Uppfödningsmodeller del 1 8/11 Flashcards
Handel med kalvar -Vad tar mjölkraskalvarna vägen?
Mjölkraskalvar, mest tjurar (eftersom de flesta kvigorna blir kvar för rekrytering på hemgården)
Finns ingen egentlig statistik på vart dessa kalvar tar vägen, hur många som stannar på samma gård och hur många som säljs vidare. Men ungefär:
~1/3 föds upp på samma gård (stannar kvar och föds upp till slakt där de är födda)
> > 1/3 säljs via mellangårdsavtal, avvänjning, numera två-veckors
dvs en mjölkgård och en köttgård vidareuppfödare har ett avtal och den här vidareuppfödaren köper t.ex. alla kalvar på mjölkgården. Vidareuppfödaren kanske handlar kalvar av några stycken mjölkproducenter. Traditionellt sett handlar man med kalvar efter avvänjning, men det har gått allt mer åt att kalvarna hämtas vid en betydligt lägre ålder. Mjölkbesättningen vill bli av med kalvarna så fort som möjligt, och vidareuppfödaren vill ha kalvarna så fort som möjligt för att säkerställa en utfodring som den personen är nöjd med.
«1/3 säljs som förmedlingskalv via slakterierna
Om man har ganska så få djur så kan det vara svårt att få någon vidareuppfödare att vilja ha ett mellangårdsavtal, eftersom att vidareuppfödaren har en begränsad möjlighet att plocka djur från många besättningar av smittskydds- och försäkringsskäl. Om man inte får till något mellangårdsavtal så har man möjlighet att sälja sina kalvar via slakterierna som förmedlar dem till en vidareuppfödare. Detta blir mindre och mindre vanligt, men det var vanligt förr.
Handel med kalvar - Vad tar dikalvarna vägen?
Ungefär såhär:
~ ½ föds upp på samma gård
- stannar kvar och föds upp till slakt där de är födda
~ ½ säljs vidare
- till en vidareuppfödare
Vinns livdjursaktioner i Sverige?
Livdjursauktioner finns ej
av smittskyddskäl
Ungnötsuppfödning (när man har fått hem sin kalv, vad gör man då med den, hur föder man upp den?)
Optimera utifrån gårdens och djurhållarens förutsättningar
Mark (vad är den lämplig för, odling eller bete), byggnader, arbetskraft, intresse och kompetens
Ta hänsyn till marknaden d.v.s. avräkningssystemet (avräkningspris från slakterierna) och politiken (hur ser stödsystemet ut, hur kan jag optimera på min gård utifrån de politiska förutsättningar som finns nu - hur kan jag plocka hem så mycket stöd som möjligt)
Förhandla om pris
- förhandla om avräkningspris med slakterierna för att få bra betalt med kontraktstillägg
Vad är mellankalv?
Mjölkrastjurar och -kvigor (överskottskvigor) som ska gå i någon form av slaktuppfödning
Hur ser uppfödningen av mellankalvar ut?
Föds upp inomhus / på stall hela vägen
Fri tillgång på kraftfoder och grovfoder - dvs en väldigt intensiv foderstat
Hög tillväxt (1300 g/dag)
Slakt vid ca 10 mån ålder och behöver komma över 160 kg slaktvikt för att få bäst betalt
Färg ljus - färgen på köttet ska vara ljus för att få högsta betalning
Kontrakt, få och stora uppfödare (få i antal men många mellankalvar var och en)
- En specialiserad produktionsgren som sker på kontrakt mellan uppfödaren och ett slakteri
Minskande volymer
- Liten andel av nötkreaturen som föds upp som mellankalv idag
Ser olika ut i olika länder:
- I Norge slaktar man kalvarna vid en lägre vikt
- I Danmark har man något som kallas slaktekalv och de är något större än kalvarna i Sverige
Vad innebär intensivtjur?
Intensiv tjur (gödtjur / kraftfodertjur) - om man fortsätter uppfödningen av en mjölkrastjur
Hur ser uppfödningen av en intensiv tjur (gödtjur / kraftfodertjur) ut?
Mjölkrastjurar
Föds upp inomhus / på stall hela vägen
Fri tillgång på kraftfoder och grovfoder - intensiv foderstat
Hög tillväxt 1300 g/dag
Slakt vid 15 mån - om man föder upp till ungnöt
Slakt vid 310 kg slaktvikt
Formklass och fettklass vanligen inga problem för mjölkrastjurar
- Lagom feta och tillräckligt hög formklass (formen på musklerna) är vanligen inga problem för mjölkrastjurar
Vad är en vallfodertjur?
