Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

ToD > V.7 HT16 - Samling av alla föreläsningar > Flashcards

V.7 HT16 - Samling av alla föreläsningar Flashcards

1
Q

Hur ser kollageners uppbyggnad ut?

A

28 olika proteiner, 45 subenheter/gener. Var tredje aminosyra är glycin. x,y - ofta prolin, Hydroxyprolin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kollagenbiosyntes - hur går den till?

A

detsamma som för många proteiner. Men:
I ER sker modifiering. Det sätts på OH grupper. (viktigt för att hålla ihop kollagens tre kedjor.) Från –› Golgi –› ECM –› klyvs av propeptid. Leder till att kollagen kan gå ihop och bilda sin struktur. Cross linking - Fibril Assembly.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Prolin-hydroxylering

A

OH grupp sätts på Prolin. Viktiga ko-faktorer: O2, Fe2+, alfa-ketoglutarat, vitamin C (askorbinsyra)

4-hydroxyprolin är viktig för stabiliteten hos trippelhelix.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Prolin

A

Aminosyra. Viktig för stabiliteten hos kollagens trippelhelix. Dess sidokedja bildar en “cirkel” och “låser” - ger stabilitet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Skörbjugg

A

Näringsbristssjukdom. Ger bl.a. svårläkta sår.

Beror bl.a. på att Vitamin C inte kan ingå i prolin-hydroxyleringen och därmed kan inte kollagenbildas.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Crosslinks - Crosslinking

A

kovalenta bindningar mellan kollagenmolekyler. Kan också ske inom kollagenmolekyler. Det stärker kollagen-fibriller. Gör kollagenfibrerna starka.

Kan också bidra till minskad elasticitet och sköra ben hos äldre.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Skillnaden Vätebindning - Crosslinks

A

Vätebindningen behövs för att skapa Kollagen i ER, för att binda ihop de tre subenheterna, bindningarna kan brytas, moduleras om etc.
Crosslinks är kovalenta bindningar för att stabilisera Kollagenfibrillerna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Några viktiga kollagener

A

Kollagen I, Kollagen II, Kollagen III, Kollagen IV, Kollagen VII, Kollagen XVII

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Kollagen I

A

Kroppens vanligaste protein; segt-tjockt. Mycket i starka vävnader. Bl.a. ben, senor Liknande struktur i Kollagen I , II, III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Kollagen III

A

Mer flexibla än kollagen I.

Bildar tunnare fibriller. Finns i bl.a. hud, kärl, lunga. Liknande struktur i Kollagen I , II, III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Kollagen II

A

Finns i brosk, ögats glaskropp. Liknande struktur i Kollagen I , II, III

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ben

A

“torka benet” - 70% kalciumfosfat 30% Organisk.
Av detta är: 2% celler, 98% ECM.
Av detta utgör Kollagen 1 : 90%, icke kollagen 10%.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Osteogenesis Imperfecta

A

Sjukdom. Beror på en mutation i kollagen 1. (finns olika varianter.) Denna mutation orsakar benskörhet, de går av lätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Senor

A

En ordnad kollagenstruktur. Mycket kollagen, ordnat och parallellt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Brosk

A

Kollagen II, m.f. Finns på ytan av alla benändar. Funktionen är: Stötdämpning och att bilda en bra glidyta.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Kollagenfibrill

A

Kollagen II bildar tvärbundna heteropolymerer tillsammans med XI och IX. Två koll XI och två koll II “mikrofibriller” formar en kärna som omges av 10 “mikrofibriller”. Blå: koll II, gul: koll XI, röd: koll IX. De N-terminala domänerna av koll XI sträcker sig från de centrala “mikrofibrillerna” till ytan av fibrillen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Kollagen IV

A

“Basalmembran” - Basalmembran finns på följande ställen Epithelium, Endothelium, Muscle, Peripheral nervs, Fatcells.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kollagen IV Struktur

A

Trippelhelix i centrala domänen. Har många avbrott i

Bildar ett flexibelt 2D-nätverk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Laminin

A

Finns i basmembran, bildar ett nätverk,
“är ett cell adhesionprotein” Lamininer har 3 subenheter, alfa - 15 beta - 3 gamma - 3 . 15 varianter är kända.
Lamininer ser ut som “paraplyn” så cellytan, långa armar uppåt, korta armar ut (kan binda med andra)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

cell adhesionprotein

A

proteiner som celler gillar att fästa till med receptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Kollagen XVII

