V8 HT 16 Histologi kompendiumet Flashcards
Funiculus Spermaticus
På histowebben preparat 131.
Innehåller: Ductus deferens, Arteria testicularis, plexus pampinifomris, samt lyfmkärl och vener.
Ductus Deferens
I Funiculus Speramticus.
Känns igen på sin tjocka, muskelrika vägg och lila lumen med veckad mukosa. Epitelet är ett tvåradigt cylindriskt epitel. Många av cellerna bär stereocilier. Under epitelet hittas lamina propria med bl.a. elastiska fibrer.
Muskulaturen består av 3 lager.
Inre - longitudinellt, tunt.
Mellanskikt - cirkulärt, tjockt, kraftigt.
Yttre - longitudinellt, tjockt, kraftig.
Corpus spongiosum i penispreparat
Preparat 134:
Är en svällkropp runt Urethra.
Penispreparat:
Preparat 134. Innehåller:
Urethra - djupt flikig, (ses i änden ena änden av den brutna kanten av preparatet)
Morgagnis Lakuner - ses i de “sekundära vecken” av Urethra. Innehåller “Littrés” körtlar.
Littrés körtlar - Finns i epitelet på “Morgagnis lakuner” i Urethra. Är mukösa körtlar som utsöndrar slem.
Penis innehåller svällkroppar, nödvändigt bl.a. för att de ska ta sin “form” vid erektion.
Corpus Spongiosum - Ligger omgivande Urethra
Corpora Cavernosa - En parig svällkropp. Ligger runa A. Penis. Bidrar till penisens styvnad vid erektion. Omges av tunica albuginea penis.
Tunica Albuginea Penis - tjockt, mycket kompakt bindvävskikt. Omger Corpora Cavernosa.
Urethra - penis
Urethra - djupt flikig, (ses i änden ena änden av den brutna kanten av preparatet)
Morgagnis lakuner - penis
Morgagnis Lakuner - ses i de “sekundära vecken” av Urethra. Innehåller “Littrés” körtlar.
Littrés körtlar - penis
Littrés körtlar - Finns i epitelet på “Morgagnis lakuner” i Urethra. Är mukösa körtlar som utsöndrar slem
Corpora Cavernosa - Penis
Preparat 134.
Corpora Cavernosa- En parig svällkropp. Ligger runa A. Penis. Bidrar till penisens styvnad vid erektion. Omges av tunica albuginea penis.
Svällkropparna innehåller ett nätverk av endotelklädda venösa hålrum omgivet av glatta muskelceller och bindväv. Dessa hålrum blodfylls under erektionen.
Tunica Albuginea Penis
Tunica Albuginea Penis - tjockt, mycket kompakt bindvävskikt. Omger Corpora Cavernosa.
Prostata - “The prostate gland”
Prostatan är en tubuloalveolär körtel. Omger Urethra. I tvärsnitt ses stora oregelbunda kaviteter.
Vid förstoring kan följande ses:
Prostataepitelet - Kubiskt/cylindriskt enkel/två-radigt. Veckat, vilket kan ge ett fransigt utseende.
Glatt muskulatur - ligger i bindvävsseptat (omger kaviteterna)
Corpora Amylacea/Amylaceum - Kondenserat, förkalkat sekret som återfinns i lumen på prostatans hålrum.
Prostataepitel
Prostataepitelet - Kubiskt/cylindriskt enkel/två-radigt. Veckat, vilket kan ge ett fransigt utseende.
Corpora Amylacea/Amylaceum - Prostata
Corpora Amylacea/Amylaceum - Kondenserat, förkalkat sekret som återfinns i lumen på prostatans hålrum.
Testis
Testis - Testikel. preparat 130.
Innehåller
Testis - själva testikeln innehåller:
Tunica albuginea testis - bindvävskapsel omger testis
Mediastinum - förtjockning av Tunica albuginea testis mellan epididymis och Testis.
Epididymis / Bitestikeln - Sitter som ett “huvud på testis” avgränsas av mediastinum från testis.
Ductuli efferentes
Ducutuli epididymis.
Tunica albuginea testis
Tunica albuginea testis
Bindvävskapsel som omger “testis”. Tjocknar mellan testis och bitestikeln-epididymis och bildar “mediastinum”
Mediastinum - Testis
Mediastinum - Testis
Förtjockningen av “tunica albuginea testis” mellan testis och bitestiklen-epidydmis. Ifrån mediastinum utgår septa som delar upp testikeln i Lobuli.
Tubulus Semnifieri - Testis
Tubulus Semnifieri - Testis
Fyller ut testisloberna. Består av ett komplext flerradigt epitel. Övergår i tubuli recta som förbinder Tubulus Semnifieri med Rete Testis.
Epitelet i Tubulus Semnifieri består av stödjeceller och celler tillhörande spermatogenesen.
