Avel nötkött 4/11

Question 1

Ge 1 ex på en ras som är renavlad mot mjölk resp. kött?

Answer 1

Väldigt renavlad mot mjölk - holstein

Väldigt renavlad mot kött - Charolais

Question 2

Röd mjölkboskap är är en viktig del av?

Answer 2

Röd mjölkboskap är en viktig del av den nordiska nötköttsproduktionen

Question 3

Högavkastande mjölkkor leder till att fler eller färre djur behövs?

Answer 3

Högavkastande mjölkkor → färre kor behövs, färre tjurkalvar föds.

Ökat behov av specialiserad nötköttsproduktion (öppnar upp för det)

Question 4

Svensk populationsstruktur för köttdjur?

Answer 4

Små besättningar
- 20-30 kor i genomsnitt

Relativt liten användning av AI (lite semin)
- ≈ 10-40% av de renrasiga köttkorna insemineras
- ≈50-75% av nötköttsdoserna används i mjölkbesättningar

Liten andel av renrasiga djur (<10%) (väldigt liten andel av hela populationen som är renrasig och stambokförd)
- Avels-population
- Stamböcker

Extensiv korsningsavel
- Produktionspopulation

I köttvärlden fokuserar man mycket på stamböcker och att djuren skall vara registrerade där för att vara avelsdugliga, medan man i mjölkvärlden har gått bort från det och fokuserar istället på djurens som presterar bäst

Question 5

Mjölkprod vs köttprod
- mjölk?

Answer 5

Hög användning av AI (99%)
- De allra flesta kor insemineras med sperma från en tjur

Få tjurar används för avel
- Selektionsintensitet <1%
- Låg selektionsintensitet pga att de flesta tjurar som föds slaktas som kött, och få får gå vidare i avel
- Väljs ut av avelsorganisationer

Många avkommor per tjur
- hög säkerhet hos EBVs
- många avkommor per tjur ger hög säkerhet i hans avelsvärden

Stor registrering av fenotyper
- Hög registrering av fenotyper på mjölkvärden - bidrar också till den höga säkerheten
- Man registrerar hur mycket hon mjölkar, sjukdomar, hur ofta hon kalvar, insemineras osv.

(genomisk selektion)
- I stort sett helt gått över till genomisk selektion vilket har lett till stora framsteg i den genetiska framgången

Stora genetiska framsteg

Question 6

Mjölkprod vs köttprod
- kött?

Answer 6

Låg användning av AI, hög användning av gårdstjurar
- Hög användning av tjurar som köps från en annan lantbrukare och som du behåller på din gård och använder i ett eller två år, för att sedan sälja eller slakta och köpa en ny

Många tjurar används för avel
- Selektionsintensitet ca 10%.
- Många tjurar som används för avel och få tjurar som används på flera gårdar och därför mycket högre selektionsintensitet
- Oftast utvalda av lantbrukare (lantbrukare väljer vilka djur som ska avlas)

Få avkommor per tjur
- låg säkerhet hos EBVs
- få avkommor per tjur ger låg säkerhet på hans avelsvärden och lite information om hans genetiska förmåga

Låg registrering av fenotyper
- Mycket svårt att få lantbrukaren att registrera fenotyper
- Bara att få kalvarnas vikt registrerad är svårt

(för närvarande stamtavlebaserat/pedigree baserat urval)
- Fortsatt avel med stamboksbaserad genetiskt selektion
- Det är bra med avelsvärden oavsett, men det går inte lika fort som med genomisk selektion
- Det är på väg med genomisk selektion, men fortfarande mycket som står ivägen

Lägre genetiskt framsteg

Question 7

3 olika typer av besättningar inom köttproduktionen?

Answer 7

Avelsbesättningar
- Renrasiga (stambokförda) kor som producerar kalvar för avel
- Renrasiga kor och tjurar som producerar kalvar som ska säljas som avelsdjur

Produktionsbesättningar
- Renrasiga eller korsningskor, producerar kalvar för slakt

Slaktbesättningar
- Köper (tjur)kalvar för gödning till slakt

Eller kombinationer av ovanstående…

Question 8

När föds kalvarna inom köttproduktionen?

