Utfodring av dikor 11/11

Question 1

Varför har vi dikor?

Answer 1

Livsmedel, naturvård, beredskap

Question 2

Kor för uppfödning av kalvar (dikor) - antal dikor, antal företag, besättningsstorlek?

Answer 2

I Sverige fanns 186 260 kor för uppfödning av kalvar år 2014, jämfört med drygt 200 213 år 2024 (juni). Det är en ökning med 7 %.

Under samma period minskade antalet företag med dikor med 11%, från 10 663 till 9 487 stycken.

För företag med dikor har det genomsnittliga antalet kor per företag ökat från 16 till 21 stycken under perioden 2010-2024.

Question 3

Var hittar vi dikorna?

Answer 3

1. Skåne 18%
2. Västra Götaland 17%
3. Jönköping 9%
4. Östergötland 7%
5. Kalmar 7%

Question 4

Procentuell fördelning av antal dikor på respektive besättningsstorlek

Answer 4

63% av dikorna finns i besättningar med 1-49 dikor

Störst är gruppen: 25-49
Därefter gruppen: 10-24

Question 5

Procentuell fördelning av antal företag på respektive besättningsstorlek

Answer 5

91% av företagen med dikor har 1-49 dikor

Flest företag har 1-9 dikor
Därefter 10-24 dikor

Question 6

Mjölkko vs. diko?

Answer 6

Mjökkor mjölkas mer - har högre näringsbehov. Behöver ett lättsmält foder som är energirikt

Dikor - mjölkas inte hela dräktigheten - fylla ut fodret med fibrer, inte ett grovfoder som innehåller så mycket energi och protein
- Ofta fri tillgång

• Äter gärna mer än vad de faktiskt behöver om de erbjuds ett smakligt och energirikt grovfoder
• Onödig kostnad
• Inte bra att hamna i överhull

Question 7

Vad är det som framförallt skiljer en dräktig diko från en dräktig mjölkko? Tänk näring, foder…

Answer 7

Mjölkkon mjölkar under den större delen av dräktigheten, medan dikon är sinlagd under en stor del av dräktigheten. Man brukar avvänja kalvarna vid ungefär 6 månaders ålder.

Det innebär att dikor har ett förhållandevis lågt näringsbehov, om man då jämför med en mjölkko som samtidigt ska producera mjölk under dräktigheten.

Det här får såklart betydelse för vilka krav mjölkkor respektive dikor har på sitt foder.

Om vi bara ser till energibehovet, så har mjölkkorna ett mycket högre energibehov än dikorna.

Om vi går till oss själva så behöver en mjölkko äta foder i stil med ballerinakex, många kalorier, mycket energi,
Medan dikorna behöver mycket mindre energi och då får man fylla ut med fibrer, för att de ska bli mätta, det motsvarar för oss att äta knäckebröd.

Ni har säkert fram till idag främst hört att när det gäller vallskörd så ska man försöka få till ett så bra vallfoder som möjligt, eftersom det är det billigaste sättet att förse korna med energi och protein.

Nu blir det till att tänka tvärtom. När det gäller dikor är överutfodring med energi och protein ett problem. Ingen säger nej till en kaka, oftast. Och korna är likadana.

Dikor ger man oftast foder i fri tillgång, och får de för bra foder äter de mycket av de, mer än de behöver för att täcka sitt näringsbehov. Vilket är ett slöseri med resurser.

Question 8

Vad är basen till dikorna?

Answer 8

Grovfoder = basen

Det räcker ofta med grovfoder som enda foder till dikor, och att man då har ett par olika kvaliteter så man kan styra utfodringen så man ger det lite sämre fodret under lågdräktighet när kornas näringsbehov är lågt och det lite bättre när de är högdräktiga och har kalvat och mjölkar.

Man kompletterar sällan med kraftfoder, om det inte är så att man har fått ett väldigt dåligt grovfoder.

De vanligast förekommande fodren är vall, bete utgår en stor del, helsäd, havre/korn + samodling med baljväxter.

Halm som bör kompletteras med protein.

Question 9

Vad består grovfoder av? Vad är den gemensamma nämnaren?

Answer 9

Grovfoder består till största delen av fibrer, NDF (neutral detergent fiber)

NDF-koncentrationen ökar när gräset mognar

NDF ökar med plantmognaden

Den gemensamma nämnaren är att de är fiberrika, har ett högt innehåll av NDF, sedan kommer protein, socker och mineraler.

NDF-koncentrationen i fodret påverkas framförallt av grödans utvecklingsstadium vid skörd
Som vi ser ökar koncentrationen ordentligt i början för att sedan plana ut.

