Tentafrågor - Urogenetalia/meios/histologi Flashcards
Essäfrågor
Fråga 4. Frågan rör manliga genitalia.
(A) Rita och beskriv den anatomiska/histologiska uppbyggnaden av testis. (2,5 p)
Testikeln - Testis.
Testikeln är ca 4cm lång, väger ca 15g.
Omsluts av tunica albuginea, tunica vasculosa och tunica vaginalis.
tunica albuginea testis är en bindvävshinna som omsluter testis. Den bildar septa, skiljeväggar, som går in i testikeln och delar upp denna i lober. (ca 250 st) I varje lob går 1-4 sädeskanaler som är formade som ett U. Dessa är:
tubuli semnifieri concortii - den veckade
tubuli semnifieri recti - den raka
På baksidan av dessa lober finns en jämnare-tjockare bindvävshinna (det är tunica albuginea men som har förtjockats) denna kallas för mediastinum och ligger mellan Testis och Epididymis (bitestikeln). Genom mediastinum går rete testis, uppsamlingsgångar som samlar upp spermatozoer (som bildats av spermatogenesen i tubuli semnifieri) och transporterar dem mot de efferenta gångarna mot epididymis.
Essäfrågor
B) Redogör för blod-testisbarriären. (2,5 p
Blodtestis barriären är en barriär som finns för att immuncellerna från blodbanan inte ska komma åt och bryta ner de haploida spermatocyterna (och vidare in mot spermatiderna) då dessa inte uttrycker särskilda cellmembransprotein som resterande “normala” celler i kroppen gör. Alltså, immunförsvaret ser dem som något farligt / skadligt.
Blod-testisbarriären delar upp sädesledaren i två compartments apikalt om spermatogonerna. Sertolicellerna och dess tight-junctions bindningar mellan varandra utgöra blod-testisbarriären.
Essäfrågor
C) Redogör för spermatogenesen. (5 p
Spermatogenes är den process i vilken spermier bildas. Den sker nere vid ductus semnifieri i testis.
Spermatogon (typ A –› typ B) –› Spermatocyt –› Spermatid –› Spermatozoo.
Fästa mot basalmembranet i ductuli semnifieri finns spermatogonerna de är ursprungsstamcellerna ifrån vilka spermatogenesen börjar. Spermatogon typ A genomgår aktiv mitos och ger upphov till Spermatogon typ B (progenitorer) Dessa delar sig och ger upphov till Spermatocyterna. Den primära spermatocyten har duplicerat DNA och har gått igenom blod-testisbarriären. Den är “dubbelt diploid”. Denna övergår till den sekundära spermatocyten (som har två kopior av en kromsom) Spermatocyten övergår till en Spermatid. Som är haploid. (den andra meiotiska delningen) Dessa spermatider mognar till spermatozooer genom spermiogenes.
Spermiogenes - Är Spermatogenesen sista fas. Går från spermatid till mogen spermie. Den sker i fyra faser.
1-2 dagar Golgifasen
Komponenterna i golgiapparaten samlas i ena änden av cellen. Bildar enzymer som lägger sig över cellkärnan. Centriolerna vandrar till andra sidan av cellkärnan för att kunna bilda svansen. Själva spermatiden är inborrad i Sertolicellen och arrangeras så att centriolerna vänds ut mot lumen, dvs så att svansen kan bildas där.
3 dagar Kappfasen
Enzymer fortsätter att produceras. Akrosomen kan jämföras med en gigantisk lysosom som innehåller proteaser och hyalurodonaser. I området där akrosomen hamnar försvinner kärnporerna och membranet blir tjockare. Akrosomen fästs fast i kärnan.
4 Akrosomfasen
Akrosomen växer till och plattas ut och fäster tillslut över halva cellkärnan, vilken nu blir avlång. Svansen växer ut mer och mer. Dock blir inte cytoplasman utan cellen smalnar av och cellmembranet sträcks ut över hela cellen och omsluter svansen.
