V.8 HT 16 Genitalia - Njure - Histologi Flashcards
Njurens funktioner
producerar urin och avlägsnar avfallsprodukter
Blodtrycksreglering
Salt och Syra-basbalansen
Endokrina funktioner
Producerar och frisätter: Erythropoetin (EPO), Renin, Vitamin D
Njurkapselns två lager
Njuren har två lager som utgör en bindvävskapsel.
Det yttre lagret yttre fibroblaster och kollagen
Det inre lagret.
Njurens - Hilius
Ingången för artären och utgången för venen och urinledaren.
Uppbyggnad njurlob
Ser ut som en “pyramid”
Består av kortex (mörkare) och märgstruktur (ljusare).
Underst finns “kalken” där märgstrukturen går ut.
Nefron
varje njure har
Nefron uppbyggnad
Består av ett kärlnystan - Glomeruli. Runt detta ligger Bowmans kapsel. Och ett Tubulisystem. En proximal del sen “Henles slynga” och sen distala tubuli.
Tubulisystemet
Består av: Proximala tubuli, Henleys slunga, Distala tubuli
Tubulis benämns olika beroende på var de ligger.
Nära ytan - kortikala nefron
Kortikala nefron
Så benämns de nefron som ligger nära ytan (av njuren)
Juxta medulära nefron
Nefron som ligger nära märgen “juxta - nära”.
Dessa nefron har längre “Henleys slunga”.
Samlingsrör - Ducts of Belini
Ligger i area crebrosa. “Njursilen” Ligger nederst i märgen i njurloben. Samlingsrören är inte en del av nefronet.
Njurens blodkärl - artärer
a. renalis - går in i njuer –›
a. interlobares - mellan loberna –›
a. arcuate - “bågartär” –›
a. interlobulares - inuti kortex (i loberna) –›
vas. afferents - arteriol –›
glomerulus (kapillärnystan) –›
vas efferentes - arteriol –›
A. renalis delar sig till interlobares som delar sig till a arcuate “bågen” som delar upp sig i a. interlobulares. Därefter
Kortikala glomeruli
Peritubulärt nätverk går över och tillbaks i
v. stellatae - v. lobulares - vena arcuate
Njurens blodkär - vener
vena stellatae –› v. lobulares –› v. arcuate –› v. interlobares –› v. renales.
Juxta medullära glomeruli
Vasa recta (artär) går över till venen --› vasa recta (ven) --› vasa arcuate
Njurens blodförsörjning
Ca 20% av hjärtats slagvolym går till njuren. I njuren går ca 90% till barken och 10% till medulla.
Corpus Corpusculum - Malpighian corpuscle
Är kombinationen av Bowmans kapsel och glomerulus. 200mikrometer stort (kan ses med ögat).
Bowmans kapsel uppbyggnad
Två lager:
parietallagret - består av ytepitel
visceralalagret - ligger mot kärlnystanet.
Basalmembran - endotel
Podocyter -
bildar
Filtrationsenheten - “i bowmans kapsel”
Utgörs av:
HSPS - Nephrin och Fenestrerat endotel 70nm.
Alltså, laddning, storlek är viktigt.
ex. Kan passera - Vatten, Joner, Glukos, katjoner
ex. Kan inte passera - större molekyler, protein större än 70 000 dalton, albumin, anjoner.
Mesangiecell fakta
Stödjecell. Finns två typer
Glomulära - ligger glomerulärt
Extra glomulära eller Lacis celle.
Mesangiecell - funktion
Blandning mellan fibroblast, glatt muskulatur, makrofag.
Skapar stöd. Kan fagocytera. Kan kontrahera.
Producerar:
IL-1 - en pro-inflammatorisk faktor
PDGF - viktigt för nybildandet av glomeruli
Bryter ner skadat basalmembranet, podicyten producerar nytt.
Juxtaglomerulära apparaten - fakta
Är en del i blodtrycksregleringen.
Makula densa - förändrade epitelceller
Ett område i distala tubuli. Omvandlade epitel celler. Känner av flödeshastigheten och [Na+]. Om förändring märks av så signaleras detta vidare till juxta glomerulära cellerna.
Ligger mellan den efferenta, afferenta arteriolen - på tubuli dessa benämns Makula densa.
Renin - Angiotensinsystemet - Hela processen
- Renin klyver Angiotensin (som frisätts från levern) till Angiotensin 1.
- Angiotensin 1 spjälkas till Angiotensin 2 av ACE som finns i endotelceller
- Angiotensin 2 stimulerar syntesen av aldosteron i binjuren. Aldosteron är en mineralkortikosteroid som ökar återtaget av Na+ i DCT - distala tubulin. och samlingsrören.
Renin - Angiotensinsystemet Steg 1.
- Renin klyver Angiotensin (som frisätts från levern) till Angiotensin 1.