Question 10

Skördetidpunkten är viktig?

Answer 10

Smältbarheten på NDF sjunker när grödan utvecklas

Beror på att andelen osmältbar fiber, så kallad indigestible NDF (iNDF), i grödan ökar

Även valet av vallgröda påverkar smältbarheten och koncentrationen av NDF - andel blad kontra stjälk (förutom timotej)

Grödans utvecklingsstadium påverkar förutom koncentrationen också fiberns smältbarhet, så skördetidpunkten är viktig, den har störst inverkan på vallfodrets kvalitet.

I ett tidigt utvecklingsstadium är fibern lätt nedbrytbar och energivärdet är därmed högt.

Ju längre växten utvecklas desto större andel av fibern binds i osmältbara strukturer, så kallad iNDF. Vilket gör att smältbarheten på NDF sjunker, och eftersom fibern utgör en så stor andel av växten, sjunker den totala smältbarheten på fodret.

Fodrets energivärde sjunker och djuren orkar inte äta så mycket av det.

Även valet av vallgröda påverkar. Smältbarheten på två olika grässorter vid samma utv stadium kan också skilja sig. Vilket t ex beror på förhållandet mellan hur mycket blad respektive stam den består av, generellt är smältbarheten på blad är ofta höge än smältbarheten på stammen för gräs, men timotej är ett viktigt undantag. Där är stjälken reservorgan, så stjälken är mer smältbar än bladen. Men också beroende på hur fibern är uppbyggd, dvs ligninstrukturer.

Helsäd fungerar lite annorlunda, där kompenseras den sjunkande smältbarheten på blad och stjälk av en ökad inlagring av stärkelse i kärnan, vilket gör att smältbarheten inte sjunker konstant.

Traditionellt så använder man sig av en senarelagd skörd för att få ett foder med lämpligt näringsinnehåll till lågdräktiga dikor. Men frågan är om detta räcker?

Question 11

Hur påverkar NDF kornas intag?

Answer 11

Fiberrikt foder ger hög vomfyllnad
- Gör korna mätta snabbare - behöver idissla mer

Koncentrationen av NDF ↑ Intag ↓

Smältbarheten på NDF ↓ Intag ↓

Alltså, högt innehåll av NDF och låg smältbarhet ger en mätt ko!

För djur som får väldigt fiberrikt foder (alltså i stort sett bara grovfoder) så brukar man säga att det är den så kallade vomfyllnaden som begränsar hur mycket djuret orkar äta.

Fiber gör korna mätta och håller dem sysselsatta, eftersom ett grovt grovfoder måste processas mer, t ex idisslas, innan det kan passera ut ur vommen.

Vomfyllnaden påverkas av både koncentrationen av NDF och smältbarheten på NDF, där smältbarheten antas vara den faktor som har störst effekt.

Generellt kan man säga att när NDF koncentrationen ökar, minskar kornas intag, när smältbarheten minskar, minskar kornas intag.

Figuren visar på hur en minskning av smältbarheten på NDF, åt vänster, ger ett lägre intag.
Alltså, högt innehåll av NDF och låg smältbarhet ger en mätt ko! UTAN att hon går upp i vikt.

Question 12

Vad är ett högt NDF värde?

Answer 12

När jag säger högt så menar jag ett NDF värde på över 500 g/kg ts.

iNDF ser man idag på foderanalysen, uträknad, säger att 1/4 av NDF:n är osmältbar (från ett ex. på en foderanalys)

Question 13

Vad står AAT för?

Answer 13

AAT – aminosyror absorberade i tunntarmen

Question 14

Vad är AAT?

Answer 14

AAT – aminosyror absorberade i tunntarmen

Består av foderprotein + mikrobprotein

Optimalt utnyttjande av proteinet (kvävet) i fodret kräver tillgång på smältbara kolhydrater (socker, stärkelse, fiber)

Obalans mellan kväve och kolhydrater = förlust av kväve

Överutfodring med protein = förlust av kväve

Samspel och balans krävs, korna behöver kväve för att bryta ner protein

Aminosyror absorberade i tunntarmen.

Består av foderprotein och mikrobprotein. En liten del av foderproteinet går rakt genom kon,
det mesta bryts ner av mikroberna i vommen och blir istället mikrobprotein.

En ko som får ett sent skördat grovfoder får i princip allt protein som mikrobprotein.

För att mikroberna ska kunna utnyttja allt protein, allt kväve i foderstaten, krävs tillgång på smältbara kolhydrater.

