Renens grundläggande biologi 5/11

Question 1

Vad kännetecknar renen och hur är den unik jämfört med andra domesticerade arter?

Answer 1

Renen är i motsats till andra livsmedelsproducerande djur som vi har i Sverige en art som från långt innan domesticeringen är inhemsk och därmed unik genom att leva i en miljö som den är evolutionärt anpassad till

Tamrenen livnär sig till stor del på naturliga betesmarker och på samma diet som sina vilda artfränder

Renen är en idisslare som alla andra hjortdjur

Question 2

Rangifer tarandus tillhör gruppen hjortdjur och är uppdelad i flera underarter?

Answer 2

A – R. t. tarandus (Euro-asian tundra reindeer)
B – R. t. platyrhyncus (Svalbard reindeer)
C – R. t. groenlandicus (Barren-ground caribou)
D – R. t. granti (Alaskan caribou)
E – R. t. pearyi (Peary caribou)
F – R. t. fennicus (Euro-asian forest reindeer)
G – R. t. caribou (Woodland caribou)

Question 3

Unikt för renar är att?

Answer 3

Både han- och hondjuren har horn

Hjortdjurens horn sitter på en så kallad rosenstock och består av benvävnad och har en basthud medan de växer som försörjer hornen med näring

Question 4

Vikt vid födsel?

Answer 4

4-6 kg

Question 5

Vikt vuxen vaja (4-5 år)?

Answer 5

65-90 kg

Question 6

Vikt vuxen sarv (5-6 år)?

Answer 6

120-200 kg

Question 7

När blir vajor könsmogna?

Answer 7

Ca. 1,5 år

Question 8

När får vajan normalt sin första kalv?

Answer 8

2-3 års ålder

Question 9

När och hur länge brunstar vajor?

Answer 9

Brunst i oktober
2-3 veckor

Question 10

Hur länge är vajor parningsvilliga och när ovulerar hon igen om hon inte blivit dräktig?

Answer 10

Vajor är parningsvilliga i 1-2 dygn, ovulerar igen inom 20 dagar om hon inte blivit dräktig.

Question 11

Hur länge är vajorna dräktiga?

Answer 11

Dräktighetstid 7 - 7,5 månad - kalvarna föds i maj

Question 12

Hur många kalvar får de?

Answer 12

Får sällan mer än en kalv - tvillingar förekommer men det är ovanligt

Question 13

Vad kännetecknar renarnas beteende?

Answer 13

Stark flockinstinkt - mer utvecklat hos tundra renar än skogsrenar

Vandrar - tundra renar vandrar längre sträckor mellan sommar och vinterbete, skogsrenarna lever mer stationärt

Vaja - kalv kommunicerar med ljud (grymtande läte) - viktigt för att de ska hitta varandra

Men renar låter generellt sett inte så mycket

När renarna rör sig hörs ett knäppande läte från bakfötterna, vilket orsakas av en sena som går över ett benutskott. Man antar att ljudet har betydelse för att hjorden ska hållas samman och när de följer varandra vid sämre väderförhållanden

Question 14

Vandringar mellan årstidsbeten?

Answer 14

Långa vandringar som styrs av tillgången på mat

Vandringsinstinkterna är viktiga för att renarna ska vara där det finns bäst tillgång på mat

Kan också vara ett sätt att minska rovdjurstrycket, eftersom att rovdjuren har svårt att hänga med renhjorden när de har ungar

Tamrenarnas vandringsmönster har med tiden begränsats av nationalgränser och även av indelningen i samebyar.

Question 15

Grov indelning av samebyar i Sverige?

Answer 15

Fjällsamebyar i Sverige:
- Sommarbete till fjälls och vinterbete i skogslandet

Skogsrenskötseln är mer stationär
- Malå sameby
- Västerbotten
- Ett antal samebyar i norrbotten

Koncessions renskötseln som håller till vid finska gränsen

Question 16

Innan nationalstaterna stängde gränserna?

Answer 16

Innan nationalstaterna stängde gränserna, så hade man en gränsöverskridande renskötsel. Renarna var i skogslandet på svenska sidan under vintern och sedan vandrade man upp till fjälls på norska sidan där renarna kalvade och därefter vidare mot norska kusten där det är svalt och behagligt väder även när det är som varmast på sommaren

Question 17

Renen är anpassad till att äta lav - vad innebär det?

