Tenta 2023 Flashcards
Fråga 1 (2 poäng)
Vilka påståenden om renskötselområdet i Sverige är korrekta?
a) Året-runt-markerna finns alltid ovan odlingsgränsen
b) I koncessionssamebyar kan även bönder/markägare vara renägare
c) Renarna får inte vara på vinterbetesmarkerna från 1 maj till 30 september
d) Renskötseln finns enbart inom de tre nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten och
Jämtland
e) Renbeteskonventionen gällde betesrätt för gränsöverskridande bete mellan samebyar i
Sverige och Norge
f) Högsta renantal beslutas av Länsstyrelsen
Korrekt:
- b) I koncessionssamebyar kan även bönder/markägare vara renägare
- c) Renarna får inte vara på vinterbetesmarkerna från 1 maj till 30 september
- e) Renbeteskonventionen gällde betesrätt för gränsöverskridande bete mellan samebyar i
Sverige och Norge
- f) Högsta renantal beslutas av Länsstyrelsen
a) Året-runt-markerna finns alltid ovan odlingsgränsen
- Falskt
b) I koncessionssamebyar kan även bönder/markägare vara renägare
- Korrekt
c) Renarna får inte vara på vinterbetesmarkerna från 1 maj till 30 september
- Korrekt
d) Renskötseln finns enbart inom de tre nordligaste länen, Norrbotten, Västerbotten och
Jämtland
- Falskt
e) Renbeteskonventionen gällde betesrätt för gränsöverskridande bete mellan samebyar i
Sverige och Norge
- Korrekt
f) Högsta renantal beslutas av Länsstyrelsen
- Korrekt
Fråga 2 (1 poäng)
Hur mycket fett innehåller renmjölk
a) 5-10 %
b) 15-20 %
c) 10-15 %
b) 15-20%
Fråga 3 (1 poäng)
Vad väger en renkalv vanligtvis vid födseln?
a) 3-4 kg
b) 5-6 kg
c) 7-9 kg
b) 5-6 kg
Fråga 4 (3 poäng)
Beskriv tre typiska anpassningar hos renen till det arktiska klimatet.
Värmeväxlare i ben och nos
Hårstråna är ihåliga
Skovelformade klövar
Tjock och isolerande päls
Renen har en päls med luftfyllda täckhår och en tät underull. Luftkanalerna i håren fungerar som isolering och gör pälsen lätt och effektiv på att hålla värmen. Tillsammans med en värmeväxlingsmekanism i benen och nosen, som återvinner värme och fukt, kan renen klara extremt låga temperaturer utan att förlora mycket energi eller vatten.
Stora och anpassade klövar
Renens klövar är breda, vilket gör det lättare för den att gå på mjuka underlag som snö och myrmark. Framklövarna är skovelformade och har vassa kanter, vilket gör dem mycket effektiva för att gräva genom snö för att hitta bete.
Effektiv värme- och vattenreglering i nosen
Renens nos har en avancerad värmeväxlingsmekanism. Vid inandning värms den kalla luften upp av blodkärlen, och vid utandning överförs värmen och fukten från utandningsluften tillbaka till kroppen. Detta minimerar både värme- och vätskeförlust i det kalla och torra klimatet.
Fråga 5 (1 poäng)
Renskötseln ersätts för rovdjursförluster i relation till antalet rovdjur. Vilka av nedanstående
påståenden är korrekta gällande ersättningen?
a) Tillfällig förekomst av järv ersätts med 35 000 kr per år
b) Ersättningen för björn baseras på antal individer inom samebyn
c) Varje föryngring av järv ersätts med 200 000 kr
d) Ersättningen för regelbunden förekomst är samma för lo, järv och varg
Korrekt:
- a) Tillfällig förekomst av järv ersätts med 35 000 kr per år
- Varje föryngring av järv ersätts med 200 000 kr
a) Tillfällig förekomst av järv ersätts med 35 000 kr per år
- Korrekt
b) Ersättningen för björn baseras på antal individer inom samebyn
- Falskt
c) Varje föryngring av järv ersätts med 200 000 kr
- Korrekt
d) Ersättningen för regelbunden förekomst är samma för lo, järv och varg
- Falskt
Fråga 6 (1 poäng)
Vilken är kvoten hondjur/handjur i renpopulationen i Sverige (vinterhjord efter slakt)?
