Utfodring av renar 5/11

Question 1

Vad är renskötselns basresurs och vad är renen anpassad till?

Answer 1

Renskötselns basresurs är markerna och renen är anpassad till det naturliga betet

Question 2

Utfodrar renägare?

Answer 2

De flesta renägare i Sverige utfodrar ibland sina renar

Generellt mer utfodring i Finland än i Sverige och mindre i Norge

Question 3

Hur mycket pellets säljs per livren och år? Hur länge räcker det?

Answer 3

Det säljs 20-40 kg pellets (fabrikstillverkat fullfoder) per livren och år i Sverige

Räcker 10-20 dagar om det ges som enda foder
+ man ger också en del ensilage och hö

Question 4

När kan utfodring vara nödvändigt?

Answer 4

Utfodring vid dåligt eller blockerat bete pga is och skare (utfodring i hage eller fritt i skogen).

Ibland nödvändigt för att förhindra/undvika svältdöd.

Sämre tillgång på marker gör det svårt att hitta alternativa betesmarker om betet blir låst/blockerat och det finns inte heller så stor tillgång till gammal skog med hänglav som förr i tiden var ett viktigt reservbete

Question 5

Utfodring under flytt och samling?

Answer 5

Utfodring under flytt och samling är numera rutin i många samebyar i Sverige - gör det lättare att styra renarna och hindra att de sprider sig.

Hålls renar instängda i hage är renskötaren skyldig att se till att de har mat och vatten

Question 6

Vilken koppling har Tjernobylolyckan med utfodring?

Answer 6

Efter Tjernobylolyckan 1986 blev det vanligt att utfodra renar för att minska den radioaktiva cesiumhalten i köttet.

I vissa områden finns fortfarande problem med kontaminering av radioaktivt cesium, trots att det har gått ca. 35 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade och spred stora mängder radioaktivt material i Europa. Men eftersom cesium omsätts relativt snabbt i kroppen så kan man bli av med det genom att låta renarna gå på icke-kontaminerat foder under en period före slakt.

Det är fortfarande ett problem i några områden och det är en del renar som får utfodras av den här anledningen.

Question 7

Utfodring före slakt?

Answer 7

Utfodring före slakt kan ge högre slaktvikt och bättre klassning och därmed bättre betalt - men betalar kanske inte kostnaden

Det kostar också pengar och innebär betydande merarbete för renskötaren.

Man försöker slakta på hösten när renarna ändå är i bra kondition efter sommaren, så det är bara under väldigt speciella omständigheter som man kan få lönsamhet på utfodring som sker enbart för att höja vikt och klassning

Question 8

Utfodring av vajor på våren?

Answer 8

Vajor ska gärna vara i bra kondition på våren så vårutfodring av vajor är också något som förekommer men som är ganska ovanligt i Sverige, det är betydligt vanligare i Finland

Vajor i god kondition ger stor kalv och mycket mjölk.

Lättare att skydda renar mot rovdjur om man har de i hägn

Man kan märka kalvarna innan de släpps ut och slipper kalvmärkning på sommaren.

Stor risk för smittspridning och stress

Det finns också möjlighet att tillskottsutfodra vajor på fritt bete, men då tappar man möjligheten till effektiv bevakning mot rovdjur och även möjligheten att märka kalvarna

Question 9

Vad är riskerna med utfodring av vajor på våren?

Answer 9

Stress
- Det finns risk att vajan lämnar en nyfödd kalv som är för liten för att hänga med i samband med att ägaren kommer med foder och att hon sen inte hittar tillbaka till kalven, om det är mycket kalvar och vajor i hagen. Normalt ska en vaja inte lämna sin kalv under de två första dygnen.

Smittspridning
- Risken för smittspridning ökar också om man håller renar i hägn och små kalvar är mer känsliga för smittsamma sjukdomar än vuxna renar.

Question 10

Traditionella nödfoder?

