Stamceller Finn Hallböök

Question 1

“Self renewal” - Stamceller

Answer 1

Förmågan att ge upphov till identiska stamceller

Question 2

Toti/Omnipotent stamcell

Answer 2

Kan ge upphov till både inre och yttre embryonala strukturer.

Question 3

Pluripotenta stamceller

Answer 3

Den inre cellmassans stamceller.

Question 4

Multipotenta

Answer 4

De flesta andra stamceller (som inte är inre cellmassan) Kliniskt används hematopoetiska benmärgsstamceller som behandling.

Question 5

“Potency” - Stamceller

Answer 5

Förmågan att ge upphov till specialiserade celltyper.

Question 6

Begrepp - Stamceller

Answer 6

Omogna celler som kan bilda nya stamceller samt kan utvecklas till specialiserade celler

Question 7

Begrepp - Progenitorer

Answer 7

Förstadieceller

Question 8

Begrepp - Adulta stamceller

Answer 8

Stamceller i den vuxna individen.
Ligger ofta i s.k. stamcelles-“nischer”.

Ex: i Benmärgen: multipotenta hematopoetiska stamceller; hjärnventrikelväggen, ependymet, multipotenta neuronala stamceller.

Question 9

Begrepp - Progenitorer

Answer 9

Förstadieceller, omogna celler (-blaster) som är “determinerande”, dvs förutbestämda men ej differentierade (specialiserade)

Question 10

Begrepp - Mönsterbildning

Answer 10

Processen som regleras av celler determineras olika beroende på position i embryot

Question 11

Begrepp - Morfogener

Answer 11

Olika cellsignalerande faktorer under embryogenesen. (tillväxtfaktorer m.f.) Ett sammanfattande namn.

Question 12

Hur får man tag på stamceller?

Answer 12

Ex.
Odling av Embryo och In vitro fertilisering
- etablering av embryonala stamceller (ES celler)

“Kloning av embryo”

• terapeutisk kloning
• reproduktiv kloning

iPSC - Inducerade pluripotenta stamceller

Question 13

Terapeutisk kloning

Answer 13

Syfte: skapa genetiskt anpassade celler för cellterapi med samma genotyp som patient.

Sker genom:

1. SCNT - Somatisk Cell Nucleus Transfer
2. Inducerade stamceller

Etablering och expansion av hES celler med differentiering och produktion av specialiserade celler.
Transplantation av celler (autogena celler)

Question 14

Reproduktiv kloning

Answer 14

Syfte: kloning av individer för att producera individer som kan donera celler. (förbjuden)
Kan ske på två sätt:
1. Embryo/moruladelning
- morulan delas och varje del förs in i “tomma zona pellucida”
- implantering i surrogatmödrar

2. Somatisk cellkärneöverföring
   - (Kärna från somatisk cell) förs in i oozyt. Skapar klon.

Question 15

iPSC - Induced Pluripotent Stem Cells.

Answer 15

Bygger på kunskap om “pluripotens”
Sker genom reprogrammering av somatisk cell till ES (embryonala stamceller) m.h.a. pluripotensfaktorer.
Ex.Oct4, Sox2, Klf4 och c-Myc

Question 16

Genetisk modifierade djur - Gen X knock out

Answer 16

“knock out” - specifik insättning i genomet av en icke-funktionell allel av genen “X” i genens locus. Genutslagning

Question 17

Genetisk modifierade djur - Gen X knock out

Answer 17

“knock out” - specifik insättning i genomet av en förändrad allel av genen “X” i genens locus.

Question 18

Genetiskt modifierade djur - “Transgena djur”

Answer 18

Oocyt (pronukleär) injektion av transgen. Ospecifik

insättning av en gen som ger överutryck och/eller ektopiskt genutryck (=transgen).

Question 19

Hox Gener - Vad gör dem?

Answer 19

Bestämmer kroppssegmentens identitet hos oss däggdjur.