a) knappt 7 hondjur per handjur
b) drygt 8-9 hondjur per handjur
c) omkring 10 hondjur per handjur
b) drygt 8-9 hondjur per handjur
Fråga 7 (1 poäng)
Vilken är idag den främsta resursen för rennäringen?
a) Betesmarken
b) Vajorna (livdjuren)
c) Renskötarnas arbetstid
a) Betesmarken
Fråga 8 (2 poäng)
Renskötseln påverkas mycket av mänsklig aktivitet och infrastruktur, vilka påståenden är
korrekta om hur renskötseln påverkas av olika typer av annan markanvändning?
a) Skogsbruket påverkar framförallt tillgången på lavbete
b) Störningar på renar studeras bäst på lokal skala nära störningskällan
c) Renar tolererar mänsklig aktivitet när det är mycket insektsstörningar
d) Vattenkraften började byggas ut redan 1910
e) Det finns över 2000 vindkraftverk i renskötselområdet
f) Under kalvningen undviker renarna områden där vindkraftverken syns
g) Annan markanvändning gör det lättare för renskötseln att anpassa sig till
klimatförändringarna
h) Contortatallen är inte ett problem för renskötseln
Korrekt:
- a) Skogsbruket påverkar framförallt tillgången på lavbete
- c) Renar tolererar mänsklig aktivitet när det är mycket insektsstörningar
- d) Vattenkraften började byggas ut redan 1910
- e) Det finns över 2000 vindkraftverk i renskötselområdet
- f) Under kalvningen undviker renarna områden där vindkraftverken syns
a) Skogsbruket påverkar framförallt tillgången på lavbete
- Korrekt
b) Störningar på renar studeras bäst på lokal skala nära störningskällan
- Falskt
c) Renar tolererar mänsklig aktivitet när det är mycket insektsstörningar
- Korrekt
d) Vattenkraften började byggas ut redan 1910
- Korrekt
e) Det finns över 2000 vindkraftverk i renskötselområdet
- Korrekt
f) Under kalvningen undviker renarna områden där vindkraftverken syns
- Korrekt
g) Annan markanvändning gör det lättare för renskötseln att anpassa sig till
klimatförändringarna
- Falskt
h) Contortatallen är inte ett problem för renskötseln
- Falskt
Fråga 9 (3 poäng)
Beskriv med ett exempel på vilket sätt de kumulativa (samlade) effekterna av annan
markanvändning kan påverka renskötseln.
Trycket på betesmarkerna i norra Sverige har ökat kraftigt de senaste åren,
vilket ökat behovet av att förstå och beakta de kumulativa effekterna.
Skogsbruk är den markanvändningsform som påverkar den största arealen
inom renskötselsområdet. Vindkraft och gruvverksamhet är två exploateringsformer som ökar snabbt i norra Sverige. Alla
dessa verksamheter medför ytterligare exploatering i form av infrastruktur
nödvändig för verksamheterna såsom vägar och kraftledningar. Detta innebär
att skogsbruk, vindkraft och gruvverksamhet står för en mer omfattande förändring och större exploateringstryck i landskapet än den faktiska ytan som
själva kärnverksamheten upptar
Oron över de kumulativa
effekterna från varje enskild exploatering var tydligt identifierad redan vid
mitten på förra sekelskiftet och har sedan dess varit en central del i all markanvändardialog som berör renskötseln. Trots detta saknas fortfarande
tydliga krav i lagstiftningen på hänsyn till kumulativa effekter, vägledning för
sådana analyser samt allmänt accepterade metoder för att bedöma dessa effekter på den samiska markanvändningen, särskilt renskötseln.
Strategier för att klara minskade betesmarker
- Ändrad hjordstruktur - övergång till kalvslakt - behövs inte lika mycket djur på betesmarken
- Mekaniseringen av renskötsel – möjligheten att använda större betesområden och sprida renarna - Går snabbare att komma runt renarna jämfört med skidor - kan klara av fragmenterade beten
-Utfodring för att undvika svält - För att hålla renarna samlade - För att kunna hålla renantalet - Innebär en stor kostnad och kanske inte alltid lönsamt
- Högre betesintensitet på de marker som finns kvar
- Behöver ha en samlad renhjord för att kunna ta sig över flyttleder - blir allt svårare med skogsbruk och utbredd markanvändning - kan nyttja stödutfodring för att hålla de samlare men det är dyrt och inte så man vill hålla renarna
Det är inte mycket kvar av markerna som kan ge betesro för renarna
Det sker anpassningar hela tiden för att hantera detta
Anpassning av renskötseln blir allt svårare
”Undvikelseeffekt” (zone of influence) – ett större område än själva störningskällan undviks. (renarna undviker områdena pga störningar - kan gå miste om väldigt bra betesområden)
Fragmentering - tillgängligheten till betesmarken minskar pga ökad fragmentering.