Answer 10

(Det är nuförtiden mest pellets och ensilage)

Man har i alla tider, så länge renen hållts som tamdjur, hjälpt renen med foder i kritiska situationer. Tidigare, före snöskoterns tid, användes renen också som transport som dragdjur bla. och de här renarna gavs ofta extra foder.

Hänglav (skägglav)

Renlav (ffa)

Hö av fräken (bra växt att göra hö av - förekommer inte mycket i Sverige men används i Finland - högt näringsvärde)

Hö av gräs och halvgräs (starr, säv)

Löv av vide eller björk

Question 11

Fabrikstillverkat foder (pellets) till renar - fullfoder?

Answer 11

Nuförtiden är fabrikstillverkat foder (pellets) det vanligaste

Dessa foder började utvecklas i slutet av 60-talet efter en serie av svåra vintrar där många renar dog av svält. Nu finns det flera foderföretag som tillverkar foder speciellt anpassat till renar.

De fabrikstillverkade foderna tillverkades från början som mjölfoder, men nuförtiden alltid i form av pellets. De är gjorda för att fungera som enda foder, och de har därför en lägre proteinhalt (10-12% rp) jämfört med kraftfoder till nötkreatur som är gjorda för att alltid kombineras med grovfoder

Question 12

Vad innehåller fabrikstillverkat foder (pellets) till renar - fullfoder?

Answer 12

De viktigaste råvarorna är spannmål - vete, korn och havre

Betfor, en biprodukt från sockertillverkning, är också en viktig ingrediens i renfoder

Question 13

Vad kan bli problemet med fabrikstillverkat foder (pellets) till renar - fullfoder?

Answer 13

den stora andelen stärkelse kan bli ett problem särskilt om tillvänjningen går snabbt

Question 14

Ensilage/hö till ren?

Answer 14

Ensilage/hö i allmänhet alltför grovt som enda foder till renar

Undantag: vissa ensilage med extremt låg fiberandel (odlade i kallt klimat)

Question 15

Varför är ensilage/hö för grovt för renar?

Answer 15

Ensilage och hö, som innehåller mest gräs, är i allmänhet för grovt för renar eftersom det innehållet för mycket cellulosa men det kan dock variera ganska mycket

Fiberandelen (cellulosa, hemicellulosa, lignin) hänger ganska mycket ihop med bladprocenten, alltså hur stor andel blad och strå det är i gräset som skördas

Ensilage är oftast bättre än hö eftersom gräset kan skördas tidigare, och då har det inte hunnit bildas så mycket fibrer

Question 16

Skillnaden mellan ensilage och pellets utifrån renens naturliga föda?

Answer 16

Ensilage (gjort av gräs) är ganska likt renens naturliga diet

Att börja äta pellets (gjort på spannmål) innebär en stor omställning, som kan orsaka störningar i magar och tarmar.

Question 17

Omställning / introducering / att vänja renen vid annan föda?

Answer 17

Byte från naturliga betesväxter till stärkelserikt foder (pellets) kräver en dramatisk omställning av vommen

Renen är en idisslare och det betyder att det till stor del är mikroorganismerna i våmmen som tar hand om kolhydraterna i den mat som renen äter. Olika arter av mikroorganismer har sina preferenser när det gäller vilka kolhydrater de bryter ner, och ändras födans sammansättning så måste även våmfloran ändras vilket tar ett tag. Man brukar säga att det tar minst två veckor innan en idisslare helt har anpassat sig till en ny diet. Om inte mag-tarmkanalen anpassar sig så kan det leda till olika konsekvenser.

Question 18

Om matsmältningen inte har anpassat sig?

Answer 18

Diarréer

Acidos/”Skvalpmage”

Trumsjuka

Question 19

Om matsmältningen inte har anpassat sig - när uppstår diarréer?