Kan ses mot “testis” från mediastinum. har lumen + komplexa epitelet.
Rete Testis - Testis
Rete Testis - Testis
Klätt med kubiskt epitel.
Är beläget i mediastinum (som utgör bakväggen av testiklen mot bitestikeln.)
Övergår till ductuli efferentes, som är belägna i bitestikelns huvud.
Ductuli efferentes - Testis
Ductuli efferentes - Testis
Finns i “bitestikelns/epididymis” huvud. Stammar från Rete testis.
Har ett epitel bestående av grupper med:
Cylindriska cilieförsedda celler
Kubiska icke-cilieförsedda celler.
Detta ger Ductuli efferentes ett “taggigt” utseende, vilket skiljer dem från de närliggande “Ductuli Epididymis”.
Ductuli Epididymis - Bitestikelgången
Ductuli Epididymis - Bitestikelgången
Har ett jämnt tvåradigt enskiktat cylinder epitel med stereocilier.
Skiljer sig från Ductuli efferentes som är mer “taggit - ovårdat/oordnat”
Spermatogenesen
- Gorillan cyklar till zoo
Sker i epitelet i Tubuli Seminfieri.
Gorillan Cyklar Till Zoo - Spermatogonier - Spermatocyter - Spermatider - Spermatozooer
Spermatogonier - relativt små celler, finns närmast basalmembranet.
Spermatocyter - Störst celler, har kärnor med spiraliserat kromatin.
Spermatider - Är små, har kärnor med lucker och jämn kromatin indelning.
Spermatozooer - Små celler med tätt packat kromatin och tillspetsat huvud. Ibland kan en svans iakktas.
Spermatogonier
Spermatogonier -
relativt små celler, finns närmast basalmembranet.
Spermatocyter
Spermatocyter - Störst celler, har kärnor med spiraliserat kromatin.
Spermatider
Spermatider - Är små, har kärnor med lucker och jämn kromatin indelning.
Spermatozooer
Spermatozooer - Små celler med tätt packat kromatin och tillspetsat huvud. Ibland kan en svans iakktas.
Leydig celler - interstitiella celler
Interstitiella - Leydig celler.
Producerar testosteron. Hittas i bindväven mellan tubuli. De är “runda” och har tydliga nukleor.
Lakterande Mammarkörtel
Nästan hela preparatet utgörs av körtelgångar.
Runt om körtlarna ligger de myoepiteliala cellerna.
Apokrin sekretion.
Finns vissa möjligheter att missta för prostatan. Titta på på epitelet, i prostatan är det en/tvåradigt och kubiskt/cylindriskt.
Icke-lakterande Mammarkörtel
I preparatet syns små grupper av körtelvävnad, omges av fett och korsad filtartad bindväv. Skiljer sig stort från lakterande.
Vaginalväggen
Preparat 153
Består av tre skikt: Mukosa, Muskularis, Adventitia.
Mukosa
Täcks av ett tjock flerskiktat glykogenbildande oförhornat skivepitel. Cellerna i detta epitel lagrar och bildar glykogen. I mukosan ingår också lamina propria, den är rik på elastiska fibrer och blodkärl, men har inga körtlar.
Muskularis
Består av glatta muskelceller som löper i alla riktningar
Adventitia
Består av lucker bindväv med mycket elastiska fibrer.
Vaginalväggen - Mukosa
Mukosa
Täcks av ett tjock flerskiktat glykogenbildande oförhornat skivepitel. Cellerna i detta epitel lagrar och bildar glykogen. I mukosan ingår också lamina propria, den är rik på elastiska fibrer och blodkärl, men har inga körtlar.
Ovarium -
Ovarium.
Ytan på ovariet är täckt av ett enkelt platt / kubiskt epitel. S.k. Germinalepitel. Under detta epitel finns den tunna bindväven Tunica albuginea.
Samtliga oocyter i ovariet är “primära oocyter”.
Tuba uterina - Äggledarna
Parigt organ. Sträcker sig från ovariet till uterus. Delas in i tre huvuddelar.
Infundibulum - trattliknande öppning mot periotenalkaviteten.
Ampulla - Den mellersta “tunnväggiga” delen. Utgör ca 2/3 av Tuba uterinas längd.
Isthmus - segmentet som sammansluter med uterus.
Tuban har ett enskiktat cylindriskt epitel som innehåller två typer av celler. Dels:
Sekretoriska PEG celler - har avlång kärna
Cilieförsedda celler - har rund kärna
Ovariet folliklar
I ovariet finns det olika “folliklar” dvs olika steg i oogenesen.
Primordialfollikel Tidig primärfollikel Sen primärfollikel Graafsk follikel "Atretisk follikel"
Primordialfollikel
Är en oocyt omgiven av ett enkelt lager follikulära celler.
Tidig primärfollikel
Follikulära celler bildar ett enkelt lager kubiska till cylindriska celler runt oocyten.