Barriär (vattenkraft stängsel, stängsel vid gruvområden) - ett område blir otillgängligt pga en barriär i landskapet.
Exempel:
Pratar om en kumulativa effekten - den samlade effekten
Porjus fokusområde i Sirges
Vattenkraften började byggas ut 1910.
Inga dokumenterade problem vid starten, isen fortfarande OK.
Ökad kapacitet och utbyggnad har förändrat isförhållandena.
Kompenserade med en ny flyttled 1975 – höglandsleden
Den existerar idag men är svår att använda
Studier om påverkan av vindkraft: Kalvning och sommarbetesområden i skogen
Malå sameby (FÖRE, BYGGFAS, DRIFT)
- Ökad användning av områden där de inte såg eller hörde vindkraftverken - Bakom berg osv
Kunde se i Malå att renarna använde markerna vid vindkraftverken mer under sommaren pga mindre tryck av insekter vid vägarna osv
Renarna kan undvika störningar under perioder med ex. mycket insekter
Tåssåsen sameby - Vindkraftverk
Fråga 9 (3 poäng)
Beskriv med ett exempel på vilket sätt de kumulativa (samlade) effekterna av annan
markanvändning kan påverka renskötseln.
I norra Sverige har trycket på betesmarkerna ökat dramatiskt till följd av olika typer av markanvändning, där skogsbruk, vindkraft, gruvverksamhet och tillhörande infrastruktur samverkar och orsakar kumulativa effekter på landskapet och renskötseln.
Fragmentering av betesmarker:
Skogsbruket påverkar stora arealer genom kalavverkning och markberedning, vilket förstör lavbete och minskar renarnas tillgång till viktig föda. Samtidigt leder utbyggnaden av vindkraft och gruvor till ytterligare fragmentering genom byggandet av vägar och kraftledningar. Detta gör att renarnas rörelsefrihet begränsas, och det blir svårare att använda flyttleder mellan olika områden.
Ökat exploateringstryck:
Även om själva kärnverksamheterna (vindkraftverk eller gruvor) kanske bara påverkar en mindre yta, bidrar infrastrukturen till omfattande förändringar i landskapet. Dessa kombinerade förändringar gör det svårare för renarna att hitta lugna områden med betesro och tillräckligt med föda.
Effekter på renskötseln:
Renskötarna måste anpassa sig genom att ändra hjordstrukturen, använda stödutfodring och mekanisering, samt koncentrera renarna på mindre områden. Detta medför högre kostnader, risk för överbetning, och ökad stress för både renarna och renskötarna. Trots dessa anpassningar blir det allt svårare att bedriva hållbar renskötsel.
Vad menas med “kumulativa effekter” i detta sammanhang?
Det handlar om att effekterna av olika typer av markanvändning tillsammans skapar en större påverkan än varje enskild aktivitet för sig. Fragmenteringen av landskapet förstärks när skogsbruk kombineras med vindkraft och gruvverksamhet, vilket gör det svårare att hitta lösningar som bevarar betesmarker och renarnas möjlighet till rörelse.
Fråga 10 (3 poäng)
Nämn minst tre vanliga hälsoproblem som renar kan drabbas av i samband med utfodring i
hägn. Vad kan renägaren göra för att undvika att renarna drabbas?
- Acidos/skvalpmage
Högt intag av lättsmälta kolhydrater, stärkelse från spannmål, i för stor mängd eller utan tillvänjning.
Vid våmacidos (lågt pH)
dras vätska från kroppen in i våmmen och renen får diarré, blir uttorkad och
dör till slut i en cirkulationskollaps. - Diarré (vanligaste att man ser först) - Diarré är vanligt i början av en utfodring och vid hastiga foderbyten. Diarré kan
även vara orsakad av infektion och är då ofta allvarligare. - Svält/utmärgling
- Blöt buk
Så kallad blöt buk är ett fenomen som inte är känt hos något annat djurslag.