Answer 8

• December till maj är den normala kalvningsperioden (det normala är vårkalvning, dvs dec-maj)
• Vissa besättningar har höstkalvning eller året-runt-kalvning

Question 9

När avvänjs kalven inom köttproduktionen?

Answer 9

Avvänjning från modern vid ca 6 månaders ålder

Question 10

Hur länge behålls tjurkalvarna inom köttproduktionen?

Answer 10

Tjurkalvarna behålls fram till avel (ca 1 års ålder) eller slakt (14-18 månaders ålder)

• vissa besättningar har inte kor, utan köper bara avvanda kalvar för slutgödning
• köper tjur- eller kvigkalvar för att fodra upp till slakt

Question 11

När blir kvigorna inseminerade/betäckta inom köttproduktionen och vad är målet?

Answer 11

Kvigor blir inseminerade/betäckta med målet att få en första kalv vid ca 24 månaders ålder
- skillnader mellan länder och raser

Question 12

Vart registreras köttraserna i Sverige?

Answer 12

Registrerat i KAP, köttboskapskontrollen

Flera olika raser

Question 13

Varför så många köttraser?

Answer 13

Olika styrkor och svagheter

Anpassade till olika produktionssystem

Lantbrukarnas preferenser
- både vad de tycker om men också vad bonden har plats och möjlighet till och vad som passar bäst till gården

Question 14

I vilka två grupper delas köttraserna in?

Answer 14

Raserna delas in i extensiva och intensiva

Question 15

Vilka extensiva köttraser finns? (5 st)

Answer 15

Hereford (störst i antal djur i populationen) - finns nationellt avelsprogram

Angus (störst i antal djur i populationen) - finns nationellt avelsprogram

Belted Galloway (liten population) - finns inte nationellt avelsprogram

Dexter (liten population) - finns inte nationellt avelsprogram

Highland Cattle (liten population) - finns inte nationellt avelsprogram

Question 16

Vad är definitionen av extensiva raser?

Answer 16

Extensiva raser är raser som inte behöver så mycket kraftfoder och klarar sig bra på naturresurser såsom gräs och bete

Question 17

Vad kännetecknar extensiva raser? (tillväxt, utfodring, köttkvalitet, en negativ aspekt?)

Answer 17

Genomsnittlig daglig tillväxt ∼ 1200-1400 g/dag (Angus/Hereford)

Kan växa bra på grovfoder och bete
- Extensiva produktionssystem

Högre ätkvalitet på köttet
- IMF - intramuskulärt fett
- Hög köttkvalitet pga hög nivå av intramuskulärt fett, ffa angus

Blir lätt för fet…
- Något negativt med raserna är att de snabbt blir för tjocka och lagrar fett både innanför och utanför musklerna - kan leda till ekonomiska förluster på slakteriet

Question 18

Vilka intensiva köttraser finns? (4 st)

Answer 18

(Beef) Simmental

Charolais

Limousin

Blonde d´Aquitaine

Question 19

Vad är definitionen av intensiva raser?

Answer 19

Intensiva raser klarar sig sämre på bete och har högre behov av kraftfoder, men de växer fortare

Question 20

Vad kännetecknar intensiva raser? (tillväxt, utfodring, köttkvalitet)?

