Utfodring av dikor 11/11 Flashcards
Varför har vi dikor?
Livsmedel, naturvård, beredskap
Kor för uppfödning av kalvar (dikor) - antal dikor, antal företag, besättningsstorlek?
I Sverige fanns 186 260 kor för uppfödning av kalvar år 2014, jämfört med drygt 200 213 år 2024 (juni). Det är en ökning med 7 %.
Under samma period minskade antalet företag med dikor med 11%, från 10 663 till 9 487 stycken.
För företag med dikor har det genomsnittliga antalet kor per företag ökat från 16 till 21 stycken under perioden 2010-2024.
Var hittar vi dikorna?
- Skåne 18%
- Västra Götaland 17%
- Jönköping 9%
- Östergötland 7%
- Kalmar 7%
Procentuell fördelning av antal dikor på respektive besättningsstorlek
63% av dikorna finns i besättningar med 1-49 dikor
Störst är gruppen: 25-49
Därefter gruppen: 10-24
Procentuell fördelning av antal företag på respektive besättningsstorlek
91% av företagen med dikor har 1-49 dikor
Flest företag har 1-9 dikor
Därefter 10-24 dikor
Mjölkko vs. diko?
Mjökkor mjölkas mer - har högre näringsbehov. Behöver ett lättsmält foder som är energirikt
Dikor - mjölkas inte hela dräktigheten - fylla ut fodret med fibrer, inte ett grovfoder som innehåller så mycket energi och protein
- Ofta fri tillgång
- Äter gärna mer än vad de faktiskt behöver om de erbjuds ett smakligt och energirikt grovfoder
- Onödig kostnad
- Inte bra att hamna i överhull
Vad är det som framförallt skiljer en dräktig diko från en dräktig mjölkko? Tänk näring, foder…
Mjölkkon mjölkar under den större delen av dräktigheten, medan dikon är sinlagd under en stor del av dräktigheten. Man brukar avvänja kalvarna vid ungefär 6 månaders ålder.
Det innebär att dikor har ett förhållandevis lågt näringsbehov, om man då jämför med en mjölkko som samtidigt ska producera mjölk under dräktigheten.
Det här får såklart betydelse för vilka krav mjölkkor respektive dikor har på sitt foder.
Om vi bara ser till energibehovet, så har mjölkkorna ett mycket högre energibehov än dikorna.
Om vi går till oss själva så behöver en mjölkko äta foder i stil med ballerinakex, många kalorier, mycket energi,
Medan dikorna behöver mycket mindre energi och då får man fylla ut med fibrer, för att de ska bli mätta, det motsvarar för oss att äta knäckebröd.
Ni har säkert fram till idag främst hört att när det gäller vallskörd så ska man försöka få till ett så bra vallfoder som möjligt, eftersom det är det billigaste sättet att förse korna med energi och protein.
Nu blir det till att tänka tvärtom. När det gäller dikor är överutfodring med energi och protein ett problem. Ingen säger nej till en kaka, oftast. Och korna är likadana.
Dikor ger man oftast foder i fri tillgång, och får de för bra foder äter de mycket av de, mer än de behöver för att täcka sitt näringsbehov. Vilket är ett slöseri med resurser.
Vad är basen till dikorna?
Grovfoder = basen
Det räcker ofta med grovfoder som enda foder till dikor, och att man då har ett par olika kvaliteter så man kan styra utfodringen så man ger det lite sämre fodret under lågdräktighet när kornas näringsbehov är lågt och det lite bättre när de är högdräktiga och har kalvat och mjölkar.
Man kompletterar sällan med kraftfoder, om det inte är så att man har fått ett väldigt dåligt grovfoder.
De vanligast förekommande fodren är vall, bete utgår en stor del, helsäd, havre/korn + samodling med baljväxter.
Halm som bör kompletteras med protein.
Vad består grovfoder av? Vad är den gemensamma nämnaren?
Grovfoder består till största delen av fibrer, NDF (neutral detergent fiber)
NDF-koncentrationen ökar när gräset mognar
NDF ökar med plantmognaden
Den gemensamma nämnaren är att de är fiberrika, har ett högt innehåll av NDF, sedan kommer protein, socker och mineraler.
NDF-koncentrationen i fodret påverkas framförallt av grödans utvecklingsstadium vid skörd
Som vi ser ökar koncentrationen ordentligt i början för att sedan plana ut.
Skördetidpunkten är viktig?
Smältbarheten på NDF sjunker när grödan utvecklas
Beror på att andelen osmältbar fiber, så kallad indigestible NDF (iNDF), i grödan ökar
Även valet av vallgröda påverkar smältbarheten och koncentrationen av NDF - andel blad kontra stjälk (förutom timotej)
Grödans utvecklingsstadium påverkar förutom koncentrationen också fiberns smältbarhet, så skördetidpunkten är viktig, den har störst inverkan på vallfodrets kvalitet.
I ett tidigt utvecklingsstadium är fibern lätt nedbrytbar och energivärdet är därmed högt.
Ju längre växten utvecklas desto större andel av fibern binds i osmältbara strukturer, så kallad iNDF. Vilket gör att smältbarheten på NDF sjunker, och eftersom fibern utgör en så stor andel av växten, sjunker den totala smältbarheten på fodret.
Fodrets energivärde sjunker och djuren orkar inte äta så mycket av det.
