hematom
 Kontaminering
 Tidigare behandlingar av såret
38
Q

Ge exempel på faktorer som ökar infektionsrisken

A 
 Dålig blodförsörjning till vävnaden
− Omfattande vävnadsskador
− Dehydrering
− Chock
− Spänningar i vävnaden
 Lång anestesitid 
 Dålig kirurgisk teknik
− Otillräcklig debridering – devitaliserad vävnad kvarlämnad
− ”Dead-space”/ansamling av vätska
− Otillräcklig hemostas
 Främmande föremål
39
Q

Vilka steg ingår i hantering av akut sårskada?

A

 Klippning av pälsen runt såret
− Täck såret genom att hålla för en kompress - förhindrar ytterligare kontaminering
− Klipp med ordentlig marginal ut från såret
 Steriltvätta huden runt såret
− Skydda såret genom att hålla för en kompress
− Klorhexidintvål för rengöring och klorhexidinsprit för desinfektion
 Sårrengöring
− Använd Ringeracetat eller natriumklorid
− Spola såret med spruta (och kanyl) eller droppaggregat (och tryckmanschett)
− Gnugga inte i såret
− Använd kompress (bomull ger fibrer i såret)
 Vid rengöring
− Använd ej för kraftigt tryck eller vattenslang
− Om mycket lera i såret kan rengöring/spolning med vattenslang vara nödvändig

40
Q

Vilka sorters sårtvätt finns det?

A

Isoton vätska

Hypoton vätska

Hyperton vätska

41
Q

Vilka egenskaper har/vad är isoton vätska? För och nackdelar?

A

− Balanserad elektrolytlösning är att föredra

− Ringeracetat, isoton natriumklorid

42
Q

Vilka egenskaper har/vad är hypoton vätska? För och nackdelar?

A

− Ev. cytotoxiska effekter
− Fördröja sårläkningen
− Kranvatten
− Ingen evidens att kranvatten ökar infektionsrisken

43
Q

Vilka egenskaper har/vad är hyperton vätska? För och nackdelar?

A

− Används sällan på sår – endast om vätska ska
dras ur ett sår
− Hyperton natriumklorid

44
Q

Vad ska du tänka på för att jobba hygieniskt?

A

 Iaktta extra försiktighet vid behandling av

− djur på infektions-/isoleringsavdelning
− djur med multiresistenta bakterier
− postoperativa sårinfektioner
− sårinfektioner på antibiotikabehandlade djur

 Handskar vid all sårhantering
− Basal handhygien
− Sterila handskar vid vissa rena operationssår och t ex lednära sårskador

 Platsförkläde, plastrock
− Vid nära sårkontakt
− Vid risk för stänk

45
Q

Vilka aspekter hos patienten ingår i en hollistisk bedömning?

A

 AT (temp, AF, HF, andning, cirkulation, slmh)
 Näring (foder, vitaminer, mineraler, vätska)
 Eliminering
 Rörelse – smärta - immobilisering
 ”Stress” – klinikvistelse/hemma
 Sömn – vila

46
Q

Varför läker smärtsamma sår sämre?

A

 Stresshormoner påverkar kapillärerna i sårets yta ->
vasokonstriktion -> syre och näringstillförseln minskar
Minskad syretillförsel -> ökad risk för sårinfektioner ->
(ytterligare) ökad smärta
 Patienten äter sämre
 Patienten sover/vilar sämre

47
Q

Vilka sorters debridering finns det?

A

 Kirurgisk

 Medicinsk

48
Q

Hur görs kirurgisk debridering?

A 
 Skarp dissektion med skalpell/sax
 Ta lager för lager
 Skadade vävnader med god 
kärlförsörjning kan lämnas
 Kontrollera och öppna ev. upp 
fickor/gångar/kanaler

Allt på en gång eller avvakta till nästa dag
och gör en ny bedömning

49
Q

Vilka varianter av medicinsk debridering finns det?

A

 Mekanisk
 Autolytisk debridering
 Biologisk

50
Q

Vilka sorters sårläkning finns det?

A
  1. Primär sårläkning
  2. Sekundär - Öppen sårläkning
  3. Tertiär sårläkning/
    Fördröjd sårläkning
    a) Primär
    b) Sekundär
51
Q

Vad är Primär sårläkning?

