Produktion och konsumtion av nötkött 4/11 Flashcards

1
Q

Historisk utveckling nötkött? 1900, 1950, 1960 och 1970?

A

Fram till 1950-talet bara mjölkkor
- Fram till mitten på 1900-talet fanns det inget som hette nötköttsproduktion, utan de nötkreatur som fanns och var vuxna var mjölkkor och oxar (som draghjälp)
- Kalvar som ej behövdes för rekrytering eller dragkraft slaktades som spädkalv mycket tidigt
- Övrigt nötkött utslagsdjur
- Man åt antingen spädkalv eller så åt man nötkött från utslagskor (ofta rätt så gamla)

1960-talet
- Började föda upp spädkalvarna i lite högre vikter - man fick en specialiserad ungnötsuppfödning av tjurar, stutar eller kvigor

1970-talet
- Dikorna gjorde entre i landet - köttraser infördes och blev allt vanligare
- Köttraser för självrekryterande köttproduktion växte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

När slaktade man förr i tiden och idag?

A

Tidigare stor slakt på hösten - dvs en stor del av de nötkreatur som skulle slaktas slaktades på hösten - frös in köttet - hade att äta av under hela året

Inte aktuellt i dagsläget
- Dyrt att frysa in
- Går inte att staten eller slakterierna står för den kostnaden
- Konsumenter handlar mat för dagen, inte för året
- Vill ha tillgång till kött året runt

Idag är slakten mer utspridd över året

Prisstyrning till slakt tidig vår
- För att få det att fungera med slakt året runt så har man lite högre priser på våren än på hösten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Slaktnöt 1950–2010 - hur har den förändrats?

A

Dramatiskt minskad spädkalvslakt - från 1970-talet fram till nu

Istället ökad andel ffa ungdjursuppfödning
- kvigorna har varit ganska konstanta
- stutarna har varit en ganska liten del av ungnöten

→ Antal kilo kött hyfsat konstant under den här tiden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Det borde ha blivit mycket mer kött om man sparar alla nötkreatur till en högre vikt innan man slaktar dem?

A

Så är inte fallet
Mindre antal nötkreatur idag än för 50-60 år sedan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Yttre förutsättningar i Sverige jämfört med andra delar i världen?

A

Kort vegetationsperiod, vinterfoder och byggnader (till vintern)
- Dyrare än att ha djuren på bete hela året

Hög arbetskostnad
- Hög arbetskostnad i Sverige jämfört med andra länder, men det betyder inte att det är bra betalt
- Gör att det kan vara klurigt att få ihop ekonomin

Gott hälsoläge
- Friskare djur än i många andra länder

Sträng djurskyddslagstiftning, krav på byggnader
- Bidrar troligen till det goda hälsoläget

Många små besättningar

Små splittrade betesmarker
- Ligger i ett mosaiklandskap - Omväxlande åker, skog och betesmarker - på många av de håll där vi hittar nöt inom köttproduktionen

Miljömål om öppna landskap

Klimatdebatten
- Nötköttsproduktionen har fått ta mycket stryk - inte alltid befogat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Förbrukning av kött - kilo slaktkropp per person och år 1990-2022?

A

Ökad köttkonsumtion från 1990 till 2016 - men ligger fortfarande ganska högt

Idag är det inte särskilt större konsumtion av vare sig nötkött eller gris, jämfört med vad det var för 30 år sedan

Det djurslag som har ökat mest är matfågel - ffa kyckling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad innebär det att uttrycka förbrukning av kött i levandevikt?

A

Levande vikt - hur många kilo per person i Sverige och år, hur många kilo djur uttryckt i dess levande vikt äter vi i Sverige

Måttet brukar inte användas men man kan räkna så

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

På vilket sätt brukar man uttrycka förbrukning av kött?

A

i kilo slaktad vikt per person och år, eller kilo slaktvikt

jordbruksverkets definition på förbrukning:
- hur många kilo slaktvikt man ätit per person och år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad förändras från levandevikt till tillagad vikt och slutkonsumtion?

A

Levandevikt - 96,0 kg

I slaktvikten har inälvor och dylikt försvunnit, så det som kvarstår är kött, fett och ben - 57,6 kg

Det är inte allt av slaktvikten som kommer vidare till detaljhandeln, en hel del grovstyckas eller finstyckas innan dess - 43,2 kg
- Detaljhandeln styckar osv också en del själva

När vi väl kommer fram till diskbänken hemma som är handlat i butik
- Redo för tillagning - hur mycket kött har vi hemma att tillaga - råvikt
- 36,0 kg

När vi tillagar köttet så försvinner vatten genom avdunstning
- På gaffeln = tillagad vikt och slutkonsumtion - 27,6 kg

Dvs mindre än 1/3 av levandevikten är slutkonsumtionen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är livsmedelsverkets kostråd för maximal rekommenderad konsumtion i gram/person/vecka?

A

Gråa stapeln på 26 kg motsvarar livsmedelsverkets kostråd, maximal rekommenderad konsumtion på 500 gram/person/vecka

  • På 52 veckor på ett år motsvarar det 26 kg
  • Siffran är på väg att sänkas
  • Viktigt att komma ihåg att siffran är ett genomsnitt på befolkningen - ser olika ut för olika personer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur det egenproducerade köttet har sett ut från 1990-2022? Totalkonsumtion, produktion, export, import och svensk marknadsandel?

A

Totalkonsumtion
- Har ökat över tid

Produktion
- Inte ökat utan snarare minskat

Export
- relativt oförändrad men väldigt låg

Import
- har ökat och tagit hela den ökade marknadsandelen

Svensk marknadsandel
- Andelen svenskt har minskat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur försöker man styra så att tillgången på nötkött blir jämt fördelad över året?

A

Med hjälp av olika avräkningspris under olika delar på året försöker man styra så att tillgången bli jämt fördelad under året för att passa med efterfrågan

Lite högre antal slaktdjur under hösten än på våren, men överlag relativt jämt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad baseras nötköttsproduktionen ffa på? kalv, stut, tjur, kviga, ko?

A

En väldigt stor del av nötköttsproduktionen som baseras på ungtjur

Den näst största kategorin än utslagskor, ffa mjölkkor

Väldigt liten andel kalv - minskande volymer - ist behåller man i större utsträckning kalvarna och föder upp dem till ungnöt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur har antal nötkreatur förändrats från 1981 till 2023?

A

Mjölkkorna har minskat drastiskt under den här perioden - ungefär halverats på 40 år

Kor för uppfödning av kalvar, dvs dikor - har sedan introduktionen på 70-talet ökat relativt mycket, men ändå inte kunnat kompensera för bortfallet av mjölkkorna

Kvigor, tjurar och stutar samt kalvar under 1 år följer antalet moderdjur - dvs de har minskat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vart importerar vi nötkött ifrån?

A

Danmark, Tyskland, Irland och Nederländerna

Vi importerar mest nötkött från Irland

Det man ska tänka på när det kommer till Nederländerna är att det är ett land som både köper och säljer mycket - i statistiken kan det stå att en köttprodukt kommer från Nederländerna men i själva verket kommer det någon annanstans ifrån - Nederländerna är ett sk. transferland

Övriga
- En del kommer från sydamerika, ffa brasilien - många ädla detaljer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur skiljer sig importen av nötkött mellan 2021 och 2022?

A

Importen är större under 2022 än 2021 - 2021 hade fortfarande en effekt från pandemin då vi stannade hemma och åt svenskt, efter pandemin gick vi ut på resturang och struntade i om det var svenskt eller ej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Var finns nötkreaturen i Sverige?

A

Flest nötkreatur i Sverige finns i västra götaland, därefter i skåne

18
Q

Hur har besättningsstorleken för mjölkkorna förändrats från 1995-2022?

A

Besättningsstorleken för mjölkkorna har nästan fyrdubblats under 25-årsperioden

Genomsnitt 1995: 27,2

Genomsnitt 2022: 106,1

19
Q

Hur har besättningsstorleken för dikorna förändrats från 1995-2022?

A

Kor för uppfödning av kalvar, dvs dikor - lite drygt dubbelt så stora besättningar

Genomsnitt 1995: 9,2

Genomsnitt 2022: 21,5

20
Q

Vad beror det på att vi har haft en mindre strukturomvandling för dikorna och fåren jämfört med de andra kategorierna?

A

Dessa djurslag är kopplade till naturbetesmarker och naturbetesmarkerna finns där de finns, det går inte att flytta markerna och därför finns djuren där de finns

Djurslagen är knutna till marken och därför består den mer småskaliga strukturen

Båda djurslagen hålls därför ofta i deltidsföretag på hobbynivå

21
Q

Företag med dikor?

A

Det finns väldigt många väldigt små företag med dikor

ca. 4500 företag med 1-9 dikor

22
Q

Hur stora är besättningarna som dikorna ffa förekommer i?

A

Dikor förekommer ffa i besättningar om 10-50 djur

2018 var
- 25-49 st per besättning vanligast
- 10-24 kommer strax efter

23
Q

Nötköttet i Sverige kommer från?

A

50% dikor och deras avkommor

50% mjölkkor och deras avkommor

Mjölkrasandelen minskar samtidigt som köttrasandelen ökar

24
Q

Lätta, brittiska, köttraser (kallas för båda namnen)? (3 st)

A

Angus - kan både vara svarta och röda

Skotsk höglandsboskap (Highland cattle)

Hereford - vanligast

25
Q

Tunga, kontinentala, köttraser (kallas för båda namnen)? (4 st)

A

Charolais - finns många av

Simmental - finns många av

Limousin - finns lite färre av

Blonde d ́aquitaine - allra minst av

26
Q

Dikalvsproduktion - vad är produkt 1?

A

en avvand kalv

27
Q

Den årliga djurproduktionen från dikon är?

A

den avvanda kalven

28
Q

Dikalvsproduktion - Produkt 1: en avvand kalv - hur länge diar kalven och när är den född?

A

Kalven diar till ca 6-7 månaders ålder

Vanligen vårfödd (mars/april) och betar med modern under sommaren, och avvänjs sedan på hösten

29
Q

Dikalvsproduktion - Produkt 1: en avvand kalv - En hög avvänjningsvikt erhålls om?

A

kon har tillräckligt hög mjölkproduktion

avelstjuren har tillräckligt högt avelsvärde för tillväxt

30
Q

Dikalvsproduktion - Produkt 1: en avvand kalv - vad är viktigt för dikon?

A

Lätta kalvningar är viktiga

Vinterutfodring av kon:
- fri tillgång, överutfodring
- tillräckligt fiberrikt foder behövs

31
Q

Dikalvsproduktion - vad är produkt 2?

A

skötsel av bete

32
Q

Dikalvsproduktion - Produkt nr 2: skötsel av bete - intäkter?

A

Intäkten från skötsel (betande) av naturbetesmarker kan vara lika stor som intäkten från den avvanda kalven

33
Q

Dikalvsproduktion - Produkt nr 2: skötsel av bete - Dikor som betesdjur?

A

är duktiga på att tillgodogöra sig grovfoder

har relativt lågt näringsbehov

bästa nötkreaturen (djurkategorien) på naturbetesmarker

En avvand diko kan stanna på betet sent på hösten (eftersom hon bara har sitt underhållsbehov att tillgodose)
- ”städa upp” rator (från djur som kanske haft högre näringsbehov och behövts stallas in tidigare)

34
Q

Hur mycket mjölk per dag producerar en diko?

A

En diko producerar 8-10 l mjölk per dag (beror på storlek och vart i laktationskurvan hon befinner sig)

35
Q

Hur mycket bete per dag behöver en diko som producerar 8-10 l mjölk per dag?

A

9-14 kg torrsubstans bete/dag (för att producera den mängden mjölk)

36
Q

Dikalvsproduktion - kalven på bete?

A

Kalvens näringsmässiga behov ökar längs betesperioden (desto mer den växer)

Kalvgömma under sensommaren - där kalven kan äta kraftfoder (om tillåtet - inte tillåtet på alla betesmarker)

Förebygg tjuvbetäckningar - så att kvigkalvarna inte blir tjuvbetäckta av avelstjuren eller bröder

Flytta / omgruppera kalvarna - bla. i samband med avvänjning kan det vara bra att flytta kalvarna på ett bättre bete

Stalla in i tid - för att inte tappa i tillväxt på ett ex. mindre näringsrikt höstbete

37
Q

Hur ser dikoåret ut? (feb-nov)

A

Februari-april
- Kalvningsperiod

Maj - juni
- Betessläppning
- Betäckningsperiod (tjuren släpps på i typ juni)

Augusti - september
- Utökad betesareal (en tumregel är att det bara är hälften så bra betesavkastning på sensommaren som på försommaren)
- Ev. stödutfodring till kalvar

September - oktober
- Avvänjning av kalvar
- Installning av kalvar

Oktober - november
- Installning och påbörjad vinterutfodring för korna

38
Q

När är kalvningsperioden på dikoåret?

A

Februari till april

39
Q

När är betessläpp och betäckningsperiod på dikoåret?

A

Maj-jun

40
Q

När ska man utöka betesarealen och ev. stödutfodra kalvarna?

A

aug-sep

41
Q

När stallar man in och avvänjer kalvarna?

A

Sep-okt

42
Q

När stallar man in korna och påbörjar vinteutfodringen?

A

okt-nov