Mjölkrastjurar som går på större andel grovfoder och mindre kraftfoderandel
Hur ser uppfödningen av vallfodertjurar ut?
Mjölkrastjurar
Grovfoder tidigt skördat, näringsrikt och smakligt
- Viktigt eftersom att vallfodret utgör en stor del av foderstaten
Foderstat 50% grovfoder
- Mer än 50% grovfoder i foderstaten - vallfodertjur
- Mindre än 50% grovfoder i foderstaten - intensiv tjur (gödtjur / kraftfodertjur)
Koncentrat i början
- Spannmål hela vägen
- Ett proteinkoncentrat i början för att ha tillräcklig proteinkoncentration i foderstaten
Tillväxt 1100-1200 g/dag
- Tillväxten lite lägre pga högre andel grovfoder
Slakt vid 18 mån och runt 330 kg slaktvikt
- Lite äldre när man skickar till slakt pga lägre tillväxt
- Eftersom den är långsamare uppfödd så vill man komma upp i en högre slaktvikt för att få en bra slaktkropp
Formklass lägst O- och fettgrupp 2+ till 3+ (minimum)
Vallfodertjur med bete förekommer men är ovanligt
- Föds vanligtvis upp inomhus / på stall hela vägen, men man kan ha den på bete
Vad är skillnaden på utfodringen till en vallfodertjur och en intensiv tjur (gödtjur / kraftfodertjur)?
Mer än 50% grovfoder i foderstaten - vallfodertjur
Mindre än 50% grovfoder i foderstaten - intensiv tjur (gödtjur / kraftfodertjur)
Vad innebär mjölkrasstut inom köttproduktionen?
Om man har mjölkras handjur och vill ha dem på bete så kastrerar man dem ist och föder upp dem som stut
Hur ser uppfödningen av mjölkrasstutar ut?
Mjölkrastjurar, kastrering 2-8 veckors ålder
Lång uppfödningstid 24 mån, ev. längre - vanligen 27-29 mån (längre än tjurar)
Bete, gärna naturbetesmarker, 1-2 somrar
- Ska gå på bete
- Beror på när på året de är födda om de hinner beta en sommar, två eller tre somrar om man har släppt ut dem första gången vid en låg ålder
Tillväxt 800 g/dag i medeltal - sett över hela uppfödningsperioden
Slakt vid 330 kg slaktvikt
Formklass kan bli problem, särskilt holstein
- När man kastrerar en tjur så förändrar man hur hormonerna ser ut, vilket påverkar muskelansättningen.
- Stutar har sämre formklass än vad tjurar har - kan bli ett problem vid klassningen att de får en för låg formklass - betalar inte slakterierna så bra för
- Det man kan göra är att föda upp dem till en högre vikt för att komma upp i en tillräckligt bra formklass
Proportioner av energi från kraftfoder, ensilage och bete i olika uppfödningsmodeller (Mellankalv, Intensiv tjur, Vallfodertjur, Vallfodertjur med bete, Stut)
Mellankalv
- Den mesta av energin i foderstaten kommer från kraftfoder - 90% kraftfoder och 10% ensilage
Intensiv tjur
- Lite mer ensilage men fortfarande väldigt mycket energi från kraftfoder - 85% kraftfoder och 15% ensilage
Vallfodertjur
- Om foderstaten är 50% grovfoder och 50% kraftfoder och det är lite högre energiinnehåll i kraftfodret per kg ts, så kanske 40% av energiinnehållet i foderstaten kommer från ensilage och 60% från kraftfoder
Vallfodertjur med bete
- En del av energin kommer från bete - 20% bete, 40% ensilage och 40% kraftfoder
Stut
- 40% av energin från bete, 40% från ensilage och 20% från kraftfoder - ffa kraftfoder när den är liten
Hur ser uppfödningen av ungtjur från dikalv (från dikorna) ut?