(och hos allas våran favorit

Question 20

Morfologiska mekanismer

Answer 20

1. Proliferation och celltillväxt
2. Cellmigration
3. Celldöd
4. Epitel - Mesenkymalomvandlingar
5. Formbildning av epitel
6. Embryonal undiktion

Question 21

Bildning av neurallistceller

Answer 21

Genomgår EMT och vandrar in i embryot.

Wnt drar igång bla Snail som nedreglerar
Cadheriner => EMT
BMP (TGFß) bidrar till EMT genom att stimulera
MMP (matrix metallo proteinaser)
och både nedbrytning av ECM samt syntes av ECM.
FGF-8 stimulerar bla proliferation och migration

Question 22

De viktigaste embryonala signalerna (för morfogenes)

Answer 22

TGF-ß- familjen (BMP´s, Nodal, Activin, TGF-ß GDF m.f.)
TGF-ß- inhibitorer (Chordin, Noggin, Follistatin Cerebrus)

Wnt´s
Wnt-inhibitorer (DKK, Fzb)

FGFs - Fibroblast growth factor familjen
SHH - Sonic Hedgehog
RA Retinol syra (Retinoic acid)
(Notch - Delta cell-kontakt behövs; lateral inhibition)

Question 23

Wnt - signalerinsmolekyler

Answer 23

18 olika Wnt gener.

Utsöndrade lipid-modifierade glycoproteins 350-400 aa. (palmitoylerade - dvs fastnar på cellmembran)

Question 24

Wnt receptorer fakta

Answer 24

Två receptorer:
Frizzled
LRP - low density lipoprotein receptor.

Question 25

Wnt receptor Frizzled

Answer 25

Frizzled har 3 signalvägar:

“Canonical - huvudvägen” (ß-catenin).
genreglerande genom att stimulera transkriptionsfaktorer (TCF / LEF1). Detta kräver LRP som co-receptor.

Wnt/Planar-cell-polarity. (PCP)
Polariserar epitel genom att stimulera små G-protein och actin systemet (Rho, Rac, Cdc 42)
Verkar genom dishevelled. Inte ß-catenin.

Wnt/Ca2+:
Stimulerar Ca2+ genom bl.a. PLCß (IP3/DAG)
verkar genom Dishevelled och G-protein.

Question 26

Morfogenes “Formbildning i Epitel”

Answer 26

Förlopp:

Rad av epitelceller –› Adhesions bälte

Question 27

Wnt-antagonister / Inhibitorer

Answer 27

Lika viktiga som Wnt. Två typer:
Dickkopf DKK1:
Är en familj med likartade proteiner som bla binder LRP5/6 och blockerar Wnt bidning til LRP.
DKK inhiberar därmed canonical Wnt-ß-catenin signalvägen.

Frizzled B (Fzb) 
Lösliga Wnt-Fz receptorer som fungerar som kompetetiva inhibitorer av både canonical och PCP vägarna.

Question 28

Embryonal induktion

Answer 28

Då embryonal vävnad påverkar en annan vävnad så att denna utvecklas mot en specifik celltyp.
“Sker genom cellkommunikation”

Question 29

Embryonal induktion - Cell signalering

Answer 29

Olika cellgrupper i Embryot ustöndrar specifika signaler

Andra celler svarar på dessa signaler (m. specifika receptorer) Kan vara parakrin / autokrin signalering.

Question 30

Reglering och kombination av

transkriptionsfaktorers genuttryck

Answer 30

• Specifika cellgrupper/strukturer (signalcentra) i embryot utsöndrar specifika signaler (morfogener)
• Andra celler svarar på signalerna och förändrar expressionen av genuttrycket.

• Vid mönsterbildningen (determinering) och differen1ering förändras expressionen av transkriptions faktorer
(TFs)

• Resultatet blir aP uPrycket och kombinationen av TFs blir olika i olika celler vilket leder 1ll aP olika celltyper bildas