Om inte, omvandlas överskottet till ammoniak, som görs om till urea i levern och utsöndras i urinen. Vi får alltså en förlust av kväve.
En förlust uppstår också om man överutfodrar kon med mer protein än hon behöver.

Vad skiljer NorFor från dagens system? Idag ges konstanta värden på t.ex. omsättbar energi och AAT, vilket gör att man kan addera råvarornas värden för att beräkna hela foderstatens näringsvärde. Detta s.k. additiva systemet är enkelt att använda, men gör att man missar en del viktiga faktorer. Ny forskning visar på viktiga samband mellan olika fodermedel och mellan foder och djur, som vi kallar samspel. Hela foderstaten, inte de enskilda fodermedlen, blir alltså den viktigaste delen i den nya fodervärderingen, eftersom ”allt hänger ihop”.

Question 15

Risker med enbart halm i foderstaten?

Answer 15

Obduktionsrapporter visar hur hårt packat halmen har blivit när den har stockat sig i matsmältnings-systemet. ”Det blir som cement”, säger veterinär Virpi Welling.

Halm är väldigt kvävefattigt

Question 16

Sammanfattning av den viktiga fibern NDF?

Answer 16

Kvaliteten på grovfodret beror på koncentrationen av NDF och smältbarheten på NDF

Påverkas av grödans utvecklingsstadium vid skörd

Dikor kräver generellt mer fiberrika och mindre smältbara grovfoder än mjölkkor och växande ungnöt

Fiberrika grovfoder ger sysselsättning och en mätt ko

Question 17

Målsättningen med dikoproduktion?

Answer 17

Producera en tung och frisk kalv per diko och år

Och detta mål ska nås på ett så rationellt och resurseffektivt sätt som möjligt för att produktionen och företaget också ska vara lönsam.

Öka lönsamheten kan man göra på olika sätt, antingen ökar man sina intäkter eller minskar sina kostnader.
Och det är faktiskt så att foder utgör den enskilt största kostnaden för en diko under ett år.

Question 18

Kostnader i dikokalkylen, exklusive arbete och avskrivningar byggnad?

Answer 18

Rörliga kostnaderna - Ensilage utgör den största delen

Därefter
- Mineralfoder
- Underhåll
- Bete, staket, röjning, vatten
- Strömedel
- Kontroll, tjur, veterinär, mm

Question 19

Vad kostar det att utfodra en diko?

Answer 19

1,81 kr/kg ts x 10 kg ts/dag x 120 dagar = 2172 kr

1,81 kr/kg ts x 12 kg ts/dag x 120 dagar = 2606 kr

434 kr x 50 dikor = 21 700 kr = 1,9 dikalv (slösar bort intäkten från 2 kalvar)

1,81 kr/kg ts x 14 kg ts/dag x 120 dagar = 3404 kr

869 kr x 50 dikor = 43 440 kr = 3,8 dikalv

Spillet kan dessutom vara upp till 10%!

Question 20

Dikoåret - vad innefattar det?

Answer 20

Kalvning på våren

Betessläpp som ofta faller samman med betäckning

Bete (tillsammans med kalvarna)

Avvänjning (korna går kvar på bete)

Installning

Utfodring stallperiod

De flesta dikor kalvar någon gång under våren, låt oss säga i mars.

De släpps sedan på bete i månadsskiftet april/maj, vilket också sammanfaller med betäckning. Tjuren går med korna under 2,5-3 månader.

Korna betar hela sommaren och en bra bit in på hösten. Det kan vara på naturbetesmarker eller på åkermark, eller både och.

Avvänjning av kalvarna sker vid 6-7 månaders ålder, i början av september. Dessa säljs antingen till vidareuppfödning eller föds upp på den egna gården.

Korna fortsätter att beta tills det är dags för installning i november och fodras därefter på stall fram till betessläpp nästa vår.

Detta är generella tidpunkter, och tid för både betessläpp och installning och betesperiodens längd är beroende av årsmån.

Question 21

Vad påverkar dikons näringsbehov?

Answer 21

Kalv eller inte
Hälsostatus
Ålder (fullvuxen eller om hon växer)
Vikt
Kons storlek (underhållsbehov)
Produktion
Dräktighetsstadium, låg < hög
Laktation
Tillväxt – Förstakalvare > äldre ko
Temperatur – isolerat, oisolerat
Näringsbehovet varierar under dikoåret

Storleken påverkar underhållsbehovet - från 500 kg till 900 kg

Utevistelse eller inte - naturligt vindskydd eller installning

Förstagångskalvare har högsta energibehovet - ska både ge di till kalv och växa

För att korna ska hålla sig friska och produktiva behöver de vara i bra kondition och gott hull under hela året.

