Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

ToD > V. 12 Medicinsk Genetik > Flashcards

V. 12 Medicinsk Genetik Flashcards

1
Q

Genetikens betydelse för fosterutveckling

A

Av 10 000 konceptioner

  • 50% spontanaborteras in grav. vecka 8-9
  • 800 har kromosomavvikelser (kan observeras efter v.9)
  • Av dessa aborterar 750 spontant
  • Minst 50% av tidiga aborter (före v.15) beror på kromosomavvikelser, (ca 75% av aborter i v.9)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Kromosomavvikelser

A

Kan ses vecka 9.
Ca 3% av av födda individer har en kromosomavvikelse, ofta associerad med utvecklingsstörning och ev. missbildningar.
Av 10 000 konceptioner har ca 800 kromosomavvikelser.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Polygena sjukdomar / Komplexa sjukdomar

A

Sjukdomar som mer beror på icke ärftliga “miljöfaktorer”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Kromosomrubbningar - “4 typer”

A

Numerära - antal “för mycket / för lite”
Strukturella - utseendet, “kromosomstrukturen har förändrats”
Mosaicism - förvärvat det efter konceptionen, rubbningen har uppstått efter celldelning
Uniparental disomi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Ploidi - antalet kromsomer i cellen

A 
karotyp exempel = ke.
Haploid = n     ke. 23,X
Diploid = 2n ke. 46, XX eller 46, XY
Polyploid = större än 2
Aneuploid = 2n + 1 eller 2n - 1 etc. Tillkomsten eller bortfallet av en kromosom.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Numerära Kromosomavvikelser

A

Två typer:

Undertalighet - Monosomi; x-kromosomen
Övertalighet - Trisomi; några autosomer, X och Y

Utvecklingsstörning är ett vanligt symptom vid kromosomal obalans. Beror på ändrad gendos från en el. flera gener. Hjärnan är det mest komplexa organet använder en stor del av alla våra gener

De numerära kromosomavvikelserna leder ofta till spontanabort.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Numerära Kromosomavvikelser

A

Två typer:

Undertalighet - Monosomi; x-kromosomen
Övertalighet - Trisomi; några autosomer, X och Y

Utvecklingsstörning är ett vanligt symptom vid kromosomal obalans. Beror på ändrad gendos från en el. flera gener. Hjärnan är det mest komplexa organet använder en stor del av alla våra gener

De numerära kromosomavvikelserna leder ofta till spontan abort.

Undantag är trisomi 21, 13, 18. Liksom avvikelser på könskromosomerna. Dock så leder de flesta till abort.

Trisomi 21 är den vanligaste autosomala kromsomavvikelsen hos levande födda (1/800)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Downssyndrom

A

En kromosom avvikelse på autosom 21.
Beror till:

95% på trisomi 21
4% translokation (ger extra kopia av krom. 21q)
1% mosaicism (somatisk feldelning i b. av utv. - s.k. klonal avvikelse.) Ger trisomi i viss del av kroppens vävnad, s.k. partiellt downs syndrome.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Numerära kromosomavvikelser som är förenliga med fullgången graviditet / liv

A

Autosomala avvikelser
Trisomi 13 - Pataus syndrom
Trisomi 18 - Edwards syndrom
Trisomi 21 - Down syndrom

Könskromosom avvikelse
47, XXY (alltid man) Klinefelter syndrom
45, X0 (ingen y-kromosom) Turner syndrom
47, XYY
47, XXX och 48, XXXX
XX - män
XY - kvinnor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Trisomi 18 - Edwards syndrome

A

Leder till Omfalocele, spina bifida, hjärt-missbildningar är vanliga. Utvecklingsförsening.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Numerära könskromosomavvikelser

A

Har ingen eller liten mental påverkan. Kan vara svårupptäckt.
Viss mental påverkan vid XXX (triple-X females)
p.g.a. gendoseffekten från X-kromosomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Klinefelters syndrom

A

Infertil. Ofta långsmal. Ev. gynekomasti.

Normalbegåvade, (IQ medel runt 100)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Turners syndrom 45 X

A

Infertil, alltid kvinna, kortväxt, ev. bred nacke (partiellt ödem), normalbegåvad (IQ medel 100)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Strukturella kromsomavvikelser

A

Ex.
Deletion (monosmi) ex. Cri-du-chat 5p- / Prader-Willi 15q
Duplikation - (leder till trisomi)
Insertion (en del av en krosom har gått in i en annan)
Inversion (en krosom har svängt om)
Ringkromosom (telomererna har fuserat)
Isokromosom (antigen 2 p armar - 2 q armar)
Translokation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Kromosom translokationer

A

När kromsomer utbyter material med varandra. Kan leda till obalanserade segregeringar i bildandet av könsceller.