A

är ett membranprotein, receptor

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Kollagen VII

A

är ett matrixprotein, båda ändarna av molekylen binder till basalmembranet, skapar “ordnar”. I dessa bågar kan fibrillära kollagen gå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Epidermolysis bullosa

A

En sjukdom hudsjukdom. Kan bero på defekt kollagen VII. OCkså Defekt LN-332 , alltså en defekt laminin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Muskel-dystrofi

A

förtvining av musklerna. Kan orsakas av en defekt LN alfa2-subenhet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

FN - Fibronektin

A 
Ett viktigt celladhesion protein. 
Består av tre FN-I FN-II FN-III
En repeterande enhet - kodas av en exon.
Är en disulfid-dimär.
Finns i löslig form i blodet. Och i ECM.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Universal Adhesion Motif - RGD

A

RGD - är en aminosyra motif som cller binder till.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Fibronektin - polymerisering

A

Regleras av celler. Sker på cellytor.
Kräver: integrin-bindning RhoA aktivitet vilket stimulerar myosin-dragning.

Då öppnas bindningsställen för andra fibronektin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Mikrofibriller

A

i EMC. Består av fibrillin-polymerer och associerade proteiner. Har en strukturell roll, skapar viss elasticitet. Reglerar TGF-beta BMP-7.

associerade proteiner kan bl.a. vara elastin + TGF-beta BMP-7

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Elastin

A

Ger vävnader elasticitet. “fungerar som cross-linkade gummisnoddar” Kan dras ut till spänt, men sen krullar det sig tillbaks igen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Elastin fibrer

A

Elastin polymeriserar till elastiska fibrer genom:
- bindning till mikrofibriller cross-linking (mha lysyl-oxidas)
Bildas embryonalt och tidigt ef. födsel.
Elastinsyntes finns vid skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vart finns Elastin?

A

artärer (större), lunga, hud, ligament, elastiskt brosk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Hur påverkas elastin när man blir äldre?

A

Elastin-fibrernas åldrande bidrar till:

lösare skinn, stelare kärl (höjt blodtryck), emfysem, svagare ligament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Proteoglykaner

A

Undergrupp till glykoproteiner.
Proteiner med speciell typ av kolhydratkedjor kovalent kopplade till: serin.
Det som kopplas på är en s.k. GAG-kedja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Aggrecan - HA i brosk

A

En proteoglykan. Binder vatten. Det är detta som skapar dämpning.
En ansamling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Aggrecan familjen

A

Aggrecan - brosk.
Versican - mångavävnader.
Neurocan - Hjärna.
Brevican - Hjärna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Versican

A

proteoglykan. Finns i ex. huden, binder vatten precis som aggrecan, men inte lika mycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

GAG

A

Glykosaminoglykan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Matrix-MetalloProteinaser (MMPs)

A

Det finns 24 st. I sin katalytiska yta har de ett 2+ Zink.

Tillsammans kan de bryta ner allt vi har i vårt ECM.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

Reglering av Matrix-MetalloProteinaser (MMPs)

A
  1. biosyntes (gen-uttryck)
  2. proteolytisk aktivering
  3. lokalisation (var de finns, påverkar vad de bryter ned)
  4. inhibitorer (TIMP 1-4)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Cell junctions - definition

A

Anchoring junctions
Occluding junctions
Channel formin junctions
Signal relaying junctions

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Anchoring junctions - definition

A

ett slags cellkoppling. Mekanisk koppling mellan celler och deras cellskelett till omkringliggande celler eller till EMC.
ex. Aktinfilament kopplingar:
cell-cell junctions, cell - matrix junctions ,
ex. Intermediärfilament kopplingar:
cell-cell (desmosom) , cell - matrix (hemidesmosomes)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

Occluding junctions - definition

A

ett slags cellkoppling.
“Seals cells together that prevent even small molecules from leaking.”
ex. tight junctions (ryggradsdjur)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

Channel forming junctions - definition

A

Mediates passage of chemical or electrical signals to adjacent cells.
ex. Gap junctions

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Signal relaying junctions

A

neurala synapser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vad är CAM ?