Kons näringsbehov beror dels på hennes storlek, dvs. hur stort underhållsbehov hon har.
Foder för underhåll är det som krävs för att täcka de basala behoven, som andning, matsmältning, röra sig, hålla kroppstemperaturen. En stor ko har ett större underhållsbehov än en liten ko. Och storleken kan variera mycket. Drygt 500 till 800-900 kg.

Näringsbehovet påverkas också av vilket produktionsstadium hon är i.
Om hon är dräktig varierar näringsbehov beroende på om hon lågdräktig eller högdräktig.
Näringsbehovet påverkas av om hon är i laktation, alltså mjölkar. En ko som ska producera mjölk till en kalv behöver tex betydligt mer näring per dag än en lågdräktig ko.
(Laktationsstadium)

Kons näringsbehov beror också på tillväxt. Den djurkategori som har extra stora krav på grovfoder av god kvalitet är förstakalvarna, framförallt efter kalvning, eftersom de då behöver näring både för att själva växa och till att producera mjölk till sin kalv.

Temperatur har också en viss påverkan på näringsbehovet, t ex om hon under stallperioden befinner sig i ett isolerat eller oisolerat stall eller enbart med tillgång till vindskydd.

Beroende på kons produktionsstadium så varierar näringsbehovet över året.

Question 22

Näringsbehov hos dikor?

Answer 22

Dikor i gott hull kan fodras med 80% av sitt energibehov under dräktigheten. Proteinbehovet bör dock alltid uppfyllas

Tillägg vid dräktighet per dag per 100 kg levandevikt under de sista åtta veckorna av dräktigheten

Tillägg för mjölkproduktion, per kg 4% mjölk

Mjölkar 10 - 12 kg

Question 23

Näringsbehov - Korna har olika behov i olika perioder?

Answer 23

Minst till högst behov av energi:
- Lågdr.
- Högdr.
- Digivn.

Minst till högst behov av AAT (protein):
- Lågdr.
- Högdr.
- Digivn.

Dvs en lågdräktig ko har lägst behov av både protein och energi medan en ko som ger di har högst behov

Korna har olika behov i olika perioder och fodrets kvalitet måste anpassas därefter

Sämsta i början, bättre mot slutet av dräktigheten, bäst under laktation

Det är tillägg för dräktighet i månad 8-9.

Olika kor, raser, ger olika mycket mjölk och har därför olika stort behov av tillägg för mjölkproduktion.
Dikor med stora inslag av mjölkras ger ofta mycket mjölk och kan vara svåra att hålla i hull. De kräver alltså
riktigt bra kvalitet på fodret under digivningen.

Question 24

Hur påverkar kalvningstidpunkt och längden på kalvningsperioden behovet av foder, foderkvalitet och foderstyrning?

Tidig (januari) vs. sen (mars/april) kalvning

Answer 24

Mer energirikt foder vid tidig kalvning - högdräktig i princip hela stallperioden och di till kalv hela vägen till betessläpp

Question 25

Vilka för- respektive nackdelar har en koncentrerad (8 v.) kalvningsperiod?

Answer 25

Fördelar:
- Samma näringsbehov, fler som är i samma fas - lättare att styra utfodringen

• Jämnare grupp kalvar som kan säljas på hösten och få bra betalt för

Nackdel:
- Många som ska kalva under samma period

• Arbetsbörda - svårt för de som har jobb på sidan om

Question 26

Näringsbehov under dikoåret?

Answer 26

Kalvning (mars)
- Digivning - högt näringsbehov

Betessläpp/betäckning (maj/jun) och under hela betesperioden
- Digivning + lågdräktig - högt näringsbehov
- Passar bra att betessläppet är nära kalvningen och digivning - betet är energirikt

Avvänjning (sep)
- Sinläggning/lågdräktig - lågt näringsbehov
- Bra om korna går kvar länge på betet - behöver inte mycket näring och billigare om de skördar sitt eget foder

Installning (nov)
- Lågdräktig - lågt näringsbehov

Utfodring stallperiod
- Lågdräktig -> högdräktig - ökat näringsbehov nära kalvning

Vårkalvning är fortfarande vanligast.
De allra flesta kalvar föds under perioden februari till april och släpps ut på bete tidigt på våren i maj.

Så fort kalven föds ökar kons näringsbehov betydligt, i och med att hon börjar mjölka, vilket ställer höga krav på grovfodrets kvalitet.

Att släppa ut korna tidigt på våren är fördelaktigt, eftersom gräset då har ett högt näringsinnehåll och en stark tillväxt, vilket passar bra för den då högproduktiva dikon med kalv.

Det är viktigt att betet håller tillräckligt god näringsmässig kvalitet under hela digivningen fram till avvänjning.

I samband med avvänjning sinläggs kon (eftersom kalven tas bort) och hennes näringsbehov sjunker då till den lägsta nivån under året.
Vid den här tidpunkten är hon förhoppningsvis dräktig, men då hon är lågdräktig har hon förhållandevis låga krav på grovfoderkvalitet. Efter avvänjning är det lämpligt att korna stannar kvar på bete, t ex städa upp rator på naturbeten.

När betet är slut är det dags för installning. Dikor befinner sig på bete en stor del av året, upp till 180 dagar. Att stalla in korna sent på hösten är en bra strategi, eftersom behovet av att utfodra korna med skördat foder minskar. Det är billigare att låta korna skörda sitt foder själva helt enkelt. En bra och effektiv betesdrift kräver dock andra insatser, som t ex fållindelning, putsning där det är möjligt, för att behålla en bra kvalitet på gräset.

Under stallperioden går korna över från att vara lågdräktiga till högdräktiga, vilket gör att kons näringsbehov och krav på bra grovfoder ökar.

Question 27

Skala för att mäta hull?

Answer 27

Femgradig skala

Man brukar bedöma hullet på dikor efter en femgradig skala, där 1 är mycket mager och 5 är extremt fet.

Question 28

Ha koll på hullet - varför?

Answer 28

Femgradig skala, sikta på hullpoäng 3 vid kalvning
- kan bli för trångt

Feta kor - risk för komplikationer vid kalvning

Tunna kor - svagare kalv, sämre råmjölkskvalitet och mjölkproduktion

För tunn/för fet vid kalvning – svårare att bli dräktig

Kalvningsintervallet bör ej överstiga 12 mån

Det man kan göra för att veta om man ligger rätt i utfodringen är att titta på hullet och hullbedöma sina kor med jämna mellanrum.

Man brukar bedöma hullet på dikor efter en femgradig skala, där 1 är mycket mager och 5 är extremt fet.

Man bör sikta på att ha kon i hullpoäng tre vid kalvning, och hellre då uppåtgående i hull än nedåtgående.

Om kon är för fet vid kalvning kan det ge komplikationer eftersom fett lagras in kring förlossningsvägarna.

Om kon är för tunn vid kalvning, riskerar hon att inte orka med påfrestningen. Kalven kan vara svagare. Det kan även vara så att hon har sämre kvalitet på råmjölken, vilket kan ge kalven sämre immunförsvar. Tunna kor har också svårare att komma upp i maximal mjölkproduktion efter kalvning eftersom de har så låga näringsreserver.

Question 29

Gruppering av dikorna vid utfodring?

Answer 29

Rätt foder till rätt djur i rätt tid

Underlättar utfodringen

Före kalvning
- kor i dåligt hull och förstakalvare i en grupp

• kor i gott hull i en annan grupp

Efter kalvning – digivande kor i en egen grupp

Koncentrerad kalvningsperiod

Utmaning!

En bra utfodringsstrategi handlar i mångt och mycket om Rätt foder till rätt djur i rätt tid

Gruppering underlättar utfodringen.

Och här kommer hullbedömningen in igen, om det är någon gång på året man ska ta sig tid att hullbedöma korna så är en bra tid vid installning.

Vid installning kan man t ex gruppera korna efter hull i minst två grupper, kor i sämre hull och förstakalvare som behöver lite extra foder i en grupp,
och äldre kor i gott hull i en grupp. Då får man möjlighet att bättre styra utfodringen så även de kor i sämre hull får det de behöver utan att kor i allt för gott hull tränger sig före.

Korna i lågt hull kan ges ett bra ensilage i fri tillgång, de äldre mer restriktivt, men kräver då en ätplats till varje ko. Annars sorterar de i högre rang ut det goda och lämnar det mindre näringsrika till de kor med lägre rang.

Gruppering underlättas av en – koncentrerad kalvningsperiod, lättare att styra utfodringen.

Gruppering kan dock vara en praktisk utmaning i många besättningar, men det är oftast inte omöjligt och kan i många fall lösas med hjälp av lösa grindar och en portion kreativitet.

Question 30

Utfodringsstrategi – en grovfoderkvalitet

Answer 30

Utgångsläge
- God tillgång på halm i området, en ko per ätplats

Tidig skörd (början/mitten juni)

Bra vallensilage, 10.1 MJ, 69 g AAT, 600 g NDF

Om vi utgår från att vi vill ge korna fri tillgång på foder, vi är eko/Krav, och i det här fallet har vi också god tillgång på halm i vårt område

Då kan man ta en skörd ganska tidigt, början/mitten juni som ger ett hyfsat av ensilage av liknande kvalitet som i foderstatsexemplen tidigare.

Detta går då att använda i alla produktionsstadier, genom att blanda det med olika delar halm i lågdräktighet och högdräktighet och enbart ge ensilage efter kalvning.

Question 31

Tankar från en diskussion av läraren om uppbundet el lösdrift och rundbalshäck el. foderbord

Answer 31

T ex uppbundet el lösdrfit
Rundbalshäck eller foderbord.
Kan jag få höra era tankar?
Jag har listat några viktiga saker
Uppbundet eller lösdrift – Lättare att styra utfodringen i uppbundet, kan räcka med en kvalitet på grovfodret.
Man kan utfodra restriktivt till de som behöver det och fri tillgång till övriga, men det kan innebära att korna står utan foder en stor del av dygnet.
Antal ätplatser per ko – Kan alla kor äta samtidigt? Om inte får man troligen en spridning i hull mellan korna, där de ranghöga får ett för bra hull och de ranglåga får dåligt hull. Måste ge foder i fri tillgång då i så fall, inte restriktivt.
Gruppering – Vi kommer in på detta alldeles strax hur man kan gruppera. Underlättar verkligen foderstyrningen, rätt foder till rätt djur. Har man möjlighet till detta så bör man göra det.
Foderbord eller rundbalshäck – Mer foderspill med rundbalshäck – ökar åtgången på foder, visserligen i fri tillgång, men kan bli dyrt.
Rundbal på foderbord – Rundbal på foderbord, kan ej mixa foder, måste se till att ha foder av rätt kvalitet eftersom svårt att blanda in halm. Men, har man för bra foder kan man ställa ut varannan bal ensilage och varannan bal halm. Eller balupprullare. Rulla ut en bal ensilage och en bal halm.
Om man har rundbalar – se till att det blir hackat, många knivar i pressen, Mer foderspill med långstråigt foder, om korna drar in fodret i lösdriften om det inte är hackat.
Blandarvagn – möjlighet att blanda olika partier av grovfoder med olika kvaliteter. Minska foderåtgången och foderintaget Kan blanda in halm t ex.

Question 32

En tumregel för beräkning av kg ts ensilage till en diko

Answer 32

Hur många kg ts ensilage kan en diko av rasen Hereford som väger 700 kg äta per dag? Antag att intaget av NDF är 1% av kons kroppsvikt och att grovfodret innehåller 600 g NDF/kg ts.

Hon kan äta 0,01 x 700 kg = 7 kg NDF

Det motsvarar 7 kg NDF / 0,6 kg NDF = 11,7 kg ts grovfoder

Question 33

Exempel foderstat lågdräktighet

Ko: 700 kg levande vikt, normalt hull, lågdräktig.

Foder: Ensilage 10.1 MJ/kg ts, 69 g AAT/kg ts, 600 g NDF/kg ts.

Halm + vallensilage av bra kvalitet

Answer 33

Här ser vi ett exempel på en foderstat till en lågdräktig diko. 700 kg, normalt hull.

Ensilaget innehåller 10 MJ och 69 g AAT och 600 g NDF per kg ts.

Det är ett alldeles för bra ensilage att utfodra som enda foder och det har därför blandats med halm.

Förutom att ha en utspädande effekt på energi och proteininnehållet, så bidrar också halmen med fibrer så kon blir mätt. En sådan här blandning kräver dock att man har en blandarvagn eller mixervagn.

Man kan också ge halm och ensilage vid vartannat utfodringstillfälle, det har gett gott resultat.

Har man en balupprullare kan man rulla ut en bal ensilage och sedan en bal halm ovanpå.

En annan strategi för att få i korna halm är att ge fri tillgång på halm och sedan en giva ensilage restriktivt, men det kräver som vi sagt tidigare 1 ätplats per ko.

Question 34

Exempel foderstat högdräktighet

700 kg levande vikt, normalt hull, högdräktig.

Ensilage 10.1 MJ/kg ts, 69 g AAT/kg ts, 600 g NDF/kg ts

Enbart vallensilage av bra kvalitet

Answer 34

Enbart vallensilage av bra kvalitet – utfodra restriktivt

Alternativt, komplettera med halm för utfyllnad och sysselsättning

Nu har kons energi behov ökat från 69 MJ till 94, och från 354-555 g. Samma ensilage som förra exemplet. 10.1 MJ och 69 g RP 600 g NDF.

Kon får 9 kg ts av detta, vilket täcker hela proteinbehovet och i princip hela energibehovet.

Som jag nämnt tidigare får dikor ofta grovfoder i fri tillgång. Om detta ensilage utfodrades i fri tillgång tror jag att korna skulle ha kapacitet att äta upp till 11 kanske till och med 12 kg ts per ko och dag. Vilket då dels innebär att korna riskerar att lägga för mycket på hullet före kalvning, och dels är det ett slöseri med resurser när korna äter mer än de faktiskt behöver.

Detta foder behöver ges restriktivt om man ska hålla det till 9 kg ts per ko och dag, och då är det viktigt att man ser till att alla kor har var sin ätplats, annars är det troligt att kor i högre rang sorterar ut godbitarna och lämnar kvar det mindre näringsrika fodret till de ranglåga korna som kommer efter.

Ibland har man inte tillgång på halm och då är restriktiv utfodring det bästa alternativet. Men om halm fanns tillgänglig skulle det vara bra att byta ut nåt kg ensilage mot några kg halm och blanda fodret, för att på så sätt minska energikoncentrationen och göra det möjligt att utfodra korna i fri tillgång.

Question 35

Exempel foderstat digivning

700 kg levande vikt, normalt hull, digivning.

Ensilage 10.1 MJ/kg ts, 69 g AAT/kg ts, 600 g NDF/kg ts

Enbart vallensilage av bra kvalitet

Answer 35

Enbart vallensilage av bra kvalitet – utfodra i fri tillgång

Glöm inte att ge mineraler, salt och vatten av bra kvalitet

Detta är ett exempel på foderstat till en digivande diko. Det är nu kons näringsbehov är som störst.

Fortfarande samma ensilage, vi ser här att man då räknar med 12 kg konsumtion per dag.

Efter kalvning ökar kons foderintagskapacitet.
Dessutom har hon ett ökat biologiskt driv att äta eftersom hon börjar producera mjölk.

Det här fodret kan då utfodras i fri tillgång utan större risk för överutfodring.

Som ni sett kan man använda samma ensilage till kon i alla produktionsstadier,
om man späder ut det med halm under den tid när kon har ett lågt näringsbehov,
eller utfodrar mer restriktivt i högdräktighet och i fri tillgång under digivning.

Question 36

Utfodringsstrategi – två grovfoderkvaliteter?

Answer 36

Utgångsläge
- Dålig tillgång på halm, 1,5 ko per ätplats, kräver foder i fri tillgång

Ta två skördar vallfoder, en tidig och en sen skörd
- Lågdräktig – sen skörd
- Högdräktig – sen skörd blandad med tidig
- Digivande – tidig skörd

Man kan också ta två skördar, skörda en del av arealen tidigt, låta en annan del stå kvar till en sen skörd.

Den sena ges till lågdräktiga dikor, som sedan blandas med den tidiga till korna i högdräktighet och de digivande korna får enbart det tidigt skördade ensilaget, då får man en också ett successivt foderbyte, vilket är bra.

Glöm inte heller att alltid ge korna fri tillgång till vatten och salt, och komplettera med mineraler

Question 37

Hur lägger man upp sin utfodringsstrategi för året?

Answer 37

Vallskörden planeras utifrån gårdens förutsättningar, man får ställa sig följande frågor:

Hur ser möjligheterna ut?
till gruppering = olika foderkvaliteter

Har man tillgång på halm? Eller behövs olika vallskördar?

Har möjlighet att blanda/mixa foder av olika kvalitet, eller ställer man ut rundbalar?

Betesperiodens längd – Bestämmer åtgången på skördat foder.

Kalvningstidpunkt. Sen vårkalvning – lägre näringsbehov på stall, utnyttjar istället betet.

Tidig vårkalvning – högt näringsbehov på stall

Question 38

Sammanfattning - utfodringsstrategi

Answer 38

Kons näringsbehov beror på storlek och produktionsstadium

Viktigt att ha koll på hullet

Gruppering underlättar utfodringen

Planera utfodringsstrategin utifrån gårdens förutsättningar

Analysera grovfodret – rätt foder till rätt djur i rätt tid

Question 39

Stallperioden – en svag punkt?

Answer 39

Ofta fri tillgång på foder (rationellt, eko, ätplatser)

Dräktiga – dvs förhållandevis lågt näringsbehov
(ofta lågdräktiga under stallperioden)

Vanlig strategi
- Skörda vallen sent

• Hög koncentration av NDF och låg smältbarhet på NDF ger sysselsättning och en mätt ko

Räcker det att skörda den traditionella vallen sent?

Dikorna utfodras som sagt oftast med enbart grovfoder hela året.

Ofta ger man fodret i fri tillgång för att det är det mest rationella sättet.

Då är det viktigt att korna får ett foder med rätt näringsinnehåll som de äter lagom mycket av, samt att man har gjort sin gruppering.

I lågdräktighet passar grovfoder med relativt låga näringsvärden.

Ett foder med högt innehåll av fiber, NDF och låg smältbarhet på NDF, ger korna sysselsättning och mättnad, och minskar risken för överutfodring av energi och protein.

Sent skördat vallensilage är bra alternativ, men har ibland en tendens att ändå bli lite för bra för lågdräktiga kor i gott hull.

Halm är ett utmärkt fodermedel till dikor under större delen av dräktigheten. Detta kan ges som enda foder, kompletterad med ett proteinfoder eller blandad med ett ensilage med högre näringsvärden.

Helsäd av spannmål el samodling med baljväxter är också ett bra foder till lågdräktiga dikor, men bör alltid analyseras eftersom det är svårare att förutse näringsvärdena i dessa foder.

Question 40

Alternativa grovfoder?

Answer 40

Hykor (hybrid mellan Italienskt rajgräs och rörsvingel).
- Högavkastande, härdigt, mindre smältbar än timotej och ängssvingel.

Rörflen
- Härdigt, kan odlas på blöta jordar, mindre smältbar än timotej.

Helsäd av havre
- Havre och korn är vanliga insåddsgrödor för vall. Helsäd av havre är mindre smältbar än helsäd av korn.

Halm
- Fiberrik och låg smältbarhet, kan vara ett ekonomiskt alternativ i områden med mycket spannmålsproduktion om den kompletteras med ett proteinfoder.

Question 41

Skillnad mellan raser? Hereford och Charolais

Answer 41

Hereford
- Anpassad för en mer extensiv produktion

Charolais
- Anpassad för en mer intensiv produktion

Question 42

Slutsatser från ett utfodringsförsök på Götala

Answer 42

Eftersom bete vanligtvis är billigare än skördat grovfoder skulle en
foderstrategi där man tillåter korna att tappa i hull under stallperioden
före kalvning, för att sedan låta dem återta detta under efterföljande
betesperiod, vara en metod för att sänka de årliga foderkostnaderna för
dikor

Question 43

Take home message för utfodringsstrategi

Answer 43

Rätt foder till rätt djur vid rätt tid (undvika överutfodring och sänka kostnader)

Analysera grovfodret

Grovfodrets fiberinnehåll och smältbarhet påverkar kons intag

1 % av sin kroppsvikt i NDF

Till dräktiga dikor, skörda vallen sent, sent, sent…

Rörflen verkar vara ett bra alternativ till traditionell vall

Överutfodring kostar

Det finns potential att undvika överutfodring av lågdräktiga dikor

Question 44

Mixat foder eller separat utfodring? - slutsatser från en studie

Answer 44

En fodermix av halm och ensilage ger ett jämnt foderintag
under stallperioden

Mix är ett bra sätt att öka kornas halmkonsumtion jämfört med
om fodret utfodras separat.

Underskott av energi i högdräktigheten gav inga negativa effekter på vikt eller hull i någon av grupperna.

Kalvvikter och nästföljande säsongs dräktighetsprocent skiljde sig inte åt mellan grupperna. Det bör dock påpekas att det var
få djur i studien.

En fodermix av halm och ensilage ger ett jämnt foderintag under stallperioden och är ett mycket bra sätt att öka kornas halmkonsumtion jämfört med om fodret utfodras separat.

Separat utfodring med ensilage och halm i fri tillgång leder till en överkonsumtion av protein vilket i sin tur ökar kväveutsöndringen via urinen och därmed ger en ökad miljöbelastning.

Question 45

Att tänka på… från studien om mixat foder eller separat utfodring?

Answer 45

De ständiga foderbytena och den stundtals låga konsumtionen i den separatutfodrade gruppen ledde till lösa magar.
Ökad ströåtgång? Djurvälfärd?

Proteininnehållet i mixen kan enkelt ändras med mer eller mindre ensilageandel.

Djuren i den mixutfodrade gruppen verkade lugnare och mer till freds.

Det upplevdes stökigare vid utfodring i den separatutfodrade gruppen.

Att utfodra separat passar en del individer men långt ifrån alla. Det rekommenderas absolut inte till kvigor och unga kor!