Answer 20

Genomsnittlig daglig tillväxt ∼ 1600-2000 g/dag

Har ett högre behov av kraftfoder/koncentrat i foderstaten
- intensiva produktionssystem (för att klara av det)
- inte lika lätt att växa om de bara går på bete

Mindre fett, lägre IMF%.
- Lägre fettinnehåll både inuti och utanpå musklerna
- Särskilt Limousin/Blonde

Question 21

Vilka egenskaper är viktiga för avel av köttdjur? - Produktionsegenskaper

Answer 21

produktionsegenskaperna är allra viktigast - de tjänar man pengar på

Avvänjningsvikt
- direkt och moderns (maternell)

Vikt åring

Slaktegenskaper

Hur mycket väger kalven när den föds, avvänjs, 1 år gammal och allra mest hur mycket den väger när den ska slaktas

Question 22

Vilka egenskaper är viktiga för avel av köttdjur? - Funktionella egenskaper

Answer 22

Lätta kalvningar och kalvningsförmåga

Födelsevikt

Levande född kalv (allra viktigast är att kalven föds levande och att den håller sig levande)

Hälsa (håller sig friska och reducera behovet av veterinär)

Led- och kroppskonformation

Question 23

Tillväxtegenskaper?

Answer 23

Födelsevikt
- Vikt vid dag 0-4
- Bör vägas helst på dag 0 men kan vägas upp till 4 dagar efter födsel

Vikt vid avvänjning
- Vikt vid ca 200 dagars ålder
- Tillväxt från födsel till avvänjning (kan registrera hur snabbt den växt från födsel till avvänjning)

Vikt åring (hur mycket väger kalven när den är 1 år)
- Vikt vid ca 365 dagars ålder
- Kan registrera tillväxt från avvänjning till åring
- Kan registrera tillväxt från födsel till åring

Question 24

Arvbarhet och korrelationer på tillväxtegenskaper?

Answer 24

Medelhöga till höga direkta arvbarheter (0,30-0,50)

Positiva genetiska korrelationer med varandra
- dvs har man en hög avvänjningsvikt så är det också troligt att man har en hög åringsvikt.

Question 25

Rasjämförelser - födelsevikter?

Answer 25

Dexter (miniatyrras), Galloway och Highland är mycket små raser, både i antal djur och i storlek

Hereford och Angus har en födelsevikt på ca. 40 kg

De intensiva raserna har en födelsevikt på 40-50 kg

Question 26

Hur mycket tyngre är tjurkalvar än kvigkalvar vid födsel?

Answer 26

Tjurkalvar är ca. 2-4 kg tyngre än kvigkalvar vid födsel

Question 27

Rasjämförelse - avvänjningsvikt och vikt som åring?

Answer 27

Skillnaden mellan könen blir större och större

Question 28

Slaktegenskaper?

Answer 28

Registreras vid kommersiella slakterier

Slaktvikt

Fettgrupp
- 15 klasser, en medelklass är önskvärd
- Vill inte har för mycket och inte för lite

EUROP-klassificering av slaktkroppar (slaktkroppsklassificering)
- 15 klasser, hög är önskvärt
- Vill ha så högt som möjligt - så mycket muskler och kött på kroppen som möjligt

Question 29

Arvbarhet för slaktegenskaper?

Answer 29

Medelhög till hög arvbarhet (∼0,30)

Question 30

Slaktegenskaper - Positiva genetiska korrelationer mellan:

Answer 30

Tillväxt och slaktvikt
- Växer man bra som levande så har man troligen också hög slaktvikt

Slaktkroppsklassificering och slaktvikt

Question 31

Slaktegenskaper - svaga genetiska korrelationer mellan:

Answer 31

fettgrupp och tillväxt/slakt-egenskaper

hur snabbt man växer säger inte så mycket om den fettklassificering man får

Question 32

OBS!!! - risk för bias
De bästa renrasiga tjurarna och många av deras söner behålls för avel och slaktas inte?

Answer 32

De allra bästa tjurarna och deras söner blir inte slaktade, utan används i avel
- Således blir många fenotyper inte registrerade

• Information ”går förlorad” till avelsvärderingen
• Tillväxtegenskaper på levande djur viktiga
• Därför är det väldigt viktigt att väga djur när de lever, så att de kan bidra med levandeviktsinformation in i slaktavelsvärdena som en korrelerande egenskap

Question 33

Rasjämförelser - slakt?