Renarna blir blöta i armhålor, ljumskar, på bukens undersida och ibland ner
längst benen. Orsaken är okänd, men det finns misstankar att mögelgifter i
foder har betydelse för sjukdomens uppkomst. Mögelgifter kan bildas i foder
som förvaras fuktigt och varmt. - Träkrubbor - sår av stickor som kan leda till infektioner såsom Nekrobacillos.
Nekrobacillos är en sjukdom som förekommer hos ren och andra klövdjur och
som orsakas av en bakterie som finns normalt i renens miljö och magtarmkanal. Bakterien kan ge nekroser (död vävnad) antingen i mun och svalg
(munröta/njalbmevikke) eller i klövarna (klövröta/ slubbo, sljubbo, glubbie),
men går också ner i våmmen och kan även ge skador på ex hjärta och lever.
Bakterien behöver en ”inkörsport” i form av en skada i hud eller slemhinna för
att börja växa till och ge skada - Smittsamma ögoninflammationer
Allvarliga och smittsamma ögoninflammationer är ett inte ovanligt problem hos
renar, särskilt då ett stort antal djur hålls i ett hägn på liten yta. Vissa år har
problemen varit större än annars. Orsakerna är flera, bland annat en dammig
miljö och dammigt foder samt trängsel vid foderkrubbor som kan orsaka direkta
skador. Aktuell forskning i Norge har även visat ett starkt samband med hög
förekomst av ett herpesvirus bland renar och utbrott av allvarliga
ögoninflammationer. Ett herpesvirus kan vara vilande i kroppen och aktiveras i
samband med stress, t ex transport, svält eller trängsel. Ett aktiverat
herpesvirus kan orsaka små sår på ögats hornhinna som därefter blir en
inkörsport för olika bakterier som förvärrar ögoninflammationen ytterligare. Är
renen en gång smittad av ett herpesvirus, finns viruset kvar hos renen hela livet
och kan aktiveras vid olika stressituationer. - Stress - Ökad risk för smittspridning av sjukdomar och skador
- Magsår
Vad kan renägaren göra för att undvika att renarna drabbas?
- Skvalpmage undviker man bäst genom långsam tillvänjning och att inte utsätta
renen för tvära foderbyten. Begränsa mängden pellets i början, men se ändå till
att alla renar verkligen äter pellets (så att våmmen har chans att anpassa sig).
Risken för skvalpmage minskar betydligt om renen betar eller äter ett bra
ensilage samtidigt som den får pellets. Detta stimulerar både idissling och
salivproduktion. Saliven är basisk och buffrar så att våminnehållet inte blir för
surt. Den viktigaste åtgärden om
man misstänker våmacidos är att omedelbart upphöra med pellets och endast
låta renen ha tillgång till renlav och ett bra ensilage
- Vatten är viktigt när renen äter torrt foder. Viktigt att de har tillgång till ren snö eller en rinnande bäck vid utfodring i hage
Renarna kan äta snö om den är
ren, men det bästa är om man har rinnande vatten. Man kan ha uppvärmda
vattenkrubbor (förutsätter tillgång till el) eller ha en kallkällbäck som går
genom hagen. Vattenkrubbor ska rengöras regelbundet. Vattnet ska vara svalt för att hindra
bakterietillväxt. - Foder av god kvalitet
- Utfodringshägn måste vara tillräckligt stora och placerade på mark där renarna
trivs. För att kunna ha uppsikt över djuren är det viktigt att inte ha för många renar
per hägn, inte gärna fler än 500. Under känsliga perioder, som kalvning, bör det
vara betydligt färre renar. Hägnet måste vara tillräckligt stort. - Renarna ska om möjligt vänjas långsamt vid fodret. Det bästa är att börja
utfodra med små mängder på fritt bete och då lägga ut fodret i strängar på
marken (så att alla renar verkligen kommer åt att äta). - Det är viktigt att hålla utfodringsplatserna rena. Gammalt foder ska tömmas ut
utanför hagen och krubbor ska rengöras regelbundet. Hålls renarna på en
begränsad yta och man ger lite större mängd foder bör man använda riktiga
foderkrubbor, gärna på ben. - För att undvika sjukdom gäller det att börja utfodringen innan renen har gått
ner sig för mycket i kondition. En svältande ren som plötsligt får stora mängder
foder har dåliga förutsättningar att klara omställningen. Om det samtidigt blir
mycket kallt är risken för hälsoproblem och dödlighet stor - Det är viktigt att
minimera alla former av stress (t ex högt antal djur, trängsel vid krubbor och
onödig hantering). - Lav är också det bästa att ge om någon ren får problem med matsmältningen, t.ex. vid diarée eller våmacidos.
- Det är
viktigt att man är medveten om riskerna med att samla ihop många djur på liten
yta. Om smitta uppstår gäller det att snabbt isolera sjuka djur till en sjukhage
och kontakta veterinär. - Hög djurtäthet och bristande hygien, speciellt kring utfodringskrubborna, ökar
risken för nekrobacillos. Varmt väder kan vara en bidragande faktor. Nyfödda
kalvar är extra känsliga eftersom de får små sår i munnen där bakterierna kan
angripa, när hörntänder byter fram. Det finns även misstankar på att ett hos
renen förekommande herpesvirus kan bana väg för att bakterien ska börja
orsaka skada
Bra skötsel vid utfodring
Lämpliga hagar - tillräckligt stora, blandad terräng för att renarna ska trivas
Reservhagar, eller möjlighet att bygga ut befintlig hage om det behövs
Sjukhägn - renar som är sjuka eller behöver extra övervakning
God hygien vid krubborna - flytta på krubborna då och då
Tillgång till vatten/ren snö
Övervakning
Faktorer som kan påverka risk för sjukdom
Trängsel
Bristande hygien
Stress (kyla, temperaturväxlingar, hantering, foderomställning, flytt) – djur i sämre kondition känsliga
Näringsbrist - energibrist alt. brist på specifika näringsämnen
Väder - mycket kallt i kombination med annan påfrestning - snabba väderomslag, störningar, låst bete (när de inte hittar maten på vintern)
Ensilage är oftast bättre än hö eftersom gräset kan skördas tidigare, och då har det inte hunnit bildas så mycket fibrer
Ensilage/hö i allmänhet alltför grovt som enda foder till renar
Att börja äta pellets (gjort på spannmål) innebär en stor omställning, som kan orsaka störningar i magar och tarmar.
Renen är en idisslare och det betyder att det till stor del är mikroorganismerna i våmmen som tar hand om kolhydraterna i den mat som renen äter. Olika arter av mikroorganismer har sina preferenser när det gäller vilka kolhydrater de bryter ner, och ändras födans sammansättning så måste även våmfloran ändras vilket tar ett tag. Man brukar säga att det tar minst två veckor innan en idisslare helt har anpassat sig till en ny diet. Om inte mag-tarmkanalen anpassar sig så kan det leda till olika konsekvenser.
Betesro - Bygga upp kroppsreserver under sommaren för att klara vintern - minska behovet av utfodring
Fråga 10 (3 poäng)
Nämn minst tre vanliga hälsoproblem som renar kan drabbas av i samband med utfodring i
hägn. Vad kan renägaren göra för att undvika att renarna drabbas?
Tre vanliga hälsoproblem hos renar vid utfodring i hägn:
Acidos (våmacidos/skvalpmage):
Orsakas av ett högt intag av lättsmälta kolhydrater (som spannmål) utan tillräcklig tillvänjning, vilket sänker våmmens pH. Det kan leda till diarré, uttorkning och slutligen cirkulationskollaps.
Diarré:
Vanligt vid hastiga foderbyten eller introduktion av nytt foder. Det kan också orsakas av infektioner, vilket gör det mer allvarligt.
Blöt buk:
Ett unikt tillstånd hos renar, möjligen kopplat till mögelgifter i foder. Symptomen inkluderar vätskefyllda områden på kroppen, och sjukdomen kan undvikas genom att använda foder av god kvalitet som är korrekt lagrat.
Åtgärder för att undvika hälsoproblem:
Foderintroduktion: Börja utfodringen gradvis med små mängder och tillåt våmfloran att anpassa sig, vilket minskar risken för acidos och diarré.
Högkvalitativt foder: Använd foder utan mögel och komplettera med ensilage eller lav för att stödja matsmältningen.
Tillgång till vatten: Säkerställ tillgång till rent vatten eller snö. Uppvärmda vattenkrubbor eller naturliga bäckar rekommenderas för god hygien och tillgång under vintertid.
Hygien och utrymme: Håll krubbor rena och flytta dem regelbundet. Minimera trängsel i hägn genom att hålla antalet djur lågt (max 500 per hägn).
Stressminimering: Undvik överdriven hantering, och låt renarna ha tillgång till reservhagar eller sjukhägn vid behov.
Med god planering och skötsel kan dessa risker minimeras, och renarna kan hållas friska under utfodringsperioder.