Answer 19

Vid rubbad mag-/tarmflora

Vid sur våm (acidos)

Vid fiberrikt ensilage

Infektion (ex. Clostridium perfringens)

Question 20

Om matsmältningen inte har anpassat sig - när uppstår Acidos/”Skvalpmage”?

Answer 20

Skvalpmage - eftersom det skvalpar när man puttar på renens mage

Högt intag av lättsmälta kolhydrater, stärkelse från spannmål, i för stor mängd eller utan tillvänjning. När de bryts ner i våmmen bildas fettsyror, vilket det ska göra, men bildas det för många på en gång så sjunker pH och då trivs lactobaciller där

Ökning av laktobaciller - bildar mjölksyra - lågt pH i våmmen (sur våm) / pH 4-5 till skillnad mot normalt pH 6-7 - det här gör i sin tur att vätska dras från kroppen till våmmen (därför det blir skvalpigt)

Död i acidos, vätskebrist i kroppen pga att vätska går till våmmen, sekundärt cirkulationskollaps (otillräckligt blodflöde till kroppens organ)

Question 21

Om matsmältningen inte har anpassat sig - när uppstår trumsjuka?

Answer 21

För mycket gaser i våmmen - Renen rapar inte upp gaserna som den ska
Det bildas gaser i våmmen och de ska renen rapa upp, men om den inte gör det så blir det gasbildning i våmmen och våmmen sväller.

Det är inte så vanligt, men det förekommer

Question 22

Tekniska lösningar - enkla eller avancerade - ge exempel?

Answer 22

Foder i silo
- Då köper man foder som kommer med lastbil som förs över till silon, vilket är billigare än att köpa foder i säck

Skoter med foderkälke
- Motor där fodret sprutas ner i krubban, som funkar som en fågelfoderautomat

Enkla krubbor/foderbord

Transportera foder med pulka

Bära laven i en säck

Question 23

Hur kan ensilage utfodras?

Answer 23

Utfodring med ensilage i en höhäck/foderhäck

Utfodring på marken - väldigt viktigt att fodra på nya ställen när det börjar bli smutsigt. En förutsättning är att det är fruset och snö så att fodret som läggs på marken inte blir smutsigt eftersom det finns risk att renen får i sig bakterier som finns i avföringen och blir sjuka av det

Question 24

Hur kan lav användas vid utfodring?

Answer 24

Det är vanligt att man har tillgång till renlav, som man dels kan använda vid tillvänjning om renarna inte är vana vid pellets för att locka dem till foderkrubborna.

Lav är också det bästa att ge om någon ren får problem med matsmältningen, t.ex. vid diarée eller våmacidos.

Question 25

Vatten vid utfodring?

Answer 25

Vatten är viktigt när renen äter torrt foder

Det kan räcka med ren snö men det bästa är om de kan få flytande vatten

Uppvärmd vattenbalja - svårt att ge i en balja utan uppvärmning pga kylan

På vissa ställen finns tillgång till en öppen bäck som går genom hagen som fungerar som vattenkälla

Question 26

Vad klassas som bra foder till renar?

Answer 26

Smakar bra

Ger den energi och de näringsämnen som renarna behöver

Orsaka så lite våm/tarmstörningar som möjligt

God hygienisk kvalitet

Lätt att hantera

Bra pris

Question 27

Vad innebär bra skötsel vid utfodring?

Answer 27

Lämpliga hagar - tillräckligt stora, blandad terräng för att renarna ska trivas

Reservhagar, eller möjlighet att bygga ut befintlig hage om det behövs

Sjukhägn - renar som är sjuka eller behöver extra övervakning

God hygien vid krubborna - flytta på krubborna då och då

Tillgång till vatten/ren snö
Övervakning

Question 28

Vad är det bästa egentligen i koppling till utfodring?

Answer 28

Kunskap, erfarenhet och omsorg om djuren

Det bästa är dock om renarna kan klara sig på det naturliga betet och slipper utfodras