Answer 33

Angus och Hereford har en högre fettgrupp i genomsnitt än de andra raserna - de har lätt för att bli feta

De intensiva raserna har en högre slaktkroppsklassificering - de har mer muskler på kroppen

Mjölkraserna har liknande fettgrupp som de resterande men de har en lägre slaktkroppsklassificering än köttraserna - de har mindre muskler på kroppen. De har också en lägre slaktvikt

Question 34

Kalvningsegenskaper?

Answer 34

Kalvningsförmåga
- (lätt - viss hjälp - mycket hjälp)

Inkalvningsvikt (Kalvens vikt) (kg)
- Inkalvningsvikt och kalvningsförmåga har ett genetiskt samband - ju större kalven desto större är sannolikheten att assistans behövs vid kalvning

Dödfödslar / Stilla födsel (levande 0 / död 1)
- registrerar inte avelsvärden på men registrerar egenskapen för att övervaka

Tvillingfrekvens
- registrerar inte avelsvärden på men registrerar egenskapen för att övervaka
- tvillingsfrekvens har betydelse för kalvningsförmågan - är det två kalvar är risken för kalvningsproblem större, även större risk för dödfödsel

Question 35

Arvbarhet för kalvningsegenskaper?

Answer 35

Låg för kalvningsförmåga (0,02-0,2)

Mycket låg för dödfödsel (0,002-0,01)

Hög för födelsevikt (0,4-0,5)

Question 36

Jämförelse mellan djurkategorier och kalvningsegenskaper?

Answer 36

Genomsnittliga kalvningssvårigheter - Relativt låga procent för kor

Dödfödslar - lite högre upp till 4,5% - lite högre för mjölkkorna än köttkorna

För kvigor är det både större risk för kalvningssvårigheter och dödfödslar - störst problem för förstakalvare

Man fokuserar ofta mycket på kalvningsförmåga i avelsarbetet

Question 37

Direkta vs. maternella effekter för tillväxt fram till avänjning och kalvning?

Answer 37

För både kalvning och tillväxt fram till avvänjning så måste man se till både direkta och maternella effekter, eftersom det är två djur som bidrar till kalvens fenotyper (för tillväxt och kalvning) - man tar hänsyn till kalvens och moderns genetik

Kalvning och tillväxt fram till avvänjning

Två djur bidrar till kalvens fenotyp - kalven och modern
- Kalvens genetiska effekt - direkt EBV
- Moderns genetiska effekt - maternell EBV
- Moderns miljöpåverkan

Andra icke-genetiska effekter
- år
- Lantbrukare/förvaltning
- Kalv av hankön/kvinnan
- och så vidare…

Detta är alltså något som man måste ta hänsyn till vid beräkning av avelsvärden för både kalvning och avvänjningsvikt - eftersom att i bägge dessa egenskaper är det både kalven och modern som bidrar med genetiska effekter som man måste räkna ut

Kalvning
- Direkt EBV - kalvens förmåga att födas
- Maternal EBV - moderns kalvningsförmåga

Vikt vid avvänjning
- Direkt EBV - kalvens tillväxtförmåga
- Maternal EBV - moderns mjölkningsförmåga

Question 38

Fertilitetsegenskaper - kor/kvigor - vad är huvudmålet?

Answer 38

En levande kalv per år

Det är det som är mest ekonomiskt lönsamt

Question 39

Vilka fertilitetsegenskaper registreras för kor/kvigor?

Answer 39

Calving interval (days)

Age at first calving (days)

Calving day, day within season

Kalvningsintervall - hur många dagar tar det mellan kalvning nummer en och kalvning nummer två, tre osv

Question 40

Vad är arvbarheten för fertilitetsegenskaperna som registreras för kor/kvigor?

Answer 40

Låga arvbarheter, hög påverkan av besättningens management

Hur bonden själv väljer att kalvningsupplägget ska vara i hans besättning osv

Question 41

Hur ser skillnaden ut mellan raser för kalvning?