5-7 Mognadsfasen
Ytterligare tillväxt av svansen sker. Samt bildning av ett mitokondrierikt mellanstycke på svansen, det är ifrån detta som spermien får sin energi till att röra sig. Onödig cytoplasma knoppas av och spermatiderna lossas ifrån varandra. Dessa rester fagocyteras av sertolicellen. En kontraktion sker i sertolicellerna så att den mogna spermatiden stöts ut från sertolicellen. Spermien är nu mogen att transporteras till epididymis där den bl.a. får förmågan att “simma”.
För att spermien ska bli fullt funktionsduglig och kunan befrukta ett ägg så måste den genomgå en del processer i kvinnan, kapacitering, mognad.
Essäfrågor
Fråga 3. Ovarierna har flera funktioner bl.a. produktion av kvinnliga könsceller och sekretion av östrogen och progesteron. Rita och beskriv först ovariernas och livmoders histologi, och sedan hur östrogen och progesteron påverkar epitelet i tuba uterina och endometriet.
Ovariet
Är ca 3-4cm i diameter stort, Om det skers i tvärsnitt kan Cortex och medulla ses.
I cortex ligger ägganlagen - dvs primordiala folliklara
I medulla ligger kärl och nerver.
Ovariet omsluts av bindvävshinnan tunica albuginea. Ytterst bekläds ovariet med ett enkelt kubiskt epitel - s.k. germinalepitel.
Ovarierna är förankrade lateralt till uterus via lig. ovarii proprium, till bäckenväggen via lig. suspensorium ovarii. Det är breda ligament - ligamentum latum täcker både över ovarier, tuba och uterus. I ovariet så pågår oogenesen, dvs mognaden av äggceller. Därför kommer det i ett tvärsnitt av ovariet hittas Primordial folliklar, Primär folliklar, Sekundär folliklar, Tertiär folliklar, Graafs follikel, Corpus luteum (gulkroppen - som bildats när en oocyt stöts ut), Oocyter, Atretriska folliklar, Blodkärl, Corpus Albicans (bindvävsärr).
Livmodern
Är 6-8 cm lång. 5 cm bred och ca 2 cm tjock.
Delas in i regionerna, fundus, corpus, istmus och cervix uteri.
Corpus utgör huvuddelen av dessa och delas upp i “tre delar” (corpus är som en vägg),
Endometriet - med ett enkelt cylinderepitel, enkla tubulära körtlar, lamina propria.
Endometriet delas i sin tur in i “Stratum functionale”, det funktionella lagret, en del av slemhinnan som växer till och blöder ut (i menstruationen). Och Stratum Basale, grundlagret, ett 5-6 celler tjock lager som blir kvar efter menstruationen.
Myometriet. Består av tre lager glatt muskulatur, det inre och yttre är longitudinellt medans det centrala är cirkulärt. Finns rikligt med kärl här - stratum vasculare.
Perimetriet. Det yttersta lagret. Består på vissa ställen av peritoneum.
Cervix uteri är livmoderhalsen - ca 2,5cm lång. Består av två delar:
Endocervicala kanalen, består av ett cylinder epitel med kryptor. Är slemproducerande.
Ectocervix, flerskiktat skivepitel. Här finns livmoderhalstappen, portitio vaginalis, sekretproduktion här (hjälper till vid befruktning).
Östrogen - Progesteron
Östrogen.
Styr bl.a. Proliferationsfasen och stimulerar att ett nytt “stratum functionale” växer ut. Bildas av corpus luteum.
Progesteron
Stimulerar PEG-cells i tuba uterina dessa har korta mikrovilli och bidrar bl.a. med näring till ägget. Bildas av corpus luteum.
Essäfrågor
Fråga 4. FSH och LH är 2 hormoner som har betydelse för äggcellens och spermiens utveckling. Beskriv oogenesen och spermatogenesen samt redogör för FSHs och LHs roll i de olika processerna.
