Uppfödningsmodeller del 2 8/11 Flashcards
Organisationer och rådgivare i Sverige?
Producentföreningar
- Sveriges nötköttsproducenter - rikstäckande organ som har regionala klubbar i hela landet
- Rasklubbar - varje ras har en egen klubb - organiseras i NAB (nordisk avelsförening för biffraser)
Produktions- och djurhälsorådgivare
- Gård & Djurhälsan - dotterbolag till svenska köttföretagen (slakterierna) - veterinärer och nötköttsrådgivare
- Rådgivare i olika organisationer, t ex
Växa Sverige, Skånesemin, Rådgivarna Sjuhärad, Hushållningssällskapen, Länsstyrelsen, privata (småföretag)
Marknad
- Svenska köttföretagen - ägt av de 8 största slakterierna i Sverige - har flera olika dotterbolag - bevakar hur nötköttsmarknaden ser ut
- Svenskt kött - står för marknadsföring och information till konsumenter om svenskt kött
Regelverk?
Djurskyddslag – djurskyddsförordning – djurskyddsföreskrifter L104 (Jordbruksverket)
EU-stöd, tvärvillkor som ska uppfyllas för att få EU-stöd annars får man sanktioner vilket inte är bra
Miljöhusesyn - där har LRF samlat alla regler som rör miljön - en mjölkproducent har 650 regler att förhålla sig till
Ytterligare frivilliga regelverk att förhålla sig till i olika certifieringsorgan, t ex
- Ekologisk produktion t ex KRAV, EU-ekologisk produktion
- Svenskt Sigill, Arlagården etc
Viktiga djurhälsofrågor (3 största problemen inom nötköttsproduktionen)?
Luftvägslidanden
Betesburna parasiter
Funktion hos avelstjuren i dikalvsproduktionen
Viktiga djurhälsofrågor - luftvägslidanden
Luftvägslidanden hos förmedlingskalvar (kan vara vilka kalvar som helst - men med förmedlingskalvar så blandar man kalvar från olika besättningar och då är det extra stor risk att de får lunginflammation)
Råmjölk den bästa livförsäkringen - i ordentlig mängd och vid rätt tidpunkt
Viktiga djurhälsofrågor - betesburna parasiter?
Förstagångsbetande mjölkraskalvar
- kommer ut på bete utan mammorna och äter bara gräs, vilket gör att de riskerar att få i sig mycket betesburna parasiter
- Förstagångsbetande mjölkraskalvar är extra känsliga mot betesburna parasiter, såsom mellanstora löpmagsmasken, lungmask, koccidier
God betesplanering
- Grundregel nummer 1 är att man inte har förstagångsbetande kalvar på samma bete år efter år, utan att man växlar. Har man förstagångsbetande kalvar första året så får man ha äldre nöt nästa år
Avmaskning
- Hjälper inte betesplanering så gäller avmaskning
Viktiga djurhälsofrågor - Funktion hos avelstjuren i dikalvsproduktionen?
Man brukar prata om att tjuren är halva besättningen - stämmer inte men det man menar är att om tjuren inte fungerar och kan betäcka korna så får man inga kalvar och då har man ett stort problem
Benhälsa
- För att tjuren ska fungera är det extra viktigt att han har en god benhälsa så att han kan hoppa upp - annars blir det inga betäckningar
Fertilitet
- Måste fungera - annars blir det inga kalvar
Nationella mål?
Inga nationella mål för självförsörjningsgrad av livsmedel
- EU är en gemensam marknad
- vid kriser hoppas man på att andra länder kan producera maten åt oss
- Förhandlingar om en fri världsmarknad
17 globala hållbarhetsmål - många berör nötköttsproduktionen
16 nationella miljömål (långt innan de globala hållbarhetsmålen)
- Biologisk mångfald
- Ett var: ”Ett rikt och varierat odlingslandskap”
- Ett annat som var kopplat till biologisk mångfald var: ”Ett rikt växt- och djurliv”
→ naturbetesmarker är de artrikaste biotoperna i Sverige och arealen ska inte minska - för detta behövs betande djur
Förslag EUs naturresurslag
- som säger att alla naturliga markslag ska återställas till åtminstone 20% av dess ursprungliga areal
- om arealen av olika gräsmarker ska återställas så behöver vi väldigt mycket betesdjur för att det ska bli uppfyllt
Vilka betar naturbetesmarkerna och vilka andelar?
Nötkreatur betar ca. 80% av våra naturbetesmarker
Resterande 20% av får och häst
Vad är en förutsättning för ett bibehållande av svenska naturbetesmarker?