A

Cell Adhesion Molecule.
“I princip alla transmembranala proteiner är CAMs”
Låg affinitet för ligand. Väldigt selektiva. En koncentration av CAMs kan gå samman på membranytan och skapa “hög affinitet”

46
Q

Anchoring junctions funktion

A
  • Transmit forces and withstand mechanical stress by forming a membrane spanning structure that links adjacent cells or surrounding ECM to the intracellular cytoskeleton(ac.n or intermediate)
    • Convey structural integrity to tissues
47
Q

Anchoring proteins

A

catenins, vinculin, alfa-actin

48
Q

Desmosomer

A

binder cell - cell.
Kopplar ihop intermediär filament i närliggande celler via cadheriner. De ger mekanisk styrka.
(ex. keratinnätverk i epitelceller och desmin i muskelceller)

49
Q

Pemphigus - skin disorder

A

Kan skapas av att antikroppar bildas mot desmoglein (en cadherin) ett protein i desmosomer, detta gör att epidermis kan lossna från huden.

50
Q

Focal Adhesions

A

Cell till matrix via integriner.
Binder celler till ECM. Viktigt för Migration - Invasion.
Main structural support for cells embedded in the connective tissues and for bone-­‐marrow derived cells

51
Q

Mutationer / Defekter hos integriner

A

Glanzmanns thrombasthenia - blodplättar kan inte aggregera.

Leukocyte adhesion deficiency - avsaknad av beta2 integriner

52
Q

Hemidesmosomer

A

bindning mellan celler och matrixkomponenter.
Binder cellen till underliggande basal lamina (laminin) via integrin.
Intracellulära anchor proteins hakar up intermediära filament som vilken i sin tur kan haka upp desmosomer.

53
Q

Defekt i hemidesmosomer

A

Duchennes muskel dystrofi.
En mutation i dystrophin (som fungerar som ett ankrande protein för adhesions receptorn dystroglycan). Detta komplex kopplar i vanliga fall actin cellskelettet till basmembranet i muskeln och ger strukturell styrka.
En defekt: Ger muskelsjukdom - muskelsvaghet.

54
Q

Occluding junction - funktion

A

Främsta funktion - att göra en barriär.

Tänk tarmlumen och blod.

55
Q

Tight junctions funktion - struktur

A

Funktioner: Transcellulär transport, paracellulär transport, permeabilitet, polaritet.
Byggs upp av: Claudin och Occludin.

56
Q

Cell polarization

A

Skapas genom tight junctions. Nödvändigt för transcellulär transport.
Fungerar genom samarbete av: Tight junctions - signalmolekyler - ECM.

57
Q

Sjukdomar relaterade till Tight Junctions

A

Claudin 16 - ärftlig hypomagnesia
Claudin 14 - ärftlig dövhet.
Vibrio Cholerae toxin - stör tight junctions i tarmen

58
Q

Gap Junctions fakta

A

En typ av “channel forming junctions”
Allows for passage of chemical and electrical signals from one cell to another.
Proteinerna Connexin skapar Connexons

59
Q

Gap junctions funktion

A

Electrical coupling allows ac.on poten.als to spread rapidly over distances and allows synchronized contrac.on of for instance heart muscle and peristal.c movement in the intes.ne.
• Synergizing metabolic ac.vi.es between cells in for instance the liver
• Embryogenesis
• Permeability of gap junc.ons can be regulated by shi@sin PH, Ca+ and cAMP
(important to be able to shut down gap junc.ons i.e. cell death
-­‐Allows passage of inorganic ions and small water-­‐soluble molecules (sugars, aa, nucleotides, vitamins, cAMP, IP3)

60
Q

Gap junctions sjukdomar

A

Connexin mutationer- katarakt (starr) , neurosensor deafness, hjärt missbildningar.

Charcot-­‐marie-­‐tooth disease-­‐polyneuropathia-­‐ muscle atrophy, weakness and loss of sensation

61
Q

Cadherin

A

En homodimer med 5 cadherin repeats. Mellan dessa binder Ca2+.

62
Q

Integriner

A

funktioner:
fäster celler till ECM (heterodimerer)
In –› Ut , Ut –› In signalering

63
Q

Affinitetsmodulering hos Integriner

A

Sker av: Growth factors, chemokines, tensional forces (acitvates integrines)
Aktiveras - Avaktiveras kontinuerligt beroende på vad som dominerar.

64
Q

Selectin

A

cell surface carbohydrate-binding protein (lectins)
Heterotypic binds o oligosacharids
Transient calcium dependent cell-cell adhesion in the bloodstream.
The expression of selectins on the endothelium hail the WBC (white blood cells)

65
Q

Vad är en Proteoglykan?

A

Ett protein med en eller flera kovalent bundna glykosaminoglykaner

66
Q

Vad är ett glykoprotein?