Oogenesen är den process i vilken en äggcell bildas och mognar.
Den brukar delas upp i tre faser:
Follikelfasen, Ägglossningen och Lutealfasen. Dessa olika faser regleras av FSH och LHs roll.
Under den första fasen, follikelfasen är nivån av FSH hög medans LH är låg. När follikelfasen är över och nästa ska börjas så bli nivån av LH väldigt hög, detta för att trigga igång ägglossning.
Follikelfasen.
Primordialfollikel -› Primär follikel -› Sen primär follikel -› Sekundär follikel -› Graafs Follikel
I follikelfasen bildas follikeln, dvs att oocyten/äggcellen omsluts av vävnad. Detta bildar en primordial follikel, dvs ägget omsluts av follikelceller som börjar bilda ECM runt cellen. Nästa steg är en primär follikel, där har zona pellucida bildats mellan follikelcellerna och oocyten. Den primära follikeln bildar ett basalmembran på dess yta och under den börjar follikelcellerna att dela sig och bilda lager. Vid 6-8 follikelceller kallas det för sen primärfollikel, nu finns det ovan follikelcellerna ett nytt skikt av celler som utgör theca interna, och ett yttre skikt, theca externa. Nästa stadie är en sekundär follikel. Denna växer till sig, bildar cumulus oophorus, corona radiata och kallas sen för det sista stadiet Graafs Follikel, den är 1-1,5cm i diameter och själva äggcellen har förflyttat sig så att den vilar mot kanten på follikeln. (antrum bildas).
Nästa steg är ägglossningen.
Under ägglossning så kommer den “färdiga äggcellen” att stötas ut i äggledaren, proteaser och MMPs, gör hål i tunica albuginea och oocyten med zona pelucida stöts ut. Under ägglossning är nivån av LH hög och FSH låg.
Nästa fas kallas för lutealfasen, i denna bildas corpus luteum utav theca interna (numerna theca lutein celler) och granulosa lutein celler att bildas. Denna “gulkropp” frisätter mycket LDL och Kolesterol viket kommer ge upphov till bildandet av Östrogen och Progesteron.
Spermatogenesen är den process i vilken en spermie bildas och mognar.
Spermierna bildas ifrån könstamceller i testis. Första stadiet, spermatogoner sitter på basallaminan mellan sertolicellerna. Spermatogenesen går till såhär
Spermatogon -› Spermatocyt -› Spermatid -› Spermatozo -› (Spermiogenesen) -› Spermatozo.
Spermatogonerna är könsstamceller, dessa sitter mellan sertolicellerna på basallaminan. Spermatogonen delar sig och bildar olika förstadier, Ad, Ap. Ap - den ljusare varianten ger upphov till Spermatogon B. Som är nästa steg innan Spermatocyten, den primära spermatocyten passerar förbi blod-testisbarriären och genomgår Meios 1 då den sekundära spermatocyten bildas. Denna genomgår meios 2 och bildar Spermatiden. Spermatiden ska formas till en spermie - en spermatozo. Denna process kallas för spermiogenesen och delas in i fyra faser. Golgifasen, Capfasen, Akrosomfasen och mognadsfasen.
FSH och LH i spermatogenesen.
LH får leydigellerna att producera mer testosteron, samtidigt som det leydigscellerna stimuleras av prolaktin att producera mer testosteron. FSH stimulerar sertolicellerna att frisätta ABP som binder upp testosteronet och hindrar det från att läcka ut ur testis.
Essäfrågor
Fråga 4. Redogör för den anatomiska och histologiska uppbyggnaden av kvinnliga genitalia samt beskriv livmoderslemhinnans cykler och regleringen av dessa.
Kvinnliga genitalia. Delas upp i inre och yttre.
Yttre:
Mons Pubis - fett och behåring över symfysen
Labium Major - behårat yttre, körtlar intre
Labium minor - slemhinneveck.