Även valet av vallgröda påverkar. Smältbarheten på två olika grässorter vid samma utv stadium kan också skilja sig. Vilket t ex beror på förhållandet mellan hur mycket blad respektive stam den består av, generellt är smältbarheten på blad är ofta höge än smältbarheten på stammen för gräs, men timotej är ett viktigt undantag. Där är stjälken reservorgan, så stjälken är mer smältbar än bladen. Men också beroende på hur fibern är uppbyggd, dvs ligninstrukturer.
Helsäd fungerar lite annorlunda, där kompenseras den sjunkande smältbarheten på blad och stjälk av en ökad inlagring av stärkelse i kärnan, vilket gör att smältbarheten inte sjunker konstant.
Traditionellt så använder man sig av en senarelagd skörd för att få ett foder med lämpligt näringsinnehåll till lågdräktiga dikor. Men frågan är om detta räcker?
Hur påverkar NDF kornas intag?
Fiberrikt foder ger hög vomfyllnad
- Gör korna mätta snabbare - behöver idissla mer
Koncentrationen av NDF ↑ Intag ↓
Smältbarheten på NDF ↓ Intag ↓
Alltså, högt innehåll av NDF och låg smältbarhet ger en mätt ko!
För djur som får väldigt fiberrikt foder (alltså i stort sett bara grovfoder) så brukar man säga att det är den så kallade vomfyllnaden som begränsar hur mycket djuret orkar äta.
Fiber gör korna mätta och håller dem sysselsatta, eftersom ett grovt grovfoder måste processas mer, t ex idisslas, innan det kan passera ut ur vommen.
Vomfyllnaden påverkas av både koncentrationen av NDF och smältbarheten på NDF, där smältbarheten antas vara den faktor som har störst effekt.
Generellt kan man säga att när NDF koncentrationen ökar, minskar kornas intag, när smältbarheten minskar, minskar kornas intag.
Figuren visar på hur en minskning av smältbarheten på NDF, åt vänster, ger ett lägre intag.
Alltså, högt innehåll av NDF och låg smältbarhet ger en mätt ko! UTAN att hon går upp i vikt.
Vad är ett högt NDF värde?
När jag säger högt så menar jag ett NDF värde på över 500 g/kg ts.
iNDF ser man idag på foderanalysen, uträknad, säger att 1/4 av NDF:n är osmältbar (från ett ex. på en foderanalys)
Vad står AAT för?
AAT – aminosyror absorberade i tunntarmen
Vad är AAT?
AAT – aminosyror absorberade i tunntarmen
Består av foderprotein + mikrobprotein
Optimalt utnyttjande av proteinet (kvävet) i fodret kräver tillgång på smältbara kolhydrater (socker, stärkelse, fiber)
Obalans mellan kväve och kolhydrater = förlust av kväve
Överutfodring med protein = förlust av kväve
Samspel och balans krävs, korna behöver kväve för att bryta ner protein
Aminosyror absorberade i tunntarmen.
Består av foderprotein och mikrobprotein. En liten del av foderproteinet går rakt genom kon,
det mesta bryts ner av mikroberna i vommen och blir istället mikrobprotein.
En ko som får ett sent skördat grovfoder får i princip allt protein som mikrobprotein.
För att mikroberna ska kunna utnyttja allt protein, allt kväve i foderstaten, krävs tillgång på smältbara kolhydrater.
Om inte, omvandlas överskottet till ammoniak, som görs om till urea i levern och utsöndras i urinen. Vi får alltså en förlust av kväve.
En förlust uppstår också om man överutfodrar kon med mer protein än hon behöver.
Vad skiljer NorFor från dagens system? Idag ges konstanta värden på t.ex. omsättbar energi och AAT, vilket gör att man kan addera råvarornas värden för att beräkna hela foderstatens näringsvärde. Detta s.k. additiva systemet är enkelt att använda, men gör att man missar en del viktiga faktorer. Ny forskning visar på viktiga samband mellan olika fodermedel och mellan foder och djur, som vi kallar samspel. Hela foderstaten, inte de enskilda fodermedlen, blir alltså den viktigaste delen i den nya fodervärderingen, eftersom ”allt hänger ihop”.
Risker med enbart halm i foderstaten?
Obduktionsrapporter visar hur hårt packat halmen har blivit när den har stockat sig i matsmältnings-systemet. ”Det blir som cement”, säger veterinär Virpi Welling.
Halm är väldigt kvävefattigt
Sammanfattning av den viktiga fibern NDF?
Kvaliteten på grovfodret beror på koncentrationen av NDF och smältbarheten på NDF
Påverkas av grödans utvecklingsstadium vid skörd
Dikor kräver generellt mer fiberrika och mindre smältbara grovfoder än mjölkkor och växande ungnöt
Fiberrika grovfoder ger sysselsättning och en mätt ko
Målsättningen med dikoproduktion?
Producera en tung och frisk kalv per diko och år
Och detta mål ska nås på ett så rationellt och resurseffektivt sätt som möjligt för att produktionen och företaget också ska vara lönsam.
Öka lönsamheten kan man göra på olika sätt, antingen ökar man sina intäkter eller minskar sina kostnader.
Och det är faktiskt så att foder utgör den enskilt största kostnaden för en diko under ett år.
Kostnader i dikokalkylen, exklusive arbete och avskrivningar byggnad?
Rörliga kostnaderna - Ensilage utgör den största delen
Därefter
- Mineralfoder
- Underhåll
- Bete, staket, röjning, vatten
- Strömedel
- Kontroll, tjur, veterinär, mm