A 
Det är ”Rena” sår 
• Kirurgiska uppkomna sår
• Kontaminerade sår som har debrideras
och spolats noga
• Sårkanterna har kontakt med varandra –
utan vävnadsförlust
• Försluts med suturer, staples, suturtejp
• Relativ snabb läkning – minimal ärrbildning
52
Q

Vad är Sekundär - Öppen sårläkning?

A

Kontaminerade, infekterade sår, sår som inte kan/bör förslutas
• Stor vävnadsförlust - sårkanterna har inte kontakt med varandra
• Lämnas öppet
• Granulationsvävnad bildas i sårhålan
– Sårkontraktion där det finns gott om hud
– Epitelialisering där det är brist på hud ->
skör, tunn och oelastisk vävnad
• Läkt vävnad - ofta hållfast men ärret blir ”fult”
• Långsam läkning

53
Q

Vad är Fördröjd primär sårläkning?

A

Lindrigt kontaminerade sår

• Lämnas öppet täckt med sterilt fuktbervarande bandage som byts
1-3 ggr/d

• Väntar 4-5 dygn (infl. fas)

  • ej död vävnad
  • ej infektion
  • god blodförsörjning
  • där sårkanterna har kontakt

Såret kan förslutas kirurgiskt

54
Q

Vad är Fördröjd sekundär sårläkning?

A

Ytligt kontaminerade, infekterade sår – öppningar för
dränage, initialt stor vävnadsförlust
• Lämnas öppet (täckt med bandage) tills dränage tas
• Sekundär öppen sårläkning av sår med stor vävnadsförlust
-> granulationsvävnad
• Såret rengörs – sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret försluts, finare ärr

55
Q

Vad är “deadspace”

A

Hålrum som uppstår pga:

► Stora sår
► Stora vävnadsskador
► Lösa sårkanter – fickbildningar
► Djupa sår – fistelbildningar

56
Q

Vad bör man tänka på när man sätter dränering?

A 
Att:
• Vid dränering skall så få öppningar 
som möjligt göras/användas
• Proximala änden av ett drän fästes 
i frisk hud 
• Öppningen distalt görs på sårhålans 
lägsta punkt - separat öppning
• Dränage sätts ej i sårets öppningar ->
fördröjd sårläkning
57
Q

Vilka sorters dränage finns det?

A

• Öppen passiv dränering med
eller utan drän
• Öppen aktiv dränering med drän
• Täckt passiv dränering

58
Q

Hur vårdas dränage?

A
  • Dränöppningen tvättas och hålls öppen
  • Skyddande salva appliceras vid dränöppningen
  • Kompress och bandage över (drän) -> ingen tvätt
  • Dränhålan bör inte spolas igenom
59
Q

Vilka lager består bandagering av?

A
  1. Primärlager
    (kontaktlager)
  2. Sekundärlager
  3. Tertiärlager
60
Q

Vilka varianter av primärlager finns?

A

 Lokal behandling

 Förband/kompresser

61
Q

Ange tre varianter av lokal behandling

A

 Sårgel
 Antibiotika
 Honung

62
Q

Vad vet vi om lokal behandling med hydrogel?

A

 Hög fukthalt -> mjuk sårmiljö
 Analgetisk och kylande effekt
 Autolytisk debridering av
nekrotisk vävnad

Används för:
 Torra sår – nekrotiska
 Sårhålor
 Fuktgivande

63
Q

Vad vet vi om lokal behandling med antibiotika?

A

 Ingen fördel jämfört med systemisk behandling med Ab

 Ab tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad och ersätter inte dålig hygien

 Ab kan öka antalet resistenta bakterier

 Undvik lokala Ab-preparat vid sårbehandling, använd om nödvändigt en antimikrobiell kompress

64
Q

Vad vet vi om lokal behandling med medicinsk honung?

A

• Antibakteriell- och antiseptiskeffekt
• Främjar autolytisk debridering – fuktig miljö
• Kan användas på många olika sorters sår
• Lågt pH -> ökar makrofag- och fibroblastaktiviteten
• Verksamt mot multiresistenta bakterier
Studier har visat…
• Manukahonung effektivare än antibiotika vid
infektionsbekämpning
• Bakterier utvecklar resistens mot antibiotika men inte mot Manukahonung

65
Q

Vilka egenskaper skulle ett perfekt sårförband ha?