Answer 17

Viktig del av renens vinterdiet

Renens matsmältningssystem är anpassat till att äta lav - renar är betydligt bättre på att tillgodogöra sig lav än andra djurslag och idisslare. Det beror dels på att laven innehåller speciella kolhydrater som bara vissa våm mikrober klarar av att bryta ner, dessutom innehåller de substanser som i viss mån är toxiska för många men som renens mikrober klarar av

En fördel med lav är att renen inte behöver konkurrera med andra herbivorer om resursen.

Om man har tillgång till bra lavmarker som inte är täckta under is eller liknande så finns det mycket föda på samma ställe vilket ökar energiutbytet i relation till energikostnaden för att gräva. Dvs renen behöver inte gräva så mycket för att ändå få i sig ganska mycket energi

Renen känner doften av lav genom snön och kan således genom doften avgöra vart det finns mer eller mindre lav

Islager på snön försvårar

Renen äter inte bara lav på marken utan även lav på träd och stenar

Question 18

Vad innehåller renen som är bra?

Answer 18

Hög halt av (för renen) smältbara kolhydrater men lite kväve (protein) och makromineraler, vilket gör att renen också behöver äta andra saker

Question 19

Varför är hänglav bra?

Answer 19

Den svarta hänglavarna är särskilt bra och har hög smältbarhet. Till de hör olika arter av brioria. Gammal skog med mycket hänglav är en viktig resurs under perioder när det är svårt för renarna att komma åt vegetation på marken pga snö, isbildning och skare

Question 20

När sker kalvningen?

Answer 20

Koncentrerad kalvning i maj

Question 21

Varför är tidpunkten för kalvningen så viktig?

Answer 21

Tidpunkten är viktig

För tidigt: Kallt, lite mat till modern - lite mjölk

För sent: Kort sommar, lägre tillväxt, mindre chans att klara nästa vinter

Question 22

Fettreserv hos vajor och renmjölk?

Answer 22

Dräktiga vajor sparar fett på vintern, en fettreserv inför våren och den kommande laktationen. Reserven räcker ett bra tag men inte hur länge som helst, så det är viktigt att växtligheten kommer igång både för vajan och kalvens skull

Kalven föds innan vegetationsperioden börjar

Renmjölk har högt fett- och proteininnehåll

Kalven börjar beta så fort det finns något på marken

Kalven följer modern hela tiden

Question 23

Hur påverkar klimatförändringarna kalvningen?

Answer 23

Varmare klimat - tidigare kalvning

Klimatförändringarna ställer till det

En renhjord i Finland som studerats under flera decennier:
Kalvningsdatum har ändrats över tid och att kalvarna numera i genomsnitt föds en vecka tidigare än vad de gjorde för 50 år sedan. Detta tror man beror på ett varmare klimat

Question 24

Vilken typ av fettvävnad är unikt för nyfödda kalvar?

Answer 24

Brunt fett

Question 25

Varför är brunt fett så viktigt för nyfödda kalvar?

Answer 25

viktigaste fettvävnaden hos nyfödd ren (cirka 1% av kroppsvikten) - används för värmeproduktion (non-shivering thermogenesis)

Brunt fett kan mobiliseras snabbt för att producera värme och som är livsviktigt för att den nyfödda kalven ska kunna hålla värmen och inte frysa ihjäl.

Question 26

Hur länge är brunt fett av betydelse?

Answer 26

Betydelsen av brunt fett minskar snabbt

Det mesta av det bruna fettet förbrukas under första dagarna i livet

Andelen sjunker vart eftersom

Question 27

Vilket är det viktigaste födoämnet för nyfödda kalvar?

Answer 27

Mjölken är det viktigaste födoämnet för kalven när den föds

Question 28

Vad kännetecknar renmjölken?

Answer 28

Koncentrerad mjölk med hög halt av fett och protein

Renmjölken kännetecknas av ett högt fett- och proteininnehåll, vilket ändras under laktationens gång.

