Utfodring, tillväxt och slaktkroppsegenskaper hos ungnöt 12/11 Flashcards
Slaktkroppsklassificering?
Avräkningspriset speglar slaktkroppens värde för slakteriet
Gemensamt europeiskt system, EUROP
Jordbruksverket
Djurkategori
Slaktvikt
Formklass (muskelkonformation)
Fettklass (fettansättning)
Intramuskulärt fett, marmorering
Olika djurkategorier (SJVFS, 2002:14)
Kalv
- Gödkalv, 3-4 mån - väldigt få djur som slaktas som
- Mellankalv 7-10 mån - vanligaste men små volymer (har dock blivit större) i genomsnitt 10 mån
Kviga - Hondjur som inte har kalvat
Tjur
- Ungtjur - yngre än 2 år (24 mån) men inte så unga att de klassificeras som kalv
- Yngre tjur, 2-3 år enligt förbeningsgrad på tornutskott - infördes iom galna kosjukan - fyllt 2 år
- Äldre tjur, äldre än tyngre tjur
Stut - kastrerad tjur, ej kalv
Ko
- Ungko, hondjur som har kalvat men är yngre än 2-3 år enligt förbeningsgrad på tornutskott
- Äldre ko, hondjur som har kalvat men är äldre än ungko.
Förbeningsgrad hos yngre resp. äldre djur?
Förbeningsgrad på tornutskott
Vita fält - brosk - bedöms som ett yngre djur
Röda fält - förbenat - bedöms som ett äldre djur
Hur stor andel är slaktvikten av levandevikten och vad är kvar på en slaktkropp?
Slaktkropp - kött, ben och en viss mängd fett som sitter kvar på slaktkroppen
slaktvikt ungefär 50% av levandevikten
Formel för Slaktutbyte?
Slaktutbyte = slaktvikt / levandevikt
ca 50 % (45-60 %)
Vad är slaktutbyte?
Slaktutbyte = slaktvikt / levandevikt
- ca 50 % (45-60 %)
Kallvikt = 0,98 x varmvikt
Slaktvikten vägs på det “varma” djuret
Det man tar betalt för som leverantör är kallvikten
Under kylningen försvinner vikt genom avdunstning av vatten - kallvikten är lägre än varmvikten
Slaktutbyte - rasskillnader?
Slaktutbytet är lägre på mjölkraserna än köttraserna
Högre levandevikt -> generellt högre slaktutbyte
Slaktkroppsinnehåll? (kött, fett, ben, senor?
Kött - 65-70%, varav en tredjedel är värdefulla detaljer
Fett - 5-15%
Ben - 15-20%
Senor - 2%
Formklass (SJVFS 2002:14)?
Formen på lår, rygg och bog bestämts visuellt för att uppskatta mängden värdefulla styckningsdetaljer:
E – Extremt svällande och välutvecklad
U – Mycket svällande och välutvecklad
R – Svällande och välutvecklad
O – Välutvecklad
P – Något tunn och insjunken
+ och – ger 15 klasser.
O och P hamnar ofta mjölkraserna
Väldigt sällan djur klassas i E i Sverige
Fettklass?
Fettklass = fettgrupp
Mått på fettansättning
1 mycket liten fettansättning
2 liten fettansättning
3 ordinär fettansättning
4 riklig fettansättning
5 mycket riklig fettansättning
+ och – ger 15 klasser
Ett djur som är extremt fet kan få klassen K
Fettklass vs. fettmängd
Ett indirekt mått på hur mycket putsfett det blir på den här slaktkroppen - subkutana fettet eller underhudsfettet - 8-10% putsfett är önskvärt (putsfett ska inte följa med styckdetaljerna utan blir “spill” som används till t.ex. stearinljus)
3 i fettklass är lagom feta slaktkroppar
Avräkningspris slaktvikt och formklass?
Högre pris för högre formklass
Många har utöver detta ett kontraktstillägg som man innan har förhandlat sig till med slakteriet som används
Prisjustering utifrån fettklass?
Dras av eller läggs till utifrån fettklass
Önskvärda slaktkroppar?
Lagom stora djur
- Slaktvikt 275-400 kg
Hög formklass
- Utifrån djurmaterial
Lagom feta djur
- Fettklass 2+ - 3+
Fördelar och nackdelar med EUROP-systemet?