Answer 41

Intensiva raserna ink Hereford och Angus - de mest professionella raserna som har ett nationellt avelsprogram med avelsvärdering - kalvar första gången lite över 2 år / 24 mån (26-30 mån) - man satsar på 24 mån men får inte alltid till det

För de mindre raserna är mycket baserat på traditioner och management

Question 42

Vilka fertilitetsegenskaper registreras för tjurar?

Answer 42

Dräktighetsfrekvens/kalvningsfrekvens
- Har både en hanlig och en honlig komponent
- Både tjuren och kon måste vara fertila och ha bra fertila egenskaper

Mätningar av testiklar
- Viss korrelation till spermiekvalitet

Spermiekvalitet (endast AI-tjurar) (bara tjurar som går i semin - vilket är väldigt få i köttvärlden)

Question 43

Arvbarhet för fertilitetsegenskaper hos tjurar?

Answer 43

dräktighetsfrekvens/kalvningsfrekvens
- Svårt att registrera så det är ffa korna man mäter detta på

Mätningar av testiklar
- Viss korrelation till spermiekvalitet
- Testikelmått har högre arvbarhet, kan mätas tidigt och ”enkelt” och är korrelerade till honlig fertilitet

Question 44

Vad är monogena egenskaper?

Answer 44

Egenskaper som blir påverkade av en eller få gener, men som inte blir påverkade av miljökomponenter

Orsakas av en enda gen

Påverkas inte av miljön

Question 45

Exempel på monogena egenskaper?

Answer 45

Flera sjukdomsegenskaper
- den påverkande allelen är oönskad

Bland annat en del sjukdomsegenskaper
- flera olika som påverkar sjukdom eller andra egenskaper som påverkar produktion och möjlighet att överleva
- man selekterar för en del av dessa med målet om att man inte önskar dessa egenskaper i sin population

man har också andra egenskaper som inte är direkta sjukdomar och några som till och med är önskvärda, ex. horn eller inte horn, färg på djuret

Question 46

Egenskapen hornlöshet?

Answer 46

Utvecklingen av horn är recessivt, dvs. om ett djur ska få horn måste det ha fått anlag för horn från båda föräldrarna.

Polledness är också en viktig egenskap (för lantbrukarna)
- enkel nedärvning, en enda gen (monogen egenskap)

Tre alternativ hos varje djur:
- homozygot hornad (har horn) (pp)
- homozygot pollad/hornlöst (PP)
- heterozygot pollad/hornlöst (Pp)

Anlaget för hornlöshet är dominant över anlaget för horn. Ett hornlöst djur kan därför vara både homozygot hornlöst (bärare av dubbla anlag för hornlöshet) och heterozygot hornlöst (bärare av ett anlag för hornlöshet och ett för horn). Är djuret heterozygot hornlöst kan det i sintur få hornade kalvar.

Question 47

Varför är det önskvärt att ha pollade/hornlösa djur?

Answer 47

Ökad mängd pollade djur önskas i flera raser

Med den dominanta varianten föds de utan horn och det är det som är mest önskvärt - minskar risken för skador och man behöver inte lägga pengar på att avhorna kalven

Det finns dock en risk:
- Avel enbart på pollade djur kommer att begränsa det genetiska framsteget, eftersom genetiskt överlägsna djur kan komma att kasseras på grund av att de är behornade
- Det kan vara problematiskt att man tar för stor hänsyn till detta, att man bortser från tjurar som har väldigt bra genetik för alla andra egenskaper som man önskar men som har horn - den genetiska framgången i populationen blir begränsad

Det finns ras variationer
- Angus är alltid utan horn - de är naturligt pollade
- Fransk limousine har i stort sett alltid horn

Question 48

Vad är myostatin?

Answer 48

Myostatin kontrollerar (begränsar) muskeltillväxt

Question 49

Mutation i myostatingenen?