Vidareuppföds efter avvänjning vid 6-7 mån
- Föds upp på stall hela vägen efter avvänjningen och slaktas på våren / försommaren året därpå, så de kommer inte ut någon mer gång på bete
Slakt vanligen direkt från stall
- 14 mån ålder tunga köttraser - pga högre tillväxt
- 16 mån ålder lätta köttraser - pga lägre tillväxt
Tillväxt
- 1800 g/dag tunga köttraser
- 1600 g/dag lätta köttraser
Slakt vid
- 350-400 kg, lägst R-, fett 2+ till 3+ (4-), risk mager
- De tunga köttraserna kan få väga upp till 425 kg idag innan man får sämre betalt
- De lätta köttraserna ligger på de lägre vikterna i viktintervallet - omkring 350 kg
- Lägst R- är bra att komma upp i formklass
- Lagom feta slaktkroppar vill man ha
- Det som är risken med ffa de tunga köttraserna är att de är för magra - trots att de har kommit upp i höga vikter är det risk att de är för magra för att få bästa betalning
Köttrasstut från dikorna?
har ett alternativ att föda upp köttras tjurkalvarna som stutar
Inte så vanligt
Om det är lönsamt eller inte har att göra med:
- Prisförhållande slakt / stöd för naturbete
- Vad det är för prisförhållande mellan avräkningspriset per kg - ett högt avräkningspris gynnar tjuren eftersom den bara tar hälften så lång tid att föda upp - då kan man föda upp 2 tjurar under samma tid som man föder upp en stut - har man höga avräkningspriser är tjuren bättre
- Har man en situation där det inte är så höga avräkningspriser och man har tillgång till naturbeten med bra miljöersättningar på, så kan det löna sig att ha stutar
Små besättningar, brist på djur
- Det som talar för att ha stutar är om man har en liten besättning där man föder upp sina ungnöt ända fram till slakt. Om man har kvigor och tjurar krävs gruppindelning, men om man har stutar så kan man hålla dem tillsammans med kvigorna vilket sparar plats
- Om det är brist på livdjur, att man kanske inte har fått tag i tillräckligt många tjurkalvar för att föda upp dem som tjur - då kan stutar vara ett alternativ eftersom de slaktas vid högre ålder
Hur ser uppfödningen av köttraskvigor från dikorna ut?
Köttraskvigor föds upp till slakt (de som man inte ska ha till rekrytering)
Passar bra för långsammare uppfödning
Gärna bete på naturbetesmarker
Tunga raser
- Slakt vid 22 månader
- Tillväxt 900 g/dag - i genomsnitt över uppfödningen
- Slaktvikt 320 kg - kan vara bra att sikta på
Lätta raser
- Slakt vid 22 månader
- Tillväxt 800 g/dag
- Slaktvikt precis över 275 kg (gärna 250 kg)
*gäller att komma över lägsta nivån för bästa betalning - 275 kg
*vill inte behålla dem längre än nödvändigt pga risk att de blir för feta
Risk med lätta köttraskvigor: Svårt att få upp lätta raser i tillräckligt hög vikt utan att riskera fettavdrag
Vilka två alternativa uppfödningsmetoder finns för köttraskvigor?
Mellankalv – inget alternativ med dagens priser - bättre att föda upp hela vägen till slakt
Kokviga – ett alternativ?
- Kokviga - man betäcker kvigan i normal tid - hon föder en första kalv som hon får gå med en ganska kort period (3-4 mån) - avvänjning av kalven - kokvigan slutuppföds till slakt
- På det sättet hinner hon föda en kalv och går även själv till slakt
- Man kan ha det systematiskt så att man gör så hela tiden
- Det man ska tänka på är att man får en stor andel av hondjuren som kalvar för första gången och kvigor har i genomsnitt svårare kalvningar än kor - man kan få en hög andel svåra kalvningar
- Kan till viss del avhjälpa det genom att välja rätt tjur
Hondjur av mjölkras i köttproduktionen?
blir till slaktnöt när de har mjölkat färdigt eller kvigor som inte kommer in i mjölkproduktionen av någon anledning
Hondjur av mjölkras i köttproduktionen - kvigor?
”Bara blir” – tvillingfödda, sterila, ej dräktiga eller andra fel
- är egentligen inte tänkta för nötköttsproduktion
Grovfoderbaserad uppfödning (utfodring)
Gärna bete på naturbetesmarker
Tillväxt 700 g/dag i medeltal över hela uppfödningsperioden
Slakt vid 20-22 mån (kvigor) och 275-300 kg slaktvikt
Hondjur av mjölkras i köttproduktionen - kor?