Finns två translokationstyper
Robersonian - Två akrocentriska kromosomer fuserar
Reciprocat - Delar från två icke homologa kromsomer byter plats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Mikrodeletion

A

Submikroskopiska kromosomala rearrangemang. Är vanliga vid ex. utvecklingsstörning. (deletioner eller duplikationer, c:a 15% av patienter)

Rearrangemanget kan involvera ett segment med flera gener. Cellerna får då en, alternativt tre kopior av generna i segmentet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

XX män

A

beror på en icke-homolog överkorsning mellan X och Y.

Dessa får SRY-genen (bestämmer kön osv) translokerade till den ena X-kromosomen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Kromsomanalys idag

A

Görs ofta med s.k. DNA Array. “molykelär karyotyperin” Tar ett blodprov och konstruerar ett “bibliotek” av genomet, det skapas ett referenschip. Bildanalys & dataanalys sker mot en referens.

19
Q

X - inaktivering - “Lyons hypotes”

A

Kvinnan har 2 X krosomer men använder bara en. Det är ofta slumpmässigt vilken som uttrycks. Antingen den paternella eller maternella. Blir en blandning.
Finns ett undantag.
Ca 5% av den “avstängda” X-genen fortsätts uttryckas.
Det är denna del som “avgör att de inte får Turners syndrom”.

Denna ena X kromosomen kodar för ett “RNA” som täcker den andra X-kromosomen.

Non-random X-aktivering. Ca 5%.
Kan ge sjukdomar?

20
Q

Genetisk prägling - Imprinting

A

Inaktivering av autosomala gener. Sker i ca 200 gener. 100 / 100 - “jämn fördelning” mellan mor / far.
Prägling av gener sker i spermatogenesen resp. oogenesen. Tystar genens aktivitet beroende på parentalt ursprung.

Genetisk prägling sker vi epigenetiska mekanismer. Metyleringar, Acetyleringar och histonmodifieringar.

21
Q

Uniparental disomi

A

Båda homologa kromosomer el. kromosomsegment i ett kromosompar är nedärvda från en förälder.

Kan ge sjukdomar om segmentet omfattar präglade (imprintade) gener.

Kan ske tidigt under utvecklingen, det finns två “identiska kromsomer” (de kommer från samma kromatid).

Behöver inte vara farligt, upptäcks sällan om det inte ger symptom.

22
Q

Monogen nedärvning

A

Autosomalt dominant - 50% av gen. ärvs från föräldrar. Vid dominant räcker det med 1 genkopia för att bli sjuk.

Autsomalt recessiv - Det krävs två genkopior för att individen ska bli sjuk. Två anlagsbärande föräldrar ger 25% att ett barn får sjukdomen.

X bunden recessiv - Sjukdomen sitter på X-kromsomen.
recessiv som sagt,

X bunden dominant - Sjukdomen på X-kromosomen. Alla avkommor blir sjuka.

Mitokondriell nedärvning - Kommer bara från mamman, genetiska defekter är alltid maternellt betingade. En kvinna som har mitkondriell defekt ger alltid över den medans en man ger det inte.

23
Q

Y linkad nedärvning

A

Påverkar bara män. Påverkade män har alltid en påverkad pappa. Alla söner av en påverkad man påverkas.

24
Q

Mitokondriell nedärvning

A

Sker via DNA i mitokondrien. Överförs enbart via äggcellen.
Beroende på vilken del av cytoplasman som överförs vid oogenesens celldelning kan olika mängder av muterade mitokondrier.

Symtom vid mitkondriella sjukdomar är mycket varierande och relaterade till eneregibrist i drabbade organ.
(ex. CNS och muskler)

Så mitokondirell nedärvning.

  • kan påverka båda könen
  • nedärvs bara maternellt
  • beror på “hur mycket” av den muterade mitokondrien som ärvs, kan variera generation från generation. Behöver inte ge påverkan.
25
Q

Förvärvade sjukdomar med monogen bakrgrund

A

Bröstcancer - 5-10% är monogent betingad, autsomalt dominant.

26
Q

Bröstcancer och sjukdomar med monogen bakgrund.

A

Drabbar ca 8% av kvinnor.
Totalt ca 6000 per år.

C:a 300 av dessa har en nedärvd gen som orsakar sjukdomen. Oftast finns flera fall av bröstcancer i dessa familjer.

Autosamlt dominant nedärvning via minst två gener
(BRCA1 resp. BRCA2)
= Detta är ett exempel på Genetisk heterogenitet, dvs. en specifik gen kan orsaka samma fenotyp/sjukdomar.

27
Q

Genetisk heterogenitet

A

Dvs att en specifik gen kan orsaka samma fenotyp / sjukdomar.