Answer 49

En gen med flera mutationer, 10 mutationer identifierade hittils
- orsakar förlust av genfunktion i olika grad

Har man en mutation i den här genen så blir inte muskeltillväxten begränsad på samma sätt

Drabbade djur uppvisar muskelhypertrofi
- Ökad muskeltillväxt
- Magert kött, mindre intramuskulärt fett
- (ökad kalvningsvikt = ökade kalvningssvårigheter)
- Modern har också mycket muskler vilket försvårar ytterligare - kan behövas kejsarsnitt

Den orsakande mutationen är nästan fixerad hos vissa raser

Question 50

Exempel på en ras som har mutation i myostatingenen?

Answer 50

Belgisk blå - inte tillåten i Sverige och Norge, men finns i Danmark

Question 51

Vad är en ekonomiskt viktigaste egenskapen inom köttproduktion?

Answer 51

Slaktegenskaper - detta bestämmer priset
- Slaktvikt
- Slaktklass
- Fettgrupp

↑ Ekonomiskt viktigast = SLUTPRODUKTEN

Question 52

Vad är konsekvensen av att avla för högsta möjliga slaktvikt?

Answer 52

Genetiska korrelationer till andra egenskaper (måste se till detta)

Question 53

Effekter av selektion för tillväxt? (2 positiva och 4 negativa)

Answer 53

Ökad slaktvikt :)

Ökad fodereffektivitet :)
- djuret växer mer per kg mat den äter

Ökad födelsevikt, fler kalvningssvårigheter :(

Lägre mjölkproduktion hos korna :(
- Påverkar kalvens tillväxt när den går med kon
- Köttproduktion och mjölkproduktion är negativt genetiskt korrelerade - därför vi har olika raser - svårt att avla för båda delarna samtidigt

Ökad vuxenvikt :(
- Högre foderkostnader
- Behöver mer plats

Försämrad ätkvalitet :(
- Djur som växer för fort får försämrad ätkvalitet - sämre kvalitet på köttet

Question 54

Effekt av selektion för lätta kalvningar? (1 positiv, en varken eller och 2 negativa)

Answer 54

Lätta kalvningar :)

Minskad inkalvningsvikt :/
- Det är varken positivt eller negativt
- Det man önskar med kalvvikten är att hålla den stabil

Minskad tillväxt :(

Mindre kor :(
- med eventuellt lägre kalvningsförmåga

Question 55

Urval av avelsdjur (tjurar) - hur väljs avelstjurarna ut?

Answer 55

Till stor del lantbrukarnas beslut!

Majoriteten av tjurarna är gårdstjurar som säljs mellan lantbrukare
- Vissa riktlinjer kan införas för att säkerställa en minimikvalitet
- (t.ex. bedömning av konformation)

Vissa AI-tjurar
- väljs ut av avelsorganisationer
- väljs ut baserat på härstamning (stamtavla/pedigree) och avelsvärden
- prestationstestade (för de länder som har prestationstest / fenotyptest)

Question 56

Urval av AI-tjurar - Sverige?

Answer 56

I Sverige har man ett fenotyptest

∼ 5000 renrasiga tjurkalvar i KAP

Upp till 180 prestationstestade (fenotyptest)

6-7 avkommor testade - blir avkommeprövade

3-4 godkända tjurar (elit tjurar)

1-2 tjurar/ras (AI)
- Testade för kalvningsegenskaper i mjölkkobesättningar

Importerad AI (och embryo) används också

Question 57

Urval av AI-tjurar - Norge?

Answer 57

80 prestationstestade (10-25 pr ras)

16 avkommeprövade (2-5 pr ras) (både kött och mjölkbesättningar)

5-8 elittjurar

2-5 tjurar/ras (AI)

Avkomman testad i köttrasbesättningar

AI säljs även till mjölkkobesättningar

Importerad AI (och embryo) används också

Question 58

Vad ska man tänka på vid prestationstest (fenotyptest) av tjurar

Answer 58

• minska miljöeffekterna (så att man ser den genetiska effekten)
• bättre jämförelse av djuren
• välj de genetiskt överlägsna djuren

Question 59

Prestationstest (fenotyptest) i Sverige?