A

Ett glykoprotein är ett protein med en eller flera kovalenta bundna socker

67
Q

Vad är en kolhydrat? (enligt lena och hennes wikipedia-google)

A

Definition: Innehåller minst:

2 OH-grupper och en keton / en aldehyd

68
Q

Heparansulfat

A

Tillverkas i alla celler. Kan finnas Heparanssulfat kedjor som är sulfaterade.
Finns i en underfamilj hos protelykaner:
Syndecan, Glypican, Perlecan

69
Q

NS-domäner heparansulfat

A

Domäner som har mycket sulfat. Sulfateringsmönstret bestämmer biologisk aktivitet.

70
Q

Heparin

A

En högsulfaterad variant av heparansulfat. Tillverkas av Mastceller. Heparin används som läkemedel för att hämma blodkoagulation.

71
Q

Heparansulfat - Proteoglykaner funktion

A

Interaktion med proteiner.
Med Tillväxtfaktorer och deras receptorer. Med Enzymer och Inhibitorer.

Heparansulfat-proteoglykaner fungerar som coreceptorer och bidrar till att gradienter av morfogener bildas och vidmakthålls.

72
Q

Biosyntes av Heparansulfat

A

Sker i Golgi.

Finns det en GAGO-som??

73
Q

Sulfateringsmönster

A

Känns igen av tillväxtfaktorer och dess receptorer.

Sulfateringsmönstret bestämmer också biologisk aktivitet

74
Q

Heparan sulfat Inflammation

A

Inflammation ute i vävnad, kemotoxiner utsöndras, binder till heparansulfat, transcytoserar genom epitelcellen och attraherar leukocyter. Dessa kan då ta sig in och ge sig på inflammationen.

75
Q

Heparin mot Cerebral Malaria

A

Mot små barn. Infekterad rödblodkropp uttrycker positivt laddade proteiner på sin yta, dessa kan binda till heparansulfat vilket leder till “blodpropp.” Användadet av Heparin klipper av kopplingen och löser upp blodpropparna.

76
Q

Angiogenes - term

A

nybildning av kapillärer från redan existerande kapillärer. (fosterutveckling och postnatalt)

77
Q

Mekanismer för Angiogenes - kärlnybildning

A 
sprouting,
splitting (inussusception),
looping,
Endotelcellprecursorer
Arteriogenes
78
Q

Vaskulogenes

A

Anläggning av kärlnätverket in situ i embryo.

79
Q

Arteriogenes

A

Upparbetning av existerande små arterioli och kapillärer till större blodkärl. Kollateralisering.

80
Q

Lymfangiogenes

A

nybildning av lymfkärl

81
Q

Vaskulogenesis

A

De novo bildande av blodkärl i embryot. De första blodkärlen som bildas.

82
Q

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes

A

Genetisk patterning, Syrebehov i vävnader, Biomekaniska krafter, Inflammation.

83
Q

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Genetisk patterning,

A

Uttryck av gener som kontrollerar blodkärlsbildning.

84
Q

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Syrebehov i vävnader,

A

Hypoxi leder till frisättning av tillväxtfaktorer ffa VEGF

85
Q

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Biomekaniska krafter,

A

tensionskrafter i vävnad genererade av vävnadstillväxt (normal tillväxt / tumörer) , sårkontraktion, förändringar i blodflöde.

86
Q

Reglering av Angiogenes och Vaskulogenes - Inflammation

A

Frisätter angiogena tillväxtfaktorer

87
Q

Kärlnybildning - Looping

A

En teori. Ex. sårläkning. De biomekanska krafterna drar in celler för kärlnybildning. En remodulering av kärlen sker.

88
Q

Kärlnybildning - Sprouting

A

Sprouts guidas av gradienter av attraherade eller repulsiva faktorer. Filipodierna “borrar” sig fram. Stjälkceller (endotelceller) följer med filopodierna.

89
Q

Kärlnybildning - Intussusceptive angiogenes

A

En invagination i kärlet, skapar flera “vägkorsningar”

90
Q

Murala celler + funktion.

A

pericyter och glatta muskelceller. Pericyter sitter på kapillärer. Glatt muskulatur omsluter större kärl.
Funktion: Stabiliserar. Reglerar flöde och permeabilitet. Elasticitet.

91
Q

Lymfatiska systemet - funktion

A

Transporterar vätska och proteiner från vävnad tillbaka till blodcirkulation, 2-3 liter per dag.
Transport av immunceller
Viktigt för infektionsförsvaret
Produktion av immunceller (mjölte, tymus, lymfkörtlar)
Upptag av fett från tarm.