28
Q

Allelisk heterogenitet

A

dvs en specifik gen kan orsaka olika fenotyper / sjukdomar.

Ex. Bröst- eller ovarial-cancer relaterade till mutationer i BRCA1 genen.

29
Q

Varierande expressivitet

A

Man har symptom, men i väldigt varierande grad.
Två individer i en familj kan ha väldigt variernade uttryck av en sjukdom.

“genetisk mekanism” - anticipation. Talar om mutationer som är instabila. Dvs tri-nukleotidrepeat, CTG repeat, kan expandera, beror på felaktigheter i DNA replikationer.

30
Q

Faktorer som påverkar allele frekvens

A

Mutationstakt
- vanligtvis 10^-6 / locus / gamete

Storleken av populationen (genetisk drift)

  • slumpmässig varation av allelfrekvensen mellan generationer beroende på antalet reproducerande individer
  • Den allra viktigaste determinanten av allelfrekvensen i små populationer

Selektion

  • negativ selektion (ineffektivt mot reccesiva mutationer)
  • positiv selektion, kan öka antalet alleler vid ett locus (MHC loci ex.)
  • Balanserad selektion. (heterozygot fördel)
31
Q

Genetiska markörer

A

SNPs - Singe Nucleotide Polymorphism.

  • Variation som beror på alternerande baser på en position
  • Miljontals skillnader i SNP mellan två slumpmässigt utvalda individer.

Mikrosatelliter

  • Variation i antalet upprepningar på ett visst ställe.
  • Repetitioner/upprepningar av två (di-), tre (tri-) eller fyra (tetra) nukleotider. Återfinns med en hög frekvens i genomet. Finns på många många ställen i arvsmassan (1/10kb)
32
Q

Exempel på komplex genetik

A

vanliga folksjukdomar.

Inflammatoriska, autoimmuna och infektionssjukdomar.
Metabola sjukdomar (såsom diabetes, obesitas, 
kardiovaskulära sjukdomar)

Neurologiska & Psykiatriska

Cancer

Normal variation - “inte sjukdomar”, men med normalvariation. Styrs av komplex genetik, längd - hårfärg.

33
Q

Monogena sjukdomar

A

en eller ett fåtal gener som ligger till risk för en sjukdom. En variant till en gen som ger en ökad risk.

34
Q

“Miljöfaktorn” inom genetik

A

står för allt som inte är “direkt från genetiken”

35
Q

Heritabilitet - betydelse

A

Heritabilitet är proportionen av den fenotypiska variansen som kan förklaras med genetik.

Genetisk variation

36
Q

Variabel penetrans

A

inte fullständig penetrans. Det är bara en riskökning att du ska uttrycka sjukdom

37
Q

Fenotypisk pleiotropi

A

En gen kan ge upphov till olika fenotyper (en gen flera fenotyper)

38
Q

Genetiska heterogenitet

A

Då en sjukdom orsakas av flera olika gener. (En sjukdom flera gener). Flera olika gener kan

39
Q

Penetrans

A

ett begrepp inom genetiken som används för att beteckna sannolikheten för att en individ med en viss genmutation ska få det fenotypiska uttrycket.

40
Q

Genom Wide Association Study - GWAS

A

Ett hypotesfritt test av hela genomet / alla gener.
Att använda SNP arrayer eller genomsekvensering för att studera många variationer över hela arvsmassan hos patienter och kontroller.

Microarray med massa markörer som är spridda över hela genomet.

Kräver stora “kohorter” - grupper av patienter för att utesluta slumpen, och för att få bra statistisk underlag.

41
Q

Hur genomförs en GWAS? Genome Wide a

A
  1. Stora patientunderlag samt kontrollgruper. Med betänkande på ursprung - befolkning etc.
  2. Teknik för att titta efter variationer i arvsmässan. SNPs.
  3. Statistiska urval och statistiska undersökningar
  4. Försök att återskapa associations signaler
42
Q

Vad som krävs för en lyckad GWAS

A

Letar efter varianter som var och en ger en liten ökning av risk för sjukdom.

  • Kräver stora kohorter av patienter och kontroller för att statistiskt kunna säkerställa en skillnad i frekvens.
  • Kräver att ett stort antal markörer testas
  • Måste justera föra att många tester utförs

“allt måste korrigeras för statistiskt”

43
Q

kopietalsvariationer - CNV - Copy Number Variation

A

Handlar om variationer i kopior hos arvsmassan. Finns olika typer man kan kolla efter. Så stor genetisk heerogenitet att det är svårt att hitta kopplingar, detta leder till att det måste vara stora patientgrupper som undersökningen utförs på.

Kan kolla på tre olika varianter.

de nova mutationer

Antal CNV per individ

Association till enskild CNV

ToD (29 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions