Produktion och konsumtion av nötkött 4/11 Flashcards
Historisk utveckling nötkött? 1900, 1950, 1960 och 1970?
Fram till 1950-talet bara mjölkkor
- Fram till mitten på 1900-talet fanns det inget som hette nötköttsproduktion, utan de nötkreatur som fanns och var vuxna var mjölkkor och oxar (som draghjälp)
- Kalvar som ej behövdes för rekrytering eller dragkraft slaktades som spädkalv mycket tidigt
- Övrigt nötkött utslagsdjur
- Man åt antingen spädkalv eller så åt man nötkött från utslagskor (ofta rätt så gamla)
1960-talet
- Började föda upp spädkalvarna i lite högre vikter - man fick en specialiserad ungnötsuppfödning av tjurar, stutar eller kvigor
1970-talet
- Dikorna gjorde entre i landet - köttraser infördes och blev allt vanligare
- Köttraser för självrekryterande köttproduktion växte
När slaktade man förr i tiden och idag?
Tidigare stor slakt på hösten - dvs en stor del av de nötkreatur som skulle slaktas slaktades på hösten - frös in köttet - hade att äta av under hela året
Inte aktuellt i dagsläget
- Dyrt att frysa in
- Går inte att staten eller slakterierna står för den kostnaden
- Konsumenter handlar mat för dagen, inte för året
- Vill ha tillgång till kött året runt
Idag är slakten mer utspridd över året
Prisstyrning till slakt tidig vår
- För att få det att fungera med slakt året runt så har man lite högre priser på våren än på hösten
Slaktnöt 1950–2010 - hur har den förändrats?
Dramatiskt minskad spädkalvslakt - från 1970-talet fram till nu
Istället ökad andel ffa ungdjursuppfödning
- kvigorna har varit ganska konstanta
- stutarna har varit en ganska liten del av ungnöten
→ Antal kilo kött hyfsat konstant under den här tiden
Det borde ha blivit mycket mer kött om man sparar alla nötkreatur till en högre vikt innan man slaktar dem?
Så är inte fallet
Mindre antal nötkreatur idag än för 50-60 år sedan
Yttre förutsättningar i Sverige jämfört med andra delar i världen?
Kort vegetationsperiod, vinterfoder och byggnader (till vintern)
- Dyrare än att ha djuren på bete hela året
Hög arbetskostnad
- Hög arbetskostnad i Sverige jämfört med andra länder, men det betyder inte att det är bra betalt
- Gör att det kan vara klurigt att få ihop ekonomin
Gott hälsoläge
- Friskare djur än i många andra länder
Sträng djurskyddslagstiftning, krav på byggnader
- Bidrar troligen till det goda hälsoläget
Många små besättningar
Små splittrade betesmarker
- Ligger i ett mosaiklandskap - Omväxlande åker, skog och betesmarker - på många av de håll där vi hittar nöt inom köttproduktionen
Miljömål om öppna landskap
Klimatdebatten
- Nötköttsproduktionen har fått ta mycket stryk - inte alltid befogat
Förbrukning av kött - kilo slaktkropp per person och år 1990-2022?
Ökad köttkonsumtion från 1990 till 2016 - men ligger fortfarande ganska högt
Idag är det inte särskilt större konsumtion av vare sig nötkött eller gris, jämfört med vad det var för 30 år sedan
Det djurslag som har ökat mest är matfågel - ffa kyckling
Vad innebär det att uttrycka förbrukning av kött i levandevikt?
Levande vikt - hur många kilo per person i Sverige och år, hur många kilo djur uttryckt i dess levande vikt äter vi i Sverige
Måttet brukar inte användas men man kan räkna så
På vilket sätt brukar man uttrycka förbrukning av kött?
i kilo slaktad vikt per person och år, eller kilo slaktvikt
jordbruksverkets definition på förbrukning:
- hur många kilo slaktvikt man ätit per person och år
Vad förändras från levandevikt till tillagad vikt och slutkonsumtion?
Levandevikt - 96,0 kg
I slaktvikten har inälvor och dylikt försvunnit, så det som kvarstår är kött, fett och ben - 57,6 kg
Det är inte allt av slaktvikten som kommer vidare till detaljhandeln, en hel del grovstyckas eller finstyckas innan dess - 43,2 kg
- Detaljhandeln styckar osv också en del själva
När vi väl kommer fram till diskbänken hemma som är handlat i butik
- Redo för tillagning - hur mycket kött har vi hemma att tillaga - råvikt
- 36,0 kg
När vi tillagar köttet så försvinner vatten genom avdunstning
- På gaffeln = tillagad vikt och slutkonsumtion - 27,6 kg
Dvs mindre än 1/3 av levandevikten är slutkonsumtionen
Vad är livsmedelsverkets kostråd för maximal rekommenderad konsumtion i gram/person/vecka?
Gråa stapeln på 26 kg motsvarar livsmedelsverkets kostråd, maximal rekommenderad konsumtion på 500 gram/person/vecka
- På 52 veckor på ett år motsvarar det 26 kg
- Siffran är på väg att sänkas
- Viktigt att komma ihåg att siffran är ett genomsnitt på befolkningen - ser olika ut för olika personer
Hur det egenproducerade köttet har sett ut från 1990-2022? Totalkonsumtion, produktion, export, import och svensk marknadsandel?
Totalkonsumtion
- Har ökat över tid
Produktion
- Inte ökat utan snarare minskat
Export
- relativt oförändrad men väldigt låg
Import
- har ökat och tagit hela den ökade marknadsandelen
Svensk marknadsandel
- Andelen svenskt har minskat
Hur försöker man styra så att tillgången på nötkött blir jämt fördelad över året?
Med hjälp av olika avräkningspris under olika delar på året försöker man styra så att tillgången bli jämt fördelad under året för att passa med efterfrågan
Lite högre antal slaktdjur under hösten än på våren, men överlag relativt jämt
Vad baseras nötköttsproduktionen ffa på? kalv, stut, tjur, kviga, ko?
En väldigt stor del av nötköttsproduktionen som baseras på ungtjur
Den näst största kategorin än utslagskor, ffa mjölkkor
Väldigt liten andel kalv - minskande volymer - ist behåller man i större utsträckning kalvarna och föder upp dem till ungnöt
Hur har antal nötkreatur förändrats från 1981 till 2023?
Mjölkkorna har minskat drastiskt under den här perioden - ungefär halverats på 40 år
Kor för uppfödning av kalvar, dvs dikor - har sedan introduktionen på 70-talet ökat relativt mycket, men ändå inte kunnat kompensera för bortfallet av mjölkkorna
Kvigor, tjurar och stutar samt kalvar under 1 år följer antalet moderdjur - dvs de har minskat
Vart importerar vi nötkött ifrån?
Danmark, Tyskland, Irland och Nederländerna
Vi importerar mest nötkött från Irland
Det man ska tänka på när det kommer till Nederländerna är att det är ett land som både köper och säljer mycket - i statistiken kan det stå att en köttprodukt kommer från Nederländerna men i själva verket kommer det någon annanstans ifrån - Nederländerna är ett sk. transferland
Övriga
- En del kommer från sydamerika, ffa brasilien - många ädla detaljer
Hur skiljer sig importen av nötkött mellan 2021 och 2022?
Importen är större under 2022 än 2021 - 2021 hade fortfarande en effekt från pandemin då vi stannade hemma och åt svenskt, efter pandemin gick vi ut på resturang och struntade i om det var svenskt eller ej
Var finns nötkreaturen i Sverige?
Flest nötkreatur i Sverige finns i västra götaland, därefter i skåne
Hur har besättningsstorleken för mjölkkorna förändrats från 1995-2022?
Besättningsstorleken för mjölkkorna har nästan fyrdubblats under 25-årsperioden
Genomsnitt 1995: 27,2
Genomsnitt 2022: 106,1
Hur har besättningsstorleken för dikorna förändrats från 1995-2022?
Kor för uppfödning av kalvar, dvs dikor - lite drygt dubbelt så stora besättningar
Genomsnitt 1995: 9,2
Genomsnitt 2022: 21,5
Vad beror det på att vi har haft en mindre strukturomvandling för dikorna och fåren jämfört med de andra kategorierna?
Dessa djurslag är kopplade till naturbetesmarker och naturbetesmarkerna finns där de finns, det går inte att flytta markerna och därför finns djuren där de finns
Djurslagen är knutna till marken och därför består den mer småskaliga strukturen
Båda djurslagen hålls därför ofta i deltidsföretag på hobbynivå
Företag med dikor?