Det verkar inte som att sammansättningen påverkas av renens näringsintag, däremot påverkas mängden mjölk som produceras av hur mycket energi som vajan får i sig

Question 29

Hur mycket protein resp. fett innehåller renmjölk?

Answer 29

Proteininnehåll kring 10%

Fett mellan 15 och 20%

Question 30

Hur ser horncykeln ut för renar? (vajor och sarvar)

Answer 30

Både vajor och sarvar har horn, men horncykeln skiljer sig något mellan könen

Alla renar, oavsett kön, får sina nya horn under sommaren.

Hornen växer väldigt snabbt i början, nästan så att man kan se det från dag till dag

De börjar växa omkring maj och då är de täckta av basthud som försörjer hornen med näring så att de kan växa. Under den här tiden är hornen ganska känsliga för skador och renarna är ganska noga med att skydda sina horn när de forfarande är basthorn eftersom de bryts ganska lätt.

Mot slutet av sommaren och god tid före brunsten så dör basthuden och torkar in och fejas, dvs att renarna tappar huden på hornen och hjälper själva till genom att gnida hornen mot träd eller liknande. Efter detta har renarna hårda horn

Sarvarna fäller ofta hornen någon gång på vintern, äldre djur fäller tidigare än yngre djur

Vajorna behåller hornen ända fram till kalvning, ofta fäller de hornen innan kalven föds men ibland också efter det att kalven har fötts

Question 31

Hur klarar renen vinter och kyla?

Answer 31

Renarna är naturligt sett väl anpassade till kyla och snö, annars hade de inte klarat sig i miljön de lever i. Det är viktigt för dem att kunna röra sig och gräva efter mat även när det är mycket snö. Ofta vandrar de på led och trampar upp snön åt varandra

Question 32

Anpassad till kallt klimat - vilka delar på renens kropp?

Answer 32

Klövarna

Pälsen

Nosen

Värmeväxling i benen och nosen

(Ögonen - vinteröga)

Question 33

Anpassad till kallt klimat - klövarna?

Answer 33

Renarnas klövar är stora vilket gör att de lättare kan gå på mjukt underlag som snö eller på myrmark

Framklövarna är också skovelformade och har vassa kanter, vilket gör att de lättare kan gräva i snö - väldigt effektiv grävning

Question 34

Anpassad till kallt klimat - pälsen?

Answer 34

Pälsen består av luftfyllda täckhår. Det är massa luftkanaler i håren och en tät underull. De luftfyllda hårstråna gör att pälsen isolerar bättre än om håren skulle vara mer kompakta, och det gör också att pälsen blir lätt.

Den täta pälsen och en effektiv värmeväxling i benen och i nosen, gör att renen klarar mycket låga temperaturer utan att det kostar en massa extra energi

Question 35

Anpassad till kallt klimat - nosen?

Answer 35

Värmeväxling i ben och nos

Nosen i genomskärning
- De ljusa partierna är där luften går igenom

• Inandningsluften värms upp och utandningsluften lämnar av värme och fuktighet så att djuret inte heller tappar så mycket vatten när den andas

Question 36

Den kritiska temperaturen för renar?

Answer 36

Den kritiska temperaturen, dvs den lägsta temperatur under vilken det kostar energi för djuret att hålla värme, har man uppmätt till minus 30 grader hos renar på vintern. Först när det blir under -30 grader så kostar det extra för renen att hålla sig varm.

På sommaren när renen har en tunnare päls så är den här kritiska temperaturen betydligt högre, då kanske det kostar extra att hålla värme redan vid -5 grader

Question 37

Hur kyler sig renar?

Answer 37

Renar svettas inte, utan kyler ner sig i första hand genom näsa och mun, och då har kanalerna i nosen också betydelse.

Question 38

Värmestress hos ren?

Answer 38

Renar anses vara känsliga för värmestress, men har de bara tillgång till vatten så verkar de klara ganska höga temperaturer utan att drabbas av värmestress.

Man ser dock en svag ökning av kroppstemperatur, hjärtverksamhet, syreförbrukning och andningsfrekvens när yttertemperaturen stiger från 20 till 30 grader. Över 30 grader blir det en kraftig effekt och då är det ett tydligt problem för renen.

Ansträngning ökar risken för värmestress