Klitoris -
Skene - urinröretsmynning, smörjande sekret
Bartolinis körtlar - tömmer in i slidan vid upphetsning
Inre:
Ovarium - Äggstock
Tuba uterina - Äggledare
Uterus - Livmoder
Cervix - Livmoderhalsen
Vagina - vagina
Ovarium - äggstock.
Består ytterst av germinal epitel, enskiktat kubiskt och innanför det en bindvävshinna , Tunica albuginea. Ägganlagen vilar på Tunica Albuginea. Delas in cortex - barken och medulla - märgen. I medulla går rikligt med artärer, vener och i cortex finns folliklarna (här sker oogenesen).
Tuba uterina - Äggledare
Delas upp i tre olika delar
Infundibulum - med fimbrier som ligger ovanför overiet. Här fångas ägget upp.
Isthmus - smalare del.
Ampulla - utgör ⅔ av äggledaren
Pars uterina - går igenom livmoderväggen.
Tvärsnitt - Äglledare. Ytterst av serosa, laminarpropria. Tre muskellager, inre och yttre longitudinellt och mellerst cirkulärt. Lumen i varierande storlek, störst i ampulla, minst i pars uterina - isthmus.
Finns blandade epitelceller i äggledaren, både cilieförsedda epitelceller och mikrovilli försedda PEG-celler. De cilieförsedda cylinderepitelet är ansvarigt för transporten av ägget (peristaltik).
Uterus
6-8 cm lång, 5cm bred och 2 cm tjock.
Delas in i fundus, corpus, cervix uteri och istmus.
Corpus - utgör huvudparten och har tre tjocka lager: Endometriet, med slemhinnan, myometriet - cirkulär muskelatur med mycket blodkärl, och perimetriumet - adventitia.
Endometriet delas upp i stramtum functionale - som blöder ut / bort vid menstruation växer till igen också efteråt och stratum basale som finns kvar.
Cervix uteri - livmoderhalsen, ca 2,5cm lång. Består av två delar endo cervikala kanalen - cylinder epitel med kryptor, slemproducerande och Ectocervix - flerskiktat skivepitel
Livmodertappen poritio vaginalis.
Transformationszoonen.
Livmodern har enskikt cylinderpitel, känsligt för infektion ex HPV.
Vagina
7-9 cm lång, mynnar i vestibulen. Har flerskiktat oförhornat skivepitel, kollagenfingrar går in i epitelet - vilket ger en bra förankring.. Består av Mucosan - fleskiktat skivepitel och lamina propria. Detta epitel innehåller glykogen (som fermenteras mha lactobacillus acidophilus, skapar en miljö med lågt pH.) Har ett inre cirkulärt och yttre longitudinellt muskellager.
Ytterst finns Adventita med tät bindväv.
Vaginan har inga körtlar.
Livmodersslemhinnan cykler - Endometriets faser delas in i tre.
Menstruationsfasen, Proliferationsfasen, Sekretionsfasen.
Menstruationsfasen 4-5 dagar
Sker en utblödning av stratum functionale. Kvar blir ett ca 1mm tjockt lager med nedre delarna av körtelrören och spiralartärerna kvar. Slemhinnan växer upp ifrån detta lager.
Proliferationsfasen 9 dagar
Endometriet vid ovalution är ca 6mm, blöder senare ut i ca 3-5dagar. Mha östrogen sker en kraftig proliferation, tillväxt i slemhinnan. Mitoser sker i stratum basale, lamina propria och i körtlar. Raka körtelrör bilda som blir större och större. Stratum functionala börjar ta form, försörjs av myometriet.
Denna fas regleras och styrs av östrogen.
Sekretionsfasen. 14 dagar
Ägglossning signalerar upphörandet av proliferationsfasen och start av sekretionsfasen. Regleras av progesteron, sker en inväxt av spiralartärer, sekretion av glykogen. En decidualreaktion, Decidualceller i lamina propria (stora runda celler fyllda med glykogen och lipider), specialiserade binvävsceller ansluter i kärlen. Detta producerar näring för embryot.
Essäfrågor
Fråga 3. Redogör för njurens histologiska uppbyggnad. Beskriv även de grundläggande funktionerna hos de olika delarna i njurens nefron. (10p)
Njuren.
Njuren är ett av kroppens viktigaste organ, vital för vår rening av avfall och skadliga produkter. Producerar urin, sköter blodtrycksreglering, salt och syra-basbalansen, endokrina funktioner. Den ligger retroperitonealt, direkt bakom bukhinnan vid kotorna T12-L3.
Njuren är 10-12 cm hög, 3-4 cm bred och 2-3 cm djup. Den har en konkav och en konvex sida, den konvexa sidan förbinder njuren med artärer och andra kärl. Denna “hilus” ligger medialt. Njuren består ytterst av njurkapseln som utgörs av två lager, ett yttrelager bestående av fibroblaster och kollagen samt ett inre som utgörs av myofibroblaster.
I genomskärning (sagitalt snitt?) så kan man dela upp njuren i barken, cortex och märgen, medulla. Cortex är i sin tur uppdelad i ytliga cortex och det juxta medullära kortex som ligger mer “inåt” njuren. Medullan är i sin tur uppdelad i inre och yttre medullan.
Medullan är även indelad i pyramidliknande strukturer, som omges/delas upp av kolumner av cortex. Den del av cortex som går ihop med medullan kallas för lob. Njuren kan alltså delas in i ett flertal olika “lober”, ca 10-15 stycken. Den delen av medullans spets som går mot mitten av njuren kallas för papillen, denna kopplar ihop medullan med Calyx. “Kalken” som samlar upp urinen och som sen mynnar ut i urinledaren till urinblåsan. Kalkarna, kallade för Calyx minores, mynnar sedan ihop i Calyx majores. Som samlar urinen. Här finns även Area Cribrosa, s.k. “njursilen” Från den mediala sidan löper två blodkärl. A. Renalis och V. Renalis dessutom går uretern som löper till urinblåsan. (detta är hilus). Njurarna är omgivna av fett och värme, som skydd.
Njurens minsta funktionella enhet kallas för nefron, det finns ca 1,5-2 miljoner hos en människa. Nefron är där blodet renas på avfall och överskottsvätska, det är en avlång struktur som består av ett kapillärnystan som kallas för Glomeruli, dessa glomeruli ligger i en struktur som kallas för bowmans kapsel. Alla nefron ligger i cortex, men i olika nivåer.
I njuren går det rörsystem där urinen bildas, dessa utgörs av Proximala tubuli - Henleys Slunga - Distala tubuli. De proximala tubuli börjar vid bowmans kapsel och går ner i Henleys slynga (ser ut som en hästsko) innan de går upp igen till bowmans kapsel.
Nefronets tubulisystem:
Proximala Tubuli - har enskiktat kubiskt epitel, med långa cilier, är riktt på lysosomer och mitokondrier. Här sker ett 65% återtag av den primärurin som bildatsn Na/K ATPas pumpar. AQ-1, här tas aminosyror, glukos och polypeptider upp.
Henleys Slynga
Har ett enkelt skivepitel, isosmotisk ut hyposmotiskt i förhållande till plasma. Den descenderande delen av Henleys slynga är mer permeabel för vatten än NaCl och Urea. Saknar aktiv transport. Ascenderande delen av Henleys slynga är impermeabel för vatten, Na och K diffunderar ut i interstitiet.
Distala tubuli
Har kubiskt epitel, outvecklat borstbräm, har absoprtion av Na och sekretion av K. Receptorer för Aldeosteron. Återresportion av H2O i närheten av ADH.
Funktion: Blodet kommer in i bowmans kapsel via de afferenta och efferenta arteriolerna, där vätska och avfall flödar ut från blodet och in i tubulisystemet.