92
Q

Lymfkärl - Blodkärl Uppbyggnad

A

Lymfkärl saknar basalmembran.
Lymfkärl har valv-liknande öppningar för upptag av vätska.
Lymfkärl är förankrade i cävnaden via elastiska filament.
Endast stora lymfkärl omges av murala celler.
Detta har inte blodkärl.

93
Q

Lymfkärl - Struktur

A

Lymfatiska endotelceller är förbundna med kollagen och elastin fibrer i vävnad genom förankrande filament.

Ett ökat interstitsiellt tryck orsakat av en ökad mängd vätska i vävnaden sträcker filament och fibrer, vilket ökar lumen i lymfatiska kärl.

Överlappande intercellulära förbindelser öppnas och tillåter passage av vätska och makromolekyler in i lymfkärlet.

94
Q

MAST celler

A

Finns bl.a. i lucker bindväv, tillverkar högsulfaterat heparan - s.k. Heparin

95
Q

Lucker bindväv - funktion

A

strukturell support, vätske-homeosts, substrat för cellmigration, transport av diverse saker, regulering av cellulär aktivitet.

96
Q

Komponenter i ECM

A

Grundsubstans,
Retikulära fibrer - Kollagen,
Elastiska fibrer

97
Q

Elastiska fibrer i ECM

A

Ger Elasticitet till vävnaden. (förmågan att återta sin form efter ex. expansion.)

98
Q

Retikulära fibrer / Kollagen i ECM

A

Ger vävnaden: Hållfasthet.

Är en trippelhelix.

99
Q

Grundsubstans i ECM

A

ger expansivitet till vävnaden.

ex. proteglykaner. Är i en “gelliknande substans” bl.a. för att inte tyngdkraften

100
Q

Body fluid compartmens

A

4,5% i blodbanan
1,5% transccellulärt vatten (ex leder, blåsor, cerebrospinal)
35% Cellvatten
19% Interstitiellt vatten

101
Q

Fibroblaster i ECM

A

Interagerar med Kollagen och andra ECM komponenter genom adhesionsmolekyler, ffa integriner.
Denna interaktion låter:
1. matrix att reglera cellulär biologisk funktion
2. Cellerna att regulera/modulera funktionen hos ECM

102
Q

5 klassiska tecken på akut information

A
  1. smärta
  2. värme
  3. rodnad
  4. svullnad
  5. Förlust av funktion
103
Q

Ödem - Svullnad

A

Beror på ökad vätskevolym i interstitiella rummet
En aktiv process i inflammation. Underlättar transport av proteiner och anti-infektiösa - anti-mikrobisk respons. Underlättar rörelsen av celler genom interstitiet

104
Q

Konsekvenser av ödem

A

faciliterar kronisk inflammation.
Stör strukturella integriteten hos vävnaden
Lämnar cellerna i en aktiv stans, celler tror att ECM är aktivt och
Leder till ett ökat interstitiellt vätsketryck.

105
Q

Regulering av Vattentransport och molekyler till vävnader

A

Regleras genom:
Vaskulär perfusion, Vaskulärt hydrostatiskt tryck, Vaskulär permeabilitet, Kompositionen av interstitiella rummet, Interstitiellt vätsketryck.

106
Q

Glycocalyx

A

Finns på endotelets yta. Är anti-inflammatoriskt. Regulerar vaskulär permeabilitet, är anti-trombotiskt.

107
Q

EMT - Epithelial–mesenchymal transition

A

Epithelial–mesenchymal transition
Förloppet då Epitelcellerna förlorar sin cell-cell adhesion och cell polaritet och blir får migrerande och invasive förmågor, de blir till mesenkymala stamceller.

Viktigt för mesoderm- och neuralrörets formation.

108
Q

MET

A

Mesenchymal-Epithelial transition

109
Q

Mesenkymala stamceller

A

Multipotenta celler, viktiga i utvecklingen.
karakteriseras av en avlång cellform, många utstickande utskott (fokala adhesioner) som används för förflyttning.
Saknar junctions, men har mycket fibronektin, vimcutin, N-codekvin.

110
Q

EMT - Epithelial–mesenchymal transition

Typer

A
  1. Utveckling - embryologin
  2. Sårläkning - vid skada
  3. Cancerframväxt - EMT typ 3
111
Q

Mesenkymal migration.

A

Mesenkymala celler kan migrera som individer eller i små grupper.

ToD (29 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions