Sårbehandling och sårbedömning Flashcards
Vad betyder angiogenes?
nybildning av blod- och lymfkärl
Vad betyder Debridering?
borttag av dödvävnad och debris
Vad betyder Debris?
”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter
Vad betyder Degloving injuries?
avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från
underliggande vävnad t ex muskler, skelett
Vad betyder Dehydrering?
uttorkning (vattenförlust)
Vad betyder Devitaliserad vävnad?
försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad
Vad betyder Hemostas?
blodstillning
Vad betyder Maceration?
uppmjukning/uppluckring av vävnad
Vad betyder Nekros?
lokal vävnadsdöd
Vad betyder Ulcus?
sår uppkomna genom sjuklig process
Vad betyder Vasodilatation?
blodkärlsutvidgning
Vad betyder Vulnus?
traumatiska sår
Ett annat ord för nybildning av blod- och lymfkärl?
angiogenes
Ett annat ord för borttag av dödvävnad och debris?
Debridering
Ett annat ord för ”skräp” nedbrytning- och slaggprodukter?
Debris
Ett annat ord för avslitningsskador där huden/slemhinnan slits av från underliggande vävnad t ex muskler, skelett?
Degloving injuries
Ett annat ord för uttorkning (vattenförlust)?
Dehydrering
Ett annat ord för försvagad (ej fullt livskraftig) vävnad?
Devitaliserad vävnad
Ett annat ord för blodstillning?
Hemostas
Ett annat ord för uppmjukning/uppluckring av vävnad?
Maceration
Ett annat ord för lokal vävnadsdöd?
Nekros
Ett annat ord för sår uppkomna genom sjuklig process?
Ulcus
Ett annat ord för blodkärlsutvidgning?
Vasodilatation
Ett annat ord för traumatiska sår?
Vulnus
Vilka faser består sårläkning av?
Hemostas - Inflammationsfasen
Nybildningsfasen (proliferationsfasen)
Mognadsfasen - remodellering
Beskriv inflammationsfasen
Biologisk rening av såret
- Skyddsbarriär av fibrin
- Leukocyter migrerar in - rensar bort debris, nekros, främmande ämnen
- Frisläppning av tillväxtfaktorer – stimulerar epitel- och kapillärbildning, invandring av fibroblaster m fl celler
Pågår tills skadeområdet är återställt, okomplicerade fall ca 3-4 dagar
Beskriv nybildnings/proliferationsfasen
Startar efter 2-3 dagar
- Angiogenes (nybildning av blodkärl)
- Fibroblaster –Kollagen bildar ”byggnadsställning”
Granulationsvävnad – skydd mot infektioner, skör, blöder lätt - Re-epitelialisering – epitelcellerna vandrar in från sårkanterna
- Sårkontraktion (myofibroblaster) efter ca 5 dagar
Pågår i ca 3-4 veckor. Avslutas när såret är täckt med granulationsvävnad och epitel.
Beskriv Mognadsfasen (remodellering)
Startar efter ca 3 veckor
- Kollagenet mognar och blir starkare
- Återställning av hudens hållfasthet
1 vecka – 3 %
3 veckor – 20 %
12 veckor 80 % (maximal styrka i ärrvävnaden) - Ärrkontraktion (bleknar)
Pågår månader till år beroende på sårets storlek
Ge exempel på skademekanismer
Bitsår Skärsår Krossår Punktionssår Skottsår Degloving injuries
Vilka grader av förorening i sår finns?
Rent
Rent – kontaminerat
Kontaminerat
Smutsigt – infekterat
Vad innebär Rent gällande sårförorening?
− Aseptiskt skapade operationssår utan föregående trauma
− Munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar som inte är öppnade
Vad innebär Rent - kontaminerat gällande sårförorening?
− Operationssår där munhåla, andningsvägar, mag-tarmkanal, urinvägar har öppnats
− Lätt kontaminerade sårskador
Vad innebär begreppet Kontaminerat gällande sårförorening?
− Öppna traumatiska sår
− Operationssår med otillräcklig aseptik
− Operationssår i anslutning till infekterad vävnad
Vad innebär Smutsigt – infekterat gällande sårförorening?
− Äldre traumatiska sår (> 6-8 h)
− Perforerade inre organ
− Kliniskt infekterade sår
Vad finns det för förutsättningar för en bra sårläkning?
Rent sår
Stark initial inflammation (skilj från infektion som stör sårläkningen)
Syresättning (god kärlförsörjning)
Optimal fuktighetsgrad
Temperatur
Vad för faktorer gällande patienten påverkar sårläkningen?
Djurart
− Hund - starkare initial inflammationsfas och snabbare bildning av
granulationsvävnad än katt
− Hund och katt – ”lösare hud” och generellt mindre sårproduktion än häst
Ras
− Ponnyer – starkare inflammationsfas än stora hästar
− Häst (ff a stora hästar) - större risk att utveckla svallkött än katt och hund
Ålder
− Yngre djur – läker snabbare än äldre djur
− Slutresultatet kan bli lika
Nutritionell status och sjukdomar
− Undernärd, fetma – ökad risk för fördröjd och försämrad sårläkning
− Smärta kan ge minskat näringsintag och sämre sårläkning
− Endokrina sjukdomar som Diabetes mellitus, Cushings syndrom, PPID
− Hypoxi, hypertoni påverkar blodtillförseln och syresättningen
Mentalitet
− Stress påverkar sårläkningen negativt
− Aktiva individer – svårt med koppel-/boxvila
− Intresse av såret
Medicinering
− Antiinflammatoriska läkemedel (kortison, NSAID) fördröjer sårläkningen (ff a i början)
Vad för faktorer gällande såret påverkar sårläkningen?
Såretiologi Graden av trauma Lokalisering − Dragningar/spänningar i såret, rörelse – sår på kroppen läker snabbare (bättre) än sår på ben − Blodförsörjningen Sårets ålder Uppkomst av serom eller hematom Kontaminering Tidigare behandlingar av såret
Ge exempel på faktorer som ökar infektionsrisken
Dålig blodförsörjning till vävnaden − Omfattande vävnadsskador − Dehydrering − Chock − Spänningar i vävnaden Lång anestesitid Dålig kirurgisk teknik − Otillräcklig debridering – devitaliserad vävnad kvarlämnad − ”Dead-space”/ansamling av vätska − Otillräcklig hemostas Främmande föremål
Vilka steg ingår i hantering av akut sårskada?
Klippning av pälsen runt såret
− Täck såret genom att hålla för en kompress - förhindrar ytterligare kontaminering
− Klipp med ordentlig marginal ut från såret
Steriltvätta huden runt såret
− Skydda såret genom att hålla för en kompress
− Klorhexidintvål för rengöring och klorhexidinsprit för desinfektion
Sårrengöring
− Använd Ringeracetat eller natriumklorid
− Spola såret med spruta (och kanyl) eller droppaggregat (och tryckmanschett)
− Gnugga inte i såret
− Använd kompress (bomull ger fibrer i såret)
Vid rengöring
− Använd ej för kraftigt tryck eller vattenslang
− Om mycket lera i såret kan rengöring/spolning med vattenslang vara nödvändig
Vilka sorters sårtvätt finns det?
Isoton vätska
Hypoton vätska
Hyperton vätska
Vilka egenskaper har/vad är isoton vätska? För och nackdelar?
− Balanserad elektrolytlösning är att föredra
− Ringeracetat, isoton natriumklorid
Vilka egenskaper har/vad är hypoton vätska? För och nackdelar?
− Ev. cytotoxiska effekter
− Fördröja sårläkningen
− Kranvatten
− Ingen evidens att kranvatten ökar infektionsrisken
Vilka egenskaper har/vad är hyperton vätska? För och nackdelar?
− Används sällan på sår – endast om vätska ska
dras ur ett sår
− Hyperton natriumklorid
Vad ska du tänka på för att jobba hygieniskt?
Iaktta extra försiktighet vid behandling av
− djur på infektions-/isoleringsavdelning
− djur med multiresistenta bakterier
− postoperativa sårinfektioner
− sårinfektioner på antibiotikabehandlade djur
Handskar vid all sårhantering
− Basal handhygien
− Sterila handskar vid vissa rena operationssår och t ex lednära sårskador
Platsförkläde, plastrock
− Vid nära sårkontakt
− Vid risk för stänk
Vilka aspekter hos patienten ingår i en hollistisk bedömning?
AT (temp, AF, HF, andning, cirkulation, slmh)
Näring (foder, vitaminer, mineraler, vätska)
Eliminering
Rörelse – smärta - immobilisering
”Stress” – klinikvistelse/hemma
Sömn – vila
Varför läker smärtsamma sår sämre?
Stresshormoner påverkar kapillärerna i sårets yta ->
vasokonstriktion -> syre och näringstillförseln minskar
Minskad syretillförsel -> ökad risk för sårinfektioner ->
(ytterligare) ökad smärta
Patienten äter sämre
Patienten sover/vilar sämre
Vilka sorters debridering finns det?
Kirurgisk
Medicinsk
Hur görs kirurgisk debridering?
Skarp dissektion med skalpell/sax Ta lager för lager Skadade vävnader med god kärlförsörjning kan lämnas Kontrollera och öppna ev. upp fickor/gångar/kanaler
Allt på en gång eller avvakta till nästa dag
och gör en ny bedömning
Vilka varianter av medicinsk debridering finns det?
Mekanisk
Autolytisk debridering
Biologisk
Vilka sorters sårläkning finns det?
- Primär sårläkning
- Sekundär - Öppen sårläkning
- Tertiär sårläkning/
Fördröjd sårläkning
a) Primär
b) Sekundär
Vad är Primär sårläkning?
Det är ”Rena” sår • Kirurgiska uppkomna sår • Kontaminerade sår som har debrideras och spolats noga • Sårkanterna har kontakt med varandra – utan vävnadsförlust • Försluts med suturer, staples, suturtejp • Relativ snabb läkning – minimal ärrbildning
Vad är Sekundär - Öppen sårläkning?
Kontaminerade, infekterade sår, sår som inte kan/bör förslutas
• Stor vävnadsförlust - sårkanterna har inte kontakt med varandra
• Lämnas öppet
• Granulationsvävnad bildas i sårhålan
– Sårkontraktion där det finns gott om hud
– Epitelialisering där det är brist på hud ->
skör, tunn och oelastisk vävnad
• Läkt vävnad - ofta hållfast men ärret blir ”fult”
• Långsam läkning
Vad är Fördröjd primär sårläkning?
Lindrigt kontaminerade sår
• Lämnas öppet täckt med sterilt fuktbervarande bandage som byts
1-3 ggr/d
• Väntar 4-5 dygn (infl. fas)
- ej död vävnad
- ej infektion
- god blodförsörjning
- där sårkanterna har kontakt
Såret kan förslutas kirurgiskt
Vad är Fördröjd sekundär sårläkning?
Ytligt kontaminerade, infekterade sår – öppningar för
dränage, initialt stor vävnadsförlust
• Lämnas öppet (täckt med bandage) tills dränage tas
• Sekundär öppen sårläkning av sår med stor vävnadsförlust
-> granulationsvävnad
• Såret rengörs – sårkanterna debrideras kirurgiskt, såret försluts, finare ärr
Vad är “deadspace”
Hålrum som uppstår pga:
► Stora sår
► Stora vävnadsskador
► Lösa sårkanter – fickbildningar
► Djupa sår – fistelbildningar
Vad bör man tänka på när man sätter dränering?
Att: • Vid dränering skall så få öppningar som möjligt göras/användas • Proximala änden av ett drän fästes i frisk hud • Öppningen distalt görs på sårhålans lägsta punkt - separat öppning • Dränage sätts ej i sårets öppningar -> fördröjd sårläkning
Vilka sorters dränage finns det?
• Öppen passiv dränering med
eller utan drän
• Öppen aktiv dränering med drän
• Täckt passiv dränering
Hur vårdas dränage?
- Dränöppningen tvättas och hålls öppen
- Skyddande salva appliceras vid dränöppningen
- Kompress och bandage över (drän) -> ingen tvätt
- Dränhålan bör inte spolas igenom
Vilka lager består bandagering av?
- Primärlager
(kontaktlager) - Sekundärlager
- Tertiärlager
Vilka varianter av primärlager finns?
Lokal behandling
Förband/kompresser
Ange tre varianter av lokal behandling
Sårgel
Antibiotika
Honung
Vad vet vi om lokal behandling med hydrogel?
Hög fukthalt -> mjuk sårmiljö
Analgetisk och kylande effekt
Autolytisk debridering av
nekrotisk vävnad
Används för:
Torra sår – nekrotiska
Sårhålor
Fuktgivande
Vad vet vi om lokal behandling med antibiotika?
Ingen fördel jämfört med systemisk behandling med Ab
Ab tar inte bort nekrotisk eller kontaminerad vävnad och ersätter inte dålig hygien
Ab kan öka antalet resistenta bakterier
Undvik lokala Ab-preparat vid sårbehandling, använd om nödvändigt en antimikrobiell kompress
Vad vet vi om lokal behandling med medicinsk honung?
• Antibakteriell- och antiseptiskeffekt
• Främjar autolytisk debridering – fuktig miljö
• Kan användas på många olika sorters sår
• Lågt pH -> ökar makrofag- och fibroblastaktiviteten
• Verksamt mot multiresistenta bakterier
Studier har visat…
• Manukahonung effektivare än antibiotika vid
infektionsbekämpning
• Bakterier utvecklar resistens mot antibiotika men inte mot Manukahonung
Vilka egenskaper skulle ett perfekt sårförband ha?
Gas överföring
Mekanisk stabilitet
Låg vidhäftning på sår
Minska sårnekros
Smärtlindring
Icketoxiskt
Kostnadseffektivt
Förhindra infektion
Ta bort sårvätska
Fuktkontroll
Biologiskt nedbrytbar
Biokompatibelt
Vilka egenskaper kan ett förband/kompresser ha?
- Adhesivt/icke adhesivt (med eller utan klisterkant)
- Adherent/icke adherent (fastnar mot sårytan eller inte)
- Ockluderande/semiockluderande (tättslutande eller delvis tätslutande)
Vilka varianter av förband finns?
Alginater Polyuretanskum Antimikrobiella Film/folie Hydrokolloidala
Vad är alginater och vad gör dem?
- Fibrer från alger
- Absorberar 20-30 ggr sin egna vikt
- Debriderar
- Används till vätskande sår i
inflammationsfasen -> där granulationsvävnad önskas - Kort användningstid på häst ->inte för mycket granulationsvävnad
Vad är Polyuretanskum (foam) och vad gör det?
- Syntetisk polymer
- Många olika former, tjocklekar som har olika permeabilitet
- Kan användas på de flesta sår
- Olika absorptionsförmåga beroende på kompressens tjocklek
- Används när såret är fyllt med granulationsvävnad -> epitelialisering och sårkontraktion vill stimuleras
Vad är Antimikrobiella förband/kompresser och vad gör dem?
- Innehåller inte antibiotika
- Andra substanser som ej är gynsamma för bakterierna t ex polyhexanid (PHMB), jod, medicinsk honung, silver m fl.
- Används på infekterade sår (ej längre än 1-2 v.)
- Silver verkar bara på sårytan medan PHMB tränger ner i vävnaden
- Finns i kombination med polyuretanskum
- Silverförband kan leda till resistensutveckling
Vad är Film/folie förband/kompresser och vad gör de?
- Syntetisk polymer (finns även i spray-form)
- Vattentäta
- Används på rena torra sår (operationssår) som behöver epitelialiseras.
- Skapar fuktig miljö men reglerar ej fukten
- Används vanligtvis inte till häst, kan vara svåra att fästa på huden
Vad är Hydrokolloida förband/kompresser och vad gör de?
- Består av cellulosa och pektin, ytterst en tunn film
- Suger åt sig exsudat, omvandlas till gel
- Främjar autolytisk debridering
- Begränsad vätskeavgivning till såret
- Används på ytliga svårläkta sår
- Ej till infekterade sår
Vad finns det för olika färger på vätskan som kan sugas upp av kompressen och vad innebär dem/beror de på?
Rött – blödning
Tunn klar/ljusgul vätska – vävnadsvätska
Tjock gul/gulbrun – fibrin eller pus = var
Grön – Bakterieväxt
Blågrå – Missfärgning av silverförband
Vad är ett sekundärlager? Vad gör det och hur görs det?
Polstrande mellanlager - skydda såret
- förhindrar maceration av sårkanterna
- från ytterligare traumatiska skador
Absorbera exsudat (som inte primärlagret kan ta hand om)
Förhindrar tryck från tertiärlagret
Appliceras runt i en spiral med överlappning
- extremiteter över minst två leder
Vad är ett tertiärlager? Vad gör det?
Stöd
Hålla de inre lagren på plats
Skydda mot mekanisk påverkan och/eller nedsmutsning
Immobilisering
Hur länge ska ett drän sitta?
Dränen får sitta så länge ”suppurationen” är måttlig/riklig - vanligen 3-5 dagar
Hur länge ska suturer sitta på en hund/katt?
Hudsuturer hund/katt 9-10 dagar
Ryggregionen och när hudsåren utsätts för extra ”spänning” ca 12 dagar
Hur länge ska suturer sitta på en häst?
Hudsuturer häst på kroppen vanligen 10-12 dagar
Extremiteterna ca 14 dagar