Fördelar:
- Rättvist - ett och samma system
Nackdelar:
- Målkonflikt mellan efterfrågan och vad man får betalt för från slakterierna
Vilka alternativ kan man tänka sig?
- Få bort den mänskliga faktorn - AI eller liknande
Fysiologiska aspekter på reglering av foderintag?
Fyllnadsfaktorer - blir fysiskt fullt i vommen
Metaboliska faktorer - mycket kraftfoder, blir inte fullt i vommen på samma sätt och då används andra faktorer för att bedöma mättnadsgraden
Tumregel foderintag kg ts i förhållande till levandevikten?
3% vid 100 kg
2% vid 500 kg
Man orkar äta mer om man är större
”Utspädning” med hackad halm till kalvar på kraftfoderstat - från metabolisk reglering till fyllnadsreglering
Ökning i ts och OE
Ökning i levandevikt men ej slaktvikt → mer bukafylla, mer OE behövs per kg slaktvikt
Effekt av smältbarhet på ts-intag?
Desto högre smältbarhet desto större foderintag (om djuret får fodret i fri tillgång)
Effektivitet i utnyttjandet av omsättbar energi
Energiutnyttjandet när man ska använda energin till underhåll
- 65% av energin i fodret kan användas i djuret, resterande 35% är kostnaden för djuret att omvandla det till något användbart
Laktation - längre energiutnyttjande
Tillväxt - brantare, stor skillnad för kostnaden av att använda energin
- Ett foder med hög energikoncentration - kräver mindre energi
Varför varierar effektiviteten i energiutnyttjande för tillväxt så mycket hos idisslare?
OE i energitäta foderstater (MJ OE/kg ts) har högre utnyttjande för tillväxt därför att:
- Mindre energi behövs för tuggning och fodersmältningsprocessen
- Våmflorans sammansättning resulterar i högre andel propionsyra som används mer effektivt till tillväxt (proteinsyntes) än ättiksyra
Utvecklingsstadium gräs?
Tidig skörd/bete: högt energiinnehåll och proteininnehåll
Sen skörd/bete: högt fiberinnehåll och lågt energiinnehåll och proteininnehåll
Tidig skörd/bete – hög energikoncentration (MJ OE/kg ts)
Tidig skörd/bete – stort ts-intag
- och därmed ett ännu högre energiintag
Hög energikoncentration – hög effektivitet i energiutnyttjandet i djuret
Exempel: Tjur 350 kg som äter grovfoder med olika energikoncentration
~ 25% ökning i MJ OE/kg ts resulterar i
~ 50% ökning av dagligt intag av OE och
~ 100% ökning i tillväxt
Fler faktorer som styr foderintag?
Tillräcklig mängd utfodras
Plats längs foderbordet
- Ätplatser
- Sortering
Avstånd och utformning tvärs över foderbordet
- Foder inom räckhåll tills nästa utfodring
- Fler utfodringstillfällen, mer kvar inom räckhåll?
Tillväxt av fettvävnader?
Ett litet djur - tillväxt av fettvävnader sker senare
Behövs förhållandevis mycket protein och mineraler
Behövs kolhydrater senare i livet
Tillväxtens sammansättning?
Protein behövs mycket i början, men mindre vid högre vikter
Kolhydrater behövs mindre i början, men mer vid högre vikter när fett ska ansättas
Daglig ansättning av protein (muskler) och fett (lipider) hos mjölkrastjurar?
Proteintillväxt avtar med ökande vikt, tvätom med fettillväxt
Ett djur som får en hög intensitet av foder har en tidigare och högre fettansättning
- Mindre skillnad för proteinansättning
Minns du energiinnehållet i protein och fett?
Muskelprotein 23,6 MJ/kg
Animaliskt fett 39,3 MJ/kg
Energibehov för ansättning av muskler och fett
Innehåll MJ/kg:
Muskelprotein 23,6
Animaliskt fett 39,3
Utnyttjandegrad för ansättning, k
Muskelprotein 0,44
Animaliskt fett 0,74
Muskelprotein 23,6 / 0,44
Animaliskt fett 39,3 / 0,74
Energiåtgång för ansättning av 1 kg vävnad, MJ
Muskelprotein 53
Animaliskt fett 53
För att ansätta 1 kg protein eller fett krävs 53 MJ
Men:
Ts-innehållet i muskler ≈ 20% → (protein) (resten av vattnet kommer gratis)
Ansättning av fettvävnad kräver ungefär 5 gånger mer omsättbar energi per kg tillväxt än ansättning av muskler
Billigare att ansätta muskler än fett
Ordning fettansättning?