Det finns väldigt många väldigt små företag med dikor
ca. 4500 företag med 1-9 dikor
Hur stora är besättningarna som dikorna ffa förekommer i?
Dikor förekommer ffa i besättningar om 10-50 djur
2018 var
- 25-49 st per besättning vanligast
- 10-24 kommer strax efter
Nötköttet i Sverige kommer från?
50% dikor och deras avkommor
50% mjölkkor och deras avkommor
Mjölkrasandelen minskar samtidigt som köttrasandelen ökar
Lätta, brittiska, köttraser (kallas för båda namnen)? (3 st)
Angus - kan både vara svarta och röda
Skotsk höglandsboskap (Highland cattle)
Hereford - vanligast
Tunga, kontinentala, köttraser (kallas för båda namnen)? (4 st)
Charolais - finns många av
Simmental - finns många av
Limousin - finns lite färre av
Blonde d ́aquitaine - allra minst av
Dikalvsproduktion - vad är produkt 1?
en avvand kalv
Den årliga djurproduktionen från dikon är?
den avvanda kalven
Dikalvsproduktion - Produkt 1: en avvand kalv - hur länge diar kalven och när är den född?
Kalven diar till ca 6-7 månaders ålder
Vanligen vårfödd (mars/april) och betar med modern under sommaren, och avvänjs sedan på hösten
Dikalvsproduktion - Produkt 1: en avvand kalv - En hög avvänjningsvikt erhålls om?
kon har tillräckligt hög mjölkproduktion
avelstjuren har tillräckligt högt avelsvärde för tillväxt
Dikalvsproduktion - Produkt 1: en avvand kalv - vad är viktigt för dikon?
Lätta kalvningar är viktiga
Vinterutfodring av kon:
- fri tillgång, överutfodring
- tillräckligt fiberrikt foder behövs
Dikalvsproduktion - vad är produkt 2?
skötsel av bete
Dikalvsproduktion - Produkt nr 2: skötsel av bete - intäkter?
Intäkten från skötsel (betande) av naturbetesmarker kan vara lika stor som intäkten från den avvanda kalven
Dikalvsproduktion - Produkt nr 2: skötsel av bete - Dikor som betesdjur?
är duktiga på att tillgodogöra sig grovfoder
har relativt lågt näringsbehov
bästa nötkreaturen (djurkategorien) på naturbetesmarker
En avvand diko kan stanna på betet sent på hösten (eftersom hon bara har sitt underhållsbehov att tillgodose)
- ”städa upp” rator (från djur som kanske haft högre näringsbehov och behövts stallas in tidigare)
Hur mycket mjölk per dag producerar en diko?
En diko producerar 8-10 l mjölk per dag (beror på storlek och vart i laktationskurvan hon befinner sig)
Hur mycket bete per dag behöver en diko som producerar 8-10 l mjölk per dag?
9-14 kg torrsubstans bete/dag (för att producera den mängden mjölk)
Dikalvsproduktion - kalven på bete?
Kalvens näringsmässiga behov ökar längs betesperioden (desto mer den växer)
Kalvgömma under sensommaren - där kalven kan äta kraftfoder (om tillåtet - inte tillåtet på alla betesmarker)
Förebygg tjuvbetäckningar - så att kvigkalvarna inte blir tjuvbetäckta av avelstjuren eller bröder
Flytta / omgruppera kalvarna - bla. i samband med avvänjning kan det vara bra att flytta kalvarna på ett bättre bete
Stalla in i tid - för att inte tappa i tillväxt på ett ex. mindre näringsrikt höstbete
Hur ser dikoåret ut? (feb-nov)
Februari-april
- Kalvningsperiod
Maj - juni
- Betessläppning
- Betäckningsperiod (tjuren släpps på i typ juni)
Augusti - september
- Utökad betesareal (en tumregel är att det bara är hälften så bra betesavkastning på sensommaren som på försommaren)
- Ev. stödutfodring till kalvar
September - oktober
- Avvänjning av kalvar
- Installning av kalvar
Oktober - november
- Installning och påbörjad vinterutfodring för korna
När är kalvningsperioden på dikoåret?
Februari till april
När är betessläpp och betäckningsperiod på dikoåret?
Maj-jun
När ska man utöka betesarealen och ev. stödutfodra kalvarna?
aug-sep
När stallar man in och avvänjer kalvarna?
Sep-okt
När stallar man in korna och påbörjar vinteutfodringen?
okt-nov