Svenska betande nötkreatur
Vi kan importera kött, men betandet måste göras lokalt
Det som är viktigt med naturbetesmarkerna är att de har hävdats under väldigt lång tid kontinuerligt - man har hela tiden fört bort näring från marken så att det blir väldigt speciella växtförhållanden, vilka gynnar små och försiktiga växtarter som inte kan konkurrera med stor- och snabbvuxna växter - de har fått utrymme att breda ut sig och finnas där - de har i sin tur dragit till sig insekter av olika slag som har specialiserat sig på de här växterna och som i sin tur har fåglar som är knutna till insekterna - det hänger ihop i en stor väv av samarbete mellan växter och djur - som då i grunden i hela dess existens är beroende av fortsatt beteshävd
En köttproducent agerar ofta på minst två marknader - vilka?
Privata nyttigheter
- = Kan köpas och säljas
- Kött, livdjur, skinn (produkterna)
Kollektiva nyttigheter (att göra samhällsnytta)
- = Icke-rivalitet och icke-uteslutningsbarhet
- Icke-rivalitet - om jag står och njuter av en vacker naturbetesmark så kan du stå brevid mig och njuta lika mycket av samma naturbetesmark utan att någon njuter mindre
- Icke-uteslutningsbarhet - jag kan inte hindra någon annan från att njuta av dessa naturbetesmarker - man kan inte förhindra att någon annan drar nytta av det här
- Olika typer av kollektiva nyttigheter: Naturvärden, landskapsvärden, ekosystemtjänster (pollineringstjänster, ren luft osv)
- Olika stöd inklusive miljöersättningar till bete
Olika stöd inklusive miljöersättningar till bete?
Stöd totalt upp till 50% av intäkterna (kan vara mer - finns ingen gräns - men en betydande del av intäkterna kommer från miljöersättningar i de köttföretag som specialiserat sig på detta)
Miljöersättningar två nivåer
- Med och utan särskilda värden
- Den lägre nivån, sk allmänna värden - då får man en grundersättning
- Särskilda värden (nån viss art på marken etc.) - då får man en skötselplan som säger hur marken ska skötas - så får man mer betalt för det
Prisindex för nötkött i olika led, 2015=100 - Avräkningsprisindex?
Avräkningspris är priset som lantbrukaren får betalt när man levererar slaktdjur till slakteriet
2013:låg lägst
2016: låg högst - berodde på en kraftig ökning av efterfrågan på nötkött
Prisindex för nötkött i olika led, 2015=100 - Producentprisindex?
Det pris som slakteriet får betalt när man säljer vidare slaktkropparna
2013: priset fluktuerar kraftigt mellan olika årstider. Högre pris på våren och lägre pris på hösten när de är mer tillgång på djur
I dag konkurrerar slakterierna med varandra om att få köpa slaktdjur, trots att de inte får så mycket betalt som de hade behövt för att vara långsiktigt hållbara
Prisindex för nötkött i olika led, 2015=100 - Konsumentprisindex?
Hur mycket konsumenten får betala i butik för nötkött
Investeringstakt för nötkreatur?
Förväntad investeringstakt för byggnationer för stallplatser för nötkreatur
Bygger på förprövningsstatistik - när en lantbrukare ska bygga ett nytt djurstall så måste man skicka in ett dokument till länsstyrelsen för att få bygget godkänt ur djurvälfärdssynpunkt - vet man hur många ansökningar som lämnats in för hur många djurplatser så kan det vara ett mått på hur mycket som planeras att byggas för
Kritisk investeringstakt
- Om vi på nationell basis tänker oss att vi skulle ha ett konstant djurantal år ut och år in och att byggnaderna varar i 20 år. Då behöver vi varje år ersätta en viss del av djurplatserna i de utslitna byggnaderna med nya platser. Om byggnaderna varar i 20 år så behöver vi nyproducera 5% av platserna varje år för att kunna fortsätta ha ett konstant djurantal.
- Kommer man under investeringstakten på 5% så kommer vi inte kunna upprätthålla djurantalet. Medan om vi har en investeringstakt på över än 5% så bygger vi mer, då bygger vi för framtiden också
Antalet förprövade platser har varierat över tiden
Topp för dikor 2016 - beror på att 2014-2015 så ökade avräkningspriserna ganska dramatiskt på slaktdjur, vilket gjorde att många valde att bygga för dikor
Senaste åren är nedåtgående för alla kategorier