Answer 59

Tillväxtprestanda - tillväxt från början till slut, registrering varannan vecka

Question 60

Prestationstest (fenotyptest) i Norge?

Answer 60

Tillväxtprestanda - dagliga individuella registreringar

Foderintag - dagliga individuella registreringar

Fodereffektivitet - dagliga individuella registreringar

Question 61

Prestationstest (fenotyptest) i både Sverige och Norge?

Answer 61

Båda länderna:
- Vissa tjurar väljs ut för AI

• De sämsta tjurarna slaktas
• Återstående tjurar säljs för naturlig betäckning (säljs som gårdstjurar för naturlig betäckning)

Question 62

Vilket företag i Sverige beräknar avelsvärden för kött- och mjölkkor?

Answer 62

I Sverige är det Växa som beräknar avelsvärden för kött- och mjölkkor

Question 63

Vilka är de 4 stegen i ett avelsprogram?

Answer 63

1. Mätning och registrering av egenskaper
2. Avelsvärdering
   - Beräknar djurens genetiska värde
3. Urval och uppförökning av avelsdjur
4. Avelsframsteg
   - förbättrade medeltal för egenskaperna

Nationell (i Sverige)
Nordisk (samarbete mellan Danmark, Finland och Sverige)
Internationell

Question 64

Svensk avelsvärdering för köttdjur?

Answer 64

Baserat på registreringar i KAP och från slakterierna

BLUP multitrait djurmodell

Publiceras 3 gånger/år

Raser:
- Aberdeen Angus, Blonde d´Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Question 65

Svensk avelsvärdering för köttdjur - index?

Answer 65

Kalvningsindex (FIX):
- Direkt EBV för lätta kalvningar (kalvningsförmåga)

Maternell index (MIX:
- Maternella EBV för lätta kalvningar och avvänjningsvikt (moderna egenskaper)

Produktionsindex (PIX):
- EBV för slaktvikt, slaktklass och fettgrupp (djurens egen förmåga)

Avelsindex (” Totalt meritindex” - AIX):
- Kombination av de tre indexen ovan
- Vägs samman med rasspecifika ekonomiska vikter
- Baserat på den ekonomiska sammanvägningen om vad som är mest lönsamt för bonden

Question 66

Genetisk trend för olika raser?

Answer 66

Avelsvärden är ofta standardiserade till ett genomsnitt på 100 och en standardavvikelse på 10

Genomsnittet på 100 ska ligga några år tillbaka i tiden, en generation

Högre värden är att föredra

Question 67

Nordisk avelsvärdering för köttdjur?

Answer 67

Nordisk avelsvärdering, inklusive data från länderna Sverige, Danmark och Finland

Publicerad sedan november 2021

7 index, 18 egenskaper
- Produktion, tillväxt, slaktkropp, modersegenskaper, kalvning, mjölk, födsel

Publiceras 4 gånger/år (mars, april, juni, november)

5 raser:
- Angus, Charolais, Hereford, Limousin, Simmental

Question 68

Användning av köttsemin i mjölkkobesättningar?

Answer 68

Öka värdet på (tjur)kalven

Använd på kor som du inte vill rekrytera döttrar från
- Gärna på mjölkkor som kanske inte mjölkar så bra och som man inte vill rekrytera döttrar efter - men man önskar att hon ska få en kalv så att hon producerar mer mjölk - nyttjar köttsemin för att öka värdet på kalven

Könssorterad semin → 90% chans till tjurkalv med användning av Y-sorterad semin

Könssorterad sperma är också intressant för köttbonden!
- Bonden kan välja i större grad om han vill ha en kvig- eller tjurkalv

Välj köttrastjur baserat på EBV, inte bara ras (för mjölkkor som ska semineras med köttras)
- Det är dock: Endast Angus-tjurar rekommenderas för mjölkkor - eftersom de har små och lätta kalvar som ger lätta kalvningar

Question 69

NBDI, Nordic Beef x Dairy Index?