Renin - Angiotensinsystemet Steg 2
- Angiotensin 1 spjälkas till Angiotensin 2 av ACE som finns i endotelceller
Renin - Angiotensinsystemet Steg 3
Angiotensin 2 stimulerar syntesen av aldosteron i binjuren. Aldosteron är en mineralkortikosteroid som ökar återtaget av Na+ i DCT och samlingsrören.
PCT - Proximal Convoluting Tubuli - uppbyggnad
Kubiskt epitel med tight junctions, kraftigt veckad yta med borstbräm. Rikligt med mitokondrier, lysosomer, eosinofil plasma. Ca 65% av primärurinen reabsorberas här. Na/K - ATPas pumpar
AQ 1.
Aminsyror, glukos, polypeptider.
PST - Proximala tubuli?
Betydligt mindre aktiva än PCT.
Henleys slynga - uppbyggnad
Nedre delen av HS Nere i medulla. Enkelt skivepitel, mer permeabel för vatten Övre delen Impermeabelt för vatten Na och K diffunderar ut i interstitiet 15 mikrometer i diameter, 1-10 mm långa.
DCT - Distala Tubuli
Kubiskt epitel, Outvecklat borstbräm, Absorption av Na och sekretion av K. Receptorer för Aldosteron - ingår i RAS, Återresorption av H2O i närvaro av ADH 35 mikrometer i diameter, 5mm lång.
Samlingsrören - uppbyggnad
Två celltyper. Principal celler (huvudceller) och Intercalated cells
Principalceller “Huvudceller” i Samlingsrören
Känner av flöde och joninnehåll.
Deta görs genom en icke rörlig cilie mekanosensor.
ADH stimulerar translokation av AQ-2 apikalt.
AQ3 och AQ4 sitter på den basala sidan
Tar tillbaka Na och utsöndrar K genom Na/K ATPas pump
Intercalated cells i Samlingsrören. (mörka)
Reglerar syrabas-balansen. Finns "två" varianter: Intercalated alfa H+ Intercalated beta HCO3- Reabsorberar K.
Urinledarna fakta “Ureter” - funktion
För urinen från njuren till urinblåsan.
25-30 cm långa. Ligger retroperiniealt. Försörjs av njurartären. Urinen förs framåt genom muskelkontraktioner.
Urinledarna “Ureter” - uppbyggnad
Mucosa - Urotel - övergångseptiel - Uroepitel 2 muskellager. - inre longitudinellt - yttre cirkulärt. Ytterst adventitia.
Cellerna är kopplade till varandra genom “gap junctions”, dvs muskelkontraktionerna är kopplade.
Urinblåsan “Vesica Urinaria” - uppbyggnad
3 lager glatt muskulatur, svåra att skilja åt. Kallas för Detrusormuskeln. Ingången för urinledaren täcks av ett tunt membran Ingången av urinledare och urinröret bildar trigone trangle, epitelet sitter här fast förankrat i den glatta muskulaturen.
Vid urininfektion kan blod i urinen förekomma, detta för att det i urinblåsan finns ytliga artärer som lätt skadas när basalmembranet skadas.
Urinblåsan “Vesica Urinaria” - funktion
Ingången av urinledare och urinröret bildar trigone trangle. Ingången för urinledaren är täckta med ett tunt membran som förhindrar återflöde reflux när blåsan töms.
“Paraplyceller”
Kan innehålla fler än en cellkärna. I cellen ligger proteingranula. (så när blåsan fylls och cellerna spänns ut så fungerar proteingranula som ett skydd).
Kvinnans urinrör
Inre sphinktern - sitter i blåsans öppning till urinröret. Icke viljestyrd.
Yttre Sphinktern - där urinröret passerar bäckenbotten. Glatt muskulatur innerst, tvärstrimmig ytterst. Är viljestyrd.
2 cm mellan inre och yttre sfinktern.
Kvinnans urinrör 3-5cm uroepitel som övergår i flerskiktat skivepitel (skenekörtlar)
Mannens Urinrör 3 deler - uppbyggnad.
Delas in i tre delar:
Pars prostatica - lämnar urinröret går igenom prostatat. ca 3 cm. Urotel.
Pars membranacea - går igenom bäckenet. urotel
Pars penili - den delen som går igenom penis. skivepitel.
Inre sfinktern över prostata, där urinröret lämnar blåsan
Yttre Sfinkter - 1 cm, vid bäckenbotten.
4 cm mellan första andra.
Mannens urinrör 1. - Pars prostatica
Den del som lämnar urinröret och går igenom prostatat. ca 3 cm. Urotel.
Mannens urinrör 2. - Pars Membranacea
Den del som går igenom bäckenet. Urotel –› skivepitel?
Mannens urinrör 3. - Pars Penili
Den delen som går igenom penis. Här är är det skivepitel
Mannens Urinrör Sfinktrar Inre / yttre
Inre sfinktern - över prostata, där urinröret lämnar blåsan
Yttre sfinkter, 1 cm vid bäckenbotten.
4 cm mellan vardera sfinkter.
