Ordförklaringar - Rennäring Flashcards
Vad är ett renskötselområde?
Det område i Sverige där renskötsel får bedrivas. Området omfattar närmare 50% av Sveriges yta, men all mark är inte lämplig som renbete.
Renskötselområdet utgörs av tre viktiga huvudområden där renskötseln har olika rättigheter:
- Åretruntmarkerna (renbetesfjällen)
- Vinterbetesmarkerna
- Områden för koncessionsrenskötsel
Vad är en sameby?
En sameby är inte en by utan ett geografiskt område där renskötsel bedrivs.
Samebyn är organiserad som en ekonomisk och administrativ sammanslutning med en egen styrelse.
Det är en juridisk person som företräder renägarna i samebyn.
Samebyn ska för medlemmarnas gemensamma bästa leda renskötseln på det geografiska området.
Vad innebär urminnes hävd?
Samebyarnas användning av marker i renskötselområdet är en bruksrätt grundad på urminnes hävd.
Det innebär att markerna använts för renskötsel under så lång tid att ingen vet när bruket började eller hur det gick till.
Rennäringen i Sverige bedrivs i dag på både privat mark och mark som staten hävdar äganderätt till.
Vad är renskötselrätten?
Med renskötselrätten menas den samiska rätten att nyttja områden för renskötsel, jakt och fiske.
Renskötselrätten är byggd på urminnes hävd. Urminnes hävd enligt gamla jordabalken är en äganderätt som förvärvats genom att man under lång tid brukat marken utan att någon hindrat en. Urminnes hävd äger rättsverkan i enlighet med regeringsformen och är inte en rättighet som staten godtyckligt har gett samerna.
Renskötselrätten är en egendom och därför gäller även egendomsskyddet.
Renskötselrätten gäller under obegränsad tid. En markägare kan inte avsluta förhållandet att renskötselrätten gäller genom uppsägning. Den gäller oberoende av lagstiftning och kan så länge den utövas, inte fråntas utan kompensation.
Vad innebär året-runt-marker?
Året-runt-marker får användas till renbete under hela året.
- För fjällsamebyarna innebär “året-runt-markerna” området ovanför odlingsgränsen och upp till riksgränsen.
- För skogssamebyarna innebär “året-runt-markerna” gränsbestämda områden ovanför lappmarksgränsen.
- För samebyarna i Jämtlands och Dalarnas län innebär “året-runt-markerna” områden inom renbetesfjällen i Jämtlands län och de områden i Jämtlands och Dalarnas län som av staten var särskilt upplåtna till renbete.
Vad innebär renbetesfjällen?
I Jämtlands län drogs aldrig någon odlingsgräns. Istället avsattes vid avvittringen s.k. renbetesfjäll för renskötselns behov. Renbetesfjällen visade sig vara alltför små, vilket föranledde staten att lösa in privata markområden för att utöka renbetesfjällen.
Renbetesfjällen är fortfarande ett gällande begrepp i rennäringslagen.
Renbetesfjällen omfattar i huvudsak av staten hävdade ägda fastigheter. Samerna har enligt rennäringslagen vidsträckta rättigheter och skydd för att kunna bedriva sin näring inom renbetesfjällen och i viss mån även inom sedvanemarkerna.
Vad är vinterbetesmarker?
Vinterbetesmarkerna är marker som enbart får användas till renbete under tiden 1 oktober till och med 30 april.
För fjäll- och skogssamebyar innebär “vinterbetesmarkerna” de delar av renskötselområdet i Sverige som inte utgörs av “året-runt-markerna” och koncessionsområden.
Områden för koncessionsrenskötsel?
Den som är same kan få tillstånd (koncession) att driva renskötsel i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen inom områden där renskötsel av ålder förekommer under hela året.
Under detta så kallade koncessionsområde bedriva renskötsel under hela året.
Tillståndet innefattar även rätt att sköta ett visst antal renar åt dem som äger eller brukar jordbruksfastigheter i området. Dessa ägare eller brukare får äga högst 30 renar per hushåll.
Vad är odlingsgränsen?
Odlingsgränsen fastställdes definitivt den 20 juni 1890.
Syftet var att inga nybyggen skulle få anläggas ovanför odlingsgränsen utan detta område skulle enbart användas som renbetesland.
Odlingsgränsen kom till för att renskötseln inte skulle exploateras
Av flera olika skäl upprätthölls inte denna gränsdragning.
Odlingsgränsen finns dock kvar i exempelvis rennäringslagen där den utgör östra gränsen för de s.k. året-runt-markerna. Även skogsvårdslagen har koppling till odlingsgränsen (gäller Norrbotten och Västerbotten).
Vad är lappmarksgränsen?
Lappmarksgränsen är en gammal administrativ gräns som fastställdes 1766, men som går tillbaka på äldre gränsdragningar mellan Lappmarken och landskapen vid kusten.
Vad innebär riksintressen?
Med riksintresse menas ett område, plats eller enstaka objekt som anses viktig för landet och representerar ett allmänt intresse. Kriteriet för riksintressen är att de har särskild betydelse för sitt samhällsområde och ska skyddas från påverkan.
Rennäringen är ett riksintresse.
Vad är resiliens?
Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både förmågan att stå emot stress eller förändring och att återuppbygga viktiga funktioner som gått förlorade.
- För renen kan det handla om att klara av en hård vinter med dåligt bete.
- För en sameby kan det handla om att klara av ytterligare exploateringar på samebyns betesland. Det kan gälla allt från vindkraft och gruvor till turism eller att klara av en rättstvist både ekonomiskt och psykosocialt.
- För den enskilda renägaren kan det handla om att hantera stora ekonomiska förluster pga hög rovdjurspredation.
I hur många län och i vilka län bedrivs renskötsel i Sverige?
det bedrivs renskötsel i sammanlagt sex län i Sverige: Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas och Gävleborgs län.
Högsta renantal beslutas av?
Det är länsstyrelserna som bestämmer hur många renar en sameby får ha
Vilken myndighet reglerar samebyarnas geografiska gränser?
länsstyrelserna bestämde detta fram till 2007
Sedan 2007 regleras samebyarnas gränser av en annan myndighet, Sametinget