Answer 69

Nordisk avelsvärdering för AI köttrastjurar, baserat på deras korsningsavkommor från mjölkkor
- Mödrarna är renrasiga Holstein-, Jersey- eller RDC-kor

Inkluderar data från länderna Sverige, Danmark och Finland

Publicerad sedan december 2018

8 egenskaper, 2 index
- Kalvning och slaktkropp

Uppskattningar 4 gånger/år (mars, april, juni, november)

5 raser:
- Angus, Charolais, Hereford, Limousin, Simmental

Question 70

Internationella genetiska utvärderingar (avelsvärderingar)?

Answer 70

Trots låg användning av AI i de flesta köttspopulationerna:
- Visst utbyte av genetiskt material mellan länder
* Sperma
* Embryo

Skäl för att importera genetiskt material:
- Förbättra genetiken i det importerande landet (förbättra det genetiska materialet i sitt eget land)

Undvika inavel i renrasiga populationer
- det är en liten andel av populationen som är renrasig och stambokförd, vilket gör att det är lätt att få problem med inavel. Med låsta stamböcker är det inte så enkelt att korsa in något annat, därför har man stort behov av att importera stambokförda individer från andra länder för att minimera inavel.

Question 71

Vad står ICAR för?

Answer 71

International Comitte of Animal Recording

Question 72

Vad gör Interbeef?

Answer 72

Undergrupp till ICAR
- ICAR = Internationella kommittén för registrering av djur

Harmonisering och samarbete (mellan länder)

Avelsvärderingstjänst - för köttdjur
- utförs vid Interbull-centre

Genetisk avelsvärdering av Interbeef
- Internationell avelsvärdering av köttraser och köttrasegenskaper
- Första utvärderingen 2015
- Två officiella körningar + en testkörning per år
- 13 länder och 5 raser deltar för närvarande

13 land och 5 raser - ger ca 87 kombinationer

Question 73

Aktuella egenskapsgrupper som registreras av Interbeef?

Answer 73

Avvänjningsvikt - direkt och maternell
- Charolais, Limousin, Simmental, Hereford, Angus

Kalvningsegenskaper - direkt och maternell
- Charolais, Limousin, Simmental, Hereford, Angus

Slaktkroppsegenskaper (NYHET 2023!)
- Charolais, Limousin, Simmental

Pågående utveckling av nya egenskaper

Question 74

InterBeef-metodiken?

Answer 74

Internationell djurmodell med flera egenskaper baserad på data från han- och hondjurens prestationer

Relationen mellan djuren tillhandahålls via internationell stamtavla

Endast för icke-E.T. och enkelfödda djur (ej embryoöverföring och ej tvillingar)
- ET-djurens iEBV baserat på föräldrarnas genomsnitt

Question 75

Vart publiceras InterBeefs resultat?

Answer 75

På NAVs hemsida

Question 76

Genomiska avelsvärden? kött vs mjölk

Answer 76

Svårare för köttraser än för mjölkraser:
- Mycket lite AI (10-20% för kött jämfört med 99% för mjölk) (Få avkommor per tjur och väldigt många tjurar i produktion)

• Mindre populationer och olika typer av populationer
• Många raser, mycket (oorganiserad) korsningsavel
• Låg registrering av fenotyper

Genomisk selektion är dock fördelaktigt även för köttraser
- man kan få en säkrare selektion av avelsdjur
- man kan kombinera härstamning, fenotyper och genetisk information i en utvärdering

Vissa raser och länder gör genomisk utvärdering av nötkreatur

Pågående projekt på nationell och internationell nivå

Question 77

Avelsorganisationer i Sverige?

Answer 77

Växa (KAP)

Svensk köttrasprövning

NAV - Nordic Cattle Genetic Evaluation - Nordisk avelsvärdering