Kor - utslagskor från mjölkproduktionen
Stora volymer
- Stor andel av det nötkött vi äter kommer från utslagskor i mjölkproduktionen
Idag bra betalt
- högt kilopris
- idag är det nästan lika bra betalt för korna per kg som det är för ungnöt
Slutgödning lönar sig i många fall
- Eftersom det är bra betalt per kilo
- Inte skicka dem underviktiga eller onödigt små
- Fodrar man på dem 1-2 mån så kan de månaderna betala sig bra
Ekologisk ungnötsuppfödning - skillnader mot konventionell uppfödning?
Små volymer liksom andra mervärdeskoncept
Ekologiskt odlat foder
Begränsad kraftfodergiva - olika beroende på ålder på djuret
Alla djur på bete
Begränsat djurinköp
- Begränsat hur många gårdar man får köpa in sina djur ifrån - av smittskyddsskäl - man vill förebygga ohälsa
Vad är extra viktigt i ekologisk ungnötsuppfödning?
Näringsrikt och smakligt grovfoder – succé eller fiasko
Gäller både på stall och på bete
Viktigt eftersom den ekologiska uppfödningen i första hand är baserad på grovfoder - om man vill att djuren ska växa
Att få till ett sånt näringsrikt och smakligt foder är skillnaden mellan succé och fiasko
Ekologiskt födda kalvar försvinner till konventionella?
En ganska stor andel av mjölkbesättningarna är ekologiska, men andelen ekologiskt kött är betydligt mindre. Ffa är det kalvar som är födda i mjölkproduktionen som försvinner in till det konventionella segmentet.
Det beror mycket på att kalvarna i ekoproduktionen ska ha helmjölk i 12 veckor och de sista veckorna på helmjölk, jämfört med konventionellt, blir ganska dyrt och det blir svårt för mjölkproducenten att få tillbaka den kostnad som hen har haft för uppfödningen i priset sen när kalvarna säljs - därför är det mindre volymer med ekologiska kalvar än vad det är inom mjölkproduktionen
Naturbeteskött?
Mervärdeskoncept
Lokala koncept och ett nationellt
Lokala koncept som antingen bara har naturbete som mervärde eller i kombination med ekologisk produktion och samtidigt lokalproducerat
Kaprifolkött - ett lokalt koncept som funnits länge och finns i Bohuslän och Dalsland
- Betar naturbeten, säljs regionalt och är ekologiskt
Certifiering med tredjepartskontroll
- Ett fristående kontrollorgan som åker ut och kontrollerar att man sköter sig
COOP <3 Svenskt Sigill
- Ett nationellt koncept som drivs av COOP och är certifierat enligt Svenskt Sigill (utarbetade en modell för naturbeteskött för ett antal år sedan)
Vad är skillnaden mellan naturbeteskött och konventionell uppfödning?
Skillnader mot konventionell uppfödning:
- Alla djur på bete varav hälften naturbete för varje individ
- Inga ungtjurar är tillåtna
- Det är stutar och kvigor bland ungnöten
Grundregler i Svenskt Sigill
- Som inte har med själva betet att göra men som ska följas
- T.ex. inte tillåtet med helspalt
Föreningen naturbeteskött - gå med om man vill gynna konceptet
Dagens slaktungnöt?
Stor variation i djurmaterial
- ras, kön (3 st), utfodringsintensitet (nästan lika många sätt som det finns besättningar), vikt
Längre uppfödningstid och lägre genomsnittlig daglig tillväxt än vad som vore ekonomiskt optimalt - lite bekymmersamt
- Skulle kunna optimera desto mer och göras mer effektivt - bättre för ekonomin och miljön
Trend mot att slaktdjuren blir både äldre och tyngre djur innan de går till slakt
Produktionssystem inom köttproduktionen? (3 st huvudgrenar)
Nästan lika många produktionssystem som det finns uppfödare
Intensiv
- Genererar mycket arbete och innehåller mycket teknik
- Mycket kraftfoder och liten grovfoderandel
- Slutuppfödning är vanligen intensiv
*Högre andel teknik, mycket kraftfoder och lite grovfoder
Halvintensiv
- Desto mindre intensiv uppfödningen är desto mindre arbete och teknik används i systemet
- Ca. 50/50 grovfoder och kraftfoder
Extensiv
- Desto mindre intensiv uppfödningen är desto mindre arbete och teknik används i systemet
- minst arbete och teknik
- Större grovfoderandel och mindre kraftfoderandel
- Dikalvsuppfödningen är vanligen extensiv
* Låg andel teknik, mycket grovfoder och lite eller inget kraftfoder