Fett ansätts i denna ordning:
- Lättillgängliga fettdepåer i bukhålan
- Underhudsfett = subkutant fett, mycket blir putsfett
Fett mellan muskler = intermuskulärt fett - Marmorering = fett insprängt i muskeln = intramuskulärt fett
Putsfett är en kostnad
Marmorering är önskvärt då det ger mört och smakrikt kött
Tidpunkt för fettansättning varierar beroende på en rad faktorer
Effektivitet i levandeviktstillväxt i relation till fodrets energikoncentration och ras?
Ett effektivare djur desto högre upp på y-axeln man kommer
Lm = tung köttras
- Högt underhållsbehov
- Mindre andel fett i tillväxten
- Mer effektiv
He = lätt köttras
- Lägre underhållsbehov
- Större andel fett i tillväxten
Tillväxt vid olika slaktålder mjölkrastjur
Tillväxten varierar med ålder och vikt på djuret, men också utfodringsintensitet
De olika kurvorna är hur tillväxten ser ut beroende på vilken ålder han ska gå till slakt
Högst tillväxt på mitten - stor andel som utgörs av muskler och mindre andel fett
Desto äldre han blir desto mer fettansättning
Skarpare kurva vid mer intensiv utfodring
Slutuppfödning och fettklass
ex. svenska mjölkrasstutar
Hur feta alla svenska mjölkrasstutar är vid slakt under olika månader
Djuren var fetast under vår och försommar
- Troligen djur som inte kommit ut på bete
- Utfodrats på stall
Högre tillväxt på stall - fetare slaktkroppar
Lägre tillväxt på bete - magrare slaktkroppar
Slakttidpunkt är en avvägning mellan?
Biologi – ju senare slakt, desto högre kostnad per kg slaktvikt
Ekonomi – tillräcklig vikt och fettansättning, men inte för lång uppfödningsperiod
Definition av slaktmognad?
Djuret har tillräcklig vikt och kroppsutveckling så fortsatt uppfödning ger sämre lönsamhet
Vad betyder kompensatorisk tillväxt?
Kompensatorisk tillväxt = efter en period av låg tillväxt följer en period av hög tillväxt vid god fodertillgång
Kompensatorisk tillväxt?
efter en period av låg tillväxt följer en period av hög tillväxt vid god fodertillgång
Hur stor effekten blir beror på
- Djurslag (nötkreatur stor förmåga)
- Ålder (kalvar > 6 mån)
- Grad av underutfodring
- Mer från stallperiod till betesperiod än tvärtom (årstidsvariation)
Orsaker
- Mest ökad aptit
- (lägre metabolisk hastighet, annan kroppssammansättning)
Ekonomisk betydelse
- Beror på prisförhållanden
Ex med olika utfodringsintensitet:
De snålutfodrade hade hämtat hem väldigt mycket av det de hade förlorat tidigare
Hämtar hem drygt 50% av det tillväxttapp de hade under vintern
Kan kompensatorisk tillväxt utnyttjas ekonomiskt?
Ja
Produktionskontroll?
Vill säga att man ska ha löpande kontroll av sin produktion
- Planering ex. foderstatsberäkning och betesplanering
- Genomförande ex. stall- eller betesperiod
- Uppföljning ex. vägning
- Betessläpp
- Installning
- Årsskiftet - Omplanering
- blev det som man ville eller inte, behövs en ny plan?
Sammanfattning
Foderstat vs. tillväxt:
Hög intensitet
Hög intensitet (hög energitäthet, MJ OE/kg ts)
→ Stort dagligt foderintag
→ Hög daglig tillväxt
→ Kraftig / tidig fettansättning
→ Låg vikt vid slakt (för en given fettansättning)
→ Liten åtgång OE per kg levandeviktstillväxt tack vare:
Effektivt utnyttjande av OE
Kort uppfödningsperiod = mindre åtgång till underhåll
Sammanfattning - sammansättning
Sammansättning:
Tillväxt
→ varierar över djurets levnadstid
Slaktkropp
→ proportioner muskler / fett
Vid en given vikt är andelen kroppsfett större i?
→ Intensivt utfodrade djur jämfört med mindre intensivt
→ Lätta köttraser och mjölkraser jämfört med tunga köttraser
→ Kvigor jämfört med handjur, stutar jämfört med tjurar