A

Gas överföring

Mekanisk stabilitet

Låg vidhäftning på sår

Minska sårnekros

Smärtlindring

Icketoxiskt

Kostnadseffektivt

Förhindra infektion

Ta bort sårvätska

Fuktkontroll

Biologiskt nedbrytbar

Biokompatibelt

66
Q

Vilka egenskaper kan ett förband/kompresser ha?

A
  • Adhesivt/icke adhesivt (med eller utan klisterkant)
  • Adherent/icke adherent (fastnar mot sårytan eller inte)
  • Ockluderande/semiockluderande (tättslutande eller delvis tätslutande)
67
Q

Vilka varianter av förband finns?

A 
 Alginater 
 Polyuretanskum 
 Antimikrobiella 
 Film/folie
 Hydrokolloidala
68
Q

Vad är alginater och vad gör dem?

A
  • Fibrer från alger
  • Absorberar 20-30 ggr sin egna vikt
  • Debriderar
  • Används till vätskande sår i
    inflammationsfasen -> där granulationsvävnad önskas
  • Kort användningstid på häst ->inte för mycket granulationsvävnad
69
Q

Vad är Polyuretanskum (foam) och vad gör det?

A
  • Syntetisk polymer
  • Många olika former, tjocklekar som har olika permeabilitet
  • Kan användas på de flesta sår
  • Olika absorptionsförmåga beroende på kompressens tjocklek
  • Används när såret är fyllt med granulationsvävnad -> epitelialisering och sårkontraktion vill stimuleras
70
Q

Vad är Antimikrobiella förband/kompresser och vad gör dem?

A
  • Innehåller inte antibiotika
  • Andra substanser som ej är gynsamma för bakterierna t ex polyhexanid (PHMB), jod, medicinsk honung, silver m fl.
  • Används på infekterade sår (ej längre än 1-2 v.)
  • Silver verkar bara på sårytan medan PHMB tränger ner i vävnaden
  • Finns i kombination med polyuretanskum
  • Silverförband kan leda till resistensutveckling
71
Q

Vad är Film/folie förband/kompresser och vad gör de?

A
  • Syntetisk polymer (finns även i spray-form)
  • Vattentäta
  • Används på rena torra sår (operationssår) som behöver epitelialiseras.
  • Skapar fuktig miljö men reglerar ej fukten
  • Används vanligtvis inte till häst, kan vara svåra att fästa på huden
72
Q

Vad är Hydrokolloida förband/kompresser och vad gör de?

A
  • Består av cellulosa och pektin, ytterst en tunn film
  • Suger åt sig exsudat, omvandlas till gel
  • Främjar autolytisk debridering
  • Begränsad vätskeavgivning till såret
  • Används på ytliga svårläkta sår
  • Ej till infekterade sår
73
Q

Vad finns det för olika färger på vätskan som kan sugas upp av kompressen och vad innebär dem/beror de på?

A

 Rött – blödning
 Tunn klar/ljusgul vätska – vävnadsvätska
 Tjock gul/gulbrun – fibrin eller pus = var
 Grön – Bakterieväxt
 Blågrå – Missfärgning av silverförband

74
Q

Vad är ett sekundärlager? Vad gör det och hur görs det?

A

 Polstrande mellanlager - skydda såret
- förhindrar maceration av sårkanterna
- från ytterligare traumatiska skador
 Absorbera exsudat (som inte primärlagret kan ta hand om)
 Förhindrar tryck från tertiärlagret
 Appliceras runt i en spiral med överlappning
- extremiteter över minst två leder

75
Q

Vad är ett tertiärlager? Vad gör det?

A

 Stöd
 Hålla de inre lagren på plats
 Skydda mot mekanisk påverkan och/eller nedsmutsning
 Immobilisering

76
Q

Hur länge ska ett drän sitta?

A

Dränen får sitta så länge ”suppurationen” är måttlig/riklig - vanligen 3-5 dagar

77
Q

Hur länge ska suturer sitta på en hund/katt?

A

Hudsuturer hund/katt 9-10 dagar

Ryggregionen och när hudsåren utsätts för extra ”spänning” ca 12 dagar

78
Q

Hur länge ska suturer sitta på en häst?

A

Hudsuturer häst på kroppen vanligen 10-12 dagar

Extremiteterna ca 14 dagar

Dodos 